Finansiell profil Halmstads kommun

Finansiell profil Halmstads kommun 006 008

Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 006 008....... styrkor och svagheter hos kommunerna i KKKVH nyckeltal 006 008................. 8 Finansiell profil över kommunen 006 008....... 9 profiler för Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö............... nyckeltal år 008, kommunerna i rangordning.................... 6 Så tolkar du den finansiella profilen!............ 7 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...................... 8

Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i kommuners årsredovisningar. Till skillnad från den typen av analys, som till sin huvuddel beskriver utveckling över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i de fem KKKVH-kommunerna och riket. Rikets nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna i de län och grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. resultat år Rapportens olika jämförelser görs på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv hos KKKVH-kommunerna i förhållande till genomsnittet i riket och genomsnittet bland KKKVH-kommunerna. Profilen som används är konstruerad i form av ett polärdiagram. Det innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur KKKVH-kommunerna har utvecklats finansiellt under 006 008, såväl i förhållande till varandra som i förhållande till rikets genomsnitt. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under 006 008. Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling med den genomsnittliga utvecklingen för riket under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Näst sist i rapporten följer en redovisning av samtliga KKKVH-kommuners finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till riket och i förhållande till varandra (KKKVHgruppen). Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur KKKVH-kommunerna befinner sig i förhållande till varandra. Detta på grund av att kommunerna bara är fem till antalet, vilket kan ge en alltför skev bild av verkligheten. Att däremot jämföra varje kommun med genomsnittet bland de 0 kommuner som utgör riket ger en tydligare och mer rättvis bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Sist ges en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 006 008 Denna analys syftar till att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i de fem KKKVH-kommunerna och riket. I KKKVH ingår Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Rikets nyckeltal baseras på de ca 0 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I anslutning till denna finansiella analys finns en tabell där ett antal finansiella nyckeltal från 006 008 redovisas för genomsnittet bland kommunerna i riket och KKKVH-kommunerna. I den redovisas också dessa nyckeltal för de fem enskilda KKKVH-kommunerna. Nyckeltalen är till stor del desamma som används i den finansiella profilen länge fram i denna rapport. I tabellen finns dock några kompletterande nyckeltal, vilka fördjupar analysen ytterligare. före extraordinära Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser kommuner emellan. Måttet bör ligga runt minst % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen bibehåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. Under den analyserade treårsperioden 006 008 försvagades resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader i riket från,6% till 0,7%. KKKVH-kommunerna redovisade också en resultatförsvagning, från,6% till,%. Detta innebar att KKKVH-kommunerna under perioden redovisade en något svagare genomsnittlig resultatutveckling, men låg 008 på en något starkare resultatnivå än riket. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 008 redovisade Växjö med,%. Därefter följde Halmstad med,7%, Kalmar med,% och Kristianstad med 0,7%. Svagast resultat redovisade Karlskrona med 0,%. före extraordinära * Procent 006 007 008 Snitt 06 08 Halmstad 9,8 8,,7 6,6 Kalmar,,7,,7 Karlskrona, 0, 0, 0,6 Kristianstad,,6 0,7, Växjö,,,,0 Medel KKVH,6,9,,9 Medel Riket,6,6 0,7,6 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Starkast genomsittligt resultat under de tre senaste åren hade Halmstad med mycket starka 6,6%. De fyra andra KKKVHkommunerna låg mellan,0 och 0,6%. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga realisationsvinster från anläggningstillgångar in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommuner, har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Investeringsvolym 006 008 * Procent 006 007 008 Snitt 06 08 Halmstad 6 6 8 Kalmar Karlskrona 7 7 6 7 Kristianstad 8 8 8 8 Växjö 6 6 7 6 Medel 0 0 0 Medel Riket 7 7 7 7 * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Den genomsnittliga investeringsvolymen i riket var jämn under perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade kommunerna i riket ett genomsnitt på 7% samtliga år under den granskade perioden. KKKVHkommunerna låg dock på höga 0% under perioden. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader 006 008 var Halmstad med i genomsnitt 8% per år. Därefter kom Kalmar med %, Kristianstad med 8% och Karlskrona med 7%. Minst investerade Växjö med % per år. Skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sin soliditet. Skattefinansieringsgrad av * Procent 006 007 008 Snitt 06 08 Halmstad 0 8 Kalmar 7 7 Karlskrona 98 90 68 8 Kristianstad 07 6 8 8 Växjö 0 78 0 Medel KKVH 98 97 6 8 Medel Riket 6 8 96 6 * före extraordinära + avskrivningar i relation till netto Rikets genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades under perioden. 006 kunde kommunerna finansiera 6% av årets netto med skatteintäkter. Under 007 och 008 försvagades skattefinansieringsgraden till 8% respektive 96%. Förklaringen till detta var enbart en försvagad resultatnivå, eftersom investeringsvolymen var konstant under perioden.

