Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?



Relevanta dokument
Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Grundkurs för dig som gillar att bli full

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

Några rader om hälsa och alkohol...

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Textstöd till oh-bild 1 Myter

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

fakta om alkohol och hälsa

Partybrudarna som vaskade allt!

Värt att veta om alkohol och din hälsa

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Killen i baren - okodad

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100).

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR:

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Tidiga interventioner

Bilaga A Traumaintervju

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Den livslånga baksmällan

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

Drogvaneundersökning 2015

Killen i baren. 2.R: Okej, så du är inte här riktigt för att du själv vill det. (Komplex reflektion; Empati+)

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 2 MYTER OM ALKOHOL

Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK

Vilka tycker du är de bästa valen?

Skolelevers drogvanor 2007

Systembolaget extra övningar kurs C och D

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Tidiga interventioner

Föräldrar är viktiga

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Den livslånga baksmällan

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Alna. Dilemma Alna modell

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Systembolaget extra övningar kurs B och C

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Hålla igång ett samtal

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

Intervjuguide - förberedelser

Drogvaneundersökning 2018

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Har du känt dig mobbad under högstadietiden? Nej 81,6 70,6 73,9 Ja någon gång 15,4 26,9 20 Ja ofta 2,4 1,5 2,1 Blank 0,6 0,9 4

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Transkript:

Faktablad Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det? Det här faktabladet har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du är väl som folk är mest: Du vill gärna dricka alkohol. Men du vill ogärna få alkoholproblem. Hur mycket är för mycket? Nästan alla människor kan dricka alkohol och ändå leva långa och friska liv. Och nästan alla kan bli alkoholberoende redan i unga år. Allt beror på HUR man dricker. Alla har olika förutsättningar och därför måste du ha lite koll på hur du själv ligger till. Men naturligtvis har alkoholproblem också med livsstilen att göra. Den som dricker tillräckligt mycket och ofta blir garanterat beroende så småningom. Däremot tar det olika lång tid för olika människor. Många som dricker för mycket känner på sig att det inte enbart är positivt med drickandet, men fortsätter då vanans makt är stor. 0-9 glas för kvinnor och 0-14 glas för män Hur många glas? Folkhälsomyndighetens rekommenderade gräns för måttlig alkoholkonsumtion är 0-14 glas/vecka för män och 0-9 glas/vecka för kvinnor. Den nivån anses innebära små risker för problem, förutsatt att man sprider ut drickandet och undviker att bli full. Med ett glas menas: 50 cl folköl, 33 cl starköl, 1 glas rött eller vitt vin 10-15 cl (11-13%), 1 glas starkvin 8 cl, 4 cl sprit (40%) t.ex. whisky, 33 cl starkcider. En flaska vin innehåller ca: 6 glas. Vad menas med riskbruk? Riskbruk föreligger vid högkonsumtion, när en man dricker mer än 14 glas/v och en kvinna dricker mer än 9 glas/v. Riskbruk föreligger även vid intensivkonsumtion, när en man dricker mer än 4 glas vid ett och samma tillfälle och en kvinna dricker mer än 3 glas vid ett och samma tillfälle.

