Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter

Relevanta dokument
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Flerspråkighet en möjlighet!

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Information- Slutrapport kollegialt lärande

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Ledare för kollegialt lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolans Systematiska Kvalitetsarbete

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen september 2012

IUP-plan för Sofia skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Insatser. för högre måluppfyllelse. Utvecklingsavdelningen. BUN 8 mars Vår filosofi och mål

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vårt systematiska kvalitetsarbete

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Nätverksträff Förskoleklass

Utvecklas genom lärande samtal

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Regionalt språk-, läs- och skrivnätverk. Halmstad 14 maj 2014

Beslut för grundskola och fritidshem

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

Från SKIS-mötet 13 maj Uppföljning Jan Håkansson Arbetsgång och tidsplan för analysarbetet Övriga frågor Nästa termins möten

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

utvecklar fritidspedagog

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Kollegialt lärande i fritidshemmet

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Skolledarkonferens september 2016

Matematiksatsningen

Strukturerat försteläraruppdrag. för skolutveckling tillsammans

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Beslut för grundsärskola

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!

Skolområde Korsavad 2013/2014

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog

Skolforskningsinstitutet

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

RUTIN FÖR ORGANISATION AV APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE) FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NATURBRUKSSKOLOR.

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Beslut för grundsärskola

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dnr: 2018/ Id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Vimarskolan. Grundskola F-9, fritidshem samt grundsärskola

Transkript:

Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter

Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling Frågor

Former för utvärdering av lärarskicklighet och undervisning Fyra viktiga förutsättningar 1. Metodkompetens på alla nivåer förståelse och användning! 2. Medverkan, ansvar och tillit på alla nivåer horisontellt (inom nivåer) och vertikalt (mellan nivåer)! 3. Tydlighet och enkelhet vad, hur och användning! 4. Ansvarsfördelning, dialog och uppföljning lokalt handlingsutrymme men uppföljning av att ansvar tas (Lillejord m.fl., 2013). Jan Håkanssons presentation på Skolriksdagen 2017

Kärnan En kartläggning av undervisning Stockholm 25/4-2017

Utveckla det som verkligen påverkar lärandet! Lokaler, ekonomi, etc. Formalia Kärnan Indikatorer Betyg Lärare Elev Enkät Nat prov Blanketter

Organisation Beslut Alla skolor och samtliga lärare får en kartläggning av undervisningen.

Metod Observation av lärarens undervisning Samtal och självskattning med läraren Samtal med en grupp elever Bedömning

Vad tittar då didaktikerna på?

Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen X Syns Syns till viss del c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Syns ej Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav

Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen X Syns Syns till viss del c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Syns ej Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav

Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav X Syns Syns till viss del Syns ej

Vad händer med bedömningarna? Databas Presentation Rapport Skolans resultat i fokus Inte enskilda lärare!

Översikt arbetsgång Kartläggning Analys Presentation/Rapport Utvecklingsmöte Genomförande med ev. stöd Uppföljning Kartläggning igen Kontinuerlig återkoppling till förvaltningsledning och huvudman!

Effekter vi sett hittills

Vad har detta gett för effekt? Större uppföljning planerad till HT17men vi har kunnat se att: tydligt underlag till skolans systematiska kvalitetsarbete, det kollegiala lärandet har ökat, lärare kan samlas kring gemensamma utvecklingsområden,

Vad har detta gett för effekt? lärare blir mer medvetna om undervisningens effekt på elevers lärande, flera lärare förändrar sin undervisning, förstelärare får tydligare uppdrag. Har dock än så länge inte några belägg för ökad måluppfyllelse.

När man är trygg känns det i hjärtat och läraren gör så att vi lär oss olika saker. Några röster från elever För att en lektion ska vara intressant måste man veta vad man jobbar för. Man måste veta målen. Vår lärare måste peppa oss mera. Läraren skriker aldrig, det behövs inte. Det var stökigt, ungefär som det brukar.

Jag vill ge dem kramar och ramar och hellre förstärka ett rätt än att påpeka ett fel. (Lärare)

Mina forskningsfrågor På vilket sätt riktas analys- och utvecklingsarbete mot undervisningen? Hur motiverar lärare eventuella förändringar i undervisningen för sig själv och andra? Vad är det som gör att undervisningen förändras/ inte förändras i ett systematiskt kvalitetsarbete på en skola? Vilka aspekter av undervisningen förändras och vilka aspekter är stabila?

Avslutande tankar om skolutveckling

Gemensamma drag i skolförbättringsstrategier Fokus elevers lärande, studieresultat samt undervisningskvalitet! Data/underlag om ovanstående! Kommunikation kring sambandet undervisning-lärande! Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning! (jfr t.ex. Håkansson & Sundberg, 2012; 2016; Timperley, 2013) Jan Håkanssons presentation på Skolriksdagen 2017

Utveckling av skolans kärnprocesser nyckeln! Koppla samman de lösa sambanden mellan skolans ledarskap och klassrumspraktiken! Bidra till möjligheter för lärare att förstå behovet av nya eller bättre fungerande undervisningsstrategier. Organisationers inneboende stabilitet kan motverka innovationer. Kasta inte ut existerande rutiner låt utvecklingsrutinerna förnya och ge ny och fördjupad mening åt de redan kända arbetssätten. (jfr Resnick, 2010, s. 293). Jan Håkanssons presentation på Skolriksdagen 2017

TACK! Anna Karlsdotter Utvecklingsstrateg tillika vik. Enhetschef på Utvecklingsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kristianstads kommun 0733-136399 anna.karlsdotter@kristianstad.se