Starkast skattefinansieringsgrad bland KKKVH-kommunerna under 006 008 hade Växjö med ett årssnitt på 0%. Därefter följde Karlskrona, Halmstad och Kristianstad med runt 8%. Svagast genomsnittlig skattefinansieringsgrad per år redovisade Kalmar med 8% per år. Kalmar och Halmstad redovisade dock en klart högre investeringsvolym än de andra tre kommunerna. är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatte-intäkter. Procent 006 007 008 Halmstad 6 6 6 Kalmar 0 Karlskrona 9 9 Kristianstad 0 Växjö 9 0 Medel KKVH 0 Medel Riket Rikets genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades under 006 008 med 6 procentenheter från % till %. Bland KKKVH-kommunerna försvagades soliditeten med procentenheter, från % till 0%. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen förändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för de allra flesta kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Högst soliditet 008 hade Halmstad med 6%, följd av Kristianstad med % och Växjö med 0%. Svagast soliditet hade Karlskrona med 9%. Näst lägst hade Kalmar med 0%. Här skall dock poängteras att Karlskronas soliditet innefattar stora vidareutlåningar till kommunala bolag, vilket sänker kommunens soliditet. Därför är Karlskrona inte helt jämförbar med övriga kommuner. Samtliga KKVH-kommuner förutom Kalmar försvagade sin soliditet under perioden. Likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Rikets genomsnittliga kassalikviditet försvagades marginellt mellan 006 och 008 från 79% till 78%. KKKVH-kommunerna uppvisade en starkare negativare trend än riket. en bland dessa sjönk från 68% till 6%. Det innebar att genomsnittet för KKKVH-kommunerna under 008 var svagare än riket. En förklaring till den minskade likviditeten bland KKVH-kommunerna var att en del av likviditeten användes till att finansiera med. Procent 006 007 008 Halmstad 0 8 Kalmar 8 09 7 Karlskrona 8 0 7 Kristianstad 68 6 7 Växjö 8 80 79 Medel KKVH 68 76 6 Medel Riket 79 8 78 En nivå på ca % är dock tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semes-terlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Ett värde på runt % innebär dock att det inte finns någon överlikviditet i flertalet av kommunerna i gruppen. Detta innebär bland annat att varje investering som inte kan finansieras med skatteintäkter i framtiden måste lånefinansieras. en bland KKKVH-kommunerna under 008 varierade mellan 79% och 7%. Starkast kassalikviditet 008 hade Växjö med 79%, därefter följde Kristianstad med 7%, Halmstad med %. Svagast likviditet redovisade Kalmar och Karlskrona med 7%. Det är dock viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditet. I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga finansiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Studeras år 006 i förhållande till år 008 skedde en förbättring i riket beträffande de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader; de gick från % till 8%. Förklaringen var en god skattefinansieringsgrad av na, men också en hel del realisationsvinster i kommunerna från försäljningar av tillgångar. Procent 006 007 008 Halmstad 7 70 7 Kalmar 9 Karlskrona Kristianstad 0 8 8 Växjö 0 Medel KKVH 7 8 Medel Riket 6 8

