Ordlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan:

Relevanta dokument
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

15. Förklaring av termer och begrepp

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram


Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Hur svårt kan det vara?

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Renare marks vårmöte 2010

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Kalmar läns författningssamling

Vattenverksamhet

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

7.6 Fysiska förändringar

M2016/01062/R

MKN-vatten i detaljplanering AB län

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Bilaga 3. Ordlista 100-årsflöde: akvatisk akvifer: andra normer miljökvalitetsnorm anpassade skyddszoner: antropogen avrinningsområde

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Vad påverkar god vattenstatus?

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Kunskapsunderlag för delområde

Norrbottens läns författningssamling

Datum Klassificeringen av Hydromorfologiska parametrar - En översiktlig beskrivning av metoder och tillvägagångssätt

Naturvårdsverkets författningssamling

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Fyrkantens vattensrådsområde

Dalälvens vattenkraftssystem

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Svensk författningssamling

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13

Kunskapsunderlag för delområde

FÖRVALTNINGSPLAN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 3. Ordlista

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Varför renar vi vattnet?

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

SE SE

Fågelsjörummet John Nyman

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Kunskapsunderlag för delområde

Structor Mark Stockholm AB

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Transkript:

Bilaga 3 Ordlista

Ordlista Här följer förklaringar på vanliga begrepp som används i dokumenten. De utgör inte legala definitioner och ersätter heller inte eventuella andra definitioner som kan finnas på andra ställen. 100-årsflöde: Ett hundraårsflöde är det vattenflöde som på en viss plats i vattendraget statistiskt sett inträffar i genomsnitt en gång på hundra år. akvatisk: Handlar om vatten eller vattenmiljöer. antropogen: Påverkad, skapad eller orsakad av människan. avrinningsområde: Det landområde, inklusive sjöar, vars vatten rinner ner i ett och samma vattendrag. Området avgränsas av topografin. Bergstoppen blir en naturlig vattendelare där vattnet på ena sidan rinner ner i ett vattendrag och på andra sidan rinner ner i ett annat. balanskraft: Skillnaden mellan tillförsel och leverans av energi. bedömningsgrunder: Kriterier som hjälper oss att bedöma vattenförekomsternas status, till exempel enligt Havs- och vattenmyndighetens klassificeringsföreskrifter (HVMFS 2013:19). betydande påverkan: Påverkan av mänsklig aktivitet som ensam eller tillsammans med annan påverkan orsakar risk för att en vattenförekomst inte kan följa normerna. biota: Den levande växt- och djurvärlden som finns inom ett område. biotopvård: Olika typer av åtgärder som hindrar eller uppväger för morfologiska förändringar i vattendrag (se längre ner för förklaring). Exempel på biotopvårdande åtgärder är när död ved läggs i vattendraget, när spår efter flottning tas bort, när sten, block och lekgrus läggs ut eller när sidofåror öppnas upp igen. efterfrågan: Den mängs som köps vid ett givet pris. Samma som marginalnytta. effektvatten: De vatten där en åtgärd i en vattenförekomst ger en ekologisk nytta i en annan vattenförekomst. ekologisk potential: Den ekologiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst (se längre ner för förklaring) som har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad (se längre ner för förklaring). Formuleras som maximal, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Normen bestäms utifrån möjlighet att åstadkomma ekologiska förbättringar i vattenförekomsten. Förbättringar utan att det leder till en betydande negativ inverkan på miljön eller på den eller de verksamheter som ligger till grund för utpekandet som kraftigt modifierad eller konstgjord. ekologisk status: Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, formuleras som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning ska ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. 2(6)

