Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Lerums kommun 1
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vad säger styrdokumenten om studie- och yrkesvägledning?... 5 Definitioner... 8 Professioner och ansvarsfördelning... 10 Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse... 11 Användarguide... 12 Årskurs F 3... 13 Årskurs 4 6... 15 Årskurs 7... 17 Årskurs 8... 19 Årskurs 9... 21 Gymnasieskolan år 1 3... 23 Uppföljning och kvalitetsarbete... 26 För ytterligare inspiration... 27 2
Bakgrund SEKTOR LÄRANDE BESLUTADE under 2016 att stärka det systematiska kvalitetsarbetet för studie- och yrkesvägledningen och göra detta till ett fokusområde. Ett steg i detta arbete är att skapa en handlingsplan för arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna är att garantera alla en likvärdig vägledning och som innefattar studie- och yrkesorienterande teman och aktiviteter från årskurs ett upp till sista året på gymnasiet och involverar samtliga inom skolan, inte enbart studie- och yrkesvägledarna. GR Skola Arbetsliv fick uppdraget att, tillsammans med studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer och näringsliv, skapa en kommunal handlingsplan som kan utgöra ett stöd för varje enskild skola och där varje enhet bygger på med egna aktiviteter kopplat till huvudsyftet. Workshops har genomförts med samtliga ovan nämnda grupper för att på så sätt kartlägga vad som görs i kommunen idag samt för att få en bild av vad som behöver utvecklas. Med stöd av det resultat som framkom i kartläggningen har en ram till en handlingsplan skapats utifrån de aktiviteter som idag görs och med tips och råd för hur arbetet kan utvecklas. Framtagandet har skett i dialog med studie- och yrkesvägledare i kommunen och med utgångspunkt i skolans styrdokument. En ytterligare del i satsningen är att utöka organisationen med fler studie- och yrkesvägledare i kommunen. Varför är studie- och yrkesvägledning viktigt? I Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning beskrivs omvärlden idag som föränderlig och komplex, vilket gör att samhället ställer allt högre krav på att människor kan anpassa sig efter villkoren som råder. En utmaning är att många av de yrken som eleverna utbildas för inte existerar på dagens arbetsmarknad. Det ställer därför ännu högre krav på skolor att ge eleverna de rätta verktygen för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval. Skolans möjligheter att låta eleverna träna på förmågan att utveckla kunskaper om sig själv och valalternativ är en viktig faktor för att eleverna ska utveckla färdigheter i att genomföra beslut. Skolinspektionens granskning Studie- och yrkesvägledning i grundskolan från 2013, där 34 skolor granskades, visade på olikheter mellan skolorna vad gäller studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Överlag var frågan lågt prioriterad och det var få skolor som planerande, utvärderade och följde upp detta arbete. Ansvaret för arbetet hamnade också ofta mellan stolarna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i sin studie Framtidsval och arbetsliv från 2013 tagit fram sex framgångsfaktorer för studie- och yrkesvägledning. En av dessa handlar om vikten av att ha uppsatta mål som konkretiseras genom arbetsplaner med en tydlig ansvarsfördelning. Ytterligare en framgångsfaktor handlar om att studie- och yrkesvägledning upplevs som hela skolans ansvar där det finns förutsättningar för samarbeten mellan de olika yrkesprofessionerna på skolan. Vinsterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Det har inte forskats särskilt mycket på området kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Beprövad erfarenhet visar dock på många vinster. Anders Lovén, assisterande professor i pedagogik och universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö Högskola, menar att vinsterna med PRAO är: uttrycker i en intervju med Svenskt Näringsliv vinsterna med PRAO. Dessa vinster är: Ämnesundervisningen tillförs nya perspektiv och ger stöd för inlärningen. Elevernas kunskap om arbetslivet och dess krav och möjligheter ökar. Elevernas självkännedom och självinsikt ökar. Skapar ett utökat nätverk. Underlättar elevernas studie- och yrkesval. 1 1. Dahlén, Stina. Okunskap om praons specifika värden. Intervju med Anders Lovén. Svenskt Näringsliv. 2010-11-11. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/samverkan-skola-naringsliv/okunskap-om-praons-specifika-varden_558772.html (Hämtad 2017-09-06). 3
