Sammanträde med Kulturnämnden onsdagen den 16 oktober 2013

1(2) KALLELSE Kultursekretariatet Referens Datum Sture Carlsson/Charlotte Gerd 2013-10-08 Sammanträde med Kulturnämnden onsdagen den 16 oktober 2013 Tid: 13.00-17.00 Plats: sammanträdesrum Drottningsalen, Hôtel Eggers, Göteborg Föredragningslista och handlingar samt program bifogas. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Enligt uppdrag.. Charlotte Gerd Sändlista: se nästa sida POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Regionens Hus Uddevalla 462 80 Vänersborg Kilbäcksgatan 32 Uddevalla Växeln 010-441 33 10 charlotte.gerd@vgregion.se www.vgregion.se

2(2) Ledamöter Kulturnämnden Alex Bergström (S) Lena Jagers Bladini (V) Lars Nordström (FP) Christer Lundberg (S) Beatrice Toll (S) Pär-Göran Björkman (S) Evert Svenningsson (S) Mikael Andersson (S) Henrik Ekelund (M) Birgitta Bergman (M) Pirita Isegran (M) Joachim Grundin (M) Anna Sibinska (MP) Kristina Carlsson (KD) Lena Bjurström (C) Ersättare Kulturnämnden: Ingrid Forsberg (S) Stig Carlsson (S) Birgitta Andersson (S) Christian Persson (S) Cajsa Hallberg Branchetti (S) Pia Gillerstedt (S) Anna Danielsbacka (M) Helen Andersson (M) Carina Ridenius (M) Alexander Abenius (M) Helene Stiernstrand (MP) Ann-Charlotte Toreld (FP) Jenny Broman (V) Thomas Elg (KD) Julia Färjhage (C) Övriga: Sture Carlsson kulturchef Dick Wesström ekonom Björn Skog, kommunikationsansvarig Ylva Gustafsson, regionutv. kultur Eira Högforsen regionutv. kultur Jens Lejhall, regionutv. kultur Lars Lundgren, regionutv. kultur Tomas Olsson, regionutv. kultur Ann-Charlotte Eklund, regionutv. kultur Birgitta Adler, regionutv. kultur För kännedom: Kultursekretariatet Ann-Sofie Uhlmann, diariet Politiska sekreterare

1(1) PROGRAM Kultursekretariatet Referens Datum Charlotte Gerd 2013-10-08 Program Kulturnämnden onsdagen den 16 oktober 2013 Tid: 13.00-17.00 Plats: sammanträdesrum Drottningsalen, Hôtel Eggers, Göteborg PROGRAM 13:00 13:05 Upprop och val av justerare 13:05 13:35 Föredragning informationsärende D, Folkmusik i Väst och Hembygdsförbunden 13:35 13:45 Föredragning informationsärende A, Annika Strömberg, Ann- Charlotte Eklund 13:45 14:15 Föredragning informationsärende B, Diana Ghinea, Eira Högforsen 14:15 14:35 Föredragning informationsärende F, Lars Lundgren, Annika Strömberg 14:35 14:45 Föredragning informationsärende G, Sture Carlsson 14:45 15:30 Genomgång av beslutsärenden 15:30 16:10 Gruppmöte med kaffe och smörgås (Drottningsalen/Baretten) 16:10 17:00 Beslutssammanträde Tåget till Oslo går 18:00 från Göteborg Central. Ni får mat ombord (catering). Särskilt utskick med program för studiebesöket på e-post från Annika Strömberg. Lotta POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Regionens Hus Uddevalla 462 80 Vänersborg Kilbäcksgatan 32 Uddevalla Växeln 010-441 33 10 charlotte.gerd@vgregion.se www.vgregion.se

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med kulturnämnden den 16 oktober 2013 Plats: sammanträdesrum Drottningssalen, Hôtel Eggers, Drottningstorget, Göteborg Tid: Kl. 13:00 17:00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Beslut om närvarorätt för praktikant Beslutsärenden 1. Detaljbudget 2014/Mari Nilsson, Dick Wesström KUN 3-2013 2. Digitalisering av biografer/ylva Gustafsson KUN 174-2013 3. Fastighetsunderhåll Bohusläns museums tak/dick Wesström KUN 88-2013 4. Anmälningsärenden/Charlotte Gerd KUN 9-2012 5. Förstärkta medel till Folkteatern för deras arbete med vidgat deltagande/ann-charlotte Eklund KUN 241-2013 (handlingar skickas senare) Informationsärenden A. Tillväxtprogramsprocessen och hantering av medel till kommunalförbunden/annika Strömberg, Ann-Charlotte Eklund KUN 15-2013 B. Utredningsdirektiv/Eira Högforsen. - Förutsättningar för författare och publicister med annat modersmål än svenska i Västra Götaland - Förutsättningar för en essäfond i Västra Götaland Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från kulturnämnden, 2013-10-16 2 (2) - Författar- och översättarresidens i Västra Götaland KUN 177-2013 C. Rapport om särskilt stöd till Göteborgs Symfoniker och Göteborgsoperan för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området/dick Wesström KUN 256-2012, KUN 257-2012 D. Återrapportering kulturstrategiska uppdrag/ylva Gustafsson KUN 288-2012 E. Rapport Ungas internationella rörlighet/eira Högforsen, Diana Ghinea KUN 13-2013 (Rapporten finns på kultursekretariatets webbsida http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Kultur/Aktuellt-I/En-underskattad-rorelse1/) F. Kulturella och kreativa näringar i Västra Götaland/Lars Lundgren KUN 11-2013 G. Kulturchefen informerar H. Övriga frågor Alex Bergström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se).

Ärende 1

Tjänsteutlåtande Datum 2013-09-24 Diarienummer KUN 2-2013 Kultursekretariatet Kulturchef Sture Carlsson Telefon 031-705 17 97 E-post sture.e.carlsson@vgregion.se Kulturnämnden Detaljbudget 2014, textdel Ärendet Vid sammanträdet den 18 september 2013 beslutade kulturnämnden fastställa Detaljbudget 2014, tabelldel. Resterande texter till Detaljbudget 2014 föreligger nu för beslut samt en fördelning av det beslutade ramanslaget till folkhögskolorna på 86 250 tkr. Beredning Kultursekretariatet fick underlag och förslag till fördelning av medlen till de regionägda folkhögskolorna från folkhögskoleförvaltningen 2013-10-03. Fördelningen till de regionägda folkhögskolorna följer folkhögskoleförvaltningens förslag. I kommande beredningar gällande fördelning av medel till de regionägda folkhögskolorna kommer budget- och uppdragsprocesser tydligare koppla regionbidraget till fördyringar i enlighet med den beslutade bidragsmodellen (KUN 254-2011). I det bifogade dokumentet presenteras budgeten i sin helhet med den tidigare beslutade tabelldelen. Kulturnämndens detaljbudget ska avlämnas till regionkansliet senast den 1/11. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Sida 2(2) Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar 1. Detaljbudget 2014, textdel samt fördelning av medel till folkhögskolorna fastställs 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Kultursekretariatet Sture Carlsson Kulturchef Bilagor Detaljbudget 2014, komplett Bilaga/Expedieras till/kopia till Regionstyrelsen Ekonomiavdelningen Diariet

Sida 1(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden Detaljbudget 2014 Kulturnämnden 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad av Dick Wesström, 2013-09-17 Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Kulturnämnden ska under 2014 fortsätta de prioriterade insatserna i Västra Götalands regionala kulturplan 2013-2015. Kulturplanen är ett verktyg för att förverkliga visionen om det goda livet och kulturstrategin. I kulturstrategin pekas fem strategiska områden ut. Två är övergripande och i allt väsentligt viktigast för kulturpolitiken att hantera: vidga deltagandet och gynna nyskapandet. Nyckelordet är samverkan och är nödvändigt för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. Det övergripande målet som fastställs i Västra Götalandsregionens budget 2014 "Välfärd och utveckling" överensstämmer väl med kulturstrategins bärande fundament: "Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och att en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland." Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Västra Götaland genom ett brett och omfattande uppdrags- och stödsystem till såväl kulturinstitutioner och folkhögskolor, som aktörer inom det fria kulturlivet och den ideella sektorn. Kultur ska finnas i hela Västra Götaland och ska såväl inspirera, som inspireras av och bidra till den nationella och internationella kulturen. Kultur har en viktig roll att spela för att få en hållbar samhällsutveckling. Inte minst i den sociala dimensionen, då kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade invånare och delaktighet bidrar till demokratisk utveckling. I Västra Götaland finns förutsättningar för kultur med bredd och spets och kulturnämnden fortsätter satsningarna på att öka och vidga deltagandet i kulturlivet. Öppenhet inför fler kulturuttryck och bättre nyttjande av teknik ökar möjligheterna för fler att skapa och ta del av kulturella upplevelser. Kultur har även ekonomisk potential och flera studier visar att kulturinstitutioner genererar större värden än sina kostnader. Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har stark lyskraft både nationellt och internationellt. Detta bidrar givetvis till regional profilering och stärker Västra Götalands attraktionskraft. I kulturnämndens detaljbudget för 2014 görs satsningar på flera områden. Det som särskilt pekas ut i regionfullmäktiges beslut om stödet till kulturen är finansieringen av den reviderade modellen för stöd till folkhögskoleverksamheten i Västra Götaland, bibehållandet av den konstnärliga kvaliteten på GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker samt att säkra verksamheten i Film i Väst. Särskilda satsningar i budgeten görs också på läsfrämjande insatser och på kultur i vården. Övriga egna verksamheter har fått en generell uppräkning av anslaget med 2,2 %. Sammanlagt ökar kulturnämndens regionbidrag med 41,3 mnkr och uppgår till 1 019, 6 mnkr. Därutöver tillkommer statliga medel med

Sida 2(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden 298,5 mnkr. Kulturnämndens detaljbudget följer i övrigt de prioriteringar som beslutats om i kulturstrategin och kulturplanen. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Kulturnämndens uppdrag är att besluta om fördelning av sådana ekonomiska resurser, som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till förfogande. Kulturnämnden fördelar även sedan 2011 nationella medel genom den så kallade kultursamverkansmodellen. Vidare ger kulturnämnden uppdrag, utvecklingsstöd och kulturstipendier till aktörer inom kulturområdet och för uppföljning och utvärdering av desamma. Kulturnämndens uppdrag är också att utveckla de strategiska frågor och områden som krävs för att uppfylla Västra Götalandsregionens vision om det goda livet. 2012 antog regionfullmäktige en ny kulturstrategi En mötesplats i världen (2012-09-18, 136). Kulturstrategin bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I kulturstrategin synliggörs även fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Nyckelordet är samverkan. Kulturstrategin är kulturnämndens övergripande dokument och har konkretiserats i en kulturplan för Västra Götaland 2013-2015, som godkändes av regionfullmäktige 2012-10-23, 177. Det övergripande målet, politiska prioriteringar och fokus som anges i Västra Götalandsregionens budget 2014 Välfärd och utveckling utgår ifrån kulturstrategin. Regionfullmäktiges övergripande mål är: "Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och att en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland". Kulturnämnden kommer att göra följande insatser inom ramen för de tre prioriteringar regionfullmäktige fastställt: Stärka Västra Götalands attraktionskraft och varumärke genom den höga konstnärliga kvaliteten på de av Västra Götalandsregionens helägda kulturbolagen Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har stark lyskraft både nationellt och internationellt. De tre största institutionerna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker och Film i Väst,

Sida 3(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden framhålls genomgående som institutioner och aktörer med hög kvalitet. Kulturnämnden arbetar med kvalitetsutveckling genom att tillämpa en beställar-utförarmodell enligt principen armlängds avstånd. Detta fungerar så att mål formuleras i dialog med verksamheterna, men det är upp till verksamheterna själva att avgöra vad som är kvaliteter och hur det uppnås. Öka barn och ungdomars delaktighet i kulturella verksamheter, institutioner och organisationer som Västra Götalandsregionen stöder Att vidga deltagandet i kulturlivet är ett strategiskt område i kulturstrategin. Ålder kan försvåra deltagandet i kulturlivet och kulturnämnden ska fortsätta och förstärka pågående satsningar för, av och med den prioriterade målgruppen barn och unga i enlighet med handlingsprogram för barns och ungdomars kultur och fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturnämndens uppdrag till kulturinstitutioner. Läs mer under rubriken 2.4 Rättighetsfrågor. Stärka kulturella och kreativa näringars betydelse för innovativ utveckling och attraktionskraft i Västra Götaland I kulturstrategin konstateras att kultur har ekonomisk potential och genom kreativa näringar får kultur en samhällsekonomisk betydelse som går långt över dess traditionella roll. Flera insatser för att stärka kulturella och kreativa näringar kan synliggöras i kulturplanen. Kulturnämnden kommer att arbeta aktivt med att genomföra dessa insatser under 2014. Kulturnämndens samarbete med regionutvecklingsnämnden ska fördjupas när det gäller kulturella och kreativa näringar. 2.2 Verksamhetens mål Ett gott liv för individen och för samhället som helhet förutsätter tillgång till god kultur. (Förord till En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland ) Västra Götalands regionala kulturplan 2013-2015 är ett verktyg för att förverkliga vision och strategin. I kulturplanen preciseras målsättningar och insatser för de fem strategiska områdena: Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla Stärka förutsättningarna för den nyskapande konsten och stimulera konstformer som utmanar Medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande Genom samverkan stärka och utveckla kapaciteter Öka internationaliseringen och därigenom öka förståelsen för olika kulturformer, samt bidra till kompetensutveckling. Kulturplanen utgör även i vissa delar ett förhandlingsunderlag med staten för anslagsposten bidrag till regional kulturverksamhet. Kulturplanen följs upp årligen enligt särskilda

Sida 4(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden föreskrifter och riktlinjer från Statens Kulturråd. Utöver de insatser som framgår av kulturplanen prioriterar kulturnämnden satsningar inom följande områden under 2014: Insatser inom ramen för kultur, vård och hälsa. Insatser för att stärka samtidskonsten, däribland formulera målbild 2021 och fortsätta arbetet med residens. Insatser inom ramen för kulturnämndens litteraturplan. Därutöver inrätta ett stöd för lokal litteratur och läsfrämjande på 25 000 kr till kommuner med färre än 25 000 invånare. Detta under förutsättning att kommunerna satsar lika mycket. 2.3 Insatser för kommunikation Kulturnämnden och sekretariatets insatser för kommunikation kommer 2014 särskilt fokusera på följande insatser: Kommunikation genom rörlig bild ska utvecklas. Arbetet med sociala medier ska utvecklas och gå från envägskommunikation till dialogform. Allmänheten ska på försök bjudas in till kulturnämndens möten genom öppen webbstreaming. Utvecklingsarbetet med lättlästa handlingar och klarspråk ska fortsätta. Informationsmaterial till kulturaktörer som söker medel från kulturnämnden ska förenklas och utvecklas. Samarbetet mellan kommunikatörer vid Kultur i Väst och Västarvet ska fortgå. Målet är att utveckla en gemensam broschyr för att förtydliga varje förvaltnings ansvarsområde och specialkompetens. 2.4 Rättighetsfrågor Att vidga deltagandet i kulturlivet är ett strategiskt område i kulturstrategin. Det handlar om att motverka diskriminering och verka för ett tillgängligt kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Även ålder kan försvåra deltagandet i kulturlivet och särskilda satsningar ska göras för, av och med barn och unga. Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ursprung eller funktionsförmåga, är i de treåriga uppdragen och i dialogen med utförarna. Både de kulturstrategiska uppdragen 2013-2015, såväl som de långsiktiga uppdragen 2012-2014, inkluderar mål och indikatorer för olika aspekter av vidgat deltagande. Utöver de insatser som framgår av kulturplanen, prioriterar kulturnämnden särskilt

Sida 5(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden följande satsningar 2014 för att vidga deltagandet i kulturlivet: En strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet ska tas fram. Syftet med strategin är att ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet om att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Att främja mänskliga rättigheter är en förutsättning för arbetet. Att vidga deltagandet i kulturlivet ska prioriteras i utformning av uppdrag och i dialogen med utförarna. Kulturnämnden och sekretariatet ska vid behov samverka med rättighetskommittén och dess kansli. Därigenom kan samråd ske med olika organisationer och föreningar inom MR området, exempelvis de nationella minoriteterna, funktionshinderrörelsen, hbtq och barnrättsorganisationer. Pågående satsningar för, av och med den prioriterade målgruppen barn och unga ska fortsätta och förstärkas i enlighet med handlingsprogram för barns och ungdomars kultur och fritid. Den romska utställningen som Göteborgs Stadsmuseum visar fram till januari 2014 ska regionaliseras. De databaser som används för ansökningar och redovisningar ska så långt det är möjligt vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Åtagandena i Handlingsplan för implementering av CEMR deklarationen inom kulturnämndens ansvarsområde ska fortsätta. Kulturnämnden är ensamt ansvarig för artikel 20 Kultur, idrott och fritid. Artikeln har fem åtgärder och 2014 kommer kulturnämnden att prioritera: - Utveckla uppföljningen av det idrottspolitiska programmet gällande jämställdhet, integration och interkulturell dialog - Skriva in tydliga och uppföljningsbara mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturnämndens uppdrag till kulturinstitutioner. 2.8 Miljömål Kultursekretariatet har inga ytterligare miljömål utöver regionfullmäktiges övergripande miljömål. 3. Personal Kulturchefen kommer att fortsätta arbetet för att nå och överträffa Västra Götalandsregionens övergripande mål för att förbättra arbetsmiljön för personalen vid kultursekretariatet. Kulturchefen kommer också att fortsätta utvecklingsarbetet inom ramen för den nya organisationen för kultursekretariatet. 4. Övrigt

Sida 6(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden 5. Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Den övergripande inriktningen för ekonomin är att Västra Götalandsregionens verksamheter ska bedrivas ekonomiskt ansvarsfullt och långsiktigt hållbart. Skattemedel ska användas effektivt och svara mot invånarnas behov. De förutsättningar som alla verksamheter fått är en uppräkning med 2,8 % med ett generellt effektiviseringsavdrag på 0,6 %, dvs. en nettouppräkning på 2,2 %. Regionfullmäktige har också särskilt anvisat nedanstående ramförändringar för kulturnämnden: Nämnden avräknas enligt plan tidigare finansiering avseende folkteatern i Göteborg med 2,5 mnkr 2014. Från 2015 förväntas teatern klara sin verksamhet inom den egna budgetramen. Nämnden tillförs utökad ram på 8 mnkr från 2014 för ytterligare finansiering av kulturverksamheten. Nämnden tillförs utökad ram på 3,0 mnkr per år 2014 2015 för att bibehålla den konstnärliga kvaliteten på Göteborgs Symfoniker. Nämnden tillförs utökad ram på 3,0 mnkr per år 2014 2015 för att bibehålla den konstnärliga kvaliteten på Göteborgsoperan. Nämnden tillförs utökad ram på 2,0 mnkr per år 2014 2015 för att säkra verksamheten i Film i Väst samt 0,9 mnkr från 2014 för finansiering av filmavtalet. Nämnden tillförs utökad ram på 6 mnkr från 2014 för att finanisera den reviderade modellen för bidrag till folkhögskolor i Västra Götaland. Tidigare krav på samordning av teknik- och scentjänster på 10 mnkr från 2014 återtas efter att genomförd utredning inte fann ytterligare effektiviseringsmöjligheter. En översikt av budgetläget 2013-2016 framgår av nedanstående tabell: Detaljbudget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 978,2 1 019,6 1 043,4 1 073,7

Sida 7(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden ADMINISTRATION/NÄMND Intäkter interkommunal ersättning till regionägda skolor - 1 200.000, intäkterna går direkt till folkhögskolornas verksamhet i nya modellen Sekretariat + 300 000, avser hyresökning vid flytt av sekretariatet till nya lokaler KULTURSTRATEGISKA OMRÅDEN + 200 000, flyttat från handlingsprogrammet Lust att lära + 250 000, flyttat från handlingsprogrammet Industriella och maritima kulturarvet + 250 000, flyttat från handlingsprogrammet Natur och kulturturism + 700 000 sammanlagd ökning Utveckla kapaciteter + 536 000, flyttat från handlingsprogrammet Lust att lära. + 250 000 flyttat från handlingsprogrammet Industriella och maritima kulturarvet + 250 000 flyttat från handlingsprogrammet Natur- och Kulturturism +1 044 000 sammanlagd ökning Gynna nyskapande + 500 000, flyttat från handlingsprogrammet Industriella och maritima kulturarvet + 500 000, flyttat från handlingsprogrammet Natur- och Kulturturism, +1 000 000 sammanlagd ökning Gällande de flyttade posterna från handlingsprogrammen, se vidare nedan under resp. handlingsprogram Ökad Internationalisering +380 000, flyttad från posten Internationalisering från Övrigt. Posten minskad med 120 000 Riktade insatser- Regionfullmäktige Barn o Ungdom + 4 000 000, flyttad från handlingsprogrammet Rätt att vara med Kulturella o kreativa näringar +1 500 000, är en ny post då Näringslivsutveckla kultursektorn som handlingsprogram är avslutat.