elpris: Priset på till exempel 1kWh. Bestäms på den nordiska elbörsen, NordPool efter köp- och säljbeslut från producenter och konsumenter. elproduktion: El produceras inte i egentlig mening utan lägesenergi omvandlas till elektrisk energi i till exempel vattenkraftverk. I ekonomisk mening är dock detta en produktionsprocess. Måttet för detta är Wattimmar, med ett prefix i form av Kilo (K; 1000), Mega (M; 1000 000), Giga (G; 1 000 000 000) eller Terra (T; 1 000 000 000 000) expertbedömning: En samlad bedömning av status grundad på kombination av uppgifter från data, modellresultat och erfarenhet. Görs enligt föreskrift från Havs- och vattenmyndigheten. flödesförändringar: Olika typer av förändringar av vattenflödet som orsakats av människan. Det kan handla om regleringar av vattenstånd i sjöar och vattendrag för kraft- och dricksvattenproduktion eller bevattning. fysiska förändringar: Förändringar som påverkar de hydromorfologiska förhållandena (exempelvis vattenflöde, vattendragens djup och bredd samt förhållandena i strandzoner) i en ytvattenförekomst och som begränsar förutsättningarna för att uppnå god ekologisk status. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer klassificeras i VISS och är uppdelade på morfologi, hydrologisk regim och kontinuitet (se enskilda förklaringar av respektive kvalitetsfaktor). gynnsam bevarandestatus: Ett begrepp som beskriver det tillstånd som ska uppnås för en naturtyp/livsmiljö eller en art för att de ska kunna finnas kvar långsiktigt. Begreppet används för naturtyper och arter som pekats ut som särskilt värdefulla inom ramen för det europeiska nätverket Natura 2000. En rad faktorer kan påverka bevarandestatusen. HARO: Sveriges vattendrag är indelade i ett antal huvudavrinningsområden. Det är de vattendrag vars avrinningsområde vid mynningen i havet är minst 200 km2 (definierat av SMHI). hydrologiska processer: Processer som har med vattnets rörelse och kretslopp att göra hydromorfologi (hymo): Kvalitetsfaktor (se längre ner för förklaring) som beskriver fysiska förändringar avseende kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vattenlevande som landlevande organismer i eller i närheten av vattenförekomster. hydrologisk regim: Förändringar i vattnets flödeshastighet i vattendrag och i vattennivåer i sjöar beroende på tiden på dygnet. Hydrologisk regim är också en kvalitetsfaktor för klassificering av ekologisk status. Den avspeglar hur mycket vatten det är, hur mycket det ändrar sig, samt hur det rör sig. Förändrad hydrologisk regim påverkar såväl morfologi som kontinuitet, och innebär att livsmiljöerna i vattenförekomsten/erna förändras. Därmed påverkas också den ekologiska statusen. hydrologisk restaurering: ett samlingsbegrepp för alla typer av åtgärder som motverkar eller kompenserar för flödesförändringar. icke marknadsprissatt nyttighet: en vara eller tjänst som inte handlas på någon marknad och därigenom saknar ett pris i egentlig mening. Luft och luftkvalitet är ett 3(6)

sådant exempel. Biologisk mångfald ett annat. Kan värderas genom att studera betalningsviljan det vill säga i vilken grad befolkningen är villiga att betala för exempelvis en ökad biologisk mångfald. Den kan också värderas genom att studera kompensationskravet hos befolkningen för att till exempel behålla, förbättra eller försämra luftkvaliteten eller den biologiska mångfalden. Vanliga metoder för att identifiera betalningsviljan är Hedonic Pricing-, Contingent valuation- och Travel costmetoderna. klassificering: Bedömning av vattenkvaliteten i en vattenförekomst. För naturliga ytvattenförekomster görs en klassificering av ekologisk status och kemisk ytvattenstatus, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster en klassificering av ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus. konstgjord vattenförekomst (KV): En ytvattenförekomst som har skapats genom mänsklig verksamhet på en plats där det inte har funnits ytvatten tidigare. konnektivitet: Möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning. Exempelvis öringens vandring förbi ett kraftverk. Kan även handla om möjlighet till spridning från vattendraget till omgivande landområden. konnektivitetsförändringar: Mänsklig påverkan som inverkar negativt på spridningsoch vandringsmöjligheterna i ett vattensystem, som dammar eller fellagda vägtrummor. kostnadstäckning: Full kostnadstäckning fås när det pris man betalar för en vara täcker de kostnader som finns med att producera varan. kraftigt modifierad vattenförekomst (KMV): En ytvattenförekomst vars fysiska karaktär har förändrats väsentligt som en följd av en samhällsviktig, mänsklig verksamhet. Vattenmyndigheten kan peka ut vattenområden och vattenmiljöer som kraftigt modifierade under vissa förutsättningar. Större kraftverksdammar och regleringsmagasin är exempel på kraftigt modifierade vattenförekomster i Sverige. kvalitetsfaktor (eng. Quality element): Biologiska, fysikalisk/kemiska samt hydromorfologiska faktorer som anges i bilaga V i ramdirektivet för vatten. Exempel på biologiska kvalitetsfaktorer är fisk, växtplankton och bottenlevande djur. Exempel på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är näringsämnen, siktdjup och syrgas och exempel på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är kontinuitet och hydrologisk regim. Kvalitetsfaktorerna vägs samman till ekologisk status och ekologisk potential. marginalnytta: Den ekonomiska termen för den nytta (behovstillfredsställelse) individen får av ytterligare en konsumerad vara. Marginal är, i företagsekonomi, skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris, beräknad i procent på försäljningspriset. marginalkostnad: Den ökning av de totala kostnaderna som uppstår om man producerar ytterligare en (1 styck) enhet av en produkt, alltså kostnaden för den sist producerade enheten. marknad: Köpare och säljare av en vara eller tjänst möts här för att genomföra affärer. 4(6)