Bland KKKVH-kommunerna försvagades däremot de finansiella na i relation till verksamhetens kostnader under perioden. En försvagning skedde med procentenheter från 7% till %. En viktig förklaring till försvagningen var den höga investeringsvolymen. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 008 uppvisade Halmstad med 7%. Näst starkast var Växjö med 0% och därefter Kristianstad med 8%. Dessa värden är mycket starka. Svagast värde hade Karlskrona med %. I mitten befann sig Kalmar med %. En kommun med goda finansiella karakteriseras ofta av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. De är oftast kommuner som nyligen har sålt sina fastigheter till ett kommunalt bolag och fått en långsiktig fordran på bolaget. Lägst skatt bland KKKVH-kommunerna hade Halmstad med 0,0 kr. Därefter följde Växjö med 0,76 kr, Kristianstad med 0,86 kr, Karlskrona med,9 kr, och klart högst skatt hade Kalmar med,8 kr. Här skall dock noteras att eftersom kommunerna ligger i olika län är dessa skattesatser inte riktigt jämförbara på grund av olika skatteväxlingar med landstingen eller regionerna. Primärkommunal skattesats Procent 006 007 008 Halmstad 0,0 0,0 0,0 Kalmar,6,6,8 Karlskrona,9,9,9 Kristianstad 0,86 0,86 0,86 Växjö 0,96 0,96 0,76 Borgensåtaganden Kommunerna i riket fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden något. Även KKKVH-kommunerna uppvisade samma trend, genomsnittet gick från 6% till 6%. Minskningstakten har dock mattats av något under senare år. Några förklaringar till minskningen är ökad restriktivitet vid beviljande av borgen samt minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommuner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i gruppen som hade beviljat mest i borgensåtagande i relation till verksamhetens kostnader under 008 var Växjö (%) och Kalmar (9%). Minst hade beviljats av Karlskrona (%). I mitten låg Halmstad (7%) och Kristianstad (7%). Denna ordning var ingen förändring jämfört med föregående år. Borgensåtagande * Procent 006 007 008 Halmstad 6 8 7 Kalmar 8 8 9 Karlskrona Kristianstad 68 70 7 Växjö 0 Medel 6 6 6 * Borgensåtagande i relation till verksamhetens bruttokostnader När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultat eller verksam-hetens nettokostnader. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna jämföra kommunerna, relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. Vad gäller ovanstående budgetavvikelse, skedde i riket en försvagning mellan 006 och 008. Under 006 redovisades en genomsnittlig avvikelse på 0,%. Den försvagades under 007 till 0,%. Under 008 skedde en marginell förbättring till 0,%. * Procent 006 007 008 Halmstad 0,0 0, 0, Kalmar 0, 0,9 0, Karlskrona 0,7 0,8 0, Kristianstad 0,6 0, 0, Växjö 0, 0,9 0, Medel KKVH 0,0 0, 0, Medel Riket 0, 0, 0, * Budgetutfall resultatraden verksamhetens nettokostnader relaterad till verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelsen bland KKKVH-kommunerna har varit ganska konstant över tid. Den genomsnittliga budgetföljsamheten uppgick 006 till 0,0%, 007 till 0,% och 008 till 0,%. Avslutande kommentar Den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 008, trots att effekterna förväntades slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Ett antal kommuner i Sverige och inom KKKVH-gruppen har, efter försvagat resultat under 008, nu nått en resultatnivå som inte ger utrymme för några större oförutsedda kostnader. Varje sådan kostnad kommer att innebära en risk för att kommunen inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Vidare kommer varje kostnadsökning medföra att kommunen får mindre möjlighet att skattefinansiera sina. Detta leder i sin tur till en ökad lånefinansiering som innebär ökade finansiella kostnader för kommunen i framtiden. Dessa finansiella kostnader tar då i anspråk en större andel av skatteintäkterna och det blir mindre kvar till den löpande verksamheten. Därför är det grundläggande att den löpande balansen mellan intäkter och kostnader bibehålls även under en lågkonjunktur. Då kommer den enskilda kommunen att kunna bevara den finansiella kontroll som är så viktig för att man skall kunna bedriva en god planerad kommunal service över tid.