Många av vinsterna ovan är applicerbara på allt arbete kopplat till samverkan mellan skola och arbetsliv. Regeringen uttrycker också vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv och lyfter vinster så som att ungdomar får gå en utbildning som motsvarar behoven på arbetsmarknaden vilket i sin tur underlättar deras inträde i arbetslivet. 2 I Skolverkets allmänna råd uttrycks vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv som ett steg i att ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och erfarenheter som kan kopplas till sitt studie- och yrkesval. 2. Regeringskansliet. Viktigt med samverkan mellan skola och arbetsliv. 2017-03-08. http://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/viktigt-med-samverkan-mellan-skola-och-arbetsliv/ (Hämtad 2017-09-06). 4
Vad säger styrdokumenten om studie- och yrkesvägledning? Skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning Studie- och yrkesvägledning Tillgång 29 Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Behörighet 30 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. 10 kap. Grundskolan Utbildningens syfte 2 Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. LGR11/LGRS11 SKOLANS MÅL ÄR ATT VARJE ELEV kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. REKTORNS ANSVAR: att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN SKA: verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra välunderbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (LGR11). bidrar till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. LÄRAREN SKA medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning. 5
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDAREN ELLER DEN PERSONAL SOM FULLGÖR MOTSVARANDE UPPGIFTER SKA: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning. vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. GY11 SKOLANS MÅL ÄR ATT VARJE ELEV utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. REKTORNS ANSVAR: samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks samt att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. PERSONALEN SKA, EFTER EN AV REKTORN GJORD ARBETSFÖRDELNING: bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. GYS11 SKOLANS MÅL ÄR ATT VARJE ELEV utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete, och 6
är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. REKTORNS ANSVAR: samverkan med särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, folkhögskolor, yrkeshögskolan och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida yrkesområde och fortsatta studier, skolan ger varje elev stöd vid det arbetsplatsförlagda lärandet, skolan ger varje elev stöd inför övergången till arbetslivet, så långt som möjligt stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, PERSONALEN SKA, EFTER EN AV REKTORN GJORD ARBETSFÖRDELNING: bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med folkhögskolor och med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. Uppsatta mål i Lerums kommun I Budget för Lerums kommun 2018 finns följande mål kring studie- och yrkesvägledning. Samverkan mellan skola och arbetsliv Öka samverkan mellan näringsliv och skola, för att bl.a. underlätta rekryteringar på längre sikt. Entreprenöriellt lärande I både de kommunala förskolorna och de kommunala skolorna arbetar man med entreprenöriellt lärande. Det betyder ett lärande som utvecklar barnens förmågor att t ex ta egna initiativ, ta ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet med att utveckla och stimulera de entreprenöriella kompetenserna görs alltid inom ramen för en undervisning som syftar till att eleverna ska nå höga kunskaper. 7
Definitioner NEDAN PRESENTERAS OLIKA begrepp och definitioner som är vanligt förekommande inom studie- och yrkesvägledning, detta för att skapa en gemensam bild i kommunen. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse Skolverkets allmänna råd beskriver studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse som den personliga vägledning studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. (Arbete med studie- och yrkesvägledning, Allmänna råd med kommentarer, 2013, s. 11). Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är enligt Skolverkets allmänna råd all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, under-visning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. (Arbete med studie- och yrkesvägledning, Allmänna råd med kommentarer, 2013, s. 11). Valkompetens I Skolverkets allmänna råd i arbetet med studie- och yrkesvägledning beskrivs valkompetens som en rad kompetenser eleverna behöver för att kunna bearbeta olika alternativ i en valsituation. Dessa kompetenser handlar om att eleverna behöver kunna samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt att ha färdigheterna att kunna fatta och genomföra beslut (Arbete med studie- och yrkesvägledning, Allmänna råd med kommentarer, 2013, s. 13). Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande handlar om att stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet samt självförtroende och viljan att pröva samt omsätta nya idéer till handling. Skolan ska också bidra till att elever utvecklar kunskaper som främjar företagande och innovationstänkande (Skolverket, Skapa och våga, 2015). Skolor och förskolor i Lerums kommun arbetar med entreprenöriellt lärande. Där en viktig del av det entreprenöriella lärandet handlar om att skapa värden, för sig själv och för andra. Samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA) Det är av stor vikt att skolan har en strategi gällande samverkan skola arbetsliv som säkerställer att eleven i kontakt med arbetslivet får utveckla kompetenser och erfarenheter som kan kopplas till sitt studie- och yrkesval. Med samverkan mellan skola arbetsliv menas alla former av samverkan, såsom prao, APL, case, studiebesök, föreläsningar etcetera. Samverkan mellan skola arbetsliv är ett verktyg för studie-och yrkesvägledningen i det vida perspektivet. Kompetens Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. (Visa Väst, Handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning, 2015). Medicinsk studie- och yrkesvägledning Medicinsk studie- och yrkesvägledning innebär att elever som har någon form av medicinsk aspekt att ta hänsyn till får hjälp och stöd i deras framtida studie- och yrkesval för att förebygga ohälsa. Det kan röra sig om exempelvis elever med eksem, astma, allergier etcetera. Här kan varje lokal enhet fylla på med andra begrepp och definitioner kopplade till studie- och yrkesvägledning. 8
Professioner och ansvarsfördelning Huvudman Analysera behoven, sätta upp mål och planera för studie- och yrkesvägledningen. Näringslivsenheten Näringslivsenheten har god kännedom om det lokala näringslivet och olika organisationer som arbetar för- och med dessa. Näringslivsenheten kan fungera som en mellanhand i kontakt med företag men också som ett bollplank för olika insatser och åtgärder kopplat till näringslivet. Rektorer/skolledare Fördelar och organiserar arbetet på enheten. Ansvarar särskilt för att studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får det. Ansvarar för att lokala handlingsplaner utvecklas och kopplas på den framtagna kommunala handlingsplanen, samt att skolans arbete med handlingsplanen följs upp genom det systematiska kvalitetsarbetet. Studie- och yrkesvägledare Ansvarar för studie- och yrkesvägledning i det snäva perspektivet. I sin roll ska studie- och yrkesvägledaren också samarbeta och stötta rektor och lärare i arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och de mål som Lerums kommun har satt upp. Lärare Ansvarar för att koppla på studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet till sin undervisning. Läraren ansvarar också för att samarbeta med studie-och yrkesvägledare och andra lärare i arbetet med studie-och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och de mål som Lerums kommun har satt upp. Elevhälsa Har kunskap kring hur skolan arbetar med studie- och yrkesvägledning och vad studie- och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att få eleverna att se möjligheter. Förmedlar aktivt kontakten med studie- och yrkesvägledaren. Arbetar förebyggande genom att ge eleverna förutsättningarna att se en mening med det som görs. Ansvarar också för den medicinska studie- och yrkesvägledningen för de elever som på grund av någon medicinsk aspekt behöver stöd i sitt framtida studie- och yrkesval. Övrig skolpersonal Har kunskap kring hur skolan arbetar med studie-och yrkesvägledning och vad studie- och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att eleverna ska kunna se sina möjligheter. Här kan varje lokal enhet fylla på med andra professioner kopplade till studie- och yrkesvägledning. Exempel på sådan professioner kan vara förstelärare eller arbetslagsledare. 9
Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ELEVEN SKA GENOM studie- och yrkesvägledningen bli medveten om sig själv, om olika valalternativ såsom utbildningar och yrken, om relationen mellan sig själv och valalternativen, lära sig fatta beslut samt lära sig genomföra sina beslut. För att tillgodose elevernas behov behöver all personal på skolan arbeta med studie- och yrkesvägledning genom vägledningssamtal, information samt genom undervisningen. Studie- och yrkesvägledaren ansvarar för vägledningssamtalen, medan information och undervisning är hela skolans ansvar. På olika sätt kan lärare i alla ämnen bidra med sina kunskaper. Exempel på hur läraren kan ge eleven underlag för att genomföra välgrundade val är att förklara hur den inhämtade kunskapen i ämnet kan komma till användning i studie- och yrkeslivet. Detta kan göras genom att visa på vilka yrkesroller som kan kopplas till ämnet samt hur eleven kan fortsätta sin kunskapsinhämtning i ämnet i högre studier. Genom olika typer av samverkan med arbetslivet kan läraren också konkretisera kursplanerna i sina ämnen. Lärarens återkoppling i ämnet samt kring det läraren vet om elevens personliga intressen och bakgrund kan bidra till att öka elevens självkännedom. I kurs- och ämnesplaner ska elever utveckla förmågor som går att koppla till elevernas framtida studieoch yrkesval. Exempel på detta är att söka och kritiskt granska information, att samla, analysera, sätta samman och organisera. I flertalet ämnen uttrycks även specifika kunskaper som är till nytta i elevernas studie- och yrkesvägledning. Dessa inslag behöver kopplas till studie- och yrkesvägledning för visa eleven att detta är en del av deras studie- och yrkesvägledningsprocess. Det är viktigt att lärare och studie- och yrkesvägledaren samverkar i planeringen för att det ska bli en helhet för eleven. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt anpassas för att eleven på bästa sätt kunna göra välgrundade val i framtiden. För att kunna erbjuda en studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för alla elever krävs att personalen har goda kunskaper om elevens behov, till exempel olika funktionsnedsättningar, nyanlända elever och medicinska faktorer. Detta kan handla om att ha olika metoder för att konkretisera och visualisera samt att hantera elevens önskemål kopplat till dennes förutsättningar. 10
Användarguide HANDLINGSPLANEN ÄR ETT STÖD i arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och beskriver och utgår ifrån det arbete som görs idag på kommunens skolor. Handlingsplanen är kommunövergripande där varje skola sedan bygger på med det arbete som görs lokalt. Planen är uppdelad efter årskurser för att underlätta arbetet med att skapa en röd tråd. Under årskurserna presenteras förslag på övningar där skolorna själva kan bygga på med fler övningar som passar verksamheten. Studie- och yrkesvägledning under hela skoltiden Aktiviteter från grundskolan till gymnasieskolan Elevernas behov av vägledning ser olika ut inom de olika skolformerna, vilket ställer olika krav på hur studie- och yrkesvägledningen genomförs. Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ha en genomgående röd tråd med en tydlig progression från förskoleklass fram till avslutad studiegång. Elevernas behov ska vara utgångspunkten, vilket det här materialet förenklar för. Nedan ges förslag på olika aktiviteter som syftar till att uppnå de riktlinjer som finns gällande studie- och yrkesvägledning i skolans styrdokument. Viktigt är att de aktiviteter som genomförs genomsyras av ett normkritiskt förhållningssätt. Exempel på detta är att vid samarbete med företag låta eleverna träffa flera personer för att på så sätt ge en så bred bild som möjligt av de som arbetar där. Vid presentationer med bilder fundera över urvalet. Tänk också på vilka ord som används exempelvis när olika yrken beskrivs samt vilka exempel som lyfts. Prata i klassrummet om de normer som finns samhället och vad konsekvenserna blir av detta. Det är också viktigt att ta hänsyn till att nyanlända elever behöver få information om utbildningssystemet, sina möjligheter till studier och arbetsmarknadens kompetenskrav. För personer med funktionsnedsättning kan alternativ kommunikation vara en förutsättning. För att göra övningarna i detta material tillgängliga för alla behöver de individanpassas efter behov. 11
Årskurs F 3 I ÅRSKURSERNA F 3 syftar studie- och yrkesvägledningen till att väcka elevernas nyfikenhet inför framtiden samt att skapa upptäckarglädje och viljan att utforska vilka möjligheter som finns. SKÖNLITTERATUR/SAGOR Uppgift: När ni i gruppen arbetar med skönlitteratur uppmärksamma och prata om de yrken som dyker upp i texterna och bjud in exempelvis en bibliotekarie eller författare som får berätta om sina yrken. Syfte: Att öka kunskapen kring olika yrken som finns och se sambanden mellan skolan och arbetslivet. UTFORSKA YRKEN GENOM LEK Uppgift: Låt eleverna få utforska olika yrken genom lek. Om möjligt, erbjud eleverna rekvisita att använda för att klä ut sig till olika yrkesroller. Om leken leder till föreställningar om olika normer kan detta lyftas i gruppen med en diskussion kring varför det blev så. Syfte: Eleverna får möjlighet att