Diagnostiska fel och misstag hur kan vanliga sjukdomar missas? Hur pratar vi om det?
|
|
- Magnus Åkesson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diagnostiska fel och misstag hur kan vanliga sjukdomar missas? Hur pratar vi om det? Fd chefläkare Maria Meidell Verksamheten för kvalitet och patientsäkerhet Diagnostiska fel och vårdskador Diagnos: förmåga att A. etablera en korrekt förklaring till patientens problem och symtom B. kommunicera denna förklaring till patienten Central del av vård och behandling, avgörande för fortsatta åtgärder och handläggning Diagnostiska fel som orsak till vårdskada % av vårdsökande drabbas årligen Vanligare på akutmottagning och i öppenvård/primärvård Felaktig, försenad eller utebliven diagnos Vårdskada: när en patient drabbas av fysisk eller psykisk skada, lidande eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakten med vården 1
2 Diagnostisk process Direkta patientmötet konsultationen mellan läkaren och patienten, anamnes och status Idag ofta teambaserad, olika roller och kompetenser behövs Telefonrådgivning, bokning, provtagning, tester, avbildning, genomgång av redan befintlig information IT-stöd, organisation, resurser Arbetsbelastning, mental trötthet, störningar av olika slag Inte enbart ställa en diagnos utan utesluta mer osannolika men allvarliga orsaker till symtom När börjar en diagnos? Vid symtomdebut? Vid första vårdkontakten? När tillräcklig information finns? När är risken störst? När beslut måste fattas på ofullständig information, tidigt i ett sjukdomsförlopp eller under tidspress. Akutmottagningar, öppenvård/primärvård I långa vårdkedjor, byte av vårdgivare eller vårdnivå Multisjuka äldre, multipla diagnoser När många läkare är inblandade Bristande kontinuitet Språksvårigheter mellan patient och vårdpersonal, även om tolk används Vid psykiatrisk samsjuklighet 2
3 Det är vanligt att det blir fel systemfel Uppgiftsrelaterade Tillgång till och användning av rutiner och protokoll, kliniska riktlinjer och beslutsstöd - Teamrelaterade Verbal och skriftlig kommunikation, övervakning och uppföljning, teamledning - Arbetsförhållanden Ekonomi, bemanning, kompetensförsörjning, arbetsbelastning, administrativt stöd, fysisk arbetsmiljö, utrustning, material Organisation och ledning Resurser, organisationsstruktur, standarder och mål, säkerhetskultur - Kontext utanför vården Myndighetskrav, samspel med övriga intressenter, nationella aktiviteter Det är vanligt att det blir fel kognitiva fel Hur fattar vi beslut? Dual process, dual system -teori System 1: intuitivt och blixtsnabbt, ingen känsla av medveten styrning Associationsförmåga Förmåga att se det onormala svart eller vitt Förmåga att hantera överraskningar adaptation Förmåga att finna logiska förklaringar vi tror att vi ser allt som finns att se Förmåga att dra snabba slutsatser från knapphändig information 3
4 System 1 - exempel Potatismos Äppelmos Plåttermos Fortsättning kognitiva fel, tankefel System 2: medvetna, logiska, långsammare processer Aktiveras när det blir besvärligt Problemlösning, koncentration, komplicerade beräkningar Planering och aktiva val Mer påverkan av intellekt och kunskap Gör aktiva sökningar i minnet Ansvarar för vår självbehärskning Risk att förmågan minskar om systemet är upptaget med något annat 4
5 System 2 - exempel GRÖN RÖD VIT SYSTEM 1 versus SYSTEM 2 5
6 Det är vanligt att det blir fel kunskapsbrist Adekvat kunskap Kompetensutveckling, kontinuerligt lärande Insikt i den egna kunskapens begränsningar Övervärderad eller undervärderad kunskap Förmåga till prestigelöst samarbete Förståelse för testresultat, korrekt värdering av sensitivitet och specificitet Kunskap om den diagnostiska processen Tankefel vid diagnostik - 1 Hålla fast vid primär diagnos Bekräftelsefel (confirmation bias) att se och ta hänsyn till fakta som stödjer en diagnos men bortse från det som talar emot För tidigt avslut (premature closure) att nöja sig med en första diagnos Söknöjdhet (satisfaction of search) att sluta leta när en första diagnos har ställts Algoritmfel att för snabbt hamna i ett schema / vårdprogram gör att man slutar tänka differentialdiagnostiskt Ankareffekt att dra förhastade slutsatser av initiala fynd och inte ompröva hypotesen 6