Vid en kort genomgång av de fem KKKVHkommunerna kan det konstateras att Halmstad fortsätter att visa ett gott finansiellt läge, trots en försvagad resultatnivå och en hög investeringsvolym. Balansräk-ningen är bland de starkaste i Sverige. Kalmar har under perioden haft en varierande resultatnivå. Kommunen bör dock med tanke på framtida och andra behov förbättra sin löpande resultatnivå ytterligare någon procentenhet i förhållande till verksamhetens kostnader. Då kommer Kalmar att stärka sin balansräkning till en nivå som klarar påfrestningar i större utsträckning. Även Karlskrona måste förbättra sin resultatnivå med ytterligare procentenheter procentenhet i förhållande till verksamhetens kostnader. Detta för att stärka sin finansiella handlings på både kort och lång sikt, vilket är ett måste för Karlskrona och många andra kommuner i Sverige. Kristianstad har efter försäljning av tillgångar fått en ännu starkare balansräkning. nivån har dock försvagats under perioden och denna trend bör brytas. Växjö fortsätter att redovisa en hög resultatnivå. För tre år sedan skrevs i motsvarande rapport att målet för Växjö måste vara att etablera en resultatnivå som motsvarar god ekonomisk hushållning. Växjö har nu nått en sådan nivå. Nu gäller det att stanna där ytterligare ett antal år framöver. Olika finansiella förutsättningar När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna dock ganska stora mellan kommunerna i KKKVH-gruppen. Det är ingen kommun som har samma finansiella förutsättningar i gruppen. Tabellen här intill försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord 6

styrkor och svagheter hos KKKVH-kommunerna 008 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 008,0 kr eller lägre, till,00 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna Halmstad Karlskrona tabell gäller att ju högre upp och Växjö Kalmar ju längre till vänster kommunen Kristianstad befinner sig, desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Halmstad har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. nivå 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Växjö Kalmar i förhållande till verksamhetens Halmstad Kristianstad kostnader Karlskrona Långsiktig resultatnivå 006 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagar resultat före extra- Halmstad Karlskrona ordinära under de senaste åren/ Kristianstad Verksamhetens bruttokostnader Kalmar Växjö Kortsiktigt finansiellt 70% eller högre 69,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 008 Växjö Kristianstad Halmstad Kalmar Karlskrona Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 008 Halmstad Växjö Karlskrona inkl samtl pensionsåtaganden Kristianstad Kalmar och särskild löneskatt ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. I detta avsnitt har en traditionell finansiell analys gjorts av den finansiella utvecklingen bland KKKVH-kommunerna och i förhållande till riket under perioden 006 008. Spridningen mellan olika kommuner inom KKKVH-kommunerna och kommunerna i riket var dock stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda KKKVH-kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna 9 redovisas sk finansiella profiler som på ett tydligt och övergripande sätt redovisar var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till kommunerna i riket. Vilka likheter och olikheter uppvisade kommunen i förhållande till övriga kommuner? 7

nyckeltal 006 008 Halmstads Kalmar Karls- Kristian- Växjö Riket KKKVHkommun kommun krona stads kommun kommukommun kommun nerna Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % (inkl finansnetto och avskrivningar) 006 88,0 98, 98,7 97, 9,7 97, 9,6 007 90, 9, 99, 98,0 9, 98, 9, 008 98,0 98,7 99,7 99, 97, 99, 98, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 006 7 98 07 6 98 007 0 90 6 0 8 97 008 68 8 78 96 6 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 006 6 7 8 6 7 0 007 9 8 7 0 008 8 7 8 7 0 / verksamhetens kostnader, % 006 9,8,,,,,,6 007 8,,7 0,,6,,6,9 008,7, 0, 0,7, 0,7, Genomsnittl. resultat under år/verks. kostnader, % 006 6, 0,8 0, 0,9 0,8,6,8 007 8,,8 0,,,7,, 008 6,,8 0,6,0,7,6,9 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 006 6 0 007 6 9 9 008 6 0 9 0 0 / verksamhetens kostnader, % 006 7 0 7 007 70 9 8 6 8 008 7 8 0 8, % 006 0 8 8 68 8 79 68 007 8 09 0 6 80 8 76 008 7 7 7 79 78 6 Primärkommunal skattesats, kr 006 0,0,6,9 0,86 0,96,7 0,9 007 0,0,6,9 0,86 0,96,7 0,9 008 0,0,8,9 0,86 0,76,7 0,9 Budgetavvikelse årets reultat/ verksamhetens kostnader, % 006, 0,8 0,7 0,6 0, 0, 0,0 007 0, 0,9 0,8 0, 0,9 0, 0, 008 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 006 6 8 68 6 007 8 8 70 0 6 008 7 9 7 6 Definitionen för alla nyckeltal återfinns på sidan 0. ) Genomsnittet av 0 granskade kommuner i de län och grupper som som använder finansiella profiler. 8

