Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF

Relevanta dokument
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Läkare missade diagnos varför? vad kan vi göra åt det? Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, doktorand KI, Boo VC,

Diagnostiska fel och misstag hur kan vanliga sjukdomar missas? Hur pratar vi om det?

Ingen patient ska skadas i vården

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Meningen med avvikelser?

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Patientsäkerhetsberättelse

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Läkemedelshantering. och. Patientsäkerhet. Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik

Information om patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Innehållsförteckning

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Primärvården Inkomna klagomål 201 8

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Socialstyrelsens arbete inom patientsäkerhetsområdet Charlotta George Sakkunnig i patientsäkerhet, CNO Lisa van Duin, jurist

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Samverkansrutin Demens

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Diagnostiska misslyckanden. Introduktion Anders von Heijne Rtg DS AB

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Hos vem ska man framföra klagomål och synpunkter?

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Samverkansrutin Demens

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Nutritionsdagen 2015

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

Patientsäkerhetsberättelse

Inkomna synpunkter till patientnämnden

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Riktlinjer Avvikelsehantering

Maria Åling. Vårdens regelverk

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Sektor Stöd och omsorg

Transkript:

Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF rita.fernholm@sll.se

Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Allvarliga händelser i primärvården Missad eller fördröjd allvarlig diagnos vilket kan leda till uttalat lidande och dödsfall vad är en missad/fördröjd diagnos? Läkemedel fel i förskrivning/ administrering/ hantering/ dosett/ dokumentation/ apodos som kan leda till biverkningar, utebliven effekt eller interaktioner som kan leda till sjukhusvård och i värsta fall dödfall Brister i informationsöverföring/ kommunikation som leder till att patienten inte får den vård hen behöver rita.fernholm@sll.se

Patientsäkerhetskultur Det ska vara lätt att skriva avvikelser Man ska känna sig trygg när man gör det Man ska känna sig uppmuntrad av ledningen att skriva avvikelser No-blame culture Man ska känna att det leder någonstans, en lärande organisation Även förbättringsförslag kan skrivas i vissa system, t.ex. Händelsevis

The Swiss Cheese Model

Barriärer mot fel i vården

Samarbete Inte: Fix and forget. Utan: See, solve and share! Vi behöver lära av varandra Uppmärksamma även vad som går bra analysera varför, sprid

rita.fernholm@sll.se

Diagnossättande Vid få eller inga symtom är det risk för överdiagnostik (aggressiv screening, stort användande av undersökningar/tester) Vid tydliga symtom kan försening ske p.g.a. patienten väntar med att söka, det är en ovanlig diagnos eller komplicerad symtompresentation, tankefel eller att man inte driver diagnostiken. Försenade diagnoser är oftast inte ovanliga diagnoser. Det rör sig oftast om cancer, hjärtinfarkt, stroke, infektion, chock och blödning. rita.fernholm@sll.se

Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande /delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar av läkaren Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se

Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande/ delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar av läkaren Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se

Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande/ delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar av läkaren Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se

Kognitiva misstag 1 Tillgänglighetsfel availability error. Det som ligger närmast i tanken. Bekräftelsefördom confirmation bias. Man ser det som passar in på det man tror patienten lider av. Affektivt misstag - affection error. Man vill inte hitta allvarliga diagnoser på någon man tycker om. Representativitetsfel attribution error. Man tillskriver patienten en mall/ styrs av prototyper. Algoritmfel Man halkar in i ett schema och slutar ha ett lateralt tänkande. rita.fernholm@sll.se

Kognitiva misstag 2 Man slutar leta när man hittat något satisfaction of search Ankareffekt- man tar fasta på de initiala fynden och drar förhastade slutsatser som inte omprövas. Diagnosens kraft diagnositiskt momentum, någon tror på en diagnos och sprider sin tro vidare via remiss / journal. Tidspress leder till att läkaren inte hinner ha ett lateralt tänkande, de kognitiva missarna blir fler och informationen till patienten sämre vilket även det leder till sämre följsamhet och därmed minskad patientsäkerhet. Ha alltid minst 2-3 differentialdiagnoser med i tanken! Det hjälper oss för att inte tappa det laterala tänkandet. rita.fernholm@sll.se