Ju mer du tål, desto större är risken Om man har en hög toleransnivå krävs det större mängder alkohol för att bli full. Och då är det lätt att dricka mer. Vilket ökar risken för beroende. För att undvika beroende drick inte så mycket att du blir full Varje gång man dricker sig full höjer man sin toleransnivå lite grann. Även om skillnaden inte är märkbar krävs det lite mer alkohol för att man ska bli full nästa gång. För varje sådan höjning tar man ett litet steg mot sin personliga beroendegräns. De flesta som blir beroende av alkohol har hög toleransnivå. De allra flesta (ca 75%) har den inte medfödd, utan har jobbat sig till den genom att dricka en massa. Folk som tål mycket sprit brukar ofta skryta om det som att det vore något bra. Men hög toleransnivå är inget annat än ett bevis på att man har lättare att få alkoholproblem. Ingen skillnad på öl och sprit Har den som dricker sig full på sprit, ett större problem än den som dricker t ex öl? Nej, risken för alkoholberoende är lika stor. Öldrickare kanske tycker att en öl efter jobbet inte är så farligt, och då blir det lätt alkohol varje dag, förutom helgdrickande, och det är definitivt riskfyllt. För övrigt är hälsoriskerna lite olika om man dricker mycket ibland eller sprider ut det. Mycket på en gång ger mer olycksfall och hjärnskador. Hitta andra sätt att varva ner på Känner du att du måste ha alkohol för att varva ner så kan det tyda på ett beroende. Alkohol ger avslappning för stunden, men leder till en ökad spänning när alkoholen går ur kroppen. Detta beror bl.a. på att stresshormoner ökar i kroppen. På så vis kan onda cirklar uppstå där du behöver alkohol för att slappna av. Ta tag i stressorerna! Hur fort går alkohol ur kroppen eller Om alkoholförbränning När kan jag köra? En vanlig fundering dagen efter en blöt middag eller fest. Det finns egentligen bara ett svar: låt bilen stå. Vet du hur mycket vin, öl och sprit du drack dagen innan går det att räkna ut ungefär hur lång tid det tar innan promillen är nere på noll. Här ser du hur snabbt förbränningen av alkohol sker. Men att försöka räkna ut när du kan köra ger en falsk trygghet: Din körförmåga är kraftigt nedsatt dagen efter, även om du är nykter. Försök visar på 20 procent sämre körförmåga, trots att alkoholen lämnat kroppen och förarna inte känt sig bakfulla. Beräkningen är osäker. Två personer får olika hög promille, fast de dricker lika mycket. Men också du själv får olika promille vid olika tillfällen, även om du dricker lika mycket vid båda tillfällena. Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. De flesta gör sig av med 1,5-2 cl sprit (40 procent) per timme. Att dricka starkt kaffe, bada bastu eller röra på sig gör alltså varken från eller till. Om man väger mer än genomsnittet går det en aning snabbare och väger man mindre än genomsnittet går det lite långsammare. Men bara för att alkoholen har lämnat kroppen är du inte är helt återställd. Behöver man vara skärpt bör man vänta längre. Exempelvis har personers förmåga att köra bil visat sig vara nedsatt med hela 20 procent, trots att testpersonerna varken haft alkohol kvar i kroppen eller känt sig bakfulla. Sifforna nedan är beräknade på en person som väger 70 kg.

Dryck och mängd Flaska lättöl, 33 cl (2,2 %) Burk folköl, 50 cl (2,8 %) Flaska folköl, 33 cl (3,5 %) Burk folköl, 50 cl (3,5%) Flaska starköl, 33 cl (5,0 %) Glas vin, 15 cl (12 %) Glas vin, 12 cl (13 %) Flaska vin, 75 cl (13 %) Sprit, 4 cl (40 %) Halv flaska sprit, 35 cl (40 %) Förbränningstid (ungefärlig) 1 timme 1,5-2 timmar 1,5-2 timmar 2-2,5 timmar 11-12 timmar 16-17 timmar Rattfyllerifakta Rattfyllerigränsen går vid 0,2 promille. Straffet är böter eller fängelse. Körkortet återkallas vanligtvis i 12 månader. Gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 promille. Rattfylleri och grovt rattfylleri innefattar även narkotika och andra medel som påverkar körningen. Cirka 20 procent av de som dör i trafiken har alkohol i kroppen. Vid singelolyckor är det nästan hälften. Forskning visar att en ökning av totalkonsumtionen med en liter per person och år kommer att medföra cirka 11 procent fler rattfylleribrott och 8 procent fler dödsolyckor. Det finns stöd och hjälp vid alkoholproblem Det finns stöd att få om du är orolig för om en vän, anhörig eller du själv har alkoholproblem. Här hittar du länkar till organisationer som på olika sätt arbetar med alkoholfrågor. www.morbylanga.se/psyksikhalsa obs, lägg till systemets sida När alkoholen tagit kommandot När man väl har blivit fysiskt beroende av alkohol är det omöjligt att dricka normalt. Då har alkoholen blivit chef över alltihop och man dricker mer och mer trots att man borde hålla sig nykter resten av livet. En ynka öl kan få en person som är beroende att ställa allt som egentligen är viktigt åt sidan Varningssignalerna Men innan man har blivit beroende dyker det upp varningssignaler. I det läget finns det fortfarande goda chanser att göra något åt saken. Varningssignalerna kan exempelvis vara att man alltid är den som är sist kvar på fester. Att man gör bort sig på fyllan och att man säger saker man ångrar. Att man kommer för sent till jobbet för att man är bakis och att man får minnesluckor ibland. Trappar man inte ner i det läget går man snart över sin gräns och blir beroende. Det är ganska självklart. Folk med högt kolesterolvärde byter ut smör mot olivolja. Tränar mer. Äter färre ägg och tar det lite lugnt med revbensspjällen. Det här är inte konstigare än så.