profiler för Halmstads kommun 006 008 (i förhållande till riket) Syftet med den här analysen är att ur ett externredovisningsperspektiv redovisa var Halmstads kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under 006 008 i förhållande till riket. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos Halmstad i förhållande till riket. Rikets siffror baseras på de ca 0 kommunerna som i dagsläget ligger i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riskgenomsnittet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för nedanstående analys är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nederst på denna sida. De innehåller, som också beskrivs på annan plats i rapporten, dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Varje finansiellt nyckeltal graderas med poängen utifrån hur starkt nyckeltalet är i förhållande till övriga kommuner i riket. Fördelningen sker enligt normalfördelningskurvan. Varje finansiellt perspektiv utgörs av den genomsnittliga poängen för de fyra närmast belägna nyckeltalen i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Halmstad avseende 006 008 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft och har i förhållande till övriga kommuner i riket. Det är dock viktigt att påpeka att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har resultat år resultat år resultat år Halmstads kommun 008 Halmstads kommun 007 Halmstads kommun 006 man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i den granskade gruppen, men värdet kan ändå behöva förbättras för att nå exempelvis god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta finansiella nyckeltalen i den finansiella profilen har utvecklats under 006 008. Detta följs av en analys av hur de fyra perspektiven i profilen har utvecklats för Halmstads kommun under samma period. Till sist ges en avslutande kommentar till Halmstads finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utvecklingen av finansiella nyckeltal under perioden 006 008 före extraordinära En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt, % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga betalnings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader, redovisade Halmstad ett försvagat resultat under perioden. Kommunen gick från 9,8% till,% mellan 006 och 008. Motsvarande genomsnittliga siffror för kommunerna i riket innebar en försvagning av resultatet från,% till 0,7%. Halmstad redovisade alltså mellan 006 och 008 en klart svagare resultatutveckling jämfört med kommunerna i riket, dock från en mycket starkare nivå. Kommunen hade dock under 008 en starkare resultatnivå än riksgenomsnittet. före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader uppgick till,7% i Halmstad, medan den stannade på 0,7% i riket. 9