genom kreativitet upptäcka olika yrken. Det finns också möjlighet att lyfta de olika normer som finns i samhället och vilka konsekvenser detta kan få. MINIPRAO HOS ANHÖRIG Uppgift: Eleverna får under en dag praktisera hos en anhörig för att sedan återberätta om sin dag för de andra i gruppen/klassen. Syfte: Att öka kunskapen kring vad ett arbete innebär och sätta det i relation till sig själv. FRAMTIDSYRKEN Uppgift: Eleverna får göra collage om ett yrke, antingen sitt drömyrke eller något de tycker verkar roligt. Collaget kan göras digitalt, via exempelvis PicCollage, eller analogt. Låt eleverna presentera sitt arbete genom en utställning. Bjud gärna in föräldrar och andra klasser. Syfte: Sätta igång fantasin kring framtidsdrömmar och upptäcka olika möjligheter till yrken. STUDIEBESÖK I NÄROMRÅDET Uppgift: Låt eleverna besöka företag, föreningar och organisationer i närområdet. Förbered eleverna genom att läsa på om platsen för studiebesöket och planera frågor. Arbeta vidare i klassrummet med de erfarenheter eleverna tar med sig från studiebesöket. Syfte: Få en tydligare bild av närområdet och de möjligheter som ges. 12
YRKEN BLAND VÅRDNADSHAVARE Uppgift: Låt eleverna intervjua vårdnadshavare hemma om deras yrke alternativt bjud in vårdnadshavare att komma och berätta om sitt yrke eller kombinera båda i ett temaarbete. Syfte: Att öka kunskapen kring vad ett arbete innebär. Ansvar: Här kan varje lokal enhet fylla på med ämneskoppling och ansvarig/ansvariga Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 13
Årskurs 4 6 I ÅRSKURSERNA 4 6 syftar studie- och yrkesvägledningen till att vidare inspirera eleverna inför framtiden. Syftet är också att ge eleverna en bild och en introduktion till närområdet och de möjligheter som finns där. FILMINSPIRATION Uppgift: Låt eleverna i mindre grupper se på korta yrkesfilmer, förslagsvis från Arbetsförmedlingen. Grupperna redovisar sedan för varandra vad de lärt sig ifrån filmerna. Syfte: Att visa på olika typer av arbeten och väcka nyfikenhet inför framtiden. Ansvar: Här kan varje lokal enhet fylla på med ämneskoppling och ansvarig/ansvariga FÖRETAGSUTSTÄLLNING Uppgift: Låt eleverna välja ett företag i närområdet för att fördjupa sig i företaget och yrkesrollerna som förekommer där. Fördjupning kan göras genom intervjuer, jobbskuggning, informationssökning etc. Presentera genom en utställning och bjud gärna in företagen. Syfte: Ytterligare öka och fördjupa kunskaperna kring olika yrken och reflektera kring arbetslivet. SKARPA UPPDRAG Uppgift: I samråd med företag i närområdet får eleverna skarpa (verkliga) uppdrag som de ska lösa och presentera för företaget. Företag och skola kommer tillsammans fram till uppdrag som passar för elevgruppen. Syfte: Eleverna får en djupare förståelse för kopplingen mellan skola och arbetsliv. Eleverna får chans att träna på att skapa nätverk samt att känna på hur det är att skapa ett arbete som har ett värde för någon annan. DRAMATISERING AV OLIKA YRKESROLLER Uppgift: Låt eleverna spela upp ett rollspel där de får gestalta olika yrkesroller. Förslagsvis kan eleverna spela rollen som advokat, åklagare eller domare under en fiktiv rättegång. Syfte: Eleverna få sätta sig in i olika yrkesroller och får på så sätt en större förståelse för dessa. BJUD IN ARBETSFÖRMEDLINGEN Uppgift: Bjud in Arbetsförmedlingen och låt dem berätta om olika framtidsyrken. Diskutera tillsammans de yrken som eleverna inte känner till sedan tidigare. Ge tid och utrymme för tankar och reflektion efter passet. Syfte: Att öka kunskapen om yrken och få inspiration inför framtiden. 14
BJUD IN YRKESROLLER KOPPLAT TILL DIN UNDERVISNING Uppgift: Bjud in en person med ett yrke som är kopplad till din undervisning, exempelvis läkare till NO, kock till hemkunskapen, socionom till SO, författare till svenska eller engelska, ingenjör till matematik, sjukgymnast till idrotten etcetera. Syfte: Visa kopplingen mellan skolans ämnen och framtida möjligheter. Ansvar: Här kan varje lokal enhet fylla på med ämneskoppling och ansvarig/ansvariga BJUD IN EN EGEN FÖRETAGARE Uppgift: Bjud in en person som är egen företagare och låt personen berätta om sin resa från uppstart till där den är idag. Låt gärna eleverna förbereda sig inför föreläsningen genom att planera frågor. Syfte: Visa kopplingen mellan skolans ämnen och framtida möjligheter. Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 15
