Eskilstuna kommun Riktlinje för god hälsa tillika arbetsmiljöpolicy Riktlinjen är antagen av kommunstyrelsen den 10 augusti 2011 och ersätter Riktlinjer för arbetsmiljö och rehabilitering, antagna av kommunstyrelsen 2005.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA Innehållsförteckning Riktlinje för god hälsa inom Eskilstuna kommun Sidan Värdegrund 1 Riktlinje Ansvar 1 2 God hälsa på jobbet 2 Bilagor 1. Ansvar/delegation i arbetsmiljöarbetet 5 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete 9 3. Anvisning vid rehabilitering 11 4. Processbeskrivning över rehabiliteringsarbetet 15 5. Anvisning vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 17 6. Anvisning för ersättning vid hot och våld 21
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 1 Riktlinje för god hälsa i Eskilstuna kommun Denna riktlinje ersätter riktlinjer för arbetsmiljö och rehabilitering, antagna av kommunstyrelsen i mars 2005. Värdegrund Visionen och organisationens värden är utgångspunkten för både chefer och medarbetare i kommunen. Invånar- kund- och brukarfokus är vägledande för all verksamhet i kommunen och det yttersta syftet med arbetsinsatserna. Med gemensam kraft skapas en bra organisation med möjligheter att erbjuda kommuninvånarna en samhällsservice av god kvalitet. Uppdraget utförs med respekt och helhetssyn. ORGANISATIONENS VÄRDEN Invånar-, kund- och brukarfokus Helhetssyn Respekt Professionalism Tydlighet Genom att kommunen systematiskt arbetar med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön bidrar detta till organisationens möjlighet att leva upp till sin värdegrund och nå visionen. Denna riktlinje som inkluderar områdena hälsofrämjande arbete, systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering gäller hela kommunen och är samtidigt kommunens arbetsmiljöpolicy.
2 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA Ansvar God hälsa på arbetsplatsen Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Varje nämnd eller styrelse ska sätta övergripande mål och skapa förutsättningar för ett långsiktigt hälsofrämjande arbete. Varje ledare har utifrån målen ansvar för ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete. Chefer är i sitt ledarskap även förebilder när det gäller hälsa och är kulturbärare av ett öppet, ärligt och kommunikativt arbetsklimat. Eskilstuna kommuns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. En viktig faktor i en hälsofrämjande arbetsmiljö är att den kännetecknas av ett öppet klimat med högt i tak. Hälsofrämjande arbetsplatser skapas genom alla medarbetares delaktighet och ansvarstagande kring såväl arbetsuppgifter och arbetsmiljö som den egna hälsan. På arbetsplatsen ska en välfungerande verksamhet förenas med ett hållbart arbetsliv, vilket innebär balans mellan arbete och fritid. Det är därför av största vikt att främja medarbetarnas hälsa genom att uppmuntra och stödja medarbetaren att ta ansvar för att bibehålla och förbättra den egna hälsan. Arbetsmiljöarbetet i Eskilstuna kommun skall omfatta all verksamhet och medarbetarnas totala arbetssituation där både fysiska, psykiska, organisatoriska och sociala aspekter ska finnas med. Det innebär att vi aktivt skall arbeta med aktiviteter som främjar medarbetarnas hälsa, arbetsglädje och effektivitet samt arbeta med att minimera riskerna för ohälsa, olycksfall, arbetsskador och tillbud. Målet är att ingen ska drabbas av ohälsa eller skador på grund av sitt arbete i Eskilstuna kommun. Arbetsplatser inom Eskilstuna kommun ska vara alkoholoch drogfria. Arbetsplatser inom Eskilstuna kommun ska kännetecknas av öppenhet och vara fria från diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Samverkan och systematik Dialog och samverkan på organisations-, arbetsplats- och individnivå har en central roll i Eskilstuna kommuns systematiska arbetsmiljöarbete och regleras i samverkansavtalet. Arbetsmiljöarbetet skall bedrivas systematiskt och förebyggande genom uppföljning av lag och myndighetskrav, identifiering av frisk- och riskfaktorer, långsiktig planering och vid behov omedelbara åtgärder. Insatser skall alltid följas upp.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 3 Åtgärda ohälsa Medarbetare som ändå drabbas av ohälsa eller skador ska erbjudas rehabilitering där främsta målet är återgång i eget arbete, utan eller med anpassning. Medarbetare ska medverka till god hälsa på arbetsplatsen genom att Ta ansvar för den egna hälsan och den egna arbetsmiljön. Bidra till att skapa arbetsglädje, trivsel och yrkesstolthet. Verka för att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Följa gällande regler och instruktioner. Utöver medarbetaransvaret ska chefer Ta ansvar för att identifiera frisk- och riskfaktorer samt kontinuerligt förbättra arbetsplatsens arbetsmiljö. Säkerställa att medarbetare är medvetna om risker och har tillräcklig kompetens och information för att arbetet skall ske säkert och i en god arbetsmiljö. Följa gällande rutiner inom rehabilitering och systematiskt arbetsmiljöarbete.