Detta betydde att Halmstad fick en :a i den finansiella profilen, vilket dock var en försvagning jämfört med 006 och 007, då kommunen fick en :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga realisationsvinster från anläggningstillgångar in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Halmstads netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under 006 008 hade en total investeringsvolym som var mycket högre jämfört med genomsnittet bland övriga kommuner i riket. I genomsnitt investerade Halmstad för 8% av sina nettokostnader per år under perioden. Det genomsnittliga värdet för riket uppgick också till ca 7% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen att stärka sin långsiktiga betalnings. Mellan 006 och 007 försvagades Halmstads skattefinansieringsgrad av na marginellt från % till 0%. Förklaringen till försvagningen var både att resultatet försvagades från 89 till mkr och att na ökade från 8 till 08 mkr. År 008 försvagades skattefinansieringsgraden av na kraftigt till %. Förklaringen till försvagningen var både hänförlig till att resultatet försvagades till 7 mkr och att na ökade till 768 mkr. För rikets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 6%, 8% samt 96% under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 6%. Halmstad uppvisade en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 8%, vilket innebar att skattefinansieringsgraden i jämförelse med riket var svagare under perioden. Förklaringen till detta var enbart en klart högre investeringsvolym är riksgenomsnittet, eftersom resultatet var klart starkare utifrån ett riksperspektiv. När det gäller skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen försvagades poängen från en :a under 006 och 007 och till en :a under 008. Halmstads skattesats uppgick under hela perioden till 0,0 kr, vilket var,70 kr lägre än genomsnittet på,7 kr bland granskade kommunerna. Detta innebar ändå att Halmstad behöll den :a i den finansiella profilen som kommunen har haft under 006 och 007. Den genomsnittliga skattesatsen i den granskade jämförelsegruppen förändrades under 006 008 från,8 till,7 kronor på grund av skattesänkningar i ett antal kommuner. inkl. pensionsförpliktelser och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Halmstad hade 008 en soliditet som var klart starkare än genomsnittet i riket. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 6% jämfört med genomsnittliga %. Detta betydde en :a i den finansiella profilen, samma som under 006 och 007. Under perioden uppvisade Halmstad utvecklingsmässigt samma negativa trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med 8 procentenhet från 6% till 6%, medan den genomsnittliga soliditeten i riket försvagades med 6 procentenheter, från % till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser utanför balansräkningen ökade väsentligt. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Under 006 uppgick Halmstads kassalikviditet till 0%. År 007 försvagades den till 8%, för att under år 008 sjunka till %. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i riket uppgick de aktuella åren till 79%, 8% samt 78%. Detta innebar att likviditeten i Halmstad utvecklades svagare än genomsnittet bland kommunerna i riket. En viktig förklaring till den sjunkande kassalikviditeten var att den till viss del användes till att finansiera kommunens stora investeringsvolym med under perioden. Halmstads likviditetsnivå och -utveckling innebar att kommunen sjönk från en :a till en :a i den finansiella profilen under perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar, placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimine- 0

ras också vidareutlåning mot de kommunala bolagen, eftersom såväl fordringssom skuldsidan inkluderas i måttet. Halmstad försvagade under perioden sina finansiella i relation till verksamhetens kostnader från 7% till %. Genomsnittet i riket förbättrade de genomsnittliga finansiella na från % till 8%. Detta innebar, trots den kraftiga försvagningen, att Halmstad fick en :a i den finansiella profilen under 008, vilket var samma som under 006 och 007. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto svagare budgetföljsamhet har verksamheten. en mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Halmstad uppgick detta mått under 008 till 0,%, vilket var en förbättring med 007, då avvikelsen var 0,%. Under 006 redovisades en avvikelse på 0,0%. Utifrån dessa värden kan det konstateras att Halmstads budgetföljsamhet har relativt konstant under perioden. För rikets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterat till verksamhetens kostnader till 0, under 006, 0,% under 007 och 0,% under 008, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten för riket försvagades något mellan 006 och 008. Poängen för budgetföljsamhet i den finansiella profilen varierade under perioden. Under 006 fick Halmstad en :a. Under 007 försvagades den till en :a, för att under 008 stiga till en :a. De fyra finansiella perspektiven, utvecklingen mellan 006 och 008 Halmstad försvagade poängmässigt i den finansiella profilen fyra av åtta nyckeltal mellan 006 och 008. Det var budgetföljsamhet och resultat före extraordinära som föll från :a till :a. Vidare försvagades skattefinansieringsgraden av na från en :a till en :a och kassalikviditeten från en :a till en :a. Detta innebar i sin tur att alla fyra perspektiv i den finansiella profilen försvagades poängmässigt under perioden. perspektivet försvagades mellan 006 och 008 från, till,7 poäng. Förklaringen till detta var att poängen för budgetföljsamhet och resultat före extraordinära föll från :a till :a och att skattefinansieringsgraden av na försvagades från en :a till en :a. Det fjärde nyckeltalet, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, låg på oförändrad :a om 006 och 008 jämförs. Den långsiktiga betalningsen försvagades från, till, poäng mellan 006 och 008. Förklaringen till utvecklingen var enbart att poängen för skattefinansieringsgraden av na föll från en :a till en :a. Övriga nyckeltal i perspektivet låg på oförändrade poäng under perioden. resultat under de tre senaste åren, skattesats och soliditet, låg samtliga på :or. Den kortsiktiga betalningsen försvagades mellan 006 och 008 från,7 till,7 poäng. Förklaringen var att budgetföljsamhet och resultat före extraordinära föll från :a till :a och att kassalikviditeten försvagades från :a till :a. Det fjärde nyckeltalet, finansiella, låg på :or under hela perioden. Poängen för riskförhållande försvagades från,7 till, poäng. Det berodde enbart på att kassalikviditeten försvagades från :a till :a., soliditet och finansiella låg på :or under hela perioden. Avslutande kommentar Halmstads finansiella utveckling under den studerade treårsperioden resulterade i en försvagad finansiell profil. Detta innebär utifrån profilen att, jämfört med snittet i riket, hade Halmstad vid utgången av 008 ett svagare utgångsläge än de hade vid utgången av 006. Kommunens finansiella profil är dock fortfarande mycket stark och ger trots försvagningen under 008, goda möjligheter att möta det försämrade ekonomiska läget under 009 och 00.