Individuella faktorer Kunskap - Utbildning och erfarenhet Utmattning Personlighet Förmåga till kritiskt tänkande Beslutsstil Kön, ålder Känslomässigt tillstånd och trötthet Tolerans för kognitiv belastning Motståndskraft mot grupptryck Auktoritetstro Överdriven självtillit rita.fernholm@sll.se

Systemfaktorer Tidsbrist Ineffektiva vårdprocesser eller administrativa processer Bristande kontinuitet Bristande kommunikation / information Störningar (läkare/ssk med fler arbetsuppgifter) Bristande teamwork Arbetsbelastning (öppna mottagningar) Administrativ belastning rita.fernholm@sll.se

Förbättrad diagnostik Kontrollfrågor: Rule of three, tre-regeln och dokumentera! Vad talar emot diagnosen? Vad kan det annars vara? Är det mer än ett problem? Lär patienterna att ställa kontrollfrågorna Ökat teamarbete och låt inte nya läkare arbeta utan stöd Låt patienten vara en del av det diagnostiska teamet Identifiera lokala risker och minimera dessa Kan avvikande svar bli liggande? Hur säkerställs patientens uppföljning? Hur säkerställer vi att remisser vid misstänkt cancer kommer iväg från VC? Se över systemfel (t.ex. remissvägar, tidsbrist, arbetsmiljö) rita.fernholm@sll.se

Förbättrad diagnostik fortsättning Går det att bygga in skyddsnät? Remisser t.ex. skriv med pt på rummet, meddela alla sina provsvar (t.ex. med standardbrev) Främja en kultur som underlättar den diagnostiska processen, feed-back, involverade patienter o.s.v. En bra konsultation patientens tankar, oro och önskningar Främja en kultur där avvikelserapportering fungerar bra och man i ett positivt klimat lär sig av sina och andras misstag Ett ersättningssystem som stödjer den diagnostiska processen. Stödjande IT-system Diagnostiska förslag tidigt rita.fernholm@sll.se

Sammanfattning diagnostiska misstag Diagnostiska fel är: Vanliga Undvikbara Orsakar patientskador Vi kan göra skillnad! rita.fernholm@sll.se

Samlat stöd i patientsäkerhet https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/

Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utveckla ett samlat stöd inom patientsäkerhet som vänder sig till hälso- och sjukvården Övergripande målet är att vårdskadorna ska minska Utgår från hälso- och sjukvårdens behov Lanserades 2 maj 2017. 20

Syftet med det samlade stödet är att underlätta och stödja hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete öka medvetenheten och kunskapen på alla nivåer samla ihop och vägleda inspirera och väcka tankar

Många parter har varit involverade Utvecklingen av det samlade stödet har skett i samverkan med myndigheter, organisationer, företrädare för patienter och närstående samt experter inom patientsäkerhet E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Läkemedelsverket Patientnämnden Stockholm Stockholms läns landsting Svensk sjuksköterskeförening Sveriges kommuner och landsting Svenska läkaresällskapet Vårdföretagarna

Det här finns i det samlade stödet: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/ Fem områden med grundläggande information inom patientsäkerhet Länkar till vägledningar, handböcker och åtgärdsprogram Sammanställningar och statistik Centrala lagar och föreskrifter Länkar till utbildningar inom exempelvis läkemedel, bemötande, vårdhygien, undernäring etc. Filmer, podcasts och informationsmaterial

På sidan Att förebygga kan du läsa om hur patientsäkerhet och kvalitet hänger ihop och vad du behöver tänka på i ditt dagliga arbete vad det innebär att göra en riskbedömning och en riskanalys och när dessa kan göras hur en händelse som har eller hade kunnat leda till en vårdskada utreds

Varje månad kommer det ut en serie nya podcast från Socialstyrelsen Om vårdskador och patientsäkerhet Säkerhetskulturens betydelse Om en patient drabbas Läkemedelshantering Poddarna finns i det samlade stödet och på itunes

Frågor om eller synpunkter på det samlade stödet: patientsakerhet@socialstyrelsen.se