Årskurs 7 I ÅRSKURS 7 ska studie och yrkesvägledningen ge eleverna möjlighet att fundera över egna drömmar och mål inför framtiden. Vad är en kompetens, vilka kompetenser besitter jag och hur når jag mitt uppsatta mål är bland annat frågor som eleverna får fundera över. VEM ÄR JAG? Uppgift: Lektion kring kompetenser, egenskaper, starka sidor och sidor att utveckla. Hur tänker eleven kring sig själv och påverkar det elevens framtida studie- och yrkesval? Gör en handlingsplan kring de kompetenser och egenskaper som eleven vill utveckla. Utgå ifrån förslag på egenskaper som läraren tagit fram (Tips! Klipp ut egenskapskort för eleverna att välja emellan). Syfte: Öka självkännedomen. MINA KOMPETENSER Uppgift: Eleverna får berätta för varandra vad de är bra på och utifrån detta kan eleverna ge förslag på passande yrkesroller. Förslagsvis kan eleverna ta hjälp av arbetsförmedlingens platsannonser för att få tips på yrken. Syfte: Eleverna får fundera kring vilka kompetenser de har som kan vara till nytta i det kommande arbetslivet. BESÖK AV GYMNASIEELEVER Uppgift: Bjud in gymnasieelever som kommer och berättar om hur det är att gå på gymnasiet generellt inte som reklam för specifika skolor eller program. Syfte: Att ur ett elevperspektiv förbereda eleverna på vad som väntar efter årskurs nio. MINA DRÖMMAR OCH MÅL Uppgift: Låt eleverna ta ställning till frågor och påståenden som rör drömmar och mål, förslagsvis Jag vet precis vad jag vill arbeta med när jag går ut gymnasiet. Låt eleverna ta ställning genom det digitala verktyget Mentimeter, alternativt via 4-hörnsövning. Syfte: Att eleverna ska ges möjlighet att börja fundera kring framtidsdrömmar och mål. UPPRÄTTA EN PORTFOLIO Uppgift: Låt eleven upprätta en personlig portfolio över sina omvärldskunskaper så här långt. Portfolion kan sparas och fyllas på under år 8 och 9. Syfte: Att reflektera över sina erfarenheter och ökade kunskaper i sin utveckling. Att se progression i den egna processen. 16
STARTA ETT FADDERPROJEKT Uppgift: Skapa ett samarbete med ett företag som sträcker sig under en treårsperiod. Under åren sker förslagsvis studiebesök på företag och skola, skarpa case och fördjupningar inom valda områden, såsom exempelvis arbetsmiljö, hållbar utveckling etc. Syfte: Bygga relationer och nätverk samt stärka elevernas valkompetens genom god branschkännedom. VAD PÅVERKAR MINA VAL? Uppgift: Låt eleverna ta fram statistik på hur många män respektive kvinnor som arbetar inom olika yrken, alternativt göra en egen undersökning där de frågar företag hur många kvinnliga respektive manliga anställda som finns på företaget. Diskutera sedan statistiken/resultatet i helklass. Syfte: Syftet är att synliggöra några av de normer som finns i samhället och visa på hur dessa kan påverka våra framtida val. VÄGLEDNINGSSAMTAL Uppgift: Vägledningssamtal enskilt eller i grupp Syfte: Att samla ihop tankar, reflektera över vem eleven är, synliggöra starka sidor samt sidor att utveckla och sätta upp delmål framåt. Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 17
Årskurs 8 I ÅRSKURS 8 ska studie- och yrkesvägledningen ge eleverna möjlighet att se utanför sig själva och närområdet och upptäcka hur arbetsmarknaden ser ut och vilka kompetenser som efterfrågas. Eleverna får också en än mer fördjupad kunskap av arbetslivet och olika yrkesroller. FÖRDJUPNING AV GYMNASIEPROGRAM Uppgift: Fördjupa kunskapen om alla program på gymnasiet med hjälp av filmer, grupparbeten och diskussioner. Syfte: Att hjälpa eleverna att få kunskap över sina valmöjligheter på ett djupare plan. LEKTION I OMVÄRLDSKUNSKAP Uppgift: Hur såg arbetsmarknaden ut förr, hur ser den ut nu och hur kommer den att se ut i framtiden? Visa filmen Världen förändras från Svenskt Näringsliv. Diskutera förändringarna i arbetslivet. Vilka kompetenser efterfrågar arbetsgivarna? Diskussion kring kompetenser, egenskaper och anställningsbarhet. Syfte: Att ge eleverna perspektiv på arbetsmarknaden och utbildningen i ett globalt perspektiv. GÖR EN PODCAST Uppgift: Låt eleven intervjua en yrkesroll som intresserar dem. Utifrån intervjun skapas en podcast innehållande intervjun samt tidigare införskaffad kunskap om yrket. Syfte: Att fördjupa kunskaperna om yrken och yrkesroller. PRAO ELLER JOBBSKUGGNING Uppgift: Låt eleverna gå ut på prao eller jobbskuggning för att komma närmare ett yrke. Det är viktigt att eleverna förarbetar och efterarbetar praon för att det inte ska bli en enskild händelse. Syfte: Öka medvetenhet om sig själva, att lära sig sätta sig själv i olika sammanhang och reflektera över hur man förhåller sig i olika situationer. INTRESSETEST Uppgift: Genomför det intressetest som finns på Arbetsförmedlingens hemsida. Testet genererar yrkesförslag där eleverna kan få reda på mer om de yrken som föreslås. Låt eleven läsa på om yrket och berätta om detta för resten av gruppen. Syfte: Eleverna ska få upp ögonen för nya möjligheter och vägar samt att få dem att reflektera om sin framtid. 18