4 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 5 Ansvar/delegation i arbetsmiljöarbetet Syfte Syftet med delegationen av arbetsmiljöfrågorna är att klargöra ansvarsfördelningen och att frågorna beaktas och åtgärdas fortlöpande i verksamheterna. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar Arbetsmiljölagen (AML) ålägger arbetsgivare och medarbetare att tillsammans arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Ansvaret för arbetsmiljön är dock arbetsgivarens. I kommunen utgår arbetsmiljöansvaret från Kommunfullmäktige - kf. När kf fördelar verksamheten på nämnderna fördelas också arbetsmiljöuppgifterna. Nämnderna ansvarar för att arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön följs i nämndernas verksamhet. Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att systematiskt arbetsmiljöarbete kan drivas på arbetsplatserna på alla nivåer i förvaltningen och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med. Delegering av arbetsmiljöarbetsuppgifterna kan ske från förvaltningschef till chefer på övriga nivåer och kopplas då till personal- och verksamhetsansvaret. Varje chef är på sin nivå ansvarig för beslut och verkställighet i samtliga verksamhetsoch arbetsmiljöfrågor och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att medarbetarna utsätts för ohälsa, olycksfall, diskriminering eller trakasserier i arbetet. Delegationen ska ske skriftligt. Den som har arbetsuppgifterna ska också ges befogenheter och resurser för uppdraget. Det är viktigt att ge möjlighet till kompetensutveckling inom området. Kommunen erbjuder kontinuerligt utbildningar i ämnet för chefer och fackliga representanter. Medarbetarnas arbetsmiljöansvar Medarbetarna har enligt arbetsmiljölagen att gemensamt med arbetsgivaren verka för en god arbetsmiljö. Även i kommunens samverkansavtal fastslås den enskildes eget ansvar. Medarbetarna ska också följa arbetsmiljöföreskrifter, använda skyddsutrustning och så vidare. Om det inte sker kan det vara grund för omplacering eller i förlängningen uppsägning.
6 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 1 Delegation Delegering från nämnd till förvaltningschef innebär att: Organisera arbetsmiljöarbetet på förvaltningen vad avser planering, ledning och uppföljning. I lednings- och samverkansgrupp följa upp arbetsmiljöarbetet på förvaltningen minst en gång per år. Uppföljningen ska avse sammanställning av arbetsskador, sjukfrånvaro, rehabiliteringsåtgärder och enheternas övriga insatser och behov i frågan. Se till att delegationerna kontinuerligt revideras. Se till att åtgärda brister i arbetsmiljön där delegation inte skett till annan chef. Skriftligt returnera delegation till nämnd vid behov. I delegationen till chefer ingår att: Arbeta i enlighet med kommunens/förvaltningens riktlinjer för att skapa en god arbetsmiljö. Informera de anställda om gällande lagar, förordningar, instruktioner och skyddsutrustningar som gäller inom verksamhetsområdet. Rapportera arbetsskador och vidta åtgärder för att förhindra vidare skador. Göra arbetsmiljöinventeringar (riskanalys) och åtgärda brister eller upprätta skriftliga handlingsplaner för mera långsiktiga åtgärder. Anmäla allvarligare olyckor och tillbud till arbetsmiljöverket. Samverka med de anställda kring arbetsmiljöfrågor. Vidta rehabiliteringsåtgärder. Delegationen ska returneras skriftligt i den eller de frågor där förutsättningar inte finns att uppfylla åtagandet. Förutsättning för att en delegation ska gälla är att den som tar emot delegeringen har kunskap om gällande lagar, föreskrifter och bestämmelser i övrigt inom arbetsmiljöområdet.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 1 7 Förvaltning Delegering av arbetsmiljöarbetsuppgifter på: Jag som har det formella ansvaret för arbetsmiljöfrågor på förvaltningen delegerar härmed de arbetsmiljöarbetsuppgifter och de befogenheter som krävs för att kunna följa lagar och anvisningar som i övrigt avser arbetsmiljö och säkerhet inom Enhet/arbetsplats: Delegering till: I den mån befogenheterna inte räcker till ska frågan/frågorna skriftligt returneras till mig som då återtar ansvaret i den/de aktuella frågorna. Eskilstuna den Namn på den som delegerat Namn på den som erhållit delegation Namnförtydligande Namnförtydligande Blanketten finns att hämta på internportalen under Min anställning, blanketter.