profiler 008...... i förhållande till riket Kalmar Karlskrona Kristianstad resultat år resultat år resultat år Växjö Halmstad resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna Kalmar Karlskrona Kristianstad resultat år resultat år resultat år Växjö Halmstad resultat år resultat år

profiler för Kalmar kommun...... i förhållande till riket 006 007 008 resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna 006 007 008 resultat år resultat år resultat år

profiler för Karlskrona kommun...... i förhållande till riket 006 007 008 resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna 006 007 008 resultat år resultat år resultat år

profiler för Halmstads kommun...... i förhållande till riket 006 007 008 resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna 006 007 008 resultat år resultat år resultat år

nyckeltal år 008, kr Halmstad 0,0 Växjö 0,76 Kristianstad 0,86 Karlskrona,9 Kalmar,8 Medel 0,9 Skattefinansieringsgrad av na, % Kristianstad 8 Växjö 78 Karlskrona 68 Kalmar Halmstad Medel 6, % Halmstad 6 Kristianstad Växjö 0 Kalmar 0 Karlskrona 9 Medel 0,0 Nettokostnadsandel, % Karlskrona 99,7 Kristianstad 99, Kalmar 98,7 Halmstad 98,0 Växjö 97, Medel 98,6 * (Avvikelse verksamhetens nettokostnader), % Halmstad 0, Kalmar 0, Karlskrona 0, Kristianstad 0, Växjö 0, Medel 0,0 resultat de senaste åren/verksamhetens kostnader, % Halmstad 6, Kristianstad,0 Kalmar,8 Växjö,7 Karlskrona 0,6 Medel, före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Växjö, Halmstad,7 Kalmar, Kristianstad 0,7 Karlskrona 0, Medel,, % Växjö 79 Kristianstad 7 Halmstad Kalmar 7 Karlskrona 7 Medel 6 / verksamhetens kostnader, % Halmstad 7 Växjö 0 Kristianstad 8 Kalmar Karlskrona Medel Definitioner för alla finansiella nyckeltal finns på sidan 0. 6

Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Poängen har skalan och fördelas enligt normalfördelningskurvan. Det innebär de 0% av kommunerna som har de starkaste värdena inom varje nyckeltal får en :a. Därefter följer att 0% får en :a, 0% får en :a, 0% får en :a och att kommunerna med de 0% svagaste väderna får en :a. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett bättre värde än tre i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. 7

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Redovisas ett positivt värde är poängen alltid minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. 8

Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena ekonomisk bedömning, redovisning, organisering och styrning. Pilgatan 9A Göteborg Telefon 0-786 9 00 Fax 0-786 9 09 E-post kfi@kfi.se www.kfi.se Adekvat Form, Tollered 009-09