FRAMTIDSMÄSSA Uppgift: Bjud in företag, organisationer och föreningar i kommunen till en mässa där eleverna har möjlighet att ställa frågor och få mer information om utställarna. Det är viktigt att eleverna förarbetar och efterarbetar mässan så att den blir en del av ett större sammanhang. Syfte: Att få en djupare förståelse och kunskap om närområdet och öka samverkan mellan skola och arbetsliv. INTERVJUA EN EGENFÖRETAGARE Uppgift: Låt eleverna ta kontakt med en person som driver ett eget företag. Förbered eleverna genom en lektion om företagande där eleverna också får möjlighet att planera frågor inför intervjun. Intervjuerna kan sedan redovisas i mindre grupper. Syfte: Att få en djupare förståelse och kunskap om närområdet och öka samverkan mellan skola och arbetsliv. VÄGLEDNINGSSAMTAL Uppgift: Vägledningssamtal enskilt eller i grupp. Återknyt till elevens egenskaper, starka sidor och framtidstankar. Syfte: Att hjälpa eleven att komma framåt i beslutsprocessen. Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 19
Årskurs 9 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN i årskurs 9 fokuserar på det stundande gymnasievalet och eleverna får sätta sig själva i ett sammanhang samt ytterligare utforska vilka gymnasieutbildningar som finns kopplat till elevens mål inför framtiden. HUR GÖR VI VÅRA FRAMTIDSVAL? Uppgift: Be eleverna att föreställa sig att de just nu befinner sig 40 år in i framtiden. Framtidsjaget ska skriva ett brev till nutidens jag. Brevet ska innehålla tips och råd på hur eleven bör tänka inför framtidens studier och arbetsliv. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna ska få upp ögonen för vilka faktorer som de kan behöva ta hänsyn till vid valet av studier. BESÖK PÅ GYMNASIEDAGARNA PÅ SKOLTID Uppgift: Eleverna får besöka gymnasiemässan för att lära sig mer om vilka utbildningar och gymnasieskolor som finns i regionen. Låt eleverna förbereda sig inför besöket på mässan genom att ha planerat frågor att ställa till skolorna. Tillbaka på skolan samlar ni upp de nya erfarenheter som eleverna fått med sig från besöket. Syfte: Syftet är att eleverna får skapa sig en bild av vilka gymnasieskolor och utbildningar som finns i regionen. SAMMANSTÄLLNING AV OMVÄRLDSKUNSKAPER Uppgift: Eleverna får göra en sammanställning av sina omvärldskunskaper och kunskaper om sig själva och samla dem i sin personliga portfolio. På så sätt kan eleven se sin progression från årskurs 7 till årskurs 9. Föräldrar, lärare och andra kan hjälpa till med arbetet och se arbetets slutresultat. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina erfarenheter kring omvärlden. Öka kunskap kring sig själv, sin utveckling samt sin förmåga att fatta bra beslut. SPEED-MEETING Uppgift: Anordna speed-meeting genom att bjuda in elever som går på olika gymnasieprogram. Låt eleverna förbereda sig genom att skriva frågor om gymnasieprogrammen att ställa till gymnasieeleverna. Eleverna får sedan rotera i ett så kallat speed-meeting. Syfte: Att fördjupa sina kunskaper om olika gymnasieprogram och att förbereda eleverna på vad som väntar ur ett elevperspektiv. 20
VÄGLEDNINGSSAMTAL Uppgift: Vägledningssamtal enskilt. Var är eleven i beslutsprocessen? Syfte: Att göra en form av sammanfattning, reflektion kring tidigare vägledningssamtal och en avstämning av nuläget och hur processen ska fortlöpa framåt. Ta gärna hjälp av den portfolio eleverna har skapat. Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 21
Gymnasieskolan år 1 3 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN under gymnasietiden ska ge eleverna möjlighet till att reflektera över framtiden och genom aktiviteter och övningar får eleverna större insikt om sig själv och sina framtidsval. Eleverna får en god överblick över olika valmöjligheter och vad dessa innebär samt en inblick i vad som väntar efter gymnasiet. DET PERSONLIGA VARUMÄRKET Uppgift: Olika övningar i självinsikt där eleverna utgår från sig själva i diskussioner med andra elever. Vem är jag? Vad är viktigt för mig? Vilka värderingar och intressen har jag? Vilka kompetenser och egenskaper värderar arbetslivet högt? Hur uppfattas jag av andra och varför är det viktigt att tänka på det? Syfte: Att eleven blir medveten om sig själv och vilken betydelse det har i samhället. MÅLSÄTTNINGAR Uppgift: Eleverna får tidigt i utbildningen sätta upp mål inför framtiden. Utifrån de uppsatta målen skapas delmål. Målen följs upp kontinuerligt under gymnasietiden av mentor och studieoch yrkesvägledare. Syfte: Eleverna får konkretisera