Men innan man har utvecklat ett uttalat beroende dyker det upp andra varningssignaler. Små symtom på att man håller på att få alkoholproblem. Här är exempel på sådana: Kontrollförlust Med detta menas att man förlorar kontrollen över hur mycket man dricker. Ett tydligt exempel är att man har bestämt sig för att gå ut och ta EN öl men står kvar i baren och dricker när stället stänger. Många människor kan ha varit i en liknande situation någon gång i livet. Men att man vid upprepade tillfällen förlorar kontrollen över hur många glas man dricker är en allvarlig varningssignal Många tankar kretsar kring alkohol En annan varningssignal är att en stor del av livet går åt till att planera drickandet. Exempelvis: Man ägnar mycket tid på att fundera på om det kommer att finnas tillräckligt med alkohol på festen eller om man måste ta med sig eget. Man söker sig till sociala evenemang mest för att det förmodligen finns alkohol där. Man tar ofta initiativ till krogrundor, efterfester och efter-jobbet-öl mest för att hitta förevändningar att dricka. Man tar återställare En återställare kan vara allt från en grogg när man vaknar till en mellanöl på en sen söndagsbrunch. Gemensamt för alla återställare är att de lugnar ner darriga baksmällenerver. Om man har utvecklat alkoholism upplever man riktiga skakningar som till och med gör det svårt att hålla i en kaffekopp. Att regelbundet döva abstinens med alkohol är en varningssignal. Oavsett om man har utvecklat beroende eller inte och oavsett vilken form av alkohol man tar till. Minnesluckor En enda minneslucka gör förstås inte att man betraktas som beroende. Men om man vid upprepade tillfällen drabbas av minnesförlust när man har druckit är det signal om att man är på väg i en farlig riktning. Relationsproblem Alkoholens starka påverkan på relationen till familjen, vännerna och kärleken är kanske något av det svåraste en person som missbrukar alkohol upplever. Även vanligt helgfestande kan påverka relationer negativt. Det är exempelvis vanligt att man blir osams med folk, blir svartsjuk eller säger saker man ångrar på grund av att man druckit. Om man måste ägna tid åt att reda upp saker som man har sagt eller gjort när man har varit full då har alkoholen tagit över ens liv på ett riskabelt sätt. Tips och Råd till dig som vill förändra dina alkoholvanor Sätt ett mål Ett viktigt steg i att genomföra en förändring är att ha ett tydligt mål. Att sätta tydliga gränser för sitt drickande är kanske den enklaste strategin du kan använda och ofta något av det första som människor brukar prova. Genom att du sätter upp och uppnår mål, växer ditt självförtroende och din känsla av kontroll över situationen. Att uppnå en målsättning ger dig självkänsla, framgångarna bygger upp motivationen att gå vidare i arbetet. Du behöver inte bestämma här och nu hur du vill göra