7 Tankefel vid diagnostik - 2 Överta annans tänkande, ex vid olika överlämningar Diagnostisk rörelsetröghet (diagnostic momentum) när en diagnos satts ifrågasätts den inte av efterföljande ansvariga, uppfattningen förs vidare via rapport, bokning eller remiss Framställandefel (framing effect) patienten presenteras på ett sätt som försvårar för efterföljande ansvariga att bilda sig en egen uppfattning Inte ta hänsyn till prevalens Tillgänglighetsbias att välja den diagnos som ligger närmast i tanken, när föregående patienters diagnoser påverkar bedömningen av den aktuella patienten Tankefel vid diagnostik - 3 Fel på grund av patientens särdrag eller presentation Triagefel, algoritmfel patient som hamnar på fel sida av akuten med fel etikett Representativitetsfel att tillskriva patienten en rutinmässig mall beroende på ålder, genus, livsstil Fel på grund av läkarens känslor, personlighet eller beslutsstil - Överdriven självtillit (overconfidence) beslut fattas utan insikt om att de baseras på otillräckligt underlag eller på intuition 7
8 Vad kan vi göra? Tre regeln: tre frågor, tre diff-diagnoser Vad talar för diagnosen? Vad talar emot diagnosen? Vad kan det annars vara? Minst tre differentialdiagnoser i åtanke två farliga och en vanlig, mindre farlig Aktivt lärande, kunskapsutveckling Ta en paus, tänk efter, prata högt! Teamarbete! Arbeta för en öppen kultur kring den diagnostiska processen! Kultur Vilken är vår inställning till att använda och följa rutiner/riktlinjer/beslutsstöd? Hur ser vi på vår roll i ett team vem leder arbetet, hur sker kommunikationen, respekterar vi teamledarens funktion? Hur ser våra hierarkier ut? Finns ett fungerande, respektfullt samarbetsklimat? Vilket stöd finns inom ledningen för säkerhetsarbete, säkerhetstänk? Så här har vi alltid gjort så där har vi aldrig gjort finns öppenhet för ny kunskap? hur förvissar vi oss om att vår egen kunskap är aktuell? Får vi stöd från ledningen för kompetensutveckling? 8
9 Patientsäkerhetskultur Förhållningssätt och attityder, som har betydelse för patientsäkerheten, hos individer och grupper inom en vårdenhet Hur hanterar vi misstag? Skuld- och skamfrågan? Pratar vi om situationer där det kan ha gått fel för att lära och utvecklas? Vilket stöd finns hos (högsta) ledningen? Öppenhet, genomlysbarhet och systemsyn Struktur, tid och återkoppling Summan av kardemumman Det är mänskligt att göra fel - man kan inte ändra människan Men man kan ändra förhållanden som människor arbetar under så att riskerna för att göra fel minskar och möjligheterna att upptäcka fel ökar Man kan också utbilda människor/personal i de mentala färdigheter som krävs för att känna igen situationer som kan leda till fel Och man kan skapa en kultur som gynnar öppenhet, delaktighet och ett kontinuerligt lärande 9
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte
Läs merRita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF
Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF rita.fernholm@sll.se Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Allvarliga händelser i primärvården Missad eller fördröjd allvarlig
Läs merLäkare missade diagnos varför? vad kan vi göra åt det? Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, doktorand KI, Boo VC,
Läkare missade diagnos varför? vad kan vi göra åt det? Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, doktorand KI, Boo VC, rita.fernholm@ki.se Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Vad är ett diagnostiskt
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merMaria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015
Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merIntegrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?
Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård
Läs merNLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada
NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar
Läs merPatientsäkerhetsarbete i Region Skåne
Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne 170228 Patientsäkerhetsarbete ett kontinuerligt arbete med att förhindra vårdskador och göra det säkert för våra patienter Vad innebär då en vårdskada (definition)
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merSammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping
Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Läs merSäker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!
Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merChefsjuksköterskorna. Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser
Chefsjuksköterskorna Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset Eksjö Värnamo sjukhus Anette Abrahamsson
Läs merNSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.