Sida 8(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden Kultur i vården +2 000 000 enligt politiska prioriteringar och fokus. Riktat anslag från RF SCENKONST Göteborgs Stadsteater + 725 000 Höjs med 1,6 % som motsvarar Göteborgs Stads höjning men motsvarar inte regionens totalt avtalade 48 %. Skillnaden beror på en extra satsning Gbg gjort 2012 som ligger utanför beräkningen enligt överenskommelse. Folkteatern + 2 000 000, enligt beslutad rekonstruktionsöverenskommelse för 2012 2014. Regionteater Väst + 536 000, Uppräkning Danssatsning - 2 250 000, varav 1 830 000 flyttat till Kultur i Väst och ligger nu direkt i deras anslag. Minskning av posten med 420 000. GöteborgsOperan + 4 018 152, utebliven uppräkning 2013 + 3 500 000, Abonnemangs intäkter, uteblivet krav efter prishöjning + 4 329 314, uppräkning 2014 + 3 000 000 extra tilldelning från regionfullmäktige + 14 847 466 sammalagd ökning (den statliga delen för 2014 är inte inräknad) Göteborgs Symfoniker AB + 1 931 352, utebliven uppräkning 2013 + 1 500 000, Abonnemangs intäkter, uteblivet krav efter prishöjning + 2 358 400, uppräkning 2014 + 3 000 000 extra tilldelning från regionfullmäktige + 8 789 752 sammalagd ökning (den statliga delen för 2014 är inte inräknad) Vara konserthus

Sida 9(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden + 660 000, avser ökad tjänstgöring för Bohuslän Big Band Kultur Ungdom -1 000 000, flyttat till KSU NATUR/KULTURARV Västarvet + 5 000 000, består av ersättning för puckelkostnader om 3 mnkr från 2013 som får behållas samt 2 av de 4 mnkr som enligt utredning anses behövs 2014/2015. Borås Textilmuseum + 750 000, stöd som återinförs vid av museets öppnande BILD OCH FORM Konstenheten drift + 100 000, uppräkning Röda sten + 300 000, uppräkning samt ökat tillskott Borås konstmuseum + 569 872, flyttning från tidigare rubrik Utställningsersättningar och Konstfästen Dalsland konstmuseum + 778 708, flyttning från tidigare rubrik Utställningsersättningar och Konstfästen Lokstallet + 360 100, flyttning från tidigare rubrik Utställningsersättningar och Konstfästen Skövde konstmuseum + 465 460, flyttning från tidigare rubrik Utställningsersättningar och Konstfästen Samarbete Lidköping/Marstrand + 150 000, nytt samarbetsavtal, stöd till infrastruktur Strandverket Marstrand och Lidköpings konsthall/rörstrand Museum. Utställningsersättningar - 500 000, omflyttning enligt ovan Gästateljéprogram

Sida 10(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden - 100 000, budgetposten anpassad till senaste årens kostnader Konstfästen - 1 774 000, omflyttning enligt ovan FILM OCH MEDIA Film i Väst + 2 000 000, extra tilldelning från Regionfullmäktige + 900 000, ersättning för Filmavtalet från Regionfullmäktige + 1 077 758, uppräkning + 3 977 758 sammanlagd ökning Digitalisering biografer - 500 000, p g a minskat söktryck från kommunerna Göteborgs Filmfestival + 100 000, ramhöjning. FOLKBILDNING/UTBILDNING Grebbestads fhsk - 9 479 704, överfört till ny förvaltning Billströmska fhsk -9 714 484, överfört till ny förvaltning Göteborgs fhsk - 9 446 237, överfört till ny förvaltning Vara fhsk - 7 347 879, överfört till ny förvaltning Fristads fhsk - 10 783 449, överfört till ny förvaltning Dalslands fhsk - 9 156 056, överfört till ny förvaltning Agnesbergs folkhögskola - 4 407 012, överfört till ny förvaltning Rörelsefolkhögskolor inom reg -19 915 344, överfört till ny modell Fördelning av medel till folkhögskolor enligt ny modell Huvudmannabidrag VGR-skolor

Sida 11(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden + 44 070 000, ny förvaltning. Huvudmannabidraget fördelas till de regionägda folkhögskolorna enligt följande: Volymbidrag VGR-ägda Fhsk + 15 000 000, enligt ny beräkningsmodell I slutet av februari 2014 kan det volymbaserade regionbidraget fastställas. Om inte hela budgetutrymmet utnyttjas skall medlen fördelas inom folkhögskoleområdet. Utifrån det budgeterade volymbidraget beräknas det sammanlagda regionbidraget till de regionägda folkhögskolorna utfalla enligt nedanstående: Agnesbergs fhsk 3 893 612 Billströmska fhsk 8 792 092 Dalslands fhsk 8 648 556 Fristad fhsk 9 626 023 Grebbestad fhsk 8 171 229 Göteborgs fhsk 8 765 986 Vara fhsk 6 872 503 Folkhögskoleförvaltningen 4 300 000 Summa 59 070 000 Till ovanstående belopp kommer intäkterna från de interkommunala ersättningarna som skolorna i den nya bidragsmodellen själva behåller. De beräknas till ca 1 250 000 kr vilket gör att de jämförbara beloppen för de regionägda skolorna beräknas uppgår till 60 330 000 kr för 2014. För 2013 var motsvarande belopp 60 334 821. Volymbidrag Rörelseägda Fhsk

Sida 12(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden + 27 180 000, enligt ny beräkningsmodell Interkommunala ersättningar, folkhögskolor - 500 000, minskat antal utomregionala elever beräknas Bidrag till eftergymnasiala utbildningar +350 000 till Skara Skolscen (låg 2012 i lokala kultursatsningar) KONSULENTER Kultur i Väst - 1 600 000, minskning vid avveckling Kulturguiden, uppräkning samt överfört från danssatsning + 1 830 000, flyttat från Danssatsning ovan. + 1 094 878, uppräkning + 1 324 878 sammanlagd ökning STÖD/STIPENDIER/FESTIVALER KSU +1 550 000, 1 mnkr flyttas från Kultur Ungdom ovan, 500 000 till Halmens Hus, 50 000 Very Special Arts enligt tilläggsbeslut. Medlemsorganisationer EU - 300 000, anpassad till senaste årens kostnader Arbets- och kulturstipendier - 250 000, ökade prissummor till kulturstipendier (från 20 000 till 30 000 kr/st). Posten kan ändå minskas då den tidigare visat överskott. Lokal kulturutveckling -1 800 000 innehåller -850 Kommunöverenskommelse Skara, -100 RTV Boråsscenen,, -500 Halmens hus till KSU. Konstbiennal/Dans- och teaterfestival + 250 000, för att regionalisera konstbiennalen. Göteborgs kulturkalas + 10 000, enligt avtal Kommunmässa - 400 000. Hålls vartannat år, inte 2014

Sida 13(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden HANDLINGSPROGRAM Näringslivsutveckla kultursektorn - 2 000 000, avslutat. Nytt område inom Riktade insatser Regionfullmäktige ovan Natur och kulturturism - 1 250 000, minskat med 250 tkr och flyttat till budgetpost Kulturstrategier, Vidgat deltagande, Utveckla kapaciteter och Gynna nyskapande Det maritima och industriella kulturarv - 1 250 000, minskat med 250 tkr och flyttat till budgetpost Kulturstrategier, Vidgat deltagande, Utveckla kapaciteter och Gynna nyskapande Lust att lära - 736 000, flyttat till budgetpost Kulturstrategier, Vidgat deltagande och Utveckla kapaciteter ÖVRIGT Internationalisering - 500 000, minskat med 120 000 då avtal med GU om Indiensamarbetet avslutas. Överflyttat till Kulturstrategier ovan Information och kommunikation -200 000, besparing baserat på tidigare utfall och planerade insatser Oförutsett - 1 048 000, saknas utrymme för posten 5.1 Ekonomiskt resultat SD04 Sammanställd detaljbudget Best. Tillväxt&Utveckl. 723 Kulturnämnden Dick Wesström 2013-09-23 13:49 Resultatbudget Budget Prognos Budget

Sida 14(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden (mnkr) 1312 1308 1412 Statsbidrag 298,7 299,7 298,7 Erhållna bidrag 0,0 0,3 0,0 Övriga intäkter 1,2 1,3 0,0 Verksamhetens intäkter 299,9 301,3 298,7 Personalkostnader -18,3-17,9-18,4 Lämnade bidrag -1 244,6-1 249,2-1 270,8 Övriga kostnader -29,1-25,9-29,1 Upplösning bidrag statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader -1 292,1-1 293,0-1 318,3 Regionbidrag 978,2 978,2 1 019,6 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0-0,5 0,0 Resultat -14,0-14,0 0,0 Kulturnämnden budgeterar ett nollresultat för 2014. Intäkterna ökar enligt regionfullmäktiges budget för kulturnämnden och lämnade bidrag i motsvarande gran. 5.3 Eget kapital Kulturnämnden planerar inte att använda eget kapital 2014. REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland I kulturstrategin fastställs att Västra Götalandsregionens kulturpolitik syftar till: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. Dessa bärande fundament överensstämmer väl med regionfullmäktiges övergripande mål för kulturnämnden. Kultur har en viktig roll att spela för att få en hållbar samhällsutveckling. Inte minst i den sociala dimensionen, då kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade invånare och delaktighet bidrar till demokratisk utveckling. I Västra Götaland finns förutsättningar för kultur med bredd och spets och kulturnämnden fortsätter satsningarna på att öka och vidga deltagandet i kulturlivet. Öppenhet inför fler kulturuttryck och bättre nyttjande av teknik ökar

Sida 15(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden möjligheterna för fler att skapa och ta del av kulturella upplevelser. Kultur har även ekonomisk potential och flera studier visar att kulturinstitutioner genererar större värden än sina kostnader. Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har stark lyskraft både nationellt och internationellt. De tre största institutionerna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker och Film i Väst, framhålls genomgående som institutioner och aktörer med hög kvalitet. Detta bidrar givetvis till regional profilering och stärker Västra Götalands attraktionskraft. Indikatorer med måltal fastställs i Västra Götalandsregionens budget 2014 Välfärd och utveckling, sidan 33. Indikatorerna kommer att följas upp i kulturnämndens årsredovisning för 2014. Andel barn och unga som besöker och deltar i programaktiviteter vid museer och scenkonstinstitutioner bör vara minst 30 %. Kommentar: Kulturnämnden prioriterar målgruppen barn och unga i uppdrag till kulturinstitutioner. Antal kursveckor i samverkan med kommuner och andra aktörer på regionägda folkhögskolor bör öka. Kommentar: Kulturnämnden uppmuntrar samtliga verksamheter med uppdrag att samverka. Antal nya aktörer i kulturnämndens stödsystem bör vara minst 40. Antal beviljade projekt inom ramen för kulturnämndens stödform frispel bör vara minst 23-25 Kommentar: Kulturnämnden prioriterar nya aktörer inom ramen för flera stödformer. Däribland inom ramen för frispel, en ny och lite friare form av stöd för att stötta nya typer av projekt och aktörer. Andel projektmedel som kulturnämnden beviljar per delregion bör vara minst 13 %. Kommentar: Kulturnämnden strävar efter en god geografisk spridning vid beslut av utvecklingsprojekt. Antal internationella samarbeten i kulturnämndens verksamhet bör vara minst 23. Kommentar: Att öka internationaliseringen är ett strategiskt område i kulturstrategin. En viktig del av kulturnämndens internationella arbete sker genom samarbete och utbyten. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Tre av regionfullmäktiges övergripande miljömål berör kulturnämnden och sekretariatet: Användning av fossil energi i egna verksamheter Kulturnämnden och sekretariatet strävar efter att bibehålla den låga nivån på resor med bil och flyg. Detta med bakgrund av att kulturnämnden och kultursekretariatet de senaste åren

Sida 16(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden stadigt minskat antalet resta mil i tjänsten med bil och flyg. Av kulturnämndens årsredovisning 2012 framgår att antalet körda mil med bil med minskade med 64 % mellan 2009 och 2012 och att flygresorna har halverats sedan 2011. Andel ekologiska livsmedel ska öka Kulturnämnden och sekretariatet strävar efter att öka andelen ekologiska livsmedel genom att ställa krav på detta vid bokning av möten, seminarier och konferenser som vi själva arrangerar. Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska Kulturnämnden och sekretariatet använder inte miljö- och hälsofarliga ämnen i verksamheten. Kulturnämndens miljöpåverkan får anses vara ringa, det är dock viktigt att årligen se över rutinerna. Utöver kulturnämndens egen verksamhet bör möjligheterna ses över att ställa miljökrav på verksamheterna inför nästa uppdragsprocess. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Att vidga deltagandet i kulturlivet är ett strategiskt område i kulturstrategin och målsättningen är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Ett av kulturnämndens främsta verktyg för att öka tillgängligheten till kultur är i uppdragen och i dialogen med utförarna. Mål och indikatorer har formulerats i dialog med varje enskild utförare utifrån begreppen ökad tillgänglighet till kulturens resurser, medborgarnas delaktighet i kulturlivet och regional utveckling för perioden 2012-2014. Olika utförare gestaltar detta på olika sätt utifrån sin kärnverksamhet. När det gäller tillgänglighetsdatabasen uppmanar kulturnämnden och sekretariatet verksamheter med uppdrag från kulturnämnden att använda tillgänglighetsdatabasen. Kulturnämnden bedriver inte utåtriktad verksamhet som riktar sig till allmänheten och har därför inte inventerat enligt tillgänglighetsdatabasen. Inom ramen för Interregprojektet CHARTS, där kulturnämnden är aktiv part, har tillgänglighetsdatabasen fått spridning till Europa. Rättighetskommitténs kansli har beretts möjlighet att manifestera tillgänglighetsdatabasen som metod och produkt inom ramen för de good practice, som bildar grund för avrapporteringen av projektet. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Kulturchefen kommer att fortsätta arbetet för att nå och överträffa Västra Götalandsregionens övergripande mål för att vara en attraktiv arbetsgivare. Nedan följer korta kommentarer till de indikatorer med måltal som regionfullmäktige har fastställt för 2014. 85 % av de anställda ska blivit erbjuden heltidsanställning Kommentar: Vid kultursekretariatet är heltid norm och deltid en möjlighet. 60 % av cheferna ska ha genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap

Sida 17(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden Kommentar: Det finns en kulturchef vid kultursekretariatet och han tillträde under hösten 2013. Målsättningen är att han under 2014 ska delta i utbildning i genuskompetent ledarskap. 70 % av de anställda upplever arbetsmiljön och delaktigheten som god i medarbetarenkäten Kommentar: Kulturchefen påbörjade 2013 ett utvecklingsarbete inom ramen för en ny organisation för kultursekretariatet. Medarbetarnas delaktighet i den fortsatta processen är en förutsättning. Förhoppningen är att nya arbetssätt kommer att förbättra arbetsmiljön vid kultursekretariatet. 70 % av de anställda har en kompetensutvecklingsplan Kommentar: Kulturchefen har årligen utvecklingssamtal och lönesamtal med personalen vid kultursekretariatet. Andelen tillfälliga anställningar ska vara 14 % Kommentar: Kultursekretariatet har en låg andel tillfälliga anställda. Det finns dock tillfällen som motiverar att anställa personer tillfälligt, såsom att uppmuntra personal att vara föräldralediga eller vara tjänstlediga för att kompetensutveckla sig på annat håll. Att anställa personer för kortare utredningsuppdrag eller tillfälliga projekt är ibland också nödvändigt för att utveckla verksamheten genom att få kompetens utifrån. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Kulturnämnden får i uppdrag att genomföra en översyn av Västarvet Kulturnämnden beslutade redan 25 april 2013, 51 om att göra en översyn av Västarvets förutsättningar att finansiera sin verksamhet under kommande år. En oberoende utredare tillsattes och resultaten presenterades vid kulturnämndens möte 18 september 2013. Kulturnämnden beslutade vid mötet att beakta utredarens slutsatser i detaljbudget för 2014 och 2015. Kulturnämnden beslutade även att fördjupa dialogen mellan beställarnämnd och utförarstyrelse om styrning, finansiering och förhållanden till olika aktörer. Slutligen beslutade kulturnämnden att ge kulturchefen i uppdrag att anmäla och föreslå en föredragning av utredningen till regionstyrelsens ägarutskott. Kulturnämnden får i uppdrag att initiera projekt för att söka former för kulturutveckling med hjälp av modern teknologi/interaktivitet Att nyttja tekniken är ett strategiskt område i kulturstrategin. Kulturnämnden kommer 2014 att fortsätta pågående satsningar inom området samt initiera nya. Ett exempel på en satsning som fortsätter är projektet "Agera digitalt", som syftar till digital konstartsutveckling. Projektet delfinansieras även av Statens Kulturråd. Inom ramen för "Agera digitalt" kommer även mindre projekt att startas, såsom Malmska valen och Kultur REC. "Agera digitalt"

Sida 18(18) Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 2-2013 Kulturnämnden kommer att avslutas med en konferens under 2014. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Budgeten för 2014 är i balans och kulturnämnden ser inte någon stor risk för avvikelser i utfallet. Den osäkerhet som finns ligger inom folkhögskoleområdet med den nya modell för beräkning av volymdelen till folkhögskolorna som träder i kraft 1 januari 2014. De beräkningsunderlag som gjorts på 2012 års siffror visar dock på att de medel som är avsatta skall täcka det förväntade utfallet. Även interkommunala ersättningar är en post som varierar i omfattning under åren och vars utfall inte är kontrollerbart utan beror på hur många studenter från Västra Götaland som väljer att studera utanför regionen. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Under 2013 har ett arbete med att omstrukturera kultursekretariatets arbete påbörjats. 2014 förväntas det förändrade arbetssättet leda till ökad effektivitet och mindre sårbarhet i organisationen, vilket kommer att ge positiva effekter även för kulturnämndens utförare. Fler medarbetare kommer att samverka kring bland annat uppdrag, utvärdering och övriga kontakter med regionala, kommunala och statliga aktörer.

Budget 2014 - tabelldel Regionbidrag 2014 ADMINISTRATION/NÄMND Intäkter, 6 % moms -2 000 000 Nämnd 2 031 278 Regionservice 1 500 000 Sekretariat 14 470 000 Totalt 16 001 278 KULTURSTRATEGISKA OMRÅDEN Vidgat deltagande 1 700 000 Utveckla kapaciteter 2 044 462 Gynna nyskapande 2 000 000 Teknikutveckling 1 200 000 Ökad internationalisering 1 380 000 Totalt 8 324 462 Riktade insatser- Regionfullmäktige Barn o Ungdom 4 000 000 Kulturella o kreativa näringar 1 500 000 Kultur i vården 2 000 000 Totalt 7 500 000 SCENKONST Göteborgs Stadsteater 82 635 000 Folkteatern 45 430 100 Hyreskostnader Folkteatern 6 526 000 Regionteater Väst 37 050 215 GöteborgsOperan 325 465 466 Göteborgs Symfoniker AB 147 781 752 Vara konserthus 20 454 628 Gerlesborgsskolan 1 541 140 Kultur Ungdom 1 507 000 Borås Stadsteater 9 281 000 Göteborg Wind Orchestra 6 962 000 Riksteatern Västra Götaland 990 000 Totalt 685 624 301

Regionbidrag NATUR/KULTURARV 2014 Innovatum Kunskapens hus 4 465 792 Läcköstiftelsen 6 438 000 Naturum Läckö 1 000 000 Göteborgs museer 44 688 356 Västarvet 112 749 000 Observatiroet 100 000 Borås Textilmuseeum 750 000 Hantverkslaboratoriet 500 000 SAAB Museet 750 000 Fri entré under 26 år 1 500 000 Fri entré över 26 3 350 000 Föreningsarkiven 902 000 Totalt 177 193 148 BILD OCH FORM Nordiska Akvarellmuseet 9 139 000 Konstenheten drift 4 400 000 Röda sten* 1 000 000 Borås konstmuseum 569 872 Dalsland konstmuseum 778 708 Lokstallet 360 100 Skövde konstmuseum 465 460 Samarbete Lidköping/Marstrand 150 000 Gästateljéprogram 500 000 Konstvandringar 150 000 Totalt 17 513 140 FILM OCH MEDIA Film i Väst 53 678 758 Projekt Angeläget 800 000 Biografstöd 1 100 000 Digitalisering biografer 500 000 Göteborgs Filmfestival* 1 750 000 Filmpris 125 000 Totalt 57 953 758

Regionbidrag FOLKBILDNING/UTBILDNING 2014 Huvudmannabidrag VGR-skolor 44 070 000 Volymbidrag VGR-ägda Fhsk 15 000 000 Volymbidrag Rörelseägda Fhsk 27 180 000 Interkommunala ersättningar folkhögskolor 17 204 600 Studieförbund 49 657 840 Bidrag till eftergymnasiala utbildningar 5 872 676 Totalt 158 985 116 FÖRENINGSSTÖD Övrigt organisationsliv 16 130 000 Idrottsrörelsen 17 312 000 Handikappidrotten 1 706 000 Politiska Ungdomsförbund 3 302 360 Pensionärsorganisationer 3 012 000 Totalt 41 462 360 KONSULENTER Kultur i Väst 67 132 038 Göteborgs Stad 191 000 Totalt 67 323 038 STÖD/STIPENDIER/FESTIVALER KSU 23 890 000 Share Music 903 600 Utvecklingsprojekt/Fria kulturlivet 16 558 000 EU-projekt o. utveckling 2 006 000 Medlemsorganisationer EU 200 000 Frispel 1 100 000 K-peng unga 1 305 200 Arbets- och kulturstipendier 1 250 000 Arrangörsstöd B&U 11 445 600 Lokal kulturutveckling 2 000 000 Kulturmiljonen tillväxtprogram 4 000 000 Konstbiennal/Dans- och teaterfestival 1 000 000 Göteborgs kulturkalas 1 150 000 Totalt 66 808 400

Regionbidrag ÖVRIGT 2014 Trappan 2013 1 000 000 Marknadsföring GO/GSO/FiV 10 000 000 Utredningar-konferenser 1 500 000 Information och kommunikation 800 000 Oförutsett 75 000 Totalt 13 375 000 TOTALT 1 318 064 000 Regionbidrag 1 019 594 000 Statsbidrag 298 470 000

Ärende 2

Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum 2013-09-11 Diarienummer KUN 174-2013 Kultursekretariatet Handläggare Ylva Gustafsson Telefon 010-441 33 13 E-post ylva.l.gustafsson@vgregion.se Kulturnämnden Digitalisering av biografer i Västra Götaland Ärendet Under 2011 avsatte kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden sammanlagt 2,3 miljoner kronor för att medfinansiera digitalisering av biografer i Västra Götaland. Medlen utlystes vid två tillfällen och ledde till att 27 salonger digitaliserades under det året. Under 2012 avsatte de båda nämnderna tillsammans 2 miljoner kronor, vilket ledde till att 17 salonger digitaliserades. Med andra ord har 43 salonger digitaliserats med stöd av Västra Götalandsregionen de senaste två åren. Fortfarande finns dock ett litet antal kommuner som saknar en digitaliserad salong, medan vissa kommuner har flera digitala salonger. I kulturnämndens detaljbudget för 2013 finns en miljon kronor avsatt för digitalisering under 2013. Ansökningsdatumen för stöden är den 15 mars (inga ansökningar inkom) den 15 maj och den 15 oktober. Västra Götalandsregionens satsning på att digitalisera länets biografer har fått nationell uppmärksamhet. De regionala medlen ledde till att 40 procent av Svenska filminstitutets pengar för digitalisering hamnade i Västra Götaland under 2011 och 2012, en oväntat hög summa (som om man ser till antalet invånare borde ha legat runt 20 procent). Samtliga kommuner medfinansierade digitaliseringen med minst lika stor summa som Västra Götalandsregionen. Kommunerna i Västra Götaland har visat stort intresse för att bevara sina biografer och utveckla dem till angelägna kulturella mötesplatser. Genom teknikskiftet möjliggörs en bredd i filmutbudet som tidigare varit omöjligt med få och dyra filmkopior. Digitaliseringen innebär en väsentligt förstärkt kulturell infrastruktur där mindre orter kan ha premiär på storfilmerna samtidigt som metropolerna. Digitaliseringen innebär också att biografen kan användas som arena för andra direktsända evenemang som opera, teater, dans, sport och spel. Ett lyckat exempel på de nya mötesplatserna var när Göteborgs konserthus direktsände Juljubel på tio platser i Västra Götaland den 7 december och där hela arrangemanget betalades av Västra POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Sida 2(3) Götalandsregionen. I Alingsås, Åsensbruk och Ulricehamn kunde man nu se den direktsända konserten, och reaktionerna har varit enbart positiva. Bedömning Vid sista ansökningsdatum den 15 maj hade en ansökan inkommit, från Mölndals Folkets hus. Kulturnämnden beslutade då om att bevilja stöd på 150 000 kronor. I september hörde Färgelanda kommun av sig angående en ansökan om stöd för att digitalisera Högsäters biograf som av någon anledning inte diarieförts. Ansökan tas därför upp nu istället. Färgelanda kommun ansöker om stöd för att digitalisera Högsäters biograf. Kommunen har beviljat ett stöd på 160 000 kronor. Man har också fått stöd från Leader med 100 000 kronor samt ansökt om stöd från Svenska filminstitutet på 300 000 kronor. Vid bedömningen har följande kriterier beaktats: Kommunal medfinansiering Biografens inriktning repertoar, verksamhet och utvecklingspotential Geografisk spridning, närhet till andra digitaliserade salonger Kulturell infrastruktur på orten, närhet till andra kulturinstitutioner Stöden betalas ut när utrustningen är beställd. Ansökan har beretts i samråd med regionutvecklingssekretariatet. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar 1. Färgelanda kommun, Högsäters biograf, tilldelas 150 000 kronor 2. Medlen tas från budgetpost Digitalisering av biografer 2013 Kultursekretariatet Sture Carlsson T f kulturchef Ylva Gustafsson Regionutvecklare kultur