8 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 9 Systematiskt arbetsmiljöarbete Syfte Syftet är att undersöka och kartlägga arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatsen för att kunna förebygga olyckor och sjukdomar i arbetet. Vad säger lagstiftning och föreskrifter? För att kunna förebygga olyckor och sjukdomar i arbetet måste arbetsgivaren känna till vilka risker som finns i verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder som förebygger skador. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan beskrivas som en metod att hantera svåra arbetsmiljöförhållanden. I arbetsmiljöarbetet är det även viktigt att ha ett främjande fokus och att arbeta med friskfaktorer. En mängd lagar och regler styr arbetsgivarens och arbetstagarnas skyldigheter, exempelvis: Arbetsmiljölagen, Samverkansavtalet och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hur gör vi praktiskt? Varje arbetsplats ska regelbundet undersöka/kartlägga arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon ska drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Det kan till exempel göras genom arbetsmiljöronder och andra probleminventeringar, till exempel arbetsmiljöenkäter. Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Exempel på olycksfallsrisker: dålig belysning, fallrisker, tunga lyft, farliga maskiner med flera. Exempel på risk för ohälsa: för högt arbetstempo, för mycket övertid, oklara arbetsuppgifter, ensidiga arbetsrörelser, kemiska ämnen eller buller. De åtgärder som inte vidtas omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt, antecknas i en skriftlig handlingsplan. Handlingsplanen skall beskriva: Vad som ska åtgärdas. Vem/vilka som är ansvarig. När det skall vara klart. Datum för uppföljning.
10 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 2 Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska också alltid finnas med. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför några allvarligare risker eller inte. Arbetsmiljöarbetet skall årligen följas upp. Uppföljningen skall vara skriftlig. Exempel på frågor som bör belysas för att få en bild av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar: Tar vi hänsyn till arbetsmiljön i det vi gör? Följer vi våra rutiner? Är kunskapen tillräcklig? Gör vi periodiska undersökningar av arbetsmiljön? Följer vi upp handlingsplanerna? Tips www.arbetsmiljoupplysningen.se, www.prevent.se, www.av.se, www.suntliv.nu och www.fasarbetsliv.se är webbadresser där du hittar ytterligare hjälpmedel för att komma igång med arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Du kan till exempel plocka ut: checklista om trivsel och arbetsklimat checklista för skyddsrond enkät om vår arbetsmiljö (fylls i av de anställda) checklista om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna arbetsmiljöverkets författningssamling Du kan även kontakta kommunhälsan för råd och stöd i arbetsmiljöarbetet. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet sker årligen i förvaltningens samverkansgrupp.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 11 Anvisning vid rehabilitering Målet vid rehabilitering är att medarbetaren ska kunna återgå i sitt eget ordinarie arbete utan arbetsanpassning eller med hjälp av arbetsanpassning av det egna arbetet. Det är chefens ansvar att arbeta med medarbetarens arbetslivsinriktade rehabilitering i Eskilstuna kommun. Varje chefs roll och ansvar Ansvar och roller i rehabiliteringsprocessen Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppstår så snart en medarbetare blir sjuk. Det är närmaste chef som är ansvarig för att utreda behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering för att möjliggöra för medarbetaren att återgå i sitt ordinarie arbete utan eller med arbetsanpassning. Arbetsgivarens fokus är återgång i eget arbete utan eller med arbetsanpassning samt om det finns något tidsbegränsat arbete som medarbetaren kan utföra under väntetiden. Är sannolikheten stor att medarbetaren kan återgå i eget arbete, utan eller med arbetsanpassning, inom ett år ska detta meddelas Försäkringskassan. Chefen ska: Informera medarbetarna om rutin för sjukanmälan och vilka rutiner som gäller vid sjukdom. Fortlöpande hålla sig informerad om lagar, avtal och styrdokument inom arbetsmiljö och rehabilitering. Bedöma rätten till sjuklön under de första 14 dagarna, det vill säga, i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till ordinarie arbete. Vid behov av arbetslivsinriktad rehabilitering upprätta en rehabiliteringsutredning/plan senast dag 21 i sjukskrivningen. Det gäller även vid upprepad korttidsfrånvaro, 6 tillfällen under den senaste 12-månadersperioden. Chefen ska planera, driva och följa upp rehabiliteringsarbetet fram till avslut. Medverka i Försäkringskassans avstämningsmöten. Leda arbetsgivarens rehabiliteringsmöte, chefens motsvarighet till avstämningsmöte. Upprätthålla kontakten med den sjukskrivne under hela frånvarotiden. Dokumentera rehabiliteringsarbetet i Adato.
12 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 3 Medarbetarens roll och ansvar Medarbetaren är huvudpersonen i rehabiliteringsprocessen och de åtgärder som planeras ska ske i samråd med honom eller henne. Medarbetaren ska: Aktivt medverka i sin rehabiliteringsprocess och följa den uppgjorda handlingsplanen. Se till att de handlingar som är av betydelse förmedlas skyndsamt mellan arbetsgivare, Försäkringskassan, behandlande läkare och Kommunhälsan. Lämna uppgifter om vilken ersättning som utges i samband med sjukdom. Om medarbetaren inte deltar i sin rehabilitering eller i överenskomna aktiviteter anses arbetsgivarens rehabiliteringsskyldigheter fullgjorda och medarbetaren ska omgående återgå i sitt ordinarie arbete fullt ut. Kan medarbetaren ändå inte arbeta i sin egen anställning ska arbetsgivaren undersöka om det finns möjlighet att omplacera medarbetaren till eventuellt vakanta anställningar, i första hand inom den egna förvaltningen, i andra hand inom hela Eskilstuna kommun. Saknas omplaceringsmöjligheter ska arbetsgivaren säga upp anställningen på grund av personliga skäl. Försäkringskassans roll och ansvar Försäkringskassan ansvarar för att samordna samhällets resurser inom rehabiliteringsområdet så att den sjukskrivnes behov av stödjande åtgärder tillgodoses på bästa sätt. Att driva den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för medarbetarna ligger dock i chefens arbetsgivaransvar. Eskilstuna kommun inklusive kommunhälsan och Försäkringskassan har tecknat ett samarbetsavtal. I samarbetet är det viktigt att notera skillnader i den lagstiftning som Försäkringskassan som myndighet och den arbetsrättslagstiftning som Eskilstuna kommun som arbetsgivare lyder under. Kommunen måste förutom socialförsäkringsbalken (tidigare lag om allmän försäkring) ta hänsyn till lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS. Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning utifrån socialförsäkringsbalken (tidigare lag om allmän försäkring). Rätten till sjukpenning prövas enligt rehabiliteringskedjan vid nedanstående tidpunkter:
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 3 13 Rehabiliteringskedjan: Dag 15-90 utreds arbetsförmågan i förhållande till ordinarie arbete, sjukpenning betalas ut om medarbetaren inte kan utföra ordinarie arbete. Dag 91-180 sjukpenning betalas ut om medarbetaren inte kan utföra något arbete hos arbetsgivaren. Dag 181-365 sjukpenning betalas ut om medarbetaren inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Möjlighet att skjuta upp prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden finns bara om man med stor sannolikhet kommer återgå i arbete hos arbetsgivaren innan dag 365. Från och med dag 366 bedöms medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten inom hela arbetsmarknaden. Undantag kan göras om detta anses oskäligt eller att medarbetaren lider av en allvarlig sjukdom. Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen erbjuds den vars sjukpenningdagar har tagit slut. Syftet är att erbjuda stöd och individuellt anpassade insatser med målsättningen att få ett jobb inom hela arbetsmarknaden. Under denna period, normalt tre månader, utbetalas aktivitetsersättning. Sammanläggning av sjukperioder: Den som inte har varit sjuk tidigare befinner sig som regel på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Om tiden mellan 2 sjukperioder är kortare än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop. Kommunhälsans roll HR-funktionens roll Kommunhälsan är en oberoende expertresurs inom hälsa, arbetsmiljö, beteendevetenskap och medicin. I rehabiliteringsprocessen kan Kommunhälsan medverka i bedömningen av den sjukskrivnes arbetsförmåga i förhållande till det egna arbetet, delta i rehabiliteringsplaneringen, samt ge råd och stöd till chef och medarbetare. Insatser från kommunhälsan kan även vara en del i arbetsgivarens rehabiliteringsplan. HR-funktionen har en konsultativ och stödjande roll till cheferna i rehabiliteringsarbetet. Detta kan exempelvis innebära hjälp för chefer att tolka lagar och avtal, ge råd samt vid behov medverka vid rehabiliteringsmöten. När och hur kan se olika ut på respektive förvaltning. Personalfunktionen ska alltid kopplas in om det är aktuellt med en omplaceringsutredning.
14 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 3 Den fackliga organisationens roll Medarbetaren har möjlighet att få stöd och hjälp i rehabiliteringsprocessen av sin facklige företrädare. Det är medarbetaren själv som ansvarar för att kalla facklig representant till mötet. Observera att medarbetaren måste uttryckligen lämna sitt medgivande att den facklige företrädaren får ta del av sekretesskyddad information och hur det ska gå till.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 15 Processbeskrivning över rehabiliteringsarbetet Samtal för utredning av rehabilteringsbehov Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering finns inte Gör planering för hur återgången ska ske Uppföljning Rehabilitering avslutas Tidiga signaler Chef kontaktar Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering finns Dag 1 Dag 3 Dag 8 Senast dag 21 Dag 90 Dag 180 Dag 365 Tidiga samtal och åtgärder Sjukanmälan Läkarintyg Åtgärder Rehabilititeringsmöte 1. Handlingsplan 2. Arbetsförmågebedömning Uppföljning Rehabilititeringen avslutas 1. Återgång i ordinarie arbete 2. Återgång i ordinarie arbete efter anpassning 3. Ej återgång i arbete Omplaceringsutredning Försäkringskassans rehabkedja Omplacering till annat ledigt arbete inom kommunen Uppsägning pga personliga skäl Dag 1-90 Dag 91-180 Dag 181-365 Dag 366- Sjukpenning utbetalas om man inte kan utföra ordinarie arbete. Sjukpenning utbetalas om man inte kan utföra något arbete hos arbetsgivaren. Sjukpenning utbetalas om man inte kan utföra något arbete på den reguljära arbetsmarknaden, eller om man bedöms kunna återgå till ordinarie arbete innan dag 365. Sjukpenning utbetalas endast om man lider av allvarlig sjukdom eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden.