marknadsjämvikt: Ett läge där utbud och efterfrågan möts och då kan marknadspris och omsatt mängd av en vara eller tjänst fastställas. marknadsimperfektion (marknadsmisslyckande): Till exempel att det inte finns tillräcklig konkurrens, fullständig information eller etableringshinder. miljöanpassade flöden (ecological flows): Definieras som det mönster i flödet under året och den mängd vatten som behövs för att bevara en godtagbar ekologisk status. miljökvalitetsnorm (MKN): En bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser, till exempel vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller vid planläggning enligt plan- och bygglagen. minimitappning: Den minsta vattenföring som enligt vattendom/tillstånd måste tappas/ släppas förbi ett vattenkraftverk, exempelvis till en naturfåra (torrfåra). MLQ: Medellågvattenföring, uttrycks i m 3 /s morfologi: En av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som beskriver utformningen av ett vattendrag. Exempelvis vad som finns på botten och hur vattendragsfåran ser ut. morfologiska förändringar: Mänsklig påverkan på sjöars och vattendrags former och strukturer. Med strukturer menas anläggningar i vattenområdet som skapats av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor. morfologiska processer: Processer som påverkar former och strukturer i sjöar och vattendrag, till exempel muddringar. MQ: Medelvattenföring, uttrycks i m 3 /s. omlöp: Är en naturliknande vattenfåra förbi ett hinder som kan anläggas där lutningen är låg, cirka en till två procent. Detta innebär att alla fiskarter och även bottenlevande djur kan simma eller ta sig förbi hindret. parameter: Del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk kvalitetsfaktor. En kvalitetsfaktor kan bestå av en eller flera parametrar. Exempelvis så ska kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag klassificeras utifrån parametrarna konnektivitet i uppströms- och nedströmsriktning och konnektivitet i sidled till närområde och svämplan. ramdirektivet för vatten: Ett direktiv som bildades av Europaparlamentet. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för förvaltning av vatten. Länderna arbetar efter vattnets gränser (avrinningsområden) istället för administrativa gränser. Detta för att komma till rätta med brister i vattenmiljö- och kvalitet. Ramdirektivet för vatten omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten, men inte öppet hav. Direktivet trädde i kraft den 22 december 2000. referenstillstånd: Det tillstånd som råder då det är ingen eller mycket liten påverkan av människan. 5(6)

reglerförmåga: Mått på den mängd lägesenergi i uppdämt vatten som vattenkraften har förmåga att spara från en tidpunkt till en annan. regleringsgrad: Ett mått på hur stor del av årsvattenmängden i ett vattendrag som kan magasineras ( lagras ) längs vattendraget. reglerkraft: Används när behovet av energi ökar eller minskar för att balansera inmatning och uttag av kraft ur elsystemet. Frekvensen i elnätets växelspänning ska vara 50Hz +/- 0,1 Hz. statusklassificering av ytvatten: Bedömning av ett vatten utifrån vattnets ekologi och kemi. Se klassificering ovan. teknisk fiskväg: Syftar till att leda fisk förbi ett vandringshinder såsom en damm. Tekniska lösningar kan vara denilränna, bassängtrappa eller slitsränna. tillförlitlighetsklassning: En bedömning av hur bra det går att lita på statusklassificering. torrfåra/naturfåra: En torr vattendragssträcka nedströms ett vattenkraftverk. turbin: Teknisk anordning i vattenkraftverk som omvandlar energin i genomströmmande vatten till rörelseenergi. Det finns flera olika sorter vilka har olika egenskaper och användningsområden utifrån fallhöjd och vattenmängd. De vanligaste turbinerna i kraftverk som påverkar KMV är Kaplan- eller Francisturbin. utbud: den mängd av en vara eller tjänst som tillhandahålls av en säljare vid ett givet pris. Samma som marginalkostnad. vandringshinder: En fysisk anordning eller egenskap i vattenmiljö som leder till att fisk och bottenfauna mer eller mindre förhindras att förflytta upp- och/eller ner längs ett vattendrag. Det kan till exempel vara ett vattenfall, en damm eller en felaktigt anlagd vägtrumma. vattenförekomster: Ett vattendrag delas upp i mindre enheter, så kallade vattenförekomster. De ska vara så likartade som möjligt. Detta görs för att dagens tillstånd i ett vatten ska kunna beskrivas och för att framtida kvalitetskrav ska kunna definieras på ett bra sätt. Vattenförekomsterna kan vara en sjö, en älvsträcka eller ett kustvattenområde. vattenverksamhet: Vattenverksamhet är ett juridiskt begrepp och är i princip allt byggande och grävande i ett vattenområde. Alla typer av ingrepp som syftar till att förändra vattnets djup eller läge såsom muddring, grävning eller rensning, uppförande av anläggningar i vattenområde genom utfyllnad, pålning eller gjutning, bortledande av grundvatten eller infiltration för att öka grundvattenmängden är vattenverksamhet. ytvatten: Vatten ovanför markytan. Kan vara sjö, vattendrag och hav. 6(6)