NSC:s värdegrund Närsjukvården i centrala Östergötland www.lio.se NSC:s värdegrund Det är inte de stora organisationsförändringarna och nya titlar på namnbrickor som gör skillnad. Det är ditt dagliga
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merCHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och
Läs merSäker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
Läs merOmvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Läs merMedarbetarstöd vid vårdskada. Medarbetarstöd vid vårdskada
Medarbetarstöd vid vårdskada 1 En händelseanalys leder ofta till att den eller de personer som varit inblandade i en incident känner att bördan lyfts bort från deras axlar, då de flesta händelseanalyser
Läs merPatientcentrerad konsultation
1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merPatient berättelse 1
1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merEN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Meckels divertikel. Maj 2018
Datum: 2019-02-28 Händelseanalys Meckels divertikel Maj 2018 1 Sammanfattning 23-årig patient som söker akut i maj 2018 pga buksmärtor. Sökt akutmottagningen vid två tillfällen februari 2016 för liknande
Läs merMarkörbaserad journalgranskning för psykiatri
Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Projektgrupp: Carina Åenius Charlotta Brunner Hans Rutberg Urban Nylén Pia Ram Varför markörbaserad journalgranskning? Vi ser en hel del men inte allt! 3 Vad
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetskultur 2015
Patientsäkerhetskultur resultat och fortsättning Patientsäkerhetskultur 15 LiM 15 jan 15 Attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet Utkast Mita Danielsson 141229 Svarsfrekvens 9676 enkäter skickades
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merVärdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
Läs merInformation om patientsäkerhetslagen
Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi
Datum: 2018-06-15 Händelseanalys Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi 1 2 Sammanfattning Patient, 36 år, tidigare opererad för gastric bypass söker akut för magsmärtor. Uppger smärta högt upp i magen.
Läs merMänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland Annelie J Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap Högskolan i Borås, leg sjuksköterska
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merSynpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merVarför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator
Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merLöf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE
SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård
Läs merTräning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merPatientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet
Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum 2016-09-14 1 Definition patientsäkerhet Patientsäkerhet handlar ytterst
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC
Läs merProgramförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet
Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet Läkarprogrammets vision är : Se hela människan och programmets uppdrag är: Att utbilda studenter till medicinskt kompetenta läkare med ett humanistiskt
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merNeuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri
Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merPatientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Läs merVÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg
VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg Tre prioriterade riskområden med samma tema Brist på samordning De tre prioriterade riskområdena utgår från: Barn och unga med psykisk
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Läs merMål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland
Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland 2012-11-13-1 - Enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag 2013 till driftnämnderna ska nämnden för psykiatrin i Halland besluta om ett inriktningsdokument
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1
ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 2 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 3 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 4 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merDokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN
Hösten 2016 FÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN Kartläggning av det som orsakar stress på jobbet hos medarbetarna, arbetet gjordes på studiedagarna (AFS2015:4) Sammanställningen visade att stressen
Läs merProjekt Digitala vårdmöten
Projekt Digitala vårdmöten Rapport studie 2 Behovsinventering april 2018 Information 2018 05 12 Kerstin Hinz kerstin.hinz@vgregion.se 076 131 42 10 3 studier under våren Återkommande i varje studie Hur
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merSusanne Wallin Pettersson. Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt!
Susanne Wallin Pettersson Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt! ÅRLIGEN inträffar detta! 100000 patienter får allvarliga och undvikbara
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merPatientsäkerhetskultur 2015
Patientsäkerhetskultur resultat och fortsättning Patientsäkerhetskultur 15 US 16 jan 15 Attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet Utkast Mita Danielsson 141229 Svarsfrekvens 9676 enkäter skickades
Läs merRutin. Anmälan enligt lex Maria
Rutin Anmälan enligt lex Maria Syfte Förtydliga tillämpningen av den lagstiftning som reglerar vårdgivarens ansvar att anmäla allvarlig vårdskada, risk för densamma och när vårdkontakt förekommit i nära
Läs merMöjligheter och risker med journalen på nätet
Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde
Läs merCHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR
CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1 Hur organisera vården för
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merBNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS
BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP
Läs merPatientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?
Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.
Läs merNär en skada inträffat i vården
nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs mer