sina mål och vägen dit för att öka motivationen och lusten att lära. ARBETSMARKNADSDAG Uppgift: Bjud in Arbetsförmedlingen, rekryterare och fackförbund. Låt dem berätta om arbetsmarknadens villkor, framtidsutsikter på arbetsmarknaden samt vad som är viktigt vid en rekrytering. Syfte: Att ge eleverna en bild av arbetsmarknadens förutsättningar och villkor. ICKE-DISKRIMINERINGSARBETE Uppgift: Låt eleverna genom intervjuer undersöka hur olika företag arbetar med ickediskrimineringsarbete. Utifrån informationen som eleverna samlar in från företagen presenterar eleverna olika förbättringsområden. Hur kan företaget arbeta för att skapa en än mer välkomnande miljö för alla? Låt eleverna presentera för varandra och bjud även gärna in företagen att lyssna till elevernas presentationer. Syfte: Att få en inblick i olika företag samt i deras arbete med att skapa en välkomnande miljö för alla. Dessutom får eleverna fundera över vad de själva upplever är en välkomnande arbetsplats/arbetsmiljö. 22
ROLLSPEL Uppgift: Övningar i intervjuteknik. Låt eleverna förbereda en intervjusituation där en elev agerar arbetsgivare och en elev agerar arbetssökare. Låt eleverna spela upp rollspelet för resten av gruppen som kommer med konstruktiv feedback till både arbetsgivare och arbetssökande. Syfte: Att träna på att vara i en intervjusituation, få feedback, ge feedback samt träna på att marknadsföra sig själv. PLATSANNONSER Uppgift: Låt eleverna leta intressanta platsannonser på Arbetsförmedlingens hemsida och be dem välja ut en annons som tilltalar dem extra mycket. Därefter ska eleven komma underfund med vilka egenskaper och kompetenser som krävs för jobbet. Kan eleven söka jobbet redan nu eller är det något eleven behöver utveckla för att kunna söka det? Syfte: Eleverna får lära sig mer om vilka egenskaper och kompetenser som krävs för olika jobb. SKARPA CASE Uppgift: I samråd med företag får eleverna skarpa (verkliga) uppdrag som de ska lösa och presentera för företaget. Företag och skola kommer tillsammans fram till uppdrag som passar för elevgruppen. Syfte: Eleverna får en djupare förståelse för kopplingen mellan skola och arbetsliv. Eleverna får möjlighet att träna på att skapa nätverk samt att känna på hur det är att skapa ett arbete som har ett värde för någon annan. CV OCH PERSONLIGT BREV Uppgift: Övningar i hur eleven skriver ett CV och personligt brev. Bjud gärna in ett företag som beskriver vad de söker efter vid rekrytering. Syfte: Att öka medvetenheten om vikten av att kunna uttrycka kompetenser och egenskaper i tal och skrift. LIVET EFTER TREAN Uppgift: Diskussioner i smågrupper om vad eleverna ser framför sig efter examen. Låt sedan eleverna skriva ett brev till sig själv om hur deras liv ser ut om 10 år. Syfte: Att eleverna får lyfta blicken och fundera kring framtiden. 23
STUDIEBESÖK PÅ FÖRETAG, UNIVERSITET ELLER YRKESHÖGSKOLA Uppgift: Låt eleverna besöka företag, universitet eller yrkeshögskolor. Arbeta gärna med att eleverna besöker en bredd av både företag och utbildningar, inkludera gärna egna företagare. Förbered eleverna genom att de får planera frågor. Arbeta vidare i klassrummet med de erfarenheter som eleverna tar med sig från studiebesöket. Syfte: Få en tydligare bild av samhället och de möjligheter som ges. VÄGLEDNINGSSAMTAL Uppgift: Erbjud vägledningssamtal kring framtida mål och vägen dit. Följ upp elevernas mål och delmål. Syfte: Att motivera och uppmuntra eleven till att nå framsteg. Varje lokal enhet fyller på med uppgifter som görs i deras verksamhet. Utgå ifrån modellen nedan. Rubrik Uppgift: Syfte: Ansvar: 24
Uppföljning och kvalitetsarbete SKOLLEDAREN BEHÖVER FÖLJA UPP elevernas behov samt kartlägga vilka kunskaper och resurser eleverna har och vilka resurser som behövs ytterligare för att eleverna ska kunna hantera frågor som rör framtida studie- och yrkesval. Skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, elevernas behov samt kvalitén i arbetet bör följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Skolans systematiska kvalitetsarbete bör följas upp av huvudman som i nästa steg vidtar eventuella åtgärder och eventuella förslag till förbättringar i kommunen som helhet. Vad säger skollagen? 4 kap. Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 25
För ytterligare inspiration www.syvonline.se www.arbetsformedlingen.se www.utbildningsinfo.se www.gymnasieinfo.se www.uhr.se www.skolverket.se Lärarhandledningen inför EuroSkills (går att hitta i metodbanken på www.syvonline.se). Metodmaterialet - Tala om arbetslivet! Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Finns att hitta på Skolverkets hemsida. 26
27
28