Bilaga/Expedieras till/ De sökande kommunerna Diariet Ekonom POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Färgelanda kommun Sektor Kultur och fritid Krystyna Skjetfoss 0528-56 75 04 Krystyna.skjeJfoss@fargelanda.se Ansökan 2013-05-20 Västra Götalandsregionens kulturnämnd Ansökan om bidrag rör digitalisering av Centrum bio i Högsäter Färgelanda kommun ansöker om bidrag för att digitalisera Centrum bio i Högsäter. Färgelanda kommun bidrar med 160!kr enligt Kommunstyrelsens beslut av 20 13-02-28. Kry~~+ Kultur- och fritidschef Bilaga Kommunstyrelsens beslut av 2013-02-28 Sidan 1(1)

~~~ Färgelanda kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-28 45(68) Kommunstyrelsen KS 84 Dnr2011-218 Bidrag till Högsäters Bygdegårdslörening för digitalisering av Centrumbion i Högsäter Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja Högsäters Bygdegårdsforening bidrag med högst 160 000 kronor for digitalisering av biografen i Högsäter. Bidraget finansieras inom Sektor Kommunstyrelsen och Stabens budgetram i 2013 års budget. Yrkanden Peter Johansson (KO) yrkar att kommunstyrelsen beviljar bidraget och att det finansieras inom Sektor kommunstyrelsen och stabens budgetram i 2013 års budget. l detta yrkande instämmer Ann-Marie Jacobsson (C), Per Krokström (M) och Ke1l1leth Carlsson (FP). Propositionsordning Kommunstyrelsen godkä1l1ler att proposition ställs på yrkandet. Efter ställd proposition finner ordforanden att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Peter Johanssons yrkande. Ärendebeskrivning Högsäters Bygdegårdsforening ansöker om bidrag for att digitalisera bion och skapa forutsättningar for att visa digital film. Nya filmer kommer bara att distribueras i digital form. Bygdegårdsforeningen beräknar att digitaliseringen kommer att kosta drygt 800 000 kronor och ansöker om bidrag även från andra finansiärer: (Västra Götalandsregionen, Leader Dalsland Årjäng, och Svenska Filminstitutet) Justering ~PJ Utdragsbestyrkande

~ Färgelanda kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-28 46(68) Kommunstyrelsen Forts KS 84 Kommunstyrelsen har 2013-01-23, 22 beslutat att uppdra till förvaltningen att undersöka möjligheten alt frigöra resurser (sektorsövergripande) för att kunna finansiera de 160 000 kronorna som HögsäteTs bygdegårdsförening ansöker om för att kunna genomföra digitaliseringen av centrumbion i Högsäter. Förvaltningen hänvisar till den sammanställning "Möjliga åtgärder för att sänka kostnaderna 2 % som tagits fram i annat sammanhang. Beslutsunderlag Sektor kultur och fritids tjänstutlåtande 2013-01-11. Kommunstyrelsens protokoll 2013-01-23, 22. Kultur och fritidschefen och ekonomichefen informerar, Expedieras: Kommunschefen Kultur och fritidschefen, Högsäters bygdegårdsförening (~ e-r~ J- Ij oj 0"1, ~ a. Ekonomichefen I )0~ Jus,~ring f J LJt' Utdragsbestyrkande 2JLp /3 DJ Dr- f J)

Färgelanda kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-28 45(68) Kommunstyrelsen KS 84 Dnr 2011-218 Bidrag till Högsäters Rygdegirdsförening for digitalisering av Cenlrumbion i Högsäter Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja Högsäters Bygdegårdsforening bidrog med högst 160 000 kronor for digitalisering av biografen i Högsäter. Bidraget finansieras inom Sektor Kommunstyrelsen och Stabens budgetram j 2013 ån; budget. Yrkanden Peter Johansson (KD) yrkar au kommunstyrelsen beviljar bidraget och alt det finansieras inom Sektor kommunstyrelsen och stabens budgetram i 2013 års budget. [ delta yrkande instämmer Ann-Marie Jacobsson (C). Per Krokström (M) och Kenneth Carlsson (FP). Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att proposition ställs på yrkandet. Efter ställd proposition finner ordtömndcn ah kommunstyrelsen beslutar att bifalla Peter Johanssons yrkande. Ärcndebcskrivning Högsäters Bygdegårdsforening ansöker om bidrag for au digitaliscm bion och skapa forutsiittningar ror att visa digital film. Nya filmer kommer bara att distribueras i digital fonn. Bygdcg3rdsförcningen beräknar au digitaliseringen kommer att kosta drygt 800 000 kronor och ansöker om bidrag även från andra finansiän.-r: (Västra Götalandsregionen, Leadt.-r Dalsland Årjäng, och Svenska Filminstitutet) Justering f J Utdragsbcstyricande

Till kommunstyrelsen Högsäters Bygdegårdsförening ansöker om bidrag på 160000 kronor, till digitalisering av Centrumbion i Högsäter. Övriga bidragsansökningar: Västra Götalandsregionen Leader Svenska Filminstitutet 160000.00 100000.00 300000.00 Egen insats Summa: 85136.00 805136.00 Kostnad för digitalisering inklusive ljudanläggning och satellitmottagare: Winbergs Kino Satellitmottagare Elarbete och kabeldragning 769636.00 15500.00 20000.00 Summa: 805136.00 Alla priser är inklusive moms. Högsäters Bygdegårdsförening genom Bror Karlsson Högsäter 121126 ~ -0-,)'$ /'- l -

Protokoll fört vid styrelsemöte i Bygdegårdsföreningen, >0J.2-11-14 Närvarande: Karin Bernlo, Carina Pettersson, Erika Thörnäs, Gun E,incst, örn, Kåre Pettersson, Maria Forser, Annel; Karlsson och Bror Karlsson. 1. Mötet öppnades 2. Som ordförande för mötet valdes Anneli Karlsson 3. Som sekreterare valdes Gun Rundström 4. Maria Forser valdes till justerare 5. Dagordningen upplästes och godkändes 6. Digitaliseringen av Högsäter~ biograf diskuterades. Bror har be- ~ärt In oflen:~r från tre olika företag. Det finns bidrag att söka hos Svenska filminst:tutd, Leo,ier uerl Västra Götalandsregionen. Till Leader måste ansökan vara inne innan arets slut. ord r skriver en utvecklingsplan som ska följa ansökan till alla bidragsgivarn., j ill v5rer, kjmmer vi aven att söka pengar ur Sparbanksstiftelsen. Bror och Erika be,uker oanken för att berätta om våra tankar och om föreningen kan få ev kredit. StyrelselI tog nesi ut om att arbetet meo digitaliseringen ska fortgå. 7. Städning av bygdegården, Mötet beslutade att städa 13/1-201:., kl 10.00. Br"r r öper in nya städartiklar och pratar med Mikael Andersson, IS5, angdende vilket siädmedel som kan användas till parkettgolvet. Under städdagen görs en Ibta m8d förhållningspunkter som gällt?r för de som hyr lokalen och även ett ruilancie städscherna. 8, Bror informerade om filmdagarna i Stockholm i januari. De som, iii kan a, må,., sig innan 10/12. Kostnad 1400 kr. 9. Vi diskuterade vem som kan ta över ordförandeposten inför nasta år. Fle 'a fö,,1 "!'. kom upp som ska \Indersökas. Ett förslag var att fa med represemanterfrc. r, Färgelanda hantverksföreningen och SPF, 10. Informalio~ om den eventueifa byggnationen aven ny bygdegård jlisarnman> r!l",d idr~ttshall. Förslaget från arkitekterna visades. Troligtvis kdmmer kornmunfullrnäktige ta del av förslaget i februari på ett kommunfullmäktigemö>'l i Högsäter. Därefter kommer allmänheten och föreningar att informeras. 11. Mötet avslj'.ades. Sekreterare Justerare

Ärende 3

Tjänsteutlåtande Datum 2013-09-24 Diarienummer KUN 88-2013 Kultursekretariatet Dick Wesström Telefon 010-4412173 E-post dick.wesstrom@vgregion.se Kulturnämnden Fastighetsunderhåll Bohusläns museums tak Ärendet Västarvet inkom 2012-12-14 till kulturnämnden med en begäran om bidrag på 3,5 mkr för fastighetsunderhåll gällande Bohusläns museums tak. Kulturnämndens skickade därefter en skrivelse till regionstyrelsens ägarutskott 2013-01-10, KUN 88-2013, med begäran om 3,5 mkr för ovan nämnda underhåll. Ägarutskotter beslutade 2013-03-20, RS 11-2013, 26, att bevilja kulturnämnden 3,5 mkr för underhåll av tak på Bohusläns museum Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar 1. Utbetala 3,5 mnkr till Västarvet för takunderhåll på Bohusläns museum Kultursekretariatet Sture Carlsson Kulturchef Dick Wesström Ekonom Bilaga/Expedieras till/kopia till Regionstyrelsen Västarvet Diariet POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Protokollsutdrag,...,., VÄSTRA Y GÖTALANDSREGIONEN Sammanträde: Tid: Plats: Ägarutskottet Onsdagen den 20 mars 2013, kl. 09.15-14.05. Sessionssalen, Residenset, Vänersborg 26 Bohusläns museum - Begäran om medel för takunderhåll Diarienummer RS 11-2013 Ärendet Begäran från Kulturnämnden om extra medel för underhåll av tak på Bohusläns museum. Ärendet har tidigare behandlats av ägarutskottet som återremitterade ärendet till regionkansliet för att ta fram förslag på finansiering. Beredning Regionkansliet har berett ärendet. Ägarutskottets beslut Ägarutskottet beslutar l. Bevilja Kulturnämnden 3,5 mnkr för underhåll av tak på Bohusläns museum, fastigheten Uddevalla Museet l. 2. Finansiera åtgärden med medel ur regionstyrelsens ram för oförutsett. POSTADRESS: Regionens Hus BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: Vxl 010 441 0000 HEMSlDA: www.vgregion.se E-POST:

Ägarutskottet 2013-03-20 2(2) Vid protokollet Jennie Jevinger Sekreterare Justerat 25 mars 2013 Gert-Inge Andersson Ordförande Justerare Kristina Jonäng Rätt utdraget intygar Expedieras till Regionstyrelsen (anmäls) Kjell Eriksson Diariet

Ärende 4

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-04 Diarienummer KUN 8-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Charlotte Gerd Telefon: 010-441 33 10 E-post: charlotte.gerd@vgregion.se Till kulturnämnden Anmälningsärenden I detta ärende lämnas en sammanställning av delegeringsbeslut och andra formella meddelanden till nämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Redovisning av anmälningsärenden godkänns. Sammanställning Protokollsutdrag - Delegeringsbeslut Delegeringsbeslut KUN 130924 78 Kulturpristagare 2013 Delegeringsbeslut KUN 20130812 81 Ansökan Residensutveckling, Göteborgs konsthall Delegeringsbeslut KUN 20130812 82 Ansökan Samtidskonstdagarna Delegeringsbeslut KUN 20130829 84 Stöd till konstvandring Öckerö kommun Konstvågen 2013 Delegeringsbeslut KUN 85 20130829 Stöd till konstvandring Herrljunga kulturoch konsthantverksföreningen Konst- och hantverksrundan 2013 Övrigt Pia Gillerstedt (S) ny ersättare efter Klara Strandberg (S) Kultursekretariatet Sture Carlsson tf. Kulturchef Charlotte Gerd Nämndansvarig Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1(1)..,-", VÄSTRA WO' GÖTAL,ANDSREGIONEN T KULTURNAMNDEN BESLUT Kultursekretariatet Referens Datum Ylva Gustafsson 2013-06-19 Diarienummer KUN 10-2013 78 Kulturpristagare 2013 Ärendet Kulturnämnden föreslår årligen regionfullmäktige att dela ut Västra Götalandsregionens kulturpris på 100 000 kronor. Syftet är att "lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma". Kulturnämnden har delegerat till ordförande att fatta beslut i detta ärende efter samråd med presidiet (KUN 20130612 62). BE~UT,\ KuftFt\,iämnden föreslår regionfullmäktige att ge Västra Götalandsregionens kultu'tphs 2013 till Håkan Hellström. J,Q\\;3 1 \ \ \ ; ~" \ " \\ \ \ ',".!... -rr.\ 1~"':- -t-----.. {- \'. \ l \\ --'-T---'-=-'-\~'-'--:::-"'~ i \ I "~ i '-. -""\" I.. / I j \-. ~ i "',.) '\ \ \). Alex'Bergström ) Kulturnämndens oi'dförande POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus Box 764 451 26 UDDEVALLA Kilbäcksgatan 32 Växeln 0522 670800 Direkt 0522-670802 Mobil 0709 216795 charlotte.gerd@vgregion.se

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KULTURNÄMNDEN Datum 2013-08-12 Diarienummer KUN 224-2013 Kultursekretaria tet Handläggare Ylva Gustafsson Telefon010-4413313 E-post yl va. l. gustafsson@vgregion.se Delegationsbeslut 81 Ansökan: Residensutveckling, Göteborgs konsthall Ärendet Göteborgs konsthall ansöker om 100 000 kronor för ett pilotprojekt om hur man kan bedriva residensverksamhet i Göteborg och Västra Götaland. Frågan om att skapa en regional residensverksamhet i Västra Götaland har diskuterats under många år. Iaspis driver viss residensverksamhet i Göteborg, men många har uttryckt missnöje med hur den bedrivs, och att alltför små resurser hamnar i Göteborg (Iaspis drivs huvudsakligen från Stockholm). Pilotprojektet, som skall pågå i sex månader, skall analysera strukturella förutsättningar för en helt ny residensverksamhet och identifiera olika aktörer som skall bidra till verksamheten. Studien skall också lämna förslag på platser för konstnärlig (kunskaps )produktion och hur den kan finansieras. Bedömning Frågan om ett framtida starkt konstresidens i Västra Götaland är viktig bland konstaktörerna i regionen, både institutioner och enskilda konstnärer. Det handlar givetvis om resurser, men också om samarbete och nya samverkansformer med bland annat Akademin Valand vid Göteborgs universitet. En sådan här utredning kan vara böljan till ett samarbete som kan stärka Västra Götaland som fåste för samtidskonst. Göteborgs stad finansierar pilotstudien till hälften genom Göteborgs konsthall, som också organiserar uppdraget och upplåter lokaler. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1,2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Sida 2(2) BESLUT 1. 100 000 kronor avsätts till proj ektet under 2013 2. Medlen tas från budgetpost för utredningar och konferenser 2013

Residensverksamheten i Göteborg och Västra Götalandsregionen Syfte Utveckla residensverksamheten i Göteborg och övriga regionen till en aktiv plattform för den nationella och internationella samtidskonsten, där man medvetet och långsiktigt arbetar med att utveckla den samtida konstens produktionsmöjligheter. Uppdrag Göteborgs Konsthall får ett regionalt uppdrag att organisera och koordinera ett pilotprojekt med tillsatt curator/projektledare om ca 50 %. I uppdraget ingår att etablera verksamhets strategi och utveckla en struktur för residensverksamhet i Göteborg med regional räckvidd. Det ingår vidare i uppdraget att analysera och konkretisera förutsättningarna för den struktur (eller snarare, ett sammanhang) inom vilket de konstnärer och curatorer som kommer till regionen ska i och hur man kan etablera en plattform/plattformar för konstnärlig produktion. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda parter i Göteborg och Regionen. Bakgrund Idag finns det flera residensinitiativ, t.ex. har man ett sådant inom ramen för Akademi Valand och det finns även ett med konstnärsfinansiering från laspis (Konstnärsnämnden) som äger rum i Göteborg. Det finns andra initiativ, även om de har kommit olika långt i sin grad av etablering. Live Action, den årligt genomförda perfomancefestivalen (organiserad av Jonas och Joakim Stampe) vill att åstadkomma ett residensprogram för performancekonstnärer och det finns även en ambition från Göteborgs Konsthalls sida att i framtiden etablera ett eget residensprogram. I regionen finns idag ett residensprogram vid Nordiska Akvarellmuseet. Även om verksamheten i sin enskildhet kan vara stark och fokuserad bör man i ett övergripande perspektiv beskriva residensverksamheten i Göteborg och Regionen som svag och splittrad. Dessutom bör det som ambition vara att utveckla ett residensprogram som även inkluderar curatorer. Dock måste residensverksamheten bli starkare, tydligare och kanske även mer sammanhängande. De konstnärer och cu.ratorer som kommer hit bör ingå i ett sammanhang som gör vistelsen här så meningsfull som möjlig, samtidigt som staden och regionen ska göra deras vistelse här till en stark och livaktig del i utvecklandet av staden och regionen som plats för samtidskonst. Utgångspunkten ska vara att etablera en plats/platser för konstnärlig produktion. Förutsättningarna finns för att etablera en unik struktur där fokus är på konstnärlig och intellektuell kunskapsproduktion. Det finns förutsättningar att utveckla något unikt.

Genomförande Göteborgs Konsthall organiserar uppdraget och inleder ett samarbete med en curator/projektledare om ca 50 %. Curatorn/projektledaren ska leda arbetet med att utveckla det som formuleras i uppdraget och samordnar mot alla de parter som på ett eller annat sätt är involverade i residensverksamheten. Projektet utvärderas löpande i relation till de överenskomna grindarna. Curatorn leder verksamheten. Mål Tydliga effekt- och projektmål etableras i relation till uppdragsspecifikationen och syfte beskrivning. Kostnader Lön f6r curatorn + kostnader f6r resor och vissa programinitiativ. Förutom del av lönekostnaden så tar Göteborgs Konsthall ansvaret f6r alla de administrativa kostnader som projektet generar under treårsperioden, exld. det som är relaterade till resor, arvoden och uppehälle f6r de som agerar inom ramen f6r programmet. Dessutom gör Göteborgs Konsthall sina lokaler tillgängliga f6r programhändelser och f6r det upprättade arkivet under projektets löptid. Göteborg 2012-12-06 Mikael Nanfeldt Konsthallschef Göteborgs Konsthall

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KULTURNÄMNDEN Datum 2013-08-12 Diarienummer KUN 225-2013 Kultursekretariatet Handläggare Ylva Gustafsson Telefon 010-441 33 13 E-post ylva.l.gustafsson@vgregion.se Delegationsbeslut 82 Ansökan: Samtidskonstdagarna Ärendet Riksutställningar ansöker om 100 000 kronor för medfinansiering och samanangemang av Samtidskonstdagama 2013 Varje år aitangerar Riksutställningar en nationell tvådagai'skonferens, Samtidskonstdagarna, någonstans i Sverige. Förra året anangerades konferensen i Stockholm, och i år vill Riksutställningar förlägga konferensen till Göteborg i samband med Göteborgs internationella konstbiennal. Temat för året är "State of the Art" och tar upp frågor om samtidskonstinstitutionens förändrade roll. Programmet utarbetas av Riksutställningar i nära samarbete med Kultur i Väst (konstkonsulenterna), Göteborgs konsthall och Göteborgs internationella konstbiennal. Konferensen äger rum den 18-19 oktober. Riksutställningar är huvudfinansiär och Göteborgs stad går in med medel via konsthallen och konstbiennalen. Riksutställningar söker 100 000 kronor av Västra Götalandsregionens kulturnämnd som medfinansiering av anangemanget. Bedömning Att förlägga Samtidskonstdagarna till Göteborg i samband med den intemationella konstbiennalen är ett bra sätt att fokusera på samtidskonstfrågoma när hela Sveriges konstblickar ändå vilar på vår region. I årets upplaga av biennalen görs dessutom en särskilt regional satsning, "Extended", där museer och konsthallar i hela Västra Götaland anknyter sina programpunkter till konstbiennalen. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan I, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSlDA: www.vgregion.se/kultur

Sida 2(2) BESLUT 1. 100 000 kronor avsätts till projektet under 2013 2. Medlen tas från budgetpost för utredningar och konferenser 2013

PREL. BUDGET 20130221 SAMTIDSKONSTDAGARNA MED SEMINARIUM Samtidskonstdagarna 2013 Utgifter exkl moms (200 deltagare) SEK Föreläsararvoden, 5 st a 6 tkr Resor, 5 st a 6 tkr Logi, 5 x2dgr a 1300 kr Lokalhyra Hyra workshopiokaler Workshopledare Middag/lunch/fika för inbjudna (23 st) Kaffe kaka 2 dgr + reg. x 200 Lunch 2 dgrx 117 Middag 320 x 85 Grafisk formgivning Marknadsföring, annonsering E-flux utskick Dokumentation Teknik Övriga konf.kostn, (material, tags, frukt, mm Oförutsedda kostnader 30000 30000 13000 18S00 18000 12000 12000 15000 16000 27200 19000 9000 10000 10000 3000 6000 12000 Summa 260700 Frågor: Samtidskonstdagarna? En ny årligen återkommande mötesplats för Samtidskonstprofessionella från hela landet Projektledning? Kan en projektledare i Göteborg avlönas regionalt? Riksutställningar kan matcha med en projektledare. Registrering och fakturering? Kan göras av Riksutställningars projektadministration. Lokal? Kan hyra för t ex Södra teatern finnas inom Göteborg stad? Deltagaravgifter? Förra året 750 kr vilket inkluderade middag, lunch, kaffe och föreläsningar. För 2012 fick vi in 58 tkr. Partners? Riksutställningar, Region Västra Götaland, Göteborgs stad, Göteborgs konstmuseum, Göteborgs internationella konstbiennal Samfinansiering? Riksutställningar kan ta 50% av de reella kostnaderna. Projektorganisation? Bör det konstitueras en arbetsgrupp/styrgrupp som representerar parterna?

magining the udienee Viewing positions in curatorial and artistic practice MÅNDAG 1 OKTOBER 10.00 Registrering och kaffe 11.00 Välkommen Johan Pousette 11.1 O Kära publik Magdalena Malm 11.30 Åskådarpositioner: här - och där Annika Wik 12.30 Lunch 13.30 The Viewer as a Medium Seitl & Lundahl 14.10 Konstnärspresentation Phil Collins 14.50 Kaffe 15.20 Paneldiskussion Johan Pousette, Seitl & Lundahl och Phil Collins 16.20-17.00 Konstnärspresentation Raimundas Malasauskas Kvällen fortsätter på Södra Teatern med middag för er som förbeställt och med mingel i baren för alla som vill. TISDAG 2 OKTOBER 10.00 The Curatorial as Constellation: DurationaI Public Art and Cohabitational Time PaulO'Neill 11.00 Kaffe 11.30 Complicated Politics of Specfatorship Joanna Warsza 12.10 Paneldiskussion Magdalena Malm, Raimundas Malasauskas, Paul O'Neill och Joanna Warsza 13.00 Avslut och lunch Fram till klockan 17.00 fortsätter Samtidskonstdagarna med workshops om olika för branschen angelägna teman som publikarbete, curatoriell praktik, rörlig bild m.m.

DELTAGARE PHIL COLLINS Phil Collins är baserad i Berlin och Köln, där han är professor i videokonst på Kunsthochschule for Medien. Hans verk finns i offentliga samlingar bland annat på Tate Gallery, London; Museum of Modern Art i New York, och Solomon R. Guggenheim Museum i New York. Nya separatutställningar inkluderar RödaSten/MAP i Göteborg (2012) och British Film Institute (2011). I hans filmer, fotografier, installationer och realtid händelser utforskar han nyanserna i sociala relationer på olika platser och i globala sammanhang. Han undergräver ofta konventioner inom bildjournalistik genom att fokusera på inneboende motstridigheter i individuella och kollektiva representationssystem. Genom att dissekera politiska och estetiska implikationer i popularkulturella format, visar Collins verk att innebörden aven bild - rörlig eller stilla - varken ligger i formen eller dess material, men i förskjutningen den skapar mellan producenten, ämnet och betraktaren. Genomgående i sina verk upprätthåller Collins en kombination av kritisk medvetenhet, omedelbarhet, och erkännande av kamerans ambivalenta potential som aktör för frigörelse och exploatering, begär och svek. LUNDAHL & SEITL I Lundahl & Seitl's arbete agerar besökarens perception som konstverkets medium, som dess potentiella innehåll samt som redskap för att uppleva det. Duon var nyligen aktuella på den 66:e Avignon Festival med verket The Infinite Conversation som ursprungligen utvecklades för Magasin 3, PERFORMANCEXHIBITION, curerad av Richard Julin. Verket Symphony of a Missing Room visades i augusti på Hamburger Kunsthalle och Rotating in a Room of Images ställdes ut i våras på Röda Sten i samarbete med Göteborgs Dans och Teaterfestival. I höst visas konstverket Proscenium på Dramaten, ett projekt som är en fortsättning på Dramaten& satsning på att bjuda in konstnärer för att ge ett annat perspektiv på teatern. Martina Seitl är koreograf/konstnär - utbildad på Middlesex University (MA in Choreography with Performing Arts 2007), London, Academy of Arts and Design i Prag och på Laban Center i London. Christer Lundahl är curator/konstnär - utbildad på Konstakademien i Prag, Byam, Shaw School of Art (Central of Saint Martin) i London. Duon's transdisciplinära arbete belönades 2010 med Cullbergpriset för koreografi, 2011 för Salzburger Festspiele Directors Award (Montblanc) samt Edstranska Stipendiet, ett av Sveriges största stipendium för samtida konst. RAIMUNDAS MALASAUSKAS Raimundas Malasauskas är född i Vilnius, curaterar i världen, och skriver stundtals. www.rallt MAGDALENA MALM Magdalena Malm är chef för Statens Konstråd. Hon är grundare och till nyligen konstnärlig ledare för MAP, Mobile Art Production. Malm har tidigare arbetat på las PIS internationella utbytesprogram där hon producerat en rad utställningar, seminarier och publikationer samt flera utställningar i samband med Venedig biennalen. Malm var en av curatorerna för Svenska Hjärtan och Modernautställningen 2006, båda på Moderna Museet i Stockholm. DR PAUL O'NEILL Dr Paul O'Neill är en konstnär, curator och skribent baserad i Bristol. Paul har varit curator eller co-curator till mer än 50 utställningsprojekt till exempel: Our Day Will Come: A free-school art project, Hobart, Tasmania (2011); We are Grammar, Pratt Institute Manhattan Gallery, New York (2011); Coalesce: happenstance, SMART, Amsterdam (2009); Generalldea: Selected Retrospective, Project, Dublin (2006). För närvarande är han internationell forskarassistent på the Graduate School of Crea-

