Design av kliniska studier Johan Sundström

Relevanta dokument
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign och effektmått

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Evidens-Baserad Medicin

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Att läsa en vetenskaplig artikel

Bilaga till rapport 1 (10)

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Läkemedelskommitténs Terapigruppen Fysisk aktivitet Välkomnar till Regional FaR-dag 2018!

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Test av tidstrender. Anders Grimvall SLU-workshop,

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

Vad beror skillnaden på?

Kan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Evidensgrader för slutsatser

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Gruppens samordnare, övriga projektdeltagare i bokstavsordning, ansvarig från HTA-centrum

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Bilaga till rapport 1 (7)

Läkemedelskommitténs Terapigruppen Fysisk aktivitet Välkomnar till Regional FaR-dag 2018!

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

QUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Lars Levi Læstadius s depiction of indigenous Sami religion in Fragmenter i lappska mythologien. Olle Sundström

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Vetenskapligt Förhållningssätt

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum:

Vilken fortbildning är r effektiv?

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Att mäta samverkansamverkansenkät

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Observationsstudier versus randomiserade studier Vad kan vi lita på? Måns Rosén

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Strukturera och avgränsa

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Observationsstudier baserat på kvalitetsregister kan användas för att jämföra olika behandlingar!

Kausalitet: grafiska modeller. Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Vetenskapligt Förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

Fysisk aktivitet och hjärnan

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Rapport från arbetsgrupp för undervisning i vetenskaplighet på läkarprogrammet. Arbetsgruppens uppdrag. Uppsala

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Influensavaccinets skyddseffekt och effektivitet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Studiedesign: Observationsstudier

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Grunderna i epidemiologi.

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin

Signatursida följer/signature page follows

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Kausalitet Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Informationssökning och informationshantering

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Transkript:

Design av kliniska studier Johan Sundström

Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik

Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade

Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade* Fall$ 20%$ Fall$ 30%$ Icke, fall$ 80%$ Icke, fall$ 70%$

Orsak och verkan? Longitudinell studie Exponerade Oexponerade

Styrkor och svagheter med olika studiedesigner

Men först hur läser man en artikel? Vad handlar studien om? P I C O patient, population intervention comparison, control outcome Är studiegrupperna definierade utifrån exponering eller outcome? Före eller efter att händelserna har inträffat? Har man gjort något med personerna eller bara observerat dem?

Johan

Kohortstudier Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Interventionsstudier Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Fall-kontrollstudier Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Ekologiska studier Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Fallrapporter, patientserier Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Systematiska litteraturöversikter och meta-analyser Sundström & Lind, Handbok i biomedicinsk forskning, Liber 2015

Evidenspyramiden

GRADEing the evidence Quality of Evidence Grades Grade High Definition A We are very confident that the true effect lies close to that of the estimate of the effect. Moderate B We are moderately confident in the effect estimate: The true effect is likely to be close to the estimate of the effect, but there is a possibility that it is substantially different Low C Our confidence in the effect estimate is limited: The true effect may be substantially different from the estimate of the effect. Very low D We have very little confidence in the effect estimate: The true effect is likely to be substantially different from the estimate of effect Randomized trials without important limitations provide high quality evidence. Observational studies without special strengths or important limitations provide low quality evidence. Limitations or special strengths can, however, modify the quality of the evidence of both randomized trials and observational studies. gradepro.org/handbook

GRADEing the evidence Factors that can reduce the quality of the evidence Factor Consequence Limitations in study design or execution (risk of bias) 1 or 2 levels Inconsistency of results 1 or 2 levels Indirectness of evidence 1 or 2 levels Imprecision 1 or 2 levels Publication bias 1 or 2 levels Factors that can increase the quality of the evidence Factor Large magnitude of effect Dose-response gradient All confounding would reduce the demonstrated effect or increase the effect if no effect was observed Consequence 1 or 2 levels 1 level 1 level gradepro.org/handbook

Forskarstudenter är vana vid att ta till sig nya biomedicinska kunskaper, men kan uppfatta själva forskningsprocessen som invecklad och svårtillgänglig. Handbok i biomedicinsk forskning ger handfasta tips under forskningsprocessens alla steg från vetenskapsteori till litteraturöversikt, hypotesgenerering, studieplanering, studiegenomförande, statistisk bearbetning, artikelskrivande och förhoppningsvis disputation. Denna handbok samlar de svar som författarna själva givit sina nyfikna doktorander liksom de svar de skulle ha velat få när de själva var doktorander. Johan Sundström och Lars Lind är båda professorer vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Best.nr 47-11399-6 Tryck.nr 47-11399-6 Johan Sundström & Lars Lind HANDBOK I BIOMEDICINSK FORSKNING Johan Sundström & Lars Lind HANDBOK I BIOMEDICINSK FORSKNING 4711399_Handbok_Biomedicinsk_OMSL.indd 1 2015-04-20 15:34

Inlämningsuppgift och pro-con-seminarium 14/9 Använd artiklarna Rohani J Intern Med 2004, Arefalk Circ 2014 och Hergens J Intern Med 2007. Använd SBUs granskningsmallar för att bedöma artiklarna. Använd SBUs metod för PICO och rekommendation enligt GRADE. Svara på följande kliniska frågeställning: Ska man rekommendera folk att sluta snusa för att minska risken för att dö av en hjärtinfarkt?

Gruppuppgift till 14/9 En PICO för var och en av de tre artiklarna (kapitel 3 i SBUs handbok). En kvalitetsgranskning av var och en av de tre artiklarna (SBUs granskningsmallar och kapitel 6 i SBUs handbok). En rekommendation enligt GRADE baserat på er sammanvägning av de tre artiklarna (kapitel 10 i SBUs handbok). Ni kommer under seminariet att få argumentera för er ståndpunkt mot en annan grupp, med dessa förberedelser som stöd. Dela förslagsvis upp arbetet inom gruppen, men sammanvägningen måste ni vara överens om.

Gruppuppgift till 14/9 Grupp 1, 2, 3, 4, 5 och 6 skall förbereda sig på att få argumentera FÖR att rekommendera folk att sluta snusa för att minska risken för att dö av en hjärtinfarkt. Grupp 7, 8, 9, 10,11 och 12 skall förbereda sig på att få argumentera MOT att rekommendera folk att sluta snusa för att minska risken för att dö av en hjärtinfarkt. Grupp 1, 2, 3, 10, 11 och 12 har sin redovisning kl 12:15-13:00 den 14/9. Grupp 4, 5, 6, 7, 8 och 9 har sin redovisning kl 13:15-14:00 den 14/9.

Individuell uppgift till 14/9 En PICO för en av de tre artiklarna (kapitel 3 i SBUs handbok). En kvalitetsgranskning av en av de tre artiklarna (SBUs granskningsmallar och kapitel 6 i SBUs handbok).