med alkohol för resten av ditt liv. Sätt ett mål för den närmaste tiden. Efteråt kan du utvärdera och sätta ett nytt mål Enkla tips att börja med Här är några strategier som andra personer som har ändrat sitt drickande har tyckt varit användbara. Om du tidigare har haft perioder då du har försökt att minska ditt drickande, så har du troligen redan provat en del av dem. Om de har funkat tidigare kan det finnas skäl att prova dem igen, om inte så kanske du ska prova något nytt. Gå igenom listan och markera de tips som du tror kan bli användbara. Börja registrera när och hur mycket du dricker. Köp ingen alkohol under de den närmaste tiden. Förvara ingen alkohol hemma eller lätt tillgänglig. Köp hem alkoholfria drycker som du gillar. Undvik att umgås med bekanta som dricker mycket. Välj eller undvik vissa fester och middagar. Sök stöd för ditt beslut hos familj eller vänner. Gör något annat istället för att dricka. Passa på att göra något roligt, eller något du alltid har velat prova. Besluta dig för vilka situationer du ska undvika. Påminn dig själv ofta om varför du vill ändra ditt drickande och hur det kommer att förbättra ditt liv. Lär dig bra sätt att tacka nej till alkohol. Det bästa är om det är ett enkelt standardsvar, t.ex. Nej tack, jag dricker inte. Tänk igenom vad som är bra och mindre bra med dina alkoholvanor. Tänk igenom i vilka situationer du brukar dricka särskilt mycket, hur du kan hantera dem och vad du kan göra istället. Fundera kring hur du vill förändra dina alkoholvanor, hur det kan ske och vilket stöd du kan behöva. Bestäm i förväg vad och hur mycket du ska dricka. Ät innan du dricker. Drick långsamt. Välj alternativ med lägre alkoholhalt. Växla med alkoholfria drycker. Späd drinkar. Fyll inte på så snart glaset är tomt. Drick bara alkoholfritt efter ett visst klockslag. Välj i vilket sällskap och i vilka sammanhang du dricker alkohol. Ha inte alkohol hemma Tacka nej om du blir bjuden på alkohol Om du inte klarar att dra ner så fundera på om du ska ta en kortare eller längre vit period. Fundera också på om du behöver söka hjälp det finns flera olika alternativ som visats ha goda resultat.

Fundera också på om du tidigare har provat några andra saker som har hjälpt dig eller som du tror kan hjälpa dig nu och skriv ner dem här. Är du i riskzonen utan att veta om det? Testa dina alkoholvanor Testa dig själv på alkoholprofilen.se Det här var en väldig massa information, men vi har anledning att tro att den behövs. För att ta ett av många obehagliga statistikexempel: 16 % av alla män i Sverige får allvarliga alkoholproblem någon gång i livet. Om någon jag känner dricker för mycket Prata med chefen, kolla arbetsplatsens alkohol- och drogpolicy. Finns det personalhandbok på din arbetsplats Viktigast att prata om det Våga fråga! Det viktigaste är att börja prata om det. Helst direkt med personen. Försök säga vad du tycker om hens sätt att dricka eller använda droger, till exempel om du är rädd, orolig, arg, ledsen eller känner dig sviken. Om det finns tillfällen när hen har råkat illa ut eller gjort något dåligt mot någon annan på grund av alkohol eller droger, ta upp det som exempel. Försök tänka på att inte anklaga, utan bara säga vad du ser och känner. Det bästa är att prata om det när båda är nyktra. Om det känns lättare, pröva att skriva vad du tänker eller känner. Det kan hända att personen blir arg eller säger att det inte är någon fara, att drickandet eller drogerna inte alls är ett problem. Men samtalet är ändå viktigt. Att du är orolig betyder att du bryr dig, och det förstår nog kompisen eller syskonet även om hen inte visar det direkt. Om du inte tycker att något händer efter samtalet, ta upp det igen. Det är viktigt, även om du kanske känner dig tjatig. Du kan också prata med andra personer.