tive Arts and Media, Dublin, internationell handledare på the de Appel Curatorial Program me. Hans omfattande skrivande och utvecklande av samtida curatoriella sammanhang har blivit publicerade i många böcker, kataloger och tidskrifter. Han bidrar regelbundet med texter i Art Monthly. Han är ansvarig utgivare för Art and the Public Sphere Journal och sitter redaktörsrådet för The Exhibitionist och Jourmal of Curatorial Studies. Han är redaktör för antologin Curating Subjects (2007), och med redaktör för Curating and the Educational Tum (2010) tillsammans med Mick Wilson, båda utgivna av de Appel och Open Editions (Amsterdam och London). Han är också redaktör Locating the Producer: Durational Approaches to Public Art (Amsterdam, Vaiz, 2011) tillsammans med Claire Doherty. Hans nya bok The Culture of Curating Culture(s) har nyligen publicerats av M IT Press, Cambridge, MASS., 2012. JOHAN POUSETTE Johan Pousette är kooordinator för Samtidskonst på Riksutställningar, en kunskapsfrämjande organisation som i samarbete med landets utställare strävar efter ökad samverkan och utveckling inom utställningsområdet. Pousette har en bakgrund som grundare/verksamhetsledare på Baltic Art Center, frilanscurator (t ex Göteborgsbiennalen 2009 och October Salon i Belgrad 2010), medlem av internationell referensgrupp för TCE Boston, arrangerat expertutbyte mellan Sverige och Västra Balkan, och expertrådgivare till Kulturkontakt Nord för Artist in residence program i Norden och Baltikum. JOAN NA WARSZA Joanna Warsza, född 1976, är curator inom performance och bildkonst och ibland arkitektur. Hon var biträdande intendent för 7:e Berlin Biennalen (tillsammans med Artur Zmijewski och Voina). Hon examinerades från Warszawas Teaterakademi och avslutade en magisterexamen på dansinstitutionen vid universitetet Paris 8. Warsza är en av grundarna av den oberoende plattformen Laura Palmer Foundation (www.laura-palmer.pl). Hon har mestadels arbetat som curator i den offentliga sfären med projekt som undersöker sociala och politiska dagordningar, som osynlighet i det vietnamesiska samhället i Warszawa, fenomenet med israeliska "Youth Delegations" till Polen, och arvet av post-sovjetisk arkitektur i Kaukasus. Tillsammans med Krzysztof Wodiczko driver hon ett seminarium om konflikt, trauma och konst på Warsaw Higher School för socialpsykologi samt om performativitet i samtida kultur. Hon har realiserat projekt med Berlin teater Hebbel am Ufer, Warszawa Museum of Modern Art, AICA Armenien, GeoAir Tbilisi Centre Pompidou eller Biennale de Belleville. Hon är redaktör för Stadium-X - A Place That Never Was (2009) och Forget Fear (2012). Under hösten 2012 är hon på det konstnärliga utbytesprogrammet laspis i Stockholm. Joanna bor och arbetar i Berlin och Warszawa. ANNIKA WIK Annika Wik är filosofie doktor i filmvetenskap. Hon är för närvarande forskningsansvarig på MAP, Mobile Art Production. Wik har undervisat och forskat i filmvetenskap i mer än 10 år och har under den tiden framför allt arbetat med relationen mellan samtidskonst och film. Wik arbetar med konstnärlig forskning i VR-projektet "Trust and the Unfolding Dialogue" som baserar sig på den Paris-baserade konstnären Esther Shalev-Gerz' konstnärskap. Hon har nyligen färdigställt en rapport för Svenska Filminstitutet där hon också sitter i flera referensgrupper.

T"f..VÄSTRA ~ GÖTA~ANDSREGIONEN... KULTURNAMNDEN Delegationsbeslut Datum: 2013-08-29 Diarienummer: KUN 91-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Dick Wesström Tele: 010-441 21 73 E-post: dick. wesstrom@vgregion.se 84 Beslut, stöd till konstvandring Öckerö kommun beviljas ekonomiskt stöd för Konstvågen 2013 med 35000 kr från Västra Götalandsregionen för år 2013. För att stödet ska betalas ut måste medföljande rekvisitionsblankett fyllas i och skickas till: Kulturnämnden Fe 014 405 83 Göteborg Observera att utbetalning av säkerhetsskäl endast sker till plus- eller bankgirokonto. Beslutsmotivering Den 28 mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionens kulturnämnd (KUN 2007-03-28 40) att alla regionens konstvandringar som får kommunalt ekonomiskt stöd också ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen med samma belopp. Eftersom Öckerö kommun i det här fallet finansierar hela konstvandringen (i de flesta fall söks stödet av ideella föreningar där medlen kommer från flera finansiärer) blir principen här att kulturnämnden bidrar med halva totalsumman. Ekonom Expedieras till: Diariet Sökanden POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Kultursekretariatet Göteborg: Ekelundsgatan 5 Regionens Hus Uddevalla Uddevalla: Kilbäcksgatan 32 462 80 Vänersborg TELEFON: HEMSlDA: 010-441 00 00 www.vgregion.se/kultur

Konstvandring i Öckerö kommun: Konstvågen 2013 Öckerö kommun har under helgen 3-4 augusti genomfört konstvandringen Konstvågen 2013. På konstvandringen deltog 84 st. utställare som öppnade upp sina ateljeer, hem och sjöbodar för besökare under helgen 3-4 augusti 2013. Kommunen har haft utgifter för folder som trycktes i 7000 ex (bifogar ett ex), kompletterande A-3 karta, diverse skyltning med pilar och nr till utställarna, marknadsföring mm. Kommunen arrangerade också en samlingsutställning under perioden 2/8-14/8 där samtliga deltagare fick lämna in varsitt verk. För att få plats med samtliga verk så har kommunen köpt in extra utställningsskärmar. Bibliotekets utställningshall hade extra öppet under helgen 3-4 augusti för att besökare skulle kunna komma till utställningshallen och få en överblick över vilka som ställde ut vad på de sju av Öckerös tio öar som var representerade under Konstvågen 2013. Kommunen har fått mycket god respons på detta arrangemang, och höga besökssiffror hos utställarna.

Utgifter Konstvågen 2013 tryck + frakt av folder (7000 ex) samt A-3 kartor Arbete med grafisk formgivning av Folder + A-3 karta Marknadsföring: annons i Torslandatidningen Marknadsföring: annons i Zenit Marknadsföring: 2 annonser i GP (29/7 + 5/8) Skärmar till samlingsutställning församtliga 84 utställare Laminatplast till skyltar till deltagare Summa: Belopp exkl. moms 27 985 14773 2440 1900 3072 16875 1996 69041

...-~VÄSTRA ~ GÖTA~ANDSREGIONEN T KULTURNAMNDEN Delegationsbeslut Datum: 2013-08-29 Diarienummer: KUN 91-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Ylva Gustafsson Tele: 010-441 33 13 E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se 85 Beslut, stöd till konstvandring HelTljunga kulturoch konsthantverks förening beviljas ekonomiskt stöd för Konst- och hantverksrundan 2013 med 10000 kr från Västra Götalandsregionen för år 2013. För att stödet ska betalas ut måste medföljande rekvisitionsblankett fyllas i och skickas till: Kulturnämnden Fe 014 405 83 Göteborg Observera att utbetalning av säkerhetsskäl endast sker till plus- eller bankgirokonto. Beslutsmotivering Den 28 mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionens kulturnämnd (KUN 2007-03-28 40) att alla regionens konstvandringar som får kommunalt ekonomiskt stöd också ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen med samma belopp. lya Gustafsson Regionutvecklare kultur Expedieras till: Diariet Sökanden POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Kultursekretariatet Göteborg: Ekelundsgatan 5 Regionens Hus Uddevalla Uddevalla: Kilbäcksgatan 32 462 80 Vänersborg TELEFON: HEMSlDA: 010-4410000 www.vgregion.se/kultur

------~--~-_.. "---" HERRLJUNGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädasdatum Fritids- och kulturutskottet 2013-05-21 31 Sida 25 113 Ansökan om stöd till Konst- och hantverksrundan Sammanfattning Herrljunga kulturoch konsthantverksforening ansöker om stöd för genomförande av konst- och hantverksrundan som arrangeras årligen. Arrangemanget syftar bland annat till att bredda kulturutbudet, tillgängliggöra konst och konsthantverk samt skapa mötesplatser konstnärer emellan samt mellan konstnärer och besökare. Föreningen ansöker om 10 000 kronor i stöd för att täcka förlust som budgeten uppvisar. Föreningen har tidigare ratt stöd genom produktion och tryck av karta, fritt nyttjande av lokal etcetera. Besl utsunderlag Ansökan, dnr 98/20 13 387 Regler för stöd till toreningslivet, KS 287/2012 Fritids-, kulturoch turismpolitiskt program, KF 2011-12-13 126 Fritids- och kulturutskottet beslutar Fritids- och kulturutskottet beslutar bevilja Herrljunga kulturoch konsthantverksförening stöd till konst- och hantverksrundan 2013 till ett värde av cirka 10 000 kronor. Stödet ges genom: produktion och tryck av karta, fri lokal i Herrljunga kulturhus samt annonsutrymme i kommunens ordinarie annons "På rätt spår" i Knallebladet. Justerandes sign Uldrag'be,lyrI<ande

Ny ers i KN Britt-Marie Gustafsson till: Charlotte Gerd 2013-09-25 16:34 Hej Lotta, Regionfullmäktige utsåg igår följande ny ersättare till KN efter Klara Strandberg (S) Pia Gillerstedt, Slånbärsvägen 1, 442 42 Kungälv Jag skickar idag ut en blankett enligt Personuppgiftslagen till den nyvalde ersättaren där han får fylla i tel.nr epostadress och medge vad som han vill ska läggas ut på Internet. När dessa kommit in lägger jag in dem uppgifterna i Troman under Personer. Detta valet gäller från och med nu. Hälsningar Britt-Marie Britt-Marie Gustafsson Regionkansliet 462 80 Vänersborg Tel 010-4410142 Mobil 0708-922876

Info A

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 (RUP) 1

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 INNEHÅLL FÖRORD 3 UTGÅNGSPUNKTER 4 Vision Västra Götaland Det goda livet Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet Drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag Viktigt för Sverige och EU att Västra Götalands potential utnyttjas Ambition att vara världsledande inom våra styrkeområden Ta tillvara storstadens förutsättningar och stärka hela Västra Götaland Utbildning, arbete och delaktighet - avgörande för bra, jämlik hälsa STRUKTUR INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE 9 Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Tydliga prioriteringar styr genomförandet Överblick - 32 prioriterade frågor inom ramen för teman och områden EU2020 Utgångspunkt för målsättningar på samhällsnivå Genomförande i samverkan PRIORITERINGAR VAD VI VILL ÅSTADKOMMA 13 1. En ledande kunskapsregion 13 2. En region för alla 17 3. En region där vi tar globalt ansvar 24 4. En region som syns och engagerar 27 LITTERATUR 31 APPENDIX MÅL OCH INDIKATORER 34 (kompletteras) 2

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 FÖRORD Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Strategin utgör Västra Götalands regionala utvecklingsprogram (RUP), enligt förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete. Västra Götaland 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och 2020 och är huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Västra Götaland 2020 är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och möter utmaningar och målsättningar i EU2020. I båda fallen med höga ambitioner. Västra Götaland 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans driver strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin. Processen har pågått under två år. Det har gjort det möjligt att ta fram en strategi med tydliga prioriteringar. En strategi som konkret visar vad vi prioriterar, och vad vi vill åstadkomma. Västra Götaland 2020 handlar om hela Västra Götaland. Bilden av den gemensamma regionen, där alla invånare har möjlighet att ta tillvara våra sammantaget starka förutsättningar för utbildning, arbete, kultur, fritid m.m., är en omistlig del av vår vision om framtiden. Målet är tydligt. Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Västra Götaland 2020 ger oss tillsammans förutsättningar att fortsätta att utveckla en kunskapsregion för alla som syns och engagerar - och där vi tar ansvar. Genomförandet kommer att leda till fler jobb och färre arbetslösa, minskat utanförskap och segregation, till en uthållig och mer hållbar tillväxt och till ökad delaktighet och kreativitet. Det kommer begränsa vår klimatpåverkan, ge fler invånare tillgång till bättre kommunikationer, och inte minst, minska skillnader mellan kvinnor och män generellt och i utbildning och arbetsliv. Vi ser fram mot ett aktivt genomförande i tät samverkan i Västra Götaland, men också i samverkan med våra grannregioner, grannländer och med EU. I en allt snabbare global värld måste utvecklingskraften hämtas i större regioner. I en allt snabbare global värld ökar omvandlingstakten och behoven av att investera i framtiden. Västsverige har olösta utmaningar men också en betydande potential som idag inte utnyttjas fullt. Fortsatta offensiva utvecklingssatsningar behövs. Vänersborg september 2013 Xxxx Xxxx 3

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 UTGÅNGSPUNKTER Vision Västra Götaland Det goda livet Västra Götaland 2020 sätter ramarna för tillväxt- och utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år 2020. Strategin utgör det huvudsakliga verktyget för samarbete och för att i samverkan i Västra Götaland genomföra Vision Västra Götaland, och för att kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer och från EU. 1 Visionen antogs 2005. Det senaste decenniets utveckling påverkar strategins inriktning. Innehåll och struktur har formats från de utmaningar vi ser idag, och fråndagens kunskaper om förutsättningar och drivkrafter för hållbar regional utveckling. Många aktörer har medverkat i arbetet. Strategin beskriver de prioriteringar som vi bedömer mest effektivt bidrar till att nå målsättningarna i Vision Västra Götaland Det goda livet, mot år 2020. Visionens övergripande målsättning om ett bra liv översätts till ett huvudmål för strategin om att ge alla invånare bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Visionens målsättningar inom de generella perspektiven; en gemensam region, jämställdhet, integration och internationalisering genomsyrar strategin men har också kopplats till konkreta prioriteringar och mål inom strategins teman. Västra Götaland 2020 beskriver på motsvarande sätt vägar för att nå målsättningarna inom visionens fem fokusområden; näringsliv, kunskap och kompetens, kommunikationer, kultur och hälsa. Visionens målsättningar har översatts till konkreta prioriteringar i strategin. Strategins ambitioner på energi och klimatområdet utgår från den breda överenskommelse som träffades 2009 i Västra Götaland, om ett energisystem utan fossila bränslen år 2030. Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet Västra Götaland 2020 ska bidra till att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Fokus ska ligga på unga och kommande generationer. 2 Framtiden i Västra Götaland blir allt mer beroende av vår attraktivitet. Den globala arbetsfördelningen och befolkningsutvecklingen gör att konkurrensen om talangerna och om de välutbildade ökar över hela världen. Fram till år 2020 gör också de flesta i dagens rekordstora svenska ungdomsgenerationer avgörande livsval. Den globala arbetsfördelningen och teknikutvecklingen bidrar till en fortsatt ökning av omvandlingstrycket i ekonomin. En stark välfärd för invånarna förutsätter en ekonomi med hög produktivitet. Västra Götalands framtid som en kunskapsdriven region bygger på högt nyskapande, en ständig utveckling av kunskaper, kompetens och effektiv resursanvändning. De demografiska förändringarna påverkar också villkoren på arbetsmarknaden generellt och ökar behovet av satsningar på livslångt lärande och matchning i arbetslivet och i utbildningssystemet. Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som vill och får möjlighet att utvecklas. Västra Götaland behöver än mer kännetecknas av att vara tillåtande, en region med många möten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och på 1 Undantaget utgörs av några frågor där ansvaret för genomförande av visionen tydligt ligger hos en huvudman. 2 Omfattande analyser av utvecklingen i Västra Götaland de senaste decennierna, utvärderingar av utvecklingspolitiken och bedömningar av de globala utvecklingstendenserna utgör grund för omvärldsanalysen. Se litteraturförteckningen. 4

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 fritiden. Vår värdegrund i hållbar utveckling och vår vision Det goda livet innebär dessutom att vi har höga ambitioner när det gäller att visa solidaritet med vår omgivning, och när det gäller att se till att utvecklingen berör alla invånare och alla delar av vår region. Solidaritet innebär också att vi välkomnar invånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter. Vi ser ett värde i de kunskaper som därmed tillförs vår region och vi förstår att en attraktiv region lockar invånare med de mest skilda förutsättningar. Drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag För att hantera de avgörande framtidsfrågorna krävs en god förståelse av de grundläggande drivkrafterna för regional tillväxt och utveckling, men också en insikt i Västra Götalands särdrag, särskilda förutsättningar och utmaningar, och hur dessa påverkas av omvärldsförändringarna. Grunden i utvecklingsarbetet är att fortsätta bygga samman Västsverige Grundfrågan för tillväxt och utveckling och för att ge invånarna en bra framtid handlar om att bygga en region där fler har möjlighet att utnyttja Västra Götalands samlade utbud av utbildning, arbete, kultur, fritid etc. När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företags och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. Möjligheterna till specialisering och naturlig klusterbildning ökar med höjd produktivitet som följd. Andra effekter av mer täta och befolkningsrika marknader är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokala marknaden förbättras, nyföretagandet stärks, utvecklingen blir mindre känslig för händelser i omvärlden, mer robust. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT-utbyggnad är en central del av strategin. Genomförandet av det Västsvenska infrastrukturpaketet är ett nödvändigt första steg. Globaliseringen ökar betydelsen av attraktivitet, vårt globala näringsliv spelar en viktig roll I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågående globaliseringen uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. Ungdomskullarna minskar på de flesta håll i världen samtidigt som den accelererande kunskapsnivån i ekonomin ökar betydelsen av att attrahera invånare med starka kvalifikationer. Bristen på kvalificerade medarbetare ökar efterhand, inte minst i Europa. Det sker samtidigt som arbetsmarknaden blir global. FoU och kunskapsintensiva företag blir allt mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna. Regioner som förutsätts ha intressanta miljöer i ett brett perspektiv, och präglas av mångfald och tolerans. Attraktivitet för studenter, forskare etc. är särskilt betydelsefullt för Västra Götaland, som en av de regioner i världen där näringslivet satsar mest resurser på FoU. Västra Götaland är landets ledande industriregion och har alla förutsättningar att fortsätta vara det. En industriregion där allt mer av produkterna handlar om kvalificerade industriella tjänster, om att sälja kunskap. Företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är avgörande för deras möjlighet att fortsätta utvecklas i regionen. De FoU-intensiva företagen utgör i sig en vital faktor för Västra Götalands förmåga att attrahera studenter, forskare och kvalificerade medarbetare. En internationellt sett mycket hög andel av invånarna i Västra Götaland menar dessutom själva att de lever ett bra liv. Det finns således goda skäl till offensiva satsningar för att attrahera invånare till regionen. En del i detta är att öka vår synlighet i omvärlden och att vi agerar mer aktivt för att påverka utvecklingen i Sverige, EU och globalt. 5

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Ökad arbetslöshet, bristande integration, segregation och unga i problem Ett antal allvarliga och långsiktiga problem har förstärkts under det inledande decenniet på 2000- talet. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat. Invånare med utomeuropeisk bakgrund och ungdomar är särskilt utsatta. I Göteborg men också i andra större städer finns en omfattande bostadssegregation som utgör ett av de tydligaste hoten för en bra framtid för alla i Västra Götaland. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika starkt. Trenderna i ekonomin ger koncentration till storstäder men också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv, att fler fullföljer sin grundläggande utbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden, krävs för att vända utvecklingen. Starka nätverk i samhället blir dessutom en generellt mer betydelsefull fråga. Jämställdhet är en avgörande framtidsfråga Frågan om jämställdhet behöver fortsatt hög prioritet. Utvecklingen de senaste decennierna är både lovande och oroande. Medan löner och jobb, sett på lång sikt, fördelas mer jämställt än tidigare, förändras utbildnings- och yrkesval långsamt och makt fördelas i huvudsak fortsatt traditionellt. De könstraditionella utbildningsvalen måste brytas om framtidens arbetsmarknad ska fungera. Företagande måste bli lika vanligt bland kvinnor och män. Utvecklingsarbetet bör också, genom en generell prioritering av frågan, kunna bidra till att makt fördelas mer jämställt mellan kvinnor och män. Föregångare på klimatområdet och för ökad resurseffektivitet I Västra Götaland ska vi ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Inköp och upphandling ska skötas på ett ansvarsfullt sätt och vi kan gemensamt arbeta för mer hållbar och resurseffektiv konsumtion. Det beslut som togs av ett brett partnerskap i oktober 2009, om en energiförsörjning utan fossila bränslen till år 2030, ska fullföljas. Det förutsätter en ökad och generell prioritet i utvecklingsarbetet. Stora förändringar krävs både på individ- och samhällsnivå. De klimatpåverkande utsläppen behöver på sikt minska från ca åtta till ett ton per individ och år. En annan växande utmaning på miljöområdet handlar om hur kemikalier och andra ämen påverkar hälsan. Viktigt för Sverige och EU att Västra Götalands potential utnyttjas De beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedöms ha bra förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Det gäller inte minst vid en jämförelse med andra europeiska regioner. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med bra produktivitet i förväntade tillväxtbranscher. FoU-intensiteten är hög också i ett globalt perspektiv. EU:s analyser ger Västra Götaland goda förutsättningar att utvecklas långsiktigt, i ett bredare perspektiv, då hänsyn tas till befolkningsstruktur, etc. Vår natur och vårt kulturarv är i flera avseende unikt, också i ett europeiskt perspektiv. Göteborgs position som evenemangsstad med koppling till kunskap, kultur, idrott, ungdom har byggts upp under lång tid. Att Västra Götalands starka potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling. Ingen annan nordisk region har en sådan bredd i näringslivets specialisering kopplat till globalt verksamma ledande företag. Ambition att vara världsledande inom våra styrkeområden Näringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar. Arbetet bedrivs medvetet på ett sätt som gör att kunskaper och kompetens från olika industriella kluster möts och samverkar med akademi och samhälle i övrigt. Utgångspunkten är de stora 6