16 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 17 Anvisning vid alkoholoch drogmissbruk på arbetsplatsen Förhållningssätt för alla medarbetare och chefer Eskilstuna kommuns arbetsplatser skall vara alkohol- och drogfria. Det innebär att alla medarbetare ska vara alkohol- och drogfria under arbetstid. All användning av narkotika, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider förutsätter ett medicinskt syfte och ska vara förskrivet av läkare. Kommunens anvisning vid alkohol och drogmissbruk ska vara väl känd av alla medarbetare och chefer. Intern och extern representation sker enligt av Kommunfullmäktige fastslagna principer i Riktlinjer för representation. Vinlotterier och liknande ska inte förekomma på arbetsplatsen. Rehabilitering Alla medarbetare som söker hjälp för alkohol- och/eller drogproblem ska erbjudas stöd av närmaste chef och Kommunhälsan. Vid misstanke om alkohol- eller drogmissbruk ska chefen omedelbart kalla medarbetaren till samtal och informera om sina egna observationer eller det omgivningen påtalat. Medarbetaren bör erbjudas möjlighet till kontakt med Kommunhälsan för stöd. Kommunhälsan kan även erbjuda medarbetaren alkoholscreening. Dokumentera samtalet skriftligt. Arbetsgivaren ska erbjuda rehabilitering om missbruket innebär att medarbetaren har ett beroende som bedöms vara en sjukdom. Den som inte medverkar till sin rehabilitering eller avviker från en överenskommen rehabiliteringsplan riskerar att förlora sin anställning. Om så kallade behandlingskontrakt med krav på medicinsk provtagning används som en del av rehabiliteringsprocessen så ska en förhandling enligt MBL 11 ske med medarbetarens fackliga organisation. Förhandlingsskyldigheten gäller även om medarbetare och chef är överens om provtagningen enligt Arbetsdomstolens rättspraxis. Misskötsel Medarbetare som är påverkad av alkohol eller andra droger under arbetstid ska omedelbart tas ur tjänst för den aktuella dagen. Löneavdrag ska ske för den aktuella dagen. Arbetsledningen ska säkerställa att medarbetaren kan ta sig hem på ett säkert sätt för att undvika risk för olyckor.
18 RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA BILAGA 5 Erbjud omedelbart medarbetaren möjlighet till provtagning avseende alkohol och andra droger. Chefens ansvar Varje chef med personal- och verksamhetsansvar är genom sitt arbetsmiljöansvar skyldig att omedelbart ingripa vid misstanke om missbruk och alkohol/drogpåverkan på arbetsplatsen. Närmaste chef, HR-funktionen på förvaltningen samt skyddsombud på arbetsplatsen ska underrättas om det inträffade. Informera medarbetaren, gärna skriftligt, att uppföljning ska ske dagen efter eller nästkommande dag medarbetaren är i tjänst. Informera medarbetaren om möjligheten att ha med facklig representant vid samtalet. Dokumentera händelsen skriftligt. Närmaste chef och berörd HR-funktion ska överväga om det finns grund för någon arbetsrättslig åtgärd. Den arbetsrättsliga bedömningen är olika beroende på om det är misskötsel eller beror på ett alkohol/drogberoende. Arbetskamraters ansvar Förebyggande åtgärder Som arbetskamrat kan man bidra genom att samtala med berörd person eller påtala det för chefen om man misstänker att en arbetskamrat har alkohol eller drogproblem. Det kan vara individens räddning att någon vågar fråga och bry sig. För att uppnå en alkohol- och drogfri miljö fordras flera åtgärder. Att chefer deltar i de arbetsmiljö-, rehabilitering- samt alkohol- och drogutbildningar som erbjuds inom kommunen. Anvisningar gällande alkohol -och drogmissbruk ska tas upp på arbetsplatsträffar. I aktuella fall kan medarbetare erbjudas alkoholscreening hos Kommunhälsan.
RIKTLINJE FÖR GOD HÄLSA 19 Anvisning för ersättning vid hot och våld Ledighet vid sjukdom, olycksfall och våld eller hot om våld Blir någon utsatt för våld eller hot om våld, som leder till frånvaro understigande sju kalenderdagar, har den som utsatts, oavsett sjuklöneregler, rätt till bibehållen lön under frånvaron enligt följande: Utsatt för våld Arbetsledningen ska godkänna frånvaron dag 1-3. För frånvaro dag 4-7 fordras läkarintyg. Hot om våld Hotet ska anses som grovt och förutom arbetsledningens godkännande ska läkarintyg uppvisas. Läkarintyg* ska i första hand utfärdas av kommunhälsan. Vid frånvaro som överstiger sju kalenderdagar träder försäkringen TFA-KL in. Inga särskilda regler/förmåner finns vid olycksfall i arbetet förutom de om våld eller hot om våld. * Läkarintyget avser endast ett intyg om att medarbetaren varit utsatt för våld eller hot om våld och förutsätter att inte en sjukskrivning sker. Vid sjukskrivning träder vanliga sjukregler in.