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 samhällsutmaningar vi ser framför oss. De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer är fem styrkeområden som pekats ut i en process där politiker, akademi och näringsliv har medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller har ambitioner att vara världsledande. Andra starka områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är textil/mode/design, material (nano, plast, trä) och hållbar produktion, kulturella och kreativa näringar (KKN), förnybar energi, livsmedel/gröna näringar, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt besöksnäring. Dessa styrkeområden och prioriteringar är en del av Västra Götalands insatser för så kallad smart specialisering. Ett begrepp som framförallt används i EU-sammanhang. Arbetet ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar så att näringslivet breddas och beroendet av enstaka branscher och företag minskar. Utvecklingsarbete utgår från utmaningar och från behovet att stärka våra utvecklingsverktyg I genomförandet av strategin drivs frågorna både från de styrkeområden och samhällsutmaningar som identifieras och med en tydlig ambition att stärka den infrastruktur för tillväxt och utveckling, de verktyg, som byggts upp i Västra Götaland. Följande figur ger en förenklad bild av relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktygen för samhällsutveckling. Västra Götaland 2020 prioriterar insatser och sätter mål för såväl utmaningar som verktyg. Figur 1 Relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktyg för tillväxt och utveckling Insatser/Verktyg Utmaning/Kluster Hälsa Life Science Företagande -etablering -rikskapital -utveckling Forskning och innovation Kompetensförsörjning Hållbara och innovativa Inköp Investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, kultur Hållbara transporter Hållbar stadsutveckling Etc.. Infrastruktur för innovation Inkubatorer Science Parks FoI miljöer Ta tillvara storstadens förutsättningar och stärka hela Västra Götaland Geografiskt är den stora utmaningen att bejaka och utnyttja Göteborgs roll som motor för tillväxt, utveckling och attraktivitet för Västsverige fullt ut, samtidigt som vi stärker utvecklingsförutsättningarna i hela Västra Götaland. Innehåll och prioriteringar i Västra Götaland 2020 har medvetet formulerats för att klara detta. Betoningen på kunskap och kompetens och på att vara värdsledande inom ett antal styrkeområden, på attraktivitet, etc. ger strategin en tydlig storstadskaraktär. Men strategin innehåller också fortsatta satsningar på att utveckla en stark infrastruktur för utveckling i övriga regionala centra/noder, med koncentration till Trestad, Borås och Skövde. I genomförandet behöver regionala och delregionala institutioner ta ett ökat ansvar för att underlätta samarbete med sin omgivning. Genomförandet måste också präglas av en hög ambition, i alla delar av Västra 7

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Götaland, när det gäller att utnyttja de gemensamma arenor och den infrastruktur för utveckling vi fortsätter att utveckla tillsammans inom olika områden. Strategin innehåller samtidigt ett stort antal prioriteringar som direkt stärker varje del av och varje kommun i Västra Götaland. Det handlar om satsningar på entreprenörskap, företagsklimat, kultur, delaktighet, utbildning, validering, kopplingar utbildning och arbetsliv, etc. Särskilda insatser görs för att koppla land/stad till varandra utifrån kretsloppstänkande och resurseffektivitet. Stora delar av Västra Götaland vid sidan av storstäder/regionala centra har dessutom starka förutsättningar för utveckling i sig. Kommunerna efter Bohuskusten är mycket attraktiva liksom flera kommuner vid våra stora sjöar. Att utnyttja detta på ett ansvarsfullt och hållbart sätt är centralt för vår framtid. Omvänt plågas flera av våra större städer av stora socio ekonomiska skillnader, av utanförskap bland delar av befolkningen och av segregation vilket kräver särskilda insatser. Västra Götaland 2020 betonar också betydelsen av att öka utbytet med våra grannregioner samt innehåller en tydlig prioritering av en ökad samverkan med Norge och Öresund. Att riva mentala och legala gränshinder och utveckla samverkan och samarbete med Norge är en central framtidsfråga. Utbildning, arbete och delaktighet - avgörande för bra, jämlik hälsa Hälsa är ett av fem fokusområden i Vision Västra Götaland Det goda livet. Hälsoläget i Västra Götaland är generellt sett gott. Västra Götaland 2020 innehåller en rad åtgärder som berör de frågor som allmänt (vid sidan av individens eget ansvar och hälso- och sjukvårdens insatser) bedöms som viktigast för att bidra till en bättre hälsa i befolkningen. Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på livslångt lärande, validering etc för vuxna. I båda fallen beskrivs särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar inom regionen. Det övergripande målet, att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling för alla invånare i Västra Götaland, och den betoning på att bidra till att skapa delaktighet och arbete för alla som det innebär, kan sammantaget ses som en central del i en strategi för en god och jämlik hälsa i Västra Götaland. I Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland (2013) betonas att insatser som påverkar basala livsvillkor, t.ex. utbildning, arbete och inkomst, sannolikt är de mest effektiva för att minska ojämlikhet i hälsa. 8

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 STRUKTUR INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas Västra Götalands vision är Det goda livet. Målet med Västra Götaland 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet med arbetet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i Västra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. 3 Syftet följs upp med indikatorer för samhällsutveckling baserade på dem som gäller för EU 2020 (se nedan). En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Strategins prioriteringar beskrivs inom fyra teman som ger en tydlig bild av inriktningen på utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år 2020. Insatserna inom En ledande kunskapsregion ska bidra till att ytterligare stärka attraktiviteten i högre utbildning och forskning, till offensiva satsningar på industriell utveckling och samhällsutveckling i samverkan mellan företag, akademi och samhälle samt till innovativa insatser för att stärka kreativitet, nyskapande och entreprenörskap. Västra Götaland ska även i framtiden vara landets ledande industriregion. Insatserna inom En region för alla ska bidra till att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv, stödja livslångt lärande och förbättra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Grundförutsättningen för en region för alla och för tillväxt och utveckling är fortsatta investeringar i transportsystem, kollektivtrafik och IT-infrastruktur. En region där vi tar globalt ansvar ska bidra till ett fortsatt ambitiöst arbete med energi- och klimatfrågan, till en ansvarsfull inköps-/upphandlingsverksamhet och till effektiv resursanvändning. Ökade satsningar på att informera om insatserna ska göras för att värderingar och normer i samhället ska utvecklas i mer hållbar riktning. En region som syns och engagerar utgör en samlad satsning på att stärka Västsveriges position som en region präglad av ett livaktigt kulturliv, av möten och evenemang. Deltagande och utövande ska breddas, och fokus på ungdomar ska stärkas än mer. Till detta kommer fortsatta insatser för att stärka Västra Götalands position som en attraktiv region för investeringar, som en region som berör och som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Tydliga prioriteringar styr genomförandet Insatserna inom Västra Götaland 2020 beskrivs i form av 32 prioriterade frågor fördelade på nio områden. Inom varje område beskrivs mål som visar inriktningen på arbetet, ofta med koppling till betydelsen för invånarna i Västra Götaland. De prioriterade frågorna beskriver vad vi vill åstadkomma. Ambitionen har varit att ta fram prioriteringar som är tydliga när det gäller vilka frågor som ska lösas, vilka processer och aktiviteter som behöver drivas och vilka mål som gäller för arbetet. På den följande sidan ges en sammanfattande bild av innehållet fördelat på teman, områden och prioriteringar. I det följande avsnittet, Vad vi vill åstadkomma Prioriteringar, som utgör huvudsaklig utgångspunkt för genomförandet, beskrivs var och en av prioriteringarna i detalj. 3 En första mätning görs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs Universitet 9

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Överblick - 32 prioriterade frågor inom ramen för teman och områden 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2 EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 10

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 EU2020 Utgångspunkt för målsättningar på samhällsnivå Samma indikatorer som i EU2020 används för att mäta om syftet med arbetet nås och för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessa kompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt. MÅL EU2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 2012 VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 %(KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4,5% 1 Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 %(KV55, M43) 55 (M, KV) 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 %(KV9, M13) < 8 % 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 15 %(KV16, M14) < 12 % 2 Minska utsläppen av växthusgaser* 20 % 40 % - 3 %(1990-2010) 0 ÅR 2030 3 Ökad energieffektivisering 20 % 20 % - 25 % 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 % 60 % 3 Kompletterande mål för samhällsutveckling i Västra Götaland Ökad befolkning 12000 nya invånare per år och ökning i alla regiondelar (prognos 10000) Ökad nettoinflyttning högskoleutbildade 1000 per år i genomsnitt (senaste år 0. Mitten av 00-talet ca 1000 per år) Ökad produktivitet Lönesumma/sysselsatt som ökar 1 %/år snabbare än riket Minskad arbetslöshet 15000 färre arbetslösa i relation till rådande konjunktur (2013 ca 2 %-enheter) Minskad arbetslöshet 30 procent midre arbetslöshet för unga och utländsk bakgrund/konjuktur *För Västra Götaland avser målet här beslutet om ett samhälle med ett fossilfritt energisystem år 2030 Genomförande i samverkan Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har det formella ansvaret för genomförande av denna strategi. BHU har därmed också ansvar att se till att genomförandet av strategin följs upp och utvärderas. En beskrivning av hur genomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år. En halvtidsutvärdering genomförs efter 2017. Efter avslut 2020 görs en slututvärdering med inriktning på måluppfyllelse och resultat. Genomförandet sker bl.a. via handlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen kommer att (i sin roll som formellt ansvarig för det regionala utvecklingsarbetet) i det årliga budgetarbetet, ta fram en samlad bild av genomförandet, och av de insatser man avser att prioritera och driva inom ramen för strategin inför kommande år. Respektive kommunalförbund tar fram delregionala genomförandeplaner. Centrala verktyg i genomförandet är EU-program som drivs i Västra Götaland, statliga resurser, europeiska utvecklingsresurser m.m. Västra Götaland 2020 är en strategi för territoriet Västra Götaland. Kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett särskilt ansvar för att genomföra strategin. Genomförandet berör samtidigt de flesta organisationer som verkar i Västra Götaland. En allt snabbare utveckling i omvärlden förutsätter ett aktivt utvecklingsarbete och gemensam kraftsamling. Inom merparten av de prioriteringar som utgör strategins huvudinnehåll finns samtidigt ett väl utvecklat samarbete och pågående utvecklingsarbete, i brett partnerskap. Under arbetet med att ta fram strategin har betydelsen av att aktörer med olika former av kompetenser, och att invånare från olika delar av samhället möts, betonats. Att stärka kontaktytor och utveckla nätverk ska prägla genomförandet av programmet. 11

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Ett antal aktörer är centrala för strategins genomförande. Högskolor och universitet liksom utbildningssystemet i sin helhet spelar en avgörande roll. Det gäller utbildningen, dess kvalitet och attraktivitet men också kopplingen till andra delar av samhället, som utveckling av styrkeområden och för företagsutveckling. Det gäller givetvis kompetensutveckling och livslångt lärande. Forskningsinstitut och centrumbildningar inom olika områden utgör kompletterande resurser för genomförandet av strategin i hela dess bredd. Satsningen på Science Parks i regionens noder (Göteborg, Borås, Trestad/Trollhättan och Skövde) ges särskild tyngd i strategin. Föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin betyder mycket för att skapa engagemang, bredd och spets i ett utvecklingsarbete som omfattare hela Västra Götaland och som närmar sig Västra Götalands invånare på ett än tydligare sätt än hittills. Ett aktivt engagemang från företag och företagens organisationer är självklart en förutsättning när förändringsarbetet allt mer bygger på samhandling mellan olika aktörer. Rådgviningsaktörer m.fl. spelar också en viktig roll. Detsamma gäller fackliga organisationer, inte minst genom den ökade betoningen av att arbetsplatserna i Västra Götaland öppnar upp och agerar engagerat i samverkan med utbildningssystemet. En tät samverkan med statliga verk och myndigheter, och EU, är en förutsättning inom samtliga områden som strategin behandlar. Länsstyrelsen har uppgiften att samordna statliga aktörer i länet. Vår gemensamma ambition är att göra Västra Götaland till ett län där den offentliga sektorn agerar med full kraft, också med sina egna organisationer, för att bidra till att ge våra invånare bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Jämställdhet och klimatomställning prioriteras i allt utvecklingsarbete Vision Västra Götaland pekar ut jämställdhet, miljö, internationalisering och integration som generellt prioriterade frågor. Västra Götaland 2020 har tagits fram med denna ambition. När det gäller jämställdhet och klimatmål behövs dessutom särskilda åtgärder. För att nå jämställdhetsintegration och klimatomställning ska följande strategier användas: Stöd från ledningen med löpande förankring hos politiker och strategiskt viktiga aktörer Frågorna integreras i hela processen och i arbetet, särskilda resurser avsätts Utbildning och informationsinsatser ges löpande Verktygen för jämställdhetsintegrering respektive klimatomställning utvecklas 12

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 VAD VI VILL ÅSTADKOMMA PRIORITERINGAR 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION En ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att fortsätta utvecklingen av ett samhälle som präglas av företagsamhet, som attraherar studenter och forskare, som ger starka förutsättningar för utbildning, forskning och innovation, och för ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Västra Götaland är landets ledande industriregion. I de senare delarna står regionens särskilda styrkeområden och industriella kluster i centrum och arbetet bedrivs på ett sätt som sätter vår tids stora samhällsutmaningar i centrum. Inom ett antal områden är ambitionen att vi ska vara världsledande (se sid 7). En stark infrastruktur för utveckling krävs i form av Science Parks och andra forsknings- och innovationsmiljöer. 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Västra Götaland ska vara platsen där det lönar sig att utveckla en idé. En region med ett öppet och tillåtande klimat för individer med olika bakgrund och kompetens. En region där företag vill utvecklas och driver ett aktivt utvecklingsarbete. Uthålliga insatser behövs som utvecklar arenor och effektiva åtgärder för att stimulera kreativitet, entreprenörskap och förnyelse, även bland barn och ungdom. Att bidra till ett starkt företagsklimat och till att en mångfald av företag och företagsformer har bra förutsättningar är viktigt. Det gäller inte minst den sociala ekonomin. Insatserna ska bidra till att invånarna i Västra Götaland får tillgång till en allt mer diversifierad arbetsmarknad där en ökad andel är anställda i växande små- och medelstora företag och där fler driver egen verksamhet. Den ökade mångfalden i Västra Götaland är en resurs och ska tas till vara. Målet är ett positivt klimat för entreprenörskap och företagande. Prioriteringar: 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.1.1 Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Betydelsen av kreativitet, entreprenörskap och intraprenörskap (kreativitet på arbetsplatser) har ökat och blir en allt viktigare faktor för tillväxt, utveckling och välfärd. När fler ges möjlighet att utveckla och använda sin kreativitet ökar förnyelse och dynamik i samhället. Omfattande insatser har gjorts i Västra Götaland i utbildningssystemet, i arbetslivet, vid myndigheter etc. men mycket återstår. Processer och aktiviteter som synliggör och stimulerar drivkrafterna bakom kreativitet, entreprenör- och intraprenörskap ska drivas, skolungdomar och studenter prioriteras och jämställdhetsaspekten är central Satsningar på att främja barns- och ungdomars nyfikenhet och kreativitet ska fortsätta, t.ex. via Science Centers. Fler satsningar på att öka förståelsen av kreativitet i privata, offentliga och ideella verksamheter ska genomföras. Målet är att åtta av tio unga (18-30 år, kvinnor och män) uppger att de kan tänka sig att bli företagare. Riksvärdet i dag är sju av tio. 13

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 1.1.2 Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Nyföretagande är viktigt för att utveckla ett mer dynamiskt och diversifierat näringsliv och för att öka sysselsättningen. Antalet nya företag ökar i Västra Götaland men är fortfarande relativt lågt vid en nationell och internationell jämförelse. Fortsatta insatser behövs. Fokus på att skapa gränsöverskridande mötesplatser ska öka. När individer eller delar av verksamheter knoppar av från befintliga företag skapas bra förutsättningar att utveckla konkurenskraftiga företag. Processer och aktiviteter ska drivas som medverkar till att innovations- och rådgivningsaktörer blir vassare, mer samordnade och tydligare gentemot sina målgrupper. En ökad regional samordning behövs för förmedling av utvecklingskapital i olika former. Insatser som underlättar för kunskapsbaserade nya idéer och avknoppningar ska främjas. Inkubatorer är centrala för genomförandet. Riktade åtgärder krävs för att underlätta för nya företag inom tjänstebaserade näringar, som vård och omsorg, besöksnäring, kulturella näringar och för utveckling av socialt entreprenörskap. Företagandet bland medborgare med utländsk härkomst ska stimuleras. Nya finansieringsformer och modeller för värdering ska utvecklas som tar större hänsyn till jämställda och socialt och miljömässigt hållbara idéer. Insatserna ska bidra till att 95 000 nya företag startas åren 2014-2020 i Västra Götaland (en ökning med ca 1500 företag per år i förhållande till dagens värden) och till att hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor (nuläge 36%). 1.1.3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Små och medelstora företag (SMF) spelar en avgörande roll för sysselsättning, för förnyelse och för ett diversifierat näringsliv. Kraven på förändring ökar snabbt på en allt mer global marknad. Fler företag behöver vara innovativa när det gäller organisation, teknik och kunskaper. Utvecklingsarbetet ska bidra till ökad innovationsförmåga genom satsningar på kunskap, kreativitet, kapital och internationalisering. Regionala kluster prioriteras. Kunskapsöverföring mellan SMF och regionens högskolor och universitet, industriforskningsinstitut och industriella centra betyder mycket. En sammanhållen regional infrastruktur för innovationssupport till SMF utvecklas vidare. Gränsöverskridande möten mellan företag inom kreativa näringar och andra företag blir viktigare. Science Parks är noder för arbetet. En förutsättning för offentliga satsningar är att arbetet utvecklas och drivs i samverkan med och med engagemang från näringslivet. Företagsklimatet ska stärkas genom fortsatta insatser för att förenkla för entreprenörskap och företagsamhet vid lokala och regionala myndigheter. Målet är 800 gasellföretag i Västra Götaland under perioden 2014-2020 (en ökning från utgångsläget med 25 företag per år) och en högre tillväxttakt i SMF i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år 2020. 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Verksamheter inom företag, akademi och andra organisationer specialiseras och koncentreras i snabb takt. Utveckling av regonal förankrade internationellt konkurrenskraftiga verksamheter förutsätter ökad samverkan mellan olika aktörer. Den västsvenska arbetsmarknaden, med knappt två miljoner invånare, är i sammanhanget relativt liten vilket stärker kraven på samverkan ytterligare. Det gäller oavsett om vi talar om utbildning, forskning, innovation, företagande eller kopplingen utbildning/arbetsliv. För Västsverige är en central utgångspunkt de samhällsutmaningar som identifierats och som kopplats till styrkeområden där det finns ambitioner att vara världsledande. För andra industriella kluster är förutsättningarna annor- 14

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 lunda. Några är mer företagsbaserade och i vissa fall är de områden som identifierats en förutsättning för att andra branscher ska utvecklas (se sid 7). Med grund i styrkeområden och kluster ska utvecklingsarbetet attrahera studenter och forskare, stärka forsknings- och innovationsmiljöer, omsätta idéer till praktik och stimulera internationella allianser. Målet är att vara världsledande på innovation inom våra styrkeområden. Innovation ska ses brett. Det handlar även om icke teknisk innovation, det vill säga processer, organisationssätt, ledarskap, nya sätt att sälja, producera och konsumera. Aspekter som ofta är centrala för utveckling av samhälle, företag och andra organisationer. De samlade FoU-satsningarna i Västra Götaland ska uppgå till minst 5 procent (nuläge 4,7 procent) av värdet av den summerade regionala produktionen (FoU/BRP). Prioriteringar: 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 1.2.1 Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden Högre utbildning och forskning med bra kvalitet och tillgång till bostäder är grundförutsättningar för att attrahera studenter. Kontakter med det omgivande samhället och en stark infrastruktur för studerande och forskare är en förutsättning för att de ska trivas och stanna i regionen. Möjligheterna att studera och forska i andra delar av världen behöver också stimuleras. En strategi som identifierar centrala aktiviteter att driva samordnat i Västsverige tas fram som underlag för insatser och aktiviteter. Frågor som bör hanteras är tillgång till studentbostäder, förutsättningar att studera/forska och för internationella utbyten, marknadsföring, utvecklade utbildningsformer och starkare kopplingar till samhället i stort. Satsningar på att öka utbytet mellan forskarsamhället, högre utbildning och arbetslivet generellt kommer att intensifieras (se 2.1.2). Aktiviteter för ökad rörlighet för internationellt framstående forskare är en del i arbetet. Målet är att en fjärdedel av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland år 2020 (18 procent 2012) och att andelen utländska högskolestuderande är minst i nivå med övriga storstadsregioner. 1.2.2 Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Utveckling av internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer ska stimuleras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att vara världsledande. Samtliga universitet och högskolor har strategier där man identifierat områden att satsa extra på inom forskning och utbildning. Processer och aktiviteter ska drivas som stödjer profilering och samarbeten mellan regionens lärosäten inom gemensamt identifierade områden. Samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och offentliga aktörer är en utgångspunkt för att bygga miljöer med hög kvalitet och relevans. Miljöerna är magneter för att locka forskare, kapital och samarbetspartners. Miljöerna ska vara ledande i att omsätta ny kunskap till nytta inom företag, akademi, etc. Målet är att stärka den internationella attraktions- och konkurrenskraften för forsknings- och innovationsmiljöer i Västra Götaland. 15

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Målet är ökande nationella/internationella satsningar på forsknings- och innovationsmiljöer inom Västra Götalands styrkeområden. 1.2.3 Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik Att praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och pröva nya lösningar är viktigt för att snabba på utvecklingsprocesser. Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på att öppna upp miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt på innovationsupphandling behövs. De samhällsutmaningar som utpekas ska stå i centrum. Infrastruktur i form av testmiljöer är centralt, men fler projekt ska genomföras i riktiga miljöer, i skola, sjukvård, på transportområdet etc. Arbetssättet förutsätter att offentliga aktörer med ansvar för t.ex. hälso- och sjukvård, transporter och stadsplanering deltar och driver utveckling och innovation i samverkan med övriga parter. Särskilda satsningar på detta drivs i prioritering 3.3.1, med syfte att göra offentlig sektor i Västra Götaland till ledande på utveckling av hållbar lösningar. Tillfälliga labb och dylikt där studenter, medarbetare och andra aktörer engageras för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska utvecklas vidare. Målet är att fler strategiska satsningar som är attraktiva för omvärlden drivs i partnerskap mellan företag, lärosäten och samhällsaktörer. 1.2.4 Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Västra Götaland spelar en central industriell roll i Sverige. En ökad andel av de satsningar som görs på forskning och innovation i Sverige och internationellt behöver en koppling till Västra Götaland. Bara då kan de mycket stora satsningar, som inte minst företagen i regionen gör på FoU, bidra fullt ut till svensk och europeisk utveckling. Målet är en ökad medverkan i och påverkan på strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt, program och policys. Antalet koordinatorer i de aktuella programmen och initiativen ska bli fler. Fler initiativ där europeiska, nationella och regionala medel kompletterar varandra ska drivas. Fler SMF ska delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Fler från Västra Götaland ska delta i positioner där det är möjligt att påverka utvecklingen. Process och aktiviteter ska drivas för att öka medfinansiering av projekt och samarbeten inom nämnda områden. 1.2.5 Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion Science Parks i Västra Götaland är central infrastruktur för att genomföra satsningar på forskning, innovation och företagsutveckling. Miljöerna erbjuder stöd till individer för kommersialisering och affärsutveckling (via inkubatorer), stöd till SMF samt till företag, akademi och offentliga aktörer som vill samarbeta inom styrkeområden/kluster. Fortsatt utveckling av Science Parks som plattformar för samarbete mellan företag, lärosäten och offentliga aktörer ska ske. 4 Västra Götaland har 2013 sex Science Parks som fokuserar på starka områden med relevans för den omgivande delen av regionen. I Göteborg, Lindholmen med inriktning på fordonselektronik, säkerhet, logistik och media. Sahlgrenska med fokus på biomedicin och hälsa och Johanneberg samhällsbyggnad, energi och materialteknik. I Borås (Sjuhärad) - design 4 Detta sätt att arbeta, s.k. Open Arenas inom Science Parks, har uppmärksammats internationellt (OECD 2011). 16

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 och smarta textilier. Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) produktionsteknik, miljö/energi, kreativa näringar samt Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) - virtuella system, dataspel och informationsteknologi. En ökad samverkan mellan Science Parks ger en höjd kvalitet vilket skapar förutsättningar för internationell styrka. Ett stort antal andra centrumbildningar med stor betydelse som infrastruktur och arenor i utvecklingsarbetet finns i Västra Götaland. Med koppling till frågan om hållbar stadsutveckling och med internationella ambitioner har t.ex. Mistra Urban Futures - Centrum för hållbar stadsutveckling etablerats i Göteborg. Målet är att en ökad andel av nationella och internationella satsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland. Fler SMF ska delta i forsknings- och innovationsprogram. Klusterstödet ska professionaliseras. Samverkan regionalt, nationellt och internationellt ska fortsätta öka. Arbetssättet ska präglas av hållbarhet och jämställdhet. 2. EN REGION FÖR ALLA En region för alla handlar om att öka satsningarna på att ge invånarna i hela Västra Götaland bra möjligheter att utvecklas med betoning på utbildning, arbete och kommunikationer. Alla ungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället. Tendensen att många med sämre stöd hemifrån hamnar i utanförskap eller att invånare med utländsk bakgrund utsätts för diskriminering ska brytas. Sociala och ekonomiska skillnader mellan stadsdelar och bostadsområden i Göteborg och andra större städer måste minska. Kopplingarna mellan arbetsliv och studier ska stärkas i utbildningssystemet. 5 Arbetet med validering, kompetensförsörjning- och utveckling och matchning av kompetens ska intensifieras. Kompetensplattformen är ett centralt verktyg i arbetet. Att ge alla invånare bra möjligheter att ta tillvara Västra Götalands samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genom tillgång till olika former av kommunikation, och att stärka företagens transportmöjligheter, är grundförutsättningen för att utveckla en region för alla, och för tillväxt och utveckling. 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv Omfattningen av och kvaliteten på kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv är en avgörande fråga för minskat utanförskap, diskriminering och stärkt integration. Men den är också viktig för företags och organisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i olika delar av regionen. För att minska skillnaderna mellan olika stadsdelar och bostadsområden i Göteborg och i andra större städer i Västra Götaland krävs en samlad satsning som berör alla delar av samhället och som utgår från ett perspektiv där hela staden och dess resurser utnyttjas. Den resurs som den ökade mångfalden bland invånarna i Västra Götaland innebär ska tas tillvara bättre än i dag. Målet är att minska skillnaderna mellan invånare i olika bostadsområden och stadsdelar samt att alla elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet. Prioriteringar: 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 5 I de Demokratitorg som genomförts med unga i Västra Götaland sedan 2007 dominerade dessa frågor 2013 när ungdomarna själva beskrev vad som krävdes för att stärka deras möjligheter att få jobb. (VGR 2013 (a)) 17

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.1.1 Skapa en sammanhållen arena för ungdomars möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer Att ge ungdomar en koppling till arbetslivet är en grundläggande fråga för att stärka deras förutsättningar att utvecklas i utbildning och i vuxenliv. Det betyder särskilt mycket för ungdomar utan egna kontakter och nätverk. Det är därmed en avgörande fråga för minskad segregation och bättre integration. Frågan är också viktig för företag och andra organisationer, inte minst på orter som saknar tillgång till högre utbildning, där den kan vara avgörande för att attrahera unga kvinnor och män efter genomförda studier. En tydlig struktur och stödsystem för arbetsplatsförlagd praktik och kommunalt feriearbete ska etableras i grund- och gymnsieskola. Genom att utgå från ett befintligt system (praktikplatsen.se) tas erfarenheter och strukturer som byggts upp under lång tid tillvara. I konceptet ingår att samordna och kvalitetssäkra behoven av praktik, tillgång på praktik, matchning, handledarutbildning och ersättningar. En central fråga är hur verksamheten kan utvecklas så att den bidrar till att bryta rådande könsmönster i de val som görs samt hur den kan omfatta fler områden t.ex. mentorskap. Målet är kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grund- och gymnasieskola i hela Västra Götaland senast år 2020. 2.1.2 Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet En tät, långsiktig samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet har många fördelar. Forsknings- och utbildningsresultat förbättras. Företag och organisationer utvecklas. Att ge studenter en koppling till arbetslivet stärker deras förutsättningar att utvecklas, att etablera sig i Västra Götaland, och stärker därmed vår potential. Arbetet med olika former av arbetslivsanknytning inom utbildning så som t.ex. arbetsintegrerat lärande och professionsanknuten utbildning är framgångsrikt och fler behöver få möjlighet att gå i denna typ av utbildning. En satsning på och utveckling av arbetet med system för mentorskap och olika former av examensarbeten och praktikplatser för den högre utbildningen behövs dessutom. En gemensam strategi bör tas fram av berörda parter och utgöra grund för arbetet. En kraftfull mobilisering i Västra Götaland för att öka samverkan och utbudet av examensarbeten och praktikplatser behövs. En årlig exjobbskonferens med alla aktörer kan genomföras. Målet är att antalet mentorsplatser, examensarbeten och praktikplatser ökar kontinuerligt och att fler eftergymnasiala utbildningar drivs med en mer direkt koppling till arbetslivet. 2.1.3 Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdomar Många unga saknar utvecklande kontakter med vuxenvärld och arbetsliv. En ökad betoning av värdet av volontärarbete är ett sätt att öka utbudet av vuxna från arbetslivet som möter unga. Att få möjlighet att ägna ett antal arbetstimmar per år åt frivilligarbete är dessutom en viktig generell fråga. Frivilligarbete har stort värde för medarbetarnas engagemang, för synen på den egna organisationen och för arbetsplatsers långsiktiga attraktivitet och utveckling. Det har också en positiv effekt på hur nöjda invånarna är med sina liv. En gemensam strategi bör utgöra grund för arbetet. Den baseras på en analys av modeller för volontärarbete i Sverige och andra länder. Olika former för att koppla frivillig/volontärarbetare till barn och 18

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 ungdomar analyseras och värderas. Väl fungerande verksamheter ska främjas. Fokus ska ligga på att motverka utanförskap, segregation och på att stärka integrationen i samhället. Målet är att antalet medarbetare som ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ökar kontinuerligt i Västra Götaland. 2.1.4 Lösa urbana utmaningar i de större städerna De sociala och ekonomiska skillnaderna mellan olika delar i de större städerna i Västra Götaland är betydande, det gäller inte minst Göteborg. Ett antal stadsdelar och bostadsområden har en hög andel invånare som lever med små marginaler i utanförskap. Arbetslösheten är mycket hög. En hög andel av de boende utgörs dessutom ofta av nya svenskar som flytt från krig och förtryck eller söker nya livschanser. Omfattande generella insatser föreslås i denna strategi i frågor som är centrala för att hantera dessa utmaningar. Exempel är kopplingen utbildning/arbetsliv, validering, entreprenörskap, social ekonomi. Inom denna prioritering står dock invånarna i dessa områden och områdena i sig i fokus. Sektorsövergripande integrerade planer och strategier som leder till att socioekonomiskt olika områden i Göteborg och andra delar av Västra Götaland länkas samman geografiskt och socialt i staden och regionen ska stödjas. Åtgärder som syftar till ökad integration av människor med olika levnadsvillkor i samhälleliga system som berör arbete, utbildning eller det civila samhället är en förutsättning. Det gäller även åtgärder med syfte att minska sociala och rumsliga barriärer mellan invånargrupper och bostadsområden i olika delar av Göteborg och de andra större städerna. Stöd behöver hämtas i EU:s insatser på området. Målet är minskade socioekonomiska skillnader mellan invånarna i s.k. utsatta områden och genomsnittsinvånaren i Västra Götaland. 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Hur invånarnas kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att växa. Fler behöver arbeta, också för att bli mer delaktiga i samhället. Konkurrenskraften behöver öka genom att behovet av kunskaper och kompetens tillgodoses på ett bättre sätt än i dag. Fler behöver gå vidare till eftergymnasial utbildning och skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan olika delar av Västra Götaland måste minska. Målet är att alla får möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv. Prioriteringar: 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.2.1 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Gemensamma satsningar behövs i grund- och gymnasieskolan för att öka andelen som går vidare till eftergymnasial utbildning, för att jämna ut skillnaderna mellan kvinnor och män och för att minska skillnaderna mellan olika delar av Västra Götaland. En gemensam kraftsamling i samverkan med det civila samhället krävs också för att minska avhoppen från undervisningen. Ungdomar som läser vidare ska ha bra förutsättningar att göra väl informerade val. Särskilda insatser krävs för att minska könstraditionella val. En gemensam 19

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 strategi tas fram och genomförs i Västra Götaland. Exempel på tänkbara områden är insatser riktade till föräldrar och elever från studieovana miljöer så som olika former av mentorsprogram. Distansutbildning och lärcentra är viktiga verktyg i sammanhanget och kan utvecklas mer. Föreningslivet, inte minst idrottsrörelsen, når ett mycket stort antal barn och ungdomar i hela Västra Götaland och bör kunna spela en viktig roll i en kraftsamling på att minska skolavhoppen i Västra Götaland. Målet är att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium (idag 45 procent) och att skillnaderna mellan kvinnor och män och olika delar av regionen minskar. Insatserna ska också medverka till att avhoppen från skolan minskar till mindre än 8 procent i Västra Götaland senast år 2020 (2010 var andelen 11 procent). 2.2.2 Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering Ökade regionala insatser behövs för att stärka invånarnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. System och strukturer måste vara flexibla och anpassade efter individens behov av kompetensutveckling. Studie- och yrkesvägledning ska ge individen bättre förutsättningar att göra val som leder till sysselsättning. Nya alternativa vägar till arbetsmarknaden måste prövas och invånarnas kompetenser synliggöras bättre. Folkbildningen ger alternativ och stärker demokratin och mångfalden i samhället. Studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar att bidra till lusten att lära. En struktur för validering ska utvecklas i Västra Götaland (inom nationell kvalifikationsram) som säkerställer ett heltäckande valideringsutbud med hög kvalitet och legitimitet, på ett kostnadseffektivt sätt, och som gör validering till ett accepterat verktyg hos både utbildningsanordnare och arbetsgivare. Denna struktur ska också verka för ett ökat nyttjande av validering. Självständig och samordnad studie- och yrkesvägledning som bryter traditionella könsmönster behövs för alla invånare oavsett ålder och situation. Målet är en kvalitetssäkrad validering och en självständig och samordnad studie- och yrkesvägledning för alla som har behov av det. 2.2.3 Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Aktivt arbete med strategisk kompetensförsörjning på arbetsplatser handlar om att bättre ta tillvara existerande kompetens. Livslångt lärande och möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet låter individen utvecklas och ger handlingsalternativ, stärker organisationen och bidrar till en rörligare arbetsmarknad. Stödet för att arbeta med strategisk kompetensförsörjning för livslångt lärande i samverkan mellan företag och mellan andra organisationer i Västra Götaland ska stärkas. Folkbildning genom studieförbund och folkhögskolor är viktiga resurser. Dagens arbetsformer och verktyg utgör grund för arbetet både på organisations- och individnivå, men behöver utvecklas. Små och medelstora företag är en målgrupp. Målet är en minskning av antalet företag och organisationer i Västra Götaland som upplever att brist på kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. 23 procent av arbetsställena angav 2012 att man hade brist på kompetent arbetskraft. 2.2.4 Utveckla samordning inom utbildningssystemen för att möta framtidens kompetensbehov Långsiktigt förväntas brist på arbetskraft inom ett flertal strategiskt viktiga områden i Västra Götaland. Ett samordnat arbete med arbetskraftsförsörjning i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter behövs, för att parera utvecklingen och förbättra 20

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 den långsiktiga matchningen. Samverkan och samordning mellan olika former av utbildningar ska utvecklas. Syftet är att skapa bättre kvalitet och relevans och möjliggöra ett livslångt lärande för individen och att samtidigt öka tillgången på efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden. En struktur för kontinuerlig dialog kring kompetensförsörjningsbehov med strategiskt betydelsefulla branscher ska etableras. Antalet mötesplatser för aktörer inom utbildning, arbetsmarknad, privat och offentlig sektor ska öka i syfte att skapa ökad samverkan kring framtida kompetensbehov. Målet är balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år 2020. 2011 var värdet 37 procent. 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning, kultur är avgörande för att skapa en robust region och för tillväxt och utveckling. Väl fungerande transporter för personer och gods och en högkvalitativ IT-infrastruktur är en förutsättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots en tredubbling av investeringarna i infrastruktur och kollektivtrafik sedan Västra Götalandsregionen bildades har tillgången till kommunikation brister. Flera länkar saknas i vad som kan betecknas som grundläggande transportinfrastruktur i en storstadsregion och omfattas inte av de investeringar (Västsvenskapaketet) som nu genomförs. Effekterna är betydande. Regionens potential att bidra till svensk och europeisk tillväxt och utveckling tas inte tillvara. Transport- och ITinfrastrukturen kan därmed inte heller bidra fullt ut till målet om hållbar utveckling, varken i ekonomiska, sociala eller miljömässiga termer. Ytterligare investeringar behövs. Regionala framtidsbilder som tas fram i samverkan i Västra Götaland och som beskriver principer och ger vägledning för hur vi ska nå framtidens hållbara samhälle är en förutsättning för att nå målen på lång sikt. Utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) är dessutom i sig en profilfråga för Västra Götaland. Kopplingarna till andra delar i strategin är många. Det gäller t.ex. ambitionen att utveckla Västra Götaland som testarena för hållbara transportlösningar. (se del 1) och det berör ansvarsfrågor, normer och värderingar (se del 3). Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation. Prioriteringar: 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 2.3.1 Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Investeringar i transportinfrastrukturen i Västra Götaland ska möjliggöra en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige och ge förutsättningar för effektiva och hållbara person- och godstransporter. Eftersatta investeringar i förhållande till övriga storstadsregioner gör att behoven är omfattande även efter att det s.k. Västsvenska paketet genomförts fullt ut 2028. För att effektivt och hållbart binda samman huvudorter i lokala arbetsmarknadsregioner krävs snabba och moderna järnvägsförbindelser. Västra stambanan (Göteborg Skövde Stockholm) har betydande kapacitetsproblem som måste åtgärdas. 21

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Sträckan Göteborg Landvetter - Borås Jönköping med koppling till Stockholm, dvs Götalandsbanan, är ett annat exempel. Tillgängligheten till större och närliggande arbetsmarknader som Karlstad, Halmstad, Jönköping, Örebro och inte minst Halden/Oslo behöver generellt förbättras. Säkerhet och framkomlighet, för trafikanter och invånare, men också för näringslivets transporter, talar för en snabb utbyggnad av E20 och E45. Att bibehålla möjligheterna att bedriva omfattande godstransporter och annan sjöfart via Vänern och Göta Älv bör vara en självklarhet i ett hållbarhetsperspektiv. I alla bedömningar av Västsveriges internationella attraktivitet och konkurrenskraft drar ett begränsat utbud av destinationer på flygsidan ner betyget. Ökat samarbete för att förbättra tillgången behövs parallellt med ett aktivt arbete för att bidra till att flyget blir mer hållbart, också globalt. Landvetter flygplats fortsatta utveckling är central. På sikt är ett förverkligande av en snabb järnvägsförbindelse som binder samman regionen Oslo Göteborg Öresund, en investering som kan förväntas ha omfattande betydelse för Sverige och Norden och för europeisk tillväxt och hållbar utveckling. Området är redan i dag ett av de mest attraktiva och utvecklade i Europa och avstånden ger förutsättningar för ökat utbyte på många områden. Västra Götaland är nordens logistikcentrum och en hög andel av Sveriges godstransporter går via eller genom regionen. Göteborgs hamn är nordisk hub för transoceana direktlinjer. Ett omfattande hållbarhetsarbete sker som behöver mötas av fortsatta investeringar i väg- och järnvägsförbindelser. Ett mer effektivt och hållbart utnyttjande av infrastrukturen krävs. En utvecklad infrastruktur i gränsytan mellan olika transportslag behövs, men framförallt en bättre samordning, organisering, och utveckling av nya tjänster för dessa gränssnitt. Fördelarna med olika trafikslag ska tas tillvara. Kombinerade transporter och resor ska underlättas t.ex. genom satsningar på terminaler. Det är också viktigt att arbeta för ökade satsningar på mobility management med syftet att kontinuerligt värdera behovet av transporter till förmån för mer hållbara alternativ. Möjligheterna att minska transportbehoven, i såväl privat som offentlig verksamhet, är en central fråga. Processer och aktiviteter drivs inom de etablerade samverkansformer och reglerade processer som utvecklats för planering av transportinfrastruktur det senaste decenniet. Frågorna om flyg, hamnar och gränsytan mellan olika transportslag bör vara en del av dessa processer. För att minska klimatpåverkan från transporter ska klimatsmarta alternativ och en transportsnål samhällsplanering prioriteras. Ett stort antal aktörer deltar. För Västra Götaland har Beredningen för Hållbar Utveckling ansvar för att driva arbetet framåt. Ett gemensamt forum för hållbara transporter med internationella aktörer och på högsta möjliga nivå bör etableras i Västra Götaland. Målet är utbyggnad av en infrastruktur som möjliggör en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige och som ger förutsättningar för attraktiva, effektiva och hållbara person- och godstransporter, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Tillgängligheten till arbetsplatser samt kommersiell och offentlig service mätt i restid med bil, kollektivtrafik och med cykel ska öka. 2.3.2 Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en attraktiv storstadsregion. Resandet med kollektivtrafik har ökat mycket snabbt i Västra Götaland under 2000-talet. Den 22

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 gemensamma ambitionen i Västra Götaland är tydlig. Utbyggnaden ska fortsätta och marknadsandelarna öka. Den strategiska inriktningen är att möta behoven där efterfrågan är störst. I stadstrafik och i det nät som knyter samman lokala arbetsmarknader i Västsverige finns stor potential att ta nya marknadsandelar. Samtidigt ska en grundläggande nivå för lokala resor garanteras i hela regionen. Till det kommer behovet att ge alla möjlighet att ta sig till platser för handel, kultur, nöjen etc. Beslutet att införa trängselskatt i Göteborg 2013 bidrar till mindre trängsel och en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Kollektivtrafiken är en central resurs och ett skyltfönster för ambitionerna i Västra Götaland att vara testarena för hållbara transportlösningar. Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. ska ständigt provas. Nya samarbetsformer ska utvecklas för att bättre koppla forskning och praktik. Än mer långsiktiga visioner/mål för en attraktiv och hållbar kollektivtrafik behöver tas fram (se 2.3.4). Beredningen för hållbar utveckling är driver strategiska utvecklingsfrågor. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har ansvar för kollektivtrafikens utveckling. Västra Götalandsregionen och kommunerna har samråd i kollektivtrafikråd. Konkreta mål har beslutats. En tredjedel av invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik (Göteborgsregionen 40 procent). Idag 26 procent. Nio av tio invånare (kvinnor/män) ska vara nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafiken år 2020 (dagsläge 79 procent). Minst 90 procent (idag 65 procent) av persontransportarbetet ska utföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi per personkilometer jämfört med 2010. 2.3.3 Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för att invånare och företag ska kunna verka i regionen. Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka tillgången till bredband i s.k. bristområden (regional bredbandsstrategi). IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. När det gäller utbildning, kunskap och kompetensutveckling skapas helt nya förutsättningar som behöver utnyttjas bättre i Västra Götaland. Etablerade samverkansformer och reglerade processer för arbetet med den digitala agendan finns via Beredningen för hållbar utveckling. För år 2020 är målet att nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning (idag fem av tio) och att Västra Götaland ses som ett föredöme när det gäller ITanvändning för hållbarhet och samhällsservice. 2.3.4 Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Utvecklingen av en långsiktigt hållbar region förutsätter en gemensam övergripande framtidsbild av regionens fysiska struktur. För Västra Götaland och Västsverige saknas en sådan bild i dag. Sambandet mellan investeringar i fastigheter, lokalisering av samhällsservice och möjligheten till god kollektivtrafikförsörjning är viktiga områden liksom hur vi ska minska boendesegregationen i våra större städer. Utgångspunkten bör vara gemensamma principer för hållbar utveckling för kommunerna och Västra Götalandsregionen. En annan utgångspunkt är den regionplanering som sedan länge bedrivs i Göteborgsregionen och som nu 23

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 startats blamnd annat i Skaraborg. En regional bild för Västsverige kommer dock att tecknas på mer övergripande nivå. En regional strukturbild för Västsverige bör efterhand få genomslag i lokal, regional och nationell planering. I processen ska kvinnor och män ha möjlighet att bidra med kunskap och erfarenheter på lika villkor. Det är av stor vikt att omgivande regioner och grannländer medverkar i arbetet.. Målet är att skapa en gemensam strukturbild för Västsveriges långsiktiga utveckling baserad på hållbar utveckling, vilken ger värdefulla bidrag till kommunala, regionala och nationella planprocesser. 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR En region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle på områden som berör utvecklingen i andra delar av världen. När vi gör det stärker vi samtidigt vår konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktigt hållbar utveckling. Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsrikt men behöver breddas och intensifieras. Lika viktigt är att vi tar vårt ansvar för hur vår konsumtion och våra relationer med omvärlden påverkar möjligheterna att leva ett bra liv i andra länder. Ökat fokus krävs på socialt ansvar, resurseffektivitet och på att bidra till ett giftfritt samhälle. Inköp och upphandling är centrala verktyg för att driva ansvars- och innovationsfrågor. Vi måste också våga berätta om våra ambitioner och insatser. Ett aktivt ledarskap från politiker och den offentliga sektorn är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete och för att påverka normer och värderingar i samhället i mer hållbar riktning. 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan För att Västra Götaland ska vara en resurseffektiv och fossiloberoende ekonomi krävs omfattande satsningar på infrastruktur och teknikutveckling och en ändring av normer och värderingar i mer hållbar riktning. Ett politiskt ledarskap som bidrar till att offentlig sektor går före, utvecklar och inför mer hållbara lösningar i samverkan med näringslivet, är en förutsättning. Vi behöver avsätta resurser för att utveckla och sprida mer hållbara lösningar globalt. Västra Götaland ska vara en testarena för resurseffektiva lösningar och gå från test till fullskaligt genomförande inom fler områden. Landsbygden och de gröna näringarna behöver bra utvecklingsförutsättningar men ska också bidra mer aktivt till hållbar utveckling i samverkan med omgivande städer. Affärsdriven miljöutveckling ger potential att driva frågor internationellt. Målet är att Västra Götaland år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa Prioriteringar: 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.1.1 Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar Betydelsen av att skapa testarenor och demomiljöer betonas genom hela denna strategi. Offentliga myndigheter har ett särskilt ansvar för och förutsättningar att gå före, utveckla och implementera framtidens resurseffektiva och hållbara lösningar i egna och i offentligt 24

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 finansierade verksamheter. Processer och aktiviteter ska drivas som främjar ett fortsatt intensivt arbete på området. Teknik och tekniska lösningar är viktigt men frågorna innefattar allt från hur arbetet organiseras till hur offentligt finansierad service erbjuds. En minskning av transportarbetet är en fråga som bör stå i centrum både när det gäller personal och tjänster. En generell utfasning av fossila ämnen till förmån för förnybar energi, energieffektivisering, grön kemi etc. är andra exempel liksom frågan om en utfasning av hälsofarliga ämnen i varor och införande av cirkulära verksamhetsmodeller och materialflöden (cirkulära flöden til skillnad från linjära processer vid tillverkning etc.). Systemlösningar ska sökas. Formerna för samverkan mellan berörda aktörer behöver stöd för att utvecklas. Aktiviteter som utvärderar och följer pågående försöksverksamhet behövs. Aktiviteter som marknadsför lösningar och affärsmöjligheter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt genomförs. Målet är att förändringsarbetet i offentlig sektor år 2020 har hållbar utveckling och globalt ansvar som en bärande princip. 3.1.2 Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Ett stort antal utvecklingsarbeten för hållbar utveckling pågår i Västra Götaland. När tekniken är mogen, metoderna utvecklats och demoprojekten fungerar är den avgörande frågan att omsätta kunskaperna i större skala. Konkret samarbete i form av överenskommelser mellan offentliga aktörer har prövats i Västra Götaland under senare år och visat sig spara resurser i form av tid och pengar samtidigt som påverkan på samhällsutvecklingen blivit mer märkbar. Ett exempel på arbetsmetoden är den process som drivits mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen inom ramen för Klimatstrategin för Västra Götaland, kallad Smart energi. Målet är att 2020 ha nått överenskommelser (mellan aktörer inom offentlig sektor men också med näringslivet) som omfattar de huvudsakliga insatser som krävs för att nå de övergripande målen om energiomställning, transporteffektivitet, resurshushållning och ett giftfritt samhälle. 3.1.3 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Förutsättningarna för landsbygdsutveckling och för de gröna näringarna ska vara starka i Västra Götaland samtidigt som bidragen till en hållbar samhällsutveckling ökar. Fokus ligger på fortsatt utveckling av lokala och närproducerade livsmedel, utveckling av strategier för produktion och avsättning av biomassa, kretsloppsinriktad avfallshantering och på produktutveckling med fokus på livsmedel och skogsråvara. Västra Götaland har därtill, med sin karaktär av ett Sverige i miniatyr, möjlighet att vara modell för ett väl fungerande samspel mellan stad och land, i Sverige och i Europa. Stadens behov av energi- och materialförsörjning och livsmedel, och staden som producent av stora mängder avfall ger självklara kopplingar till landsbygden. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. EU:s landsbygdsprogram är en central resurs. Det ska bidra tillbra villkor för lokal produktion och livsmedelsförsörjning, till resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan och till att främja hållbara ekosystem. Det är också målet för denna prioritering. 3.1.4 Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling Affärsdriven miljöutveckling innebär att affärsutveckling av teknik/produkter och avsättning lokalt och globalt kommer i första hand när frågor med stor miljöpotential väl identifierats. 25

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Metoden har utvecklats och använts med goda resultat i Västra Götaland under ett antal år. En process ska drivas för att utveckla ett system som fångar upp och främjar utvecklingen av idéer till kommersiella lösningar, produkter eller tjänster och till att affärsmöjligheter paketeras och kommuniceras. Genomförande av aktiviteter och projekt ska ske samordnat när det är möjligt. Exempel på viktiga områden är miljö och hälsoskadliga ämnen men också systemlösningar inom t.ex. hållbara transporter och cirkulära affärsmodeller (se s.24). Målet är en miljöteknikmarknad med en tillväxt i sysselsättning och export som är snabbare än i riket och med kraft att påverka utvecklingen globalt inom utvalda områden. 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Kunskapen om betydelsen av vanor och hur de påverkas av rådande normer och värderingar i samhället har ökat under senare år. För att utveckla ett mer hållbart samhälle räcker det inte med ett samhällsbygge en infrastruktur som ger förutsättningar för hållbar utveckling eller nya tekniska lösningar. Värderingar och normer måste stödja hållbara vanor och en mer hållbar konsumtion. Dessutom behövs en satsning på att utveckla en mer aktiv gemensam arena för innovativa och hållbara inköpsbeslut. Här finns en tydlig möjlighet för den lokala och regionala nivån att visa ansvar för och i någon mån direkt påverka utvecklingen i ett större perspektiv. Målet är att invånarna i Västra Götaland tar ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö lokalt och globalt. Prioriteringar: 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 3.2.1 Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar Det är inte vad vi säger utan hur vi gör som avgör vilka värderingar och normer som råder i samhället. En omställning till ett mer hållbart samhälle i ekonomiska, miljömässiga och sociala termer förutsätter att värderingar och vanor förändras i hållbar riktning. Med koppling till vår vision om det goda livet finns en rad frågor där ändrade vanor kan antas ge invånarna bättre liv samtidigt som hållbar utveckling gynnas. En central del i arbetet är att stimulera affärsmodeller och produkter/tjänster som gör att såväl offentlig sektor, företag som privata konsumenter stimuleras att agera hållbart. En utgångspunkt är att föra en dialog kring det engagerade arbetet för hållbar utveckling som bedrivs av många aktörer i Västra Götaland. Att arbeta medvetet med denna typ av frågor kräver en process där representanter för alla delar i samhället medverkar, att arbetet vilar på god vetenskaplig grund samt, inte minst, ett starkt politiskt engagemang. Målet är att en ökad andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar och bidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtion mot år 2020. 3.2.2 Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Inköpens betydelse för att driva utvecklingen framåt betonas på flera ställen i denna strategi. Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet. Särskilda processer med egna resurser behövs för att utveckla både den inriktning och samverkan som är nödvändig. Ledningsnivån i berörda offentliga organisationer måste vara engagerade. Det finns ett stort intresse för och uppenbar nytta med samverkan när det gäller kunskapsuppbyggnad på inköpsnivå mellan offentliga och mellan offentliga och privata 26

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 organisationer. Processer och aktiviteter ska drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inom området, som skapar förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling i myndigheter och vid offentligt finansierade verksamheter, som gör det möjligt att följa hur inköpsverksamheten fungerar i Västra Götaland i ett globalt perspektiv och som bidrar till att vi i Västra Götaland löpande kan följa och påverka utvecklingen av de förutsättningar som gäller för inköp i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Etiska krav för globalt ansvar vid upphandlingar med produktion i utvecklingsländer är en central fråga. Att fler kommuner och Västra Götalandsregionen Fair Trade certifieras kan vara ett sätt att manifestera ambitionerna på området. Samverkan bör också sökas med organisationer och föreningar som driver frågorna och med den nationella nivån i Sverige. År 2020 ska det finnas etablerade system för att följa hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhetsoch innovationsperspektiv. 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra Västra Götaland till en attraktiv region för investeringar, en region som berör och som mer aktivt än hittils är med och påverkar och formar framtidens utveckling. Relationen till Norge blir allt mer betydelsefull och behöver särskild uppmärksamhet. Region Oslo/Göteborg/Öresund, sammanbunden med en snabb järnvägsförbindelse, är långsiktigt en rimlig vision, också i ett europeiskt perspektiv. En ökad andel av invånarna i alla delar av Västra Götaland ska uppleva att de bor i en attraktiv region. Den resurs som en ökad mångfald bland invånarna i Västra Götaland innebär ska tas tillvara i arbetet. 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga Kultur är ett av fem prioriterade politikområden i vår gemensamma vision i Västra Götaland om Det goda livet. Västra Götaland ska vara en förebild när det gäller att använda kulturen som motor i en bred samhällsutveckling. Två tendenser är tydliga i samhällets utveckling: kultur upptar en allt större del av människors vardag, och betyder allt mer för social hållbarhet. Kulturen är också en viktig del av besöksnäringen. En central uppgift för kulturpolitiken är att stärka demokrati och socialt kapital genom att bidra till dialog och möten mellan människor i samhället. Ett rikt kulturliv bidrar till en tillväxt för alla, gynnar nyskapande och stärker relationerna till andra regioner i och utanför EU. Utifrån den samhällsanalys som ligger till grund för denna strategi är det tydligt att kulturen, i dess bredaste bemärkelse, kan bidra med lösningar för några av de stora utmaningarna för framtiden i Västra Götaland. Det gäller attraktivitet, särskilt för barn och unga, det gäller integration och det gäller delaktighet och framtidstro i hela Västra Götaland. Insatserna måste, för att ge effekt, ta sin utgångspunkt i de samlade satsningarna på kultur och samverka med vad som sker i samhället i övrigt. Målet är ett kulturliv som bidrar till aktiva och engagerade invånare i hela Västra Götaland. Prioriteringar 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 27

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.1.1 Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland Kulturlivet i Västra Götaland är erkänt starkt och brokigt i positiv bemärkelse. Betydelsen för attraktivitet är stor och kulturen bidrar till att människor vill bo i Västra Götaland. Ny teknik förstärker trenden att en och samma individ är både konsument och producent av kultur. Det skapar nya förutsättningar för ett livaktigt samhälle. En betydande del av kulturens finansiering fördelas samtidigt till områden som haft svårt att bredda sin publik och vara en angelägenhet för fler. Flera projekt har visat att det går att ändra på det. Kulturen behöver mer än i dag bidra som en kraft för attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i varje kommun i Västra Götaland. Natur och kulturavet är centralt. Arbetet måste ske i samverkan med föreningsliv, skola, folkbildning, högskolor och universitet och arbetsliv. Fokus ligger på en breddning av användning och deltagande i kulturlivet och på att finna verktyg som gör det möjligt att ytterligare stärka vardagsengagemanget i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet med kultur bedrivs i nära samarbete mellan kommuner och region, i ett planeringssystem där också nationella resurser ingår. Nationella resurser fördelas delvis efter lokala och regionala prioriteringar. Tydligare fokus på delaktighet kan ge betydande effekter. Ett stort antal aktörer i den regionala kulturens infrastruktur medverkar i arbetet så som studieförbund, folkhögskolor, Film i Väst, Göteborgsoperan, Göteborgs symfoniker, Kultur i Väst och Västarvet. Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande i samhällslivet i stort, inte minst i förenings- och kulturliv, och att de själva anser att de har goda förutsättningar för detta där de bor. 4.1.2 Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur De samlade förutsättningarna och aktiviteterna för att ge barn- och ungdom möjligheter till ett bra liv och till att utvecklas är starka i Västra Götaland. Det gäller mötesplatser, kultur, evenemang, aktiviteter, i ett brett perspektiv. Ett ökat och mer samlat fokus på unga och på att medverka till interkulturella utbyten i all evenemangs-, kulturoch besöksverksamhet är samtidigt en avgörande fråga för framtiden. En region som inte anses vara intressant för unga människor är, i en allt mer global värld, snart en ointressant region i ett betydligt bredare perspektiv. Processer och aktiviteter ska drivas som samlar och utvecklar insatser i en riktning som främjar barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter, brett och spetsigt, i hela Västra Götaland. Västra Götaland skall utveckla sina många arenor för kulturevenemang och göra dem mer kända och attraktiva. Västra Götaland skall också stärka sin redan ledande position när det gäller musik, film, design och mode. Målet är att en växande andel unga upplever Västra Götaland som en attraktiv plats. 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Kunskapen om och synen på Västra Götaland och dess delar blir en allt mer betydelsefull fråga när betydelsen av attraktivitet ökar. Mötesindustri, turism och evenemang är centrala områden, inte minst för en fortsatt utveckling av de delar av tjänstesektorn som skapar ingångsjobb åt många unga i dag. Samordning och utveckling av marknadsföring av regionens delar är en annan central fråga liksom insatser för etablering av företag. Att riva mentala och legala gränshinder mot Norge och etablera region Oslo/Göteborg/Öresund som en av 28

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Europas ledande regioner för attraktivitet och hållbar utveckling, är några av de långsiktigt viktigaste frågorna för framtiden. Målet är att Västra Götaland ska bli mer uppskattat i och attraktivt för omvärlden. Prioriteringar: 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 4.2.1 Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Att världen hänger samman i politiskt och ekonomiskt hänseende innebär att Västra Götaland allt mer påverkas av händelser, trender och beslut i andra delar av världen. I genomsnitt sex av tio frågor på en regional eller lokal fullmäktigeagenda har koppling till beslut på EU-nivå. Vision Västra Götaland konstaterar att Västra Götaland ska ha en stark internationell position, utveckla allianser och partnerskap för att få gehör för de regionala intressena i det europeiska samarbetet och delta i samarbete på den globala arenan. Ökade satsningar behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling globalt. Särskilt prioriterat är att utveckla samverkan och samarbetet med EU och nationellt. Processer och aktiviteter ska drivas som bidrar till en gemensam utveckling av relationer till prioriterade länder och världsdelar. Region, kommuner, näringsliv och universitet ska utveckla ett nära informationsutbyte om internationella kontakter och öka samarbetet för att stärka dessa kontakter. En gemensam agenda bör slås fast i dialog med lärosäten, näringslivs- och fackliga och andra organisationer i Västra Götaland och drivas mot EU och svenska staten. Fortsatta satsningar behövs för att dra nytta av läget i skärningspunkten mellan makroregionerna Nordsjön och Östersjön och på att öka kunskapen om svensk och europeisk politik hos medborgarna i Västra Götaland. Målet är att det ökade engagemanget för och vår påverkan på internationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt och påvisbart. 4.2.2 Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen Besöksnäringen växer och står för en allt större andel av ekonomin i Västra Götaland, Sverige och Europa. I återkommande svenska undersökningar är Göteborg och Västkusten den destination flest vill besöka. Bohuskusten är en unik tillgång och Vänern är bara ett exempel på ett område med en betydande potential. Vår natur och vårt kulturarv ger underlag för en långsiktigt hållbar verksamhet. En fortsatt samordnad satsning på produkt- och destinationsutveckling, tillgänglighet och marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt. Tydliga roller mellan offentliga och privata aktörer krävs. Mötesindustri och evenemang har stor utvecklingspotential och bidrar till att stärka bilden av Västra Götaland som en attraktiv region. Göteborg har nationell och internationell status som plats för större evenemang. Mötesindustrin baseras samtidigt till stor del på samverkan med lokala och regionala institutioner och har då starka förutsättningar i hela regionen. 29

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Västra Götaland ska ha en evenemangs- och mötesstrategi där företag och offentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokalisera evenemang, möten, kongresser och konferenser till Västra Götaland. Målet är att Västra Götaland år 2020 är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöks- och evenemangsregion. Västra Götaland hade 2011 8,3,miljoner gästnätter, Stockholms län 10,7 miljoner. Antalet internationella kongresser var 38 i Göteborg och 110 i Stockholm samma år. 4.2.3 Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund Utbytet med Norge har ökat mycket snabbt inom i stort sett samtliga samhällsområden de senaste decennierna. Norge är nu vår största handelspartner och de norska investeringarna i Västsverige är mycket omfattande. Än viktigare är att vi som är invånare i Norge och Sverige möts allt mer frekvent i vår vardag. Potentialen är dock långt ifrån utnyttjad. Ambitionen måste vara att skapa en region med betydligt färrre gränshinder, med omfattande utbyte och nära samverkan. Centrala områden för samverkan är tillgänglighet, utbildning, forskning och utveckling, kultur, industriell utveckling, vård och omsorg. De institutionella förutsättningarna för boende, arbete, handel mellan våra länder behöver förbättras och kvarvarande legala och mentala gränshinder rivas. Planeringssamarbetet behöver öka. Fotsatta investeringar i transportinfrastruktur och kollektivtrafik som ger förutsättningar för mer hållbara transporter är grundläggande. Investeringen i en snabb järnvägsförbindelse Oslo Göteborg Öresund är central för att etablera en hållbar region med totalt åtta miljoner invånare från Oslo till Öresund och en nationell, nordisk och europeisk angelägenhet. Denna region är redan i dag en av de mest attraktiva och expansiva i Europa. Utbyggnaden av dubbelspår på hela sträckan Göteborg Oslo på dagens bana, ligger närmarei tid, och krävs för att göra transporterna mer hållbara. Befintliga samarbeten bör samordnas och utvecklas. Det gäller insatser inom Göteborg Oslo samarbetet, Gränskommittén, samarbeten inom EU:s olika initiativa och utvecklingsprogram etc. Målet är en region utan legala och mentala gränshinder och att beslut tagits om utbyggnad av en snabb järrnvägsförbindelse Oslo Göteborg Öresund före år 2020. 4.2.4 Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland Näringslivet i Västra Götaland är i mycket hög grad internationellt orienterat och regionen är ett centrum för internationell industri, handel och logistik. Bara i Göteborgsregionen finns över 2300 utlandsägda företag. Vi ser en tilltagande globalisering framför oss där konkurrens om kompetens, kapital, teknik och jobb hårdnar. För territoriet Västra Götaland blir det därför allt viktigare att attrahera investeringar från Sverige och från utlandet och att synas på den globala kartan. Ambitionen är att vår region har positionerats som en av Europas mest spännande tillväxtregioner och ett skyltfönster för hur hållbar tillväxt skapas i praktiken. Fram till 2020 skall vi öka de samlade satsningarna i Västra Götaland på att attrahera utländska investeringar och utveckla nya och samordnade samverkansprocesser inom prioriterade kluster och styrkeområden. Målet är att attrahera strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor i för regionen centrala värdekedjor. 30

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Litteratur Algehed, Egels-Zandén, Ekberg, Johansson, Solér (2012): New Leadership How can Consumers, Companies and Policymakers join forces towards a Low Carbon Economy? www.locareproject.eu Algehed, Winnes (2010): Miljökultur: Vad vet forskarna om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan, SP Rapport 2010:62 Annoni, Kozovska (2010): EU Regional Competitiveness Index RCI 2010 Antoni, R (2010): Attraktiva städer, I En region blir till, Västra Götalandsregionen 1999-2008, SOM Institutet, red Nilsson, L. BAK Basel Economics, (2008): Västsverige/Göteborg: Quality of Life as a Location Factor for Highly Qualified People, Rapport Tillväxt och Utveckling 2008:6 BAK Basel Economics (2010) Lasting competitiveness global trends and their impact on European regions. Se Storstadsregioner i framtiden (www.vgregion.se) BAK Basel Economics (2010), International Benchmarking Report - 2010 BAK Basel Economics (2012) Migration: Attractiveness, Openness, Integration. An International Benchmarking for Västra Götaland. (Tillväxt/Utveckling 2012:1) Bok (2011): The Politics of Happiness What Governments Can Learn From the New Research on Well-Being Braunerhjelm & Karlsson (2011): Steven Klepper: Recipient of the 2011 Global Award for Entrepreneurship Research Centre for International Competitiveness (2008): www.cforic.org/index.php, The World Knowledge Competitiveness Index Clark, Diener, Geporgellis, Lucas (2008): Adaption to Life Events www.voxeu.org EU-kommissionen (2010): Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ernstson, Fransson, Lorentzon (2011): Vision Västra Götaland Det goda livet, Occasional Papers 2011:1, Göteborgs Universitet, CRA. Florida (2000): The Economic Geography of Talent Florida (2002): The Rise of the Creative Class Florida (2005): Cities and the Creative Class Florida (2006): The Flight of the Creative Class: The New Global Competition for Talent Florida (2009) Who's Your City? (international edition): How the Creative Economy Is Making Where You Live the Most Important Decision of Your Life Frey (2008): Happiness A revolution in Economics Gilovich, Van Boven (2003): "To do or to have: That is the question" Journal of Personality and Social Psychology 2003, Vol. 85, No. 6, 1193 1202 Glaeser (2011) TheTriumph of The City Howell (2009): Buying Experiences, Not Possessions, Leads To Greater Happiness Science Daily 2009 Jacobs (1961): The Death and Life of Great American Cities, New York Jacobs (1984): Cities and the Wealth of Nation, New York Johansson, Strömqvist (2005): Västsverige och den Nya Ekonomiska Geografin 31

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Klepper (2011): Nano-economics, spinoffs, and the wealth of regions, Small Bus Econ (2011) 37:141 154 Köcher, Raffelhüschen (2011): Glüksatlas Deutschland 2011 Layard (2005): Happiness - Lessons from a New Science Nilsson Å(2011): Kulturvanor i Sverige, 1987 2010, [SOM-rapport nr 2011:23]. Nilsson Å (2011): Scenkonst i Västsverige 1995 2010 [SOM-rapport nr 2011:24] Nilsson L (red) (2010): En region blir till, Västra Götalandsregionen 1998-2008, SOM-institutet Nilsson, Johansson (red) (2009): Att bygga, Att bo, Att leva En bok om Västra Götaland, SOM-institutet Näringsdepartementet (2007): En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, N7037 Näringsdepartementet (2012): Den nationella innovationsstrategin, N2012.27 OECD (2009) Regions Matter - Economic Recovery, Innovation and sustainable Growth OECD (2009): How Regions Grow - trends and analysis OECD (2010): Factbook 2010: Economic, Environmental and Social Statistics OECD (2011): How s Life?: Measuring well-being, OECD Publishing Powdthavee (2010): The Happiness Equation Putnam R (2000): Bowling alone The Collapse and Revival of American Community Smith (2011): The New North The World in 2050 SOM Institutet Vision Västra Götaland (Som Rapport nr 2011:1) SOU 2010:88 (2011) Vägen till arbete, Bilaga 1-4 Långtidsutredningen Spreitcher, Porath (2012) Creating Sustainable Performance, Harward Business Review Jan/Feb 2012. Statens folkhälsoinstitut (2012): Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Tillväxtanalys (2011): Statistik 2011:04 Nyföretagandet i Sverige 2010 Tillväxtanalys (2011): Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Rapport 2011:07 Västra Götalandsregionen - www.vgregion.se/regionutveckling/utvarderingsserie. Västra Götalandsregionen (2000): Strategi för miljöarbetet i Västra Götaland, Regionfullmäktige 286/2000 Västra Götalandsregionen (2001): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Tillväxtens tre dimensioner - Regional politik för hållbar tillväxt Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Stora utmaningar för en hållbar framtid Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Underlag för Tillväxtprogram och Regionala Utvecklingsstrategi Västra Götalandsregionen (2005): Vision Västra Götaland, Det Goda Livet Västra Götalandsregionen (2007): Hållbar utveckling i Västra Götaland. Utveckling Utvecklingsarbete - Framtid Västra Götalandsregionen (2012): Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2007): Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007 2013 (www.vgregion.se) 32

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 Västra Götalandsregionen (2009): Klimatstrategi för Västra Götaland. Smart energi. Hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Västra Götalandsregionen (2011): Befolkningsprognos Västra Götaland 2010-2020, Fakta & Analys 2011:1 Västra Götalandsregionen (2011): Fakta Västra Götaland 2011, www.vgregion.se Västra Götalandsregionen (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Rapport Tillväxt och Utveckling 2011:4 Västra Götalandsregionen (2012): Högutbildades flyttströmmar till och från Göteborgs arbetsmarknadsregion, Fakta & Analys 2012:1 Västra Götalandsregionen (2012): Regionrapport 2012, Utveckling Utvecklingsarbete Framtid, Nya utmaningar för Västra Götaland, Rapport Tillväxt och Utveckling 2012:3 Västra Götalandsregionen (2012) EN MÖTESPLATS I VÄRLDEN Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 Västra Götalandsregionen (2012): Västra Götalands kulturplan 2013 2015 Västra Götalandsregionen (2013 a): Demokratitorg våren 2013, Sammanställning våren 2013 i samverkan med Pedagogiskt Centrum vid GR utbildning. Västra Götalandsregionen (2013 b): Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Västsvenska Industri och Handelskammaren (2010) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, 2010:9 Västsvenska Industri och Handelskammaren, http://www.handelskammaren.net/sv/politisk- Paverkan/100listan/ Västsvenska Industri och Handelskammaren (2012) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, 2012:4 Visionspanel Västra Götaland (2008): Visionspanelens slutrapport - www.vgregion.se/vision Wilkinsson/Picket (2009): The Spirit Level, Why More Equal Societies Almost Always Do Better Yale (2012): Environmental Protection Index 2012 (http://epi.yale.edu) 33

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 APPENDIX MÅL OCH INDIKATORER De mål som har koppling till invånarnas attityder och på hur de upplever utvecklingsförutsättningarna i Västra Götaland mäts genom s.k. medborgarenkäter. En första mätningen genomförs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs Universitet. En komplett lista på målk med nuläge etc förs in i det slutliga dokumentet. 34

VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version BHU 20130903 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och 2020 och är huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Västra Götaland 2020 är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och möter utmaningar och målsättningar i EU2020. I båda fallen med höga ambitioner. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans driver strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin. VÄSTRA GÖTALAND 2020 beskriver för var och en av de 32 frågor vi prioriterar, vad vi vill åstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Vi ska vara en ledande kunskapsregion för alla, som syns och engagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar vi utveckling i hela Västra Götaland. 35

Info B

1 (3) Utredningsdirektiv Datum 2013-10-01 Diarienummer KUN 177-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: 010-441 33 12 E-post: eira.hogforsen@vgregion.se Utredningsdirektiv förutsättningar för författare och publicister med annat modersmål än svenska i Västra Götaland Utredningsdirektiv beskriver hur kultursekretariatet har uppfattat ett utredningsuppdrag. Utredningsdirektiv ger på så vis uppdragsgivaren möjlighet att förtydliga eller förändra ett uppdrag. Utredningsdirektiv blir också en del av kultursekretariatets verksamhetsplanering. Bakgrund Kulturnämnden beslutade 2013-06-12 66 om en handlingsplan för litteraturområdet och om en utredning av förutsättningar för författare och publicister med annat modersmål än svenska. Det finns många, mer eller mindre etablerade författare och publicister i Västra Götaland som har en annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska. Deras möjligheter till egen försörjning på sitt skrivande är nästintill obefintlig. Deras berättelser översätts ytterst sällan till svenska och blir därmed inte heller tillgängliga eller kända utanför den egna språkgruppen. De är mer eller mindre osynliga i det svenska samhället. Genom osynligheten vet vi i dagsläget allt för lite om hur många det handlar om och hur deras kunskaper och erfarenheter bättre skulle kunna synas och användas inom kulturoch arbetsliv. Hur behoven är av översättningsstöd, förlagskontakter och nya kontaktytor. Utredningen syftar till att ge bättre kunskapsunderlag och förslag till åtgärder, som kan öka deras möjligheter att bli synliga, tillgängliga och efterfrågade som viktig resurs inom kulturoch samhällsliv. Författarcentrum Väst har samlat några av dessa författare/publicister i nätverket Lost in migration. De ska utgöra referensgrupp för utredaren i arbetet. Utredningsdirektiv Syfte Gruppens omfattning i Västra Götaland Definition av gruppen: a) publicerade författare språk genre- antal publicerade verk - förlag b) journalister/publicister språk genre publiceringstillfällen c) översättare språk/språk genre översatta verk d) andra kulturarbetare inom fältet berättare och skrivare språk genre Hur försörjer de sig idag Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Utredningsdirektiv förutsättningar för författare och publicister med annat modersmål än 2 (3) svenska i Västra Götaland, 2013-10-01 Gruppens behov av Översättningsmöjligheter Förlagskontakter Marknadsföring Lotsar till relevanta kontaktytor, myndigheter, organisationer Annat Förslag till åtgärder med beräknade kostnader Kompetens kompletteras Personalresurs kompletteras Budget Totalbudget 150 00 kr. Tidplan Utredningen beräknas ta fem månader, deltid. Rapportering kompletteras

1 (3) Utredningsdirektiv Datum 2013-10-01 Diarienummer KUN 177-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: 010-441 33 12 E-post: eira.hogforsen@vgregion.se Utredningsdirektiv förutsättningar för en Essäfond i Västra Götaland Utredningsdirektiv beskriver hur kultursekretariatet har uppfattat ett utredningsuppdrag. Utredningsdirektiv ger på så vis uppdragsgivaren möjlighet att förtydliga eller förändra ett uppdrag. Utredningsdirektiv blir också en del av kultursekretariatets verksamhetsplanering. Bakgrund Författare och publicister i regionen upplever det svårt att försörja sig på sitt skrivande. Man saknar möjligheten till snabbare och kortare skrivaruppdrag mellan de längre arbetsprocesserna. Ett önskemål som framkommit är att skapa en essäfond som skulle ge de många kulturtidskrifterna i Västra Götaland resurser att beställa och klara att ersätta avtalsenligt för kvalificerade essäer. Kulturnämnden beslutade 2013-06-12 66 om en handlingsplan för litteraturområdet och om en utredning av förutsättningar för en essäfond. Utredningsdirektiv Syfte Nulägesbeskrivning Tidskrifternas tillgång till och behov av essäer/artiklar Ersättningsnivåer i dag relaterat till avtalsenliga ersättningar Konstruktion Fondförvaltning/ägarförhållande Kriterier och regelverk för medeltilldelning ur fonden Finansieringsmodell/finansiärer Kompetens kompletteras Personalresurs kompletteras Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Utredningsdirektiv förutsättningar för en Essäfond i Västra Götaland, 2013-10-01 2 (3) Budget Totalbudget 150 00 kr. Tidplan Utredningen beräknas ta fem månader, deltid. Rapportering kompletteras

1 (3) Utredningsdirektiv Datum 2013-10-01 Diarienummer KUN 177-2013 Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: 010-441 33 12 E-post: eira.hogforsen@vgregion.se Utredningsdirektiv författar-, översättarresidens i Västra Götaland Utredningsdirektiv beskriver hur kultursekretariatet har uppfattat ett utredningsuppdrag. Utredningsdirektiv ger på så vis uppdragsgivaren möjlighet att förtydliga eller förändra ett uppdrag. Utredningsdirektiv blir också en del av kultursekretariatets verksamhetsplanering. Bakgrund Kulturnämnden beslutad 2013-09-18 107 att tillsätta en utredning. Utgångspunkten är ämnesföreträdare vid Litterär Gestaltning, Göteborgs Universitet, Johan Öbergs utredning Ett litteraturens hus i Västra Götaland och det av honom förordade föreslaget, alternativ tre, om ett huvudsäte/centrumresidens sammankopplat med ett antal satelliter. Syftet är att undersöka förutsättningarna att etablera ett sådant långsiktigt hållbart författar- och översättarresidens i Västra Götaland. Utredningen är således en fördjupning och komplettering av Johan Öbergs utredning Ett litteraturens hus i Västra Götaland. Utredningsdirektiv Syfte Mål, syften, verksamhetsidéer och samhällsnytta. Vad kan litterära residens tillföra regionen/delregionerna/kommunerna (Regional/lokal profilering som satsning på läsfrämjande, ökad internationalisering, vidga deltagandet i samhällsdebatten, interkulturell kunskap, synliggöra/marknadsföra platsen eller...) Vilka befintliga lokala och regionala strukturer och aktörer kan sammankopplas med och förstärka ett litterärt residens Hur balanseras residenstanken, om en plats för arbetsro och avskildhet, med det regionala/lokala kulturlivets förväntningar på tillgänglighet och offentlighet? På vilka sätt skulle ett litterärt residens i Västra Götaland kunna utmärka sig/attrahera i förhållande till andra befintliga residens? Internationellt och lokalt Möjliga samarbeten inom Norden och världen Organisation Associationsform, styrning och ägarförhållanden Personella resurser; minimum önskvärt Relation/avtal mellan huvudsäte och satelliter Platsernas/lokalernas läge, utrustning och annan beskaffenhet Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Utredningsdirektiv författar- översättarresidens i Västra Götaland 2013-10-01 2 (3) Verksamhetens/infrastrukturens beroende/oberoende av de enskilda delarnas resurser, delaktighet och uthållighet Verksamheternas omfattning/intensitet - minimum Kostnader Drifts- och verksamhetskostnader för infrastrukturen i sin helhet och för de enskilda delarna, såsom ett huvudsäte med satelliter Intresse av och kostnader för att involvera Fristadsverksamhet till nämnda infrastruktur Ekonomiska villkor för boende i residensen under kortare och längre perioder Finansiering Intresserade kommuners/kommunalförbunds insatser i form av pengar, lokaler, personella resurser och kompetens. Regionala ekonomiska satsningar Tänkbara nationella, nordiska och europeiska medel och samarbeten Andra tänkbara finansiärer och samarbetspartner Kompetens Utredningskompetens, sakområdeskompetens. Personalresurs Kultursekretariatet bedömer att behov finns av oberoende utredare på deltid med möjlighet att tillsätta en referensgrupp, om högst fem personer, med kunskap inom relevanta sakområden. Budget Totalbudget 250 000 kr. Medel tas från budgetpost Utvecklingsprojekt 2013. Tidplan Utredningen pågår under tiden 1 november 2013 till 31 mars 2014. Rapportering Utredarens arbete rapporteras till kulturnämnden våren 2014.

Info C

Skrivelse Datum 2013-09-30 Diarienummer KUN 256-2012, KUN 257-2012 Kultursekretariatet Dick Wesström Telefon 010-4412173 E-post dick.wesstrom@vgregion.se Kulturnämnden Rapport om särskilt stöd till Göteborgs Symfoniker och Göteborgsoperan för fortsatt utvecklingsarbete inom det digitala området Ärendet Enligt beslut KUN 121025 92-93 om stöd till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker för digital utveckling, skall kulturnämnden få en rapport över hur resultaten av satsningarna utfallit. Göteborgs Symfoniker (500 tkr) Nedanstående är en sammanfattning från GSO: Regionens bidrag möjliggjorde sändning till biografer av Göteborgs Symfonikers julkonsert Juljubel i samarbete med Folkets Hus och Parker. Satsningen lyckades bäst inom VGR då Göteborgs Symfoniker tillsammans med kultursekretariatet bjöd invånarna på biljetter och dessutom marknadsförde mer omfattande än via Folkets Hus och Parker. 17 biografer nåddes inom VGR där knappt 2 000 biljetter delades ut. Utom VGR blev resultatet sämre då framförallt marknadsföringen inte var lika omfattande. Sändningen genomfördes i samarbete med externt produktionsbolag vilket är kostnadskrävande och erfarenheten från samarbetet är att vi på egen hand ska kunna klara av att producera med samma kvalitet och själva köpa in den teknik som krävs för att via satellit nå biografnätet. Ny teknik håller dessutom på att utvecklas för att kunna sända via internet vilket skulle sänka kostnaderna avsevärt. Erfarenheterna från sändningen har resulterat i samtal med ett antal äldreboenden inom Göteborg för att kunna genomföra en försökssändning direkt till dessa boenden, då med ny billig teknik vilket i förlängningen kan medföra möjligheter att nå ett stort antal mottagare, såväl enskilda som institutioner. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: 0522-670800 HEMSIDA: www.vgregion.se/kultur

Sida 2(2) Sedan sändningen genomfördes har Göteborgs Symfonikers digitala sändningar via GSOPlay utvecklats mycket snabbt och når idag tusentals mottagare med varje produktion. Sändningarna sker både direkt och via s.k. VOD, video on demand. Tjänsten är kostnadsfri för mottagaren, men arbete pågår för att få in sponsorer till GSOPlay vilket ser ut att kunna ske inom en relativt kort tid. Vi för idag samtal med en rad aktörer som kommer att kunna sprida vårt material via olika portaler, appar eller Tvkanaler. Satsningen på att spela in konserter medför att Göteborgs Symfoniker kommer att inneha ett mycket stort material att användas för framtida utgivning som CD, DVD, onlinetjänster m.m. Arbete pågår just nu för att konkretisera sådana planer i produktion och distribution. GöteborgsOperan (1 500 tkr) I beslutet om stöd angavs att medlen skulle belasta 2012 års överskott. Efter att utbetalning skett till GO framkom att medlen inte kunde bokföras som intäkt av Operan då inga kostnader ännu hade uppkommit för digitalisering. Enlig de redovisningsregler som finns inom VGR kunde därför medlen heller inte bokföras som kostnadsföras av kulturnämnden. Detta innebar att det överskott som kulturnämnden visade i sitt resultat för 2013 blev 1,5 mkr större än annars skulle varit fallet. Medlen överfördes därför till nämndens egna kapital. Kulturnämnden kan ta ett nytt beslut om stöd till digitalisering där medlen istället belastar 2013 års medel. Detta finns dock inte budgeterat utan får i så fall tas av eventuellt överskott i budgeten. Kultursekretariatet Sture Carlsson Kulturchef Dick Wesström Ekonom

Info F

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för de Kulturella och kreativa näringar 2014-2016 Inledning "Först kom varven. Sedan kom Volvo. Nu kommer filmindustrin till Göteborg". Så sammanfattas de senaste hundra årens västsvenska ekonomiska historia på en vägg till en av studiolokalerna hos Gothenburg Film Studios. En rad studier och rapporter från det senaste decenniet styrker denna tro på kultumäringarnas ökande betydelse. Det är idag svårt att rättvist jämföra utvecklingen inom denna sektor mellan olika länder och regioner då det inte finns en enhetlig definition hur den ska mätas. I EU utgör de kulturella och kreativa näringarna (KKN) 3,1 procent av den totala arbetsmarknaden och 2,6 procent av medlemsländernas samlade BNP. I Sverige står KKN-sektorn för 3,3 procent av BNP och har en tillväxttakt på ca 5,5 procent. Ca 117 000 företag är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige och ca 83 procent av dessa är soloföretag. I Västra Götaland arbetar redan i dag 7,1 procent i "kulturoch upplevelsesektorn" och 2010 fanns det 7 340 företag inom kulturnäringarna som hade området som huvudnäring. Mycket tyder på att dessa siffor kommer att öka. KKN-sektorn är en tillväxtbransch. Här skapas nya jobb. Västra Götalands har visat sig vara en god grogrund för kulturella och kreativa näringar. På visst avstånd från ämbetsverk och myndigheter i huvudstaden har en entreprenörsanda fått spelrum här, också på kulturens område. Det finns viktiga produktionsmiljöer som Film i Väst och nationellt och internationellt betydelsefulla kulturella mötesplatser som Bok & Bibliotek och Göteborgs internationella filmfestival. På senare år har även nya kulturinstitutioner som Nordiska akvarellmuseet på Tjörn och Vara konserthus sett dagens ljus. Till detta kommer en vital undervegetation av kulturella små- och mikroföretag, inte minst på musikens, litteraturens och kulturtidskrifternas områden. På många håll har konstnärer och kulturaktörer slutit sig samman och startat gemensamma projekt och företag, som kooperativet Not Quite i Fengersfors eller rumt Gula huset i Uddebo. Det finns många andra exempel. Gemensamt för alla dessa initiativ är att man inte väntat på beslut någon annanstans, utan tagit saken i egna händer och helt enkelt satt igång. Gemensamt är även att de lyckats genom en kombination av enskild påhittig företagaranda och offentliga investeringar. Inget exempel är det andra riktigt likt, men alla bygger på framgångsrikt samarbete mellan privata, ideella och offentliga aktörer.