En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)

Relevanta dokument
UIV - en intervju som redovisar kvalitet utifrån brukares och socialsekreterares bedömningar - Ser bedömningar för kvinnor och

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Trygg och säker vård i Östergötland Arbetet inom HVB-nätverket

Baslinjemätning. Systematisk uppföljning UIV Dalarna. Baslinjemätning - UIV - Dalarna

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

MALL. Inventeringsrapport

Vuxna i missbruk - tillämpningen av LVM

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

PRESSINFO Offentlig sektor 2012 Datum: Publicering: Kl

Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument. Närvarande vid möte den 1 mars; 9-15, i Järfälla

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Anhöriga säkrar utvecklingen av anhörigstöd

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Svenskt Kvalitetsindex om bredband, Digital-TV och fast telefoni

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Hur bra är missbruksvården?

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

BUS Becks ungdomsskalor

SKI Kundnöjdhet. Så får du kvitto på ditt ledarskap!! Att mäta kvalitetsarbete. 3 Februari Mari Nilsson, Svenskt Kvalitetsindex

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2014

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Brukarundersökning 2015

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Statistik och epidemiologi T5

Standard, handläggare

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Institutionen för beteendevetenskap Tel: / Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10

Helhetsbild enkätresultat område funktionshinder

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Kvalitetsbarometern IFO

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

1228 Dnr IFN 2017/

Det handlar om teknik också!

Brukarundersökning 2015

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Har fått det stöd jag behövde, lite måste man göra själv. Anmälan av rapporten Brukarenkäter 2008

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Dialogseminarium Dokumentation och uppföljning

OBS! Vi har nya rutiner.

Nöjdkundundersökning

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Kunskap, vetenskap och forskning

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Individbaserad systematisk uppföljning

Brukarundersökning IFO 2016

Standard, handläggare

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Individbaserad systematisk uppföljning

SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon:

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

för att komma fram till resultat och slutsatser

Beskrivning av produktregistret

UB:s sö ktjä nst - Söka artiklar och annan litteratur

Öppenvård, handläggare

Uppföljning av Insatser för Vuxna personer med missbruk (UIV)

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN Umeå universitet Umeå

Transkript:

En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV) 2015 03 24 Kristina Berglund och Peter Wennberg

Syftet med utvärderingen Undersöka instrumentets (psykometriska) validititet och reliabilitet Är det många brukare/socialsekreterare som väljer att inte besvara vissa frågor? Hur ofta väljer man kategorin vet ej? Går det att summera upp brukarnas och socialsekreterarnas bedömningar till ett nöjdhetsindex? (för att kunna summera upp frågorna behöver de hänga ihop dvs samvariera). Besvaras frågorna av brukaren på samma sätt oavsett vem som intervjuar (interbedömarreliabilitet)?

Varför undersöka psykometrisk validitet och reliabilitet? Går det att lita på siffrorna? Mäter vi det som vi tror att vi mäter? Hänger frågorna ihop statistiskt? Dvs samvarierar de i så hög grad att slutsatsen blir att de mäter en och samma sak i det här fallet brukarupplevd kvalitet Att summera ihop frågor i en intervju till index gör det lättare att använda dessa. Men håller frågorna att utifrån statistiska beräkningar summera ihop dem till kvalitetsindex? Hur stort är bortfallet för varje fråga? Ju större bortfall desto svårare att använda frågan. Blir svaren lika oavsett vem som intervjuar? Om lika är intervju tillförlitlig.

Metod Forskarna fick av Diosentic AB en databas för alla intervjuer som hittills gjorts Databasen var avidentifierad så det gick inte att se vem brukaren/socialsekreteraren var, samt vilken kommun intervjuerna var hemmahörande. Instruktioner skickades ut till socialsekreterare hur man skulle göra interbedömarreliabilitet. Databasen lades in i ett statistikprogram och statistiska analyser gjordes. Utifrån analyser skrevs en vetenskaplig artikel (som också inbegrep en genusanalys) och som publicerats i Socialmedicinsk tidskrift

Vi undersökte också genusaspekter dvs om det fanns systematiska skillnader mellan mäns och kvinnors insatser och om man värderat insatsen olika beroende på om man var en man eller kvinna

Antal personer som beräkningar gjorts på! 621 skattningar om bakgrundsinformation (som ibland fyllts i av socialsekreterare ensamt och ibland tillsammans med brukare) 434 brukarskattningar, varav 248 intervjuats i personligt möte och 186 via telefon) 621 skattningar av socialsekreterare om hur de upplevt insatsen Från april 2011 april 2014; 28 kommuner i landet (av 32 anslutna) som gett sitt medgivande att vara med i utvärderingen

Resultat internt bortfall Internt bortfall (svarat: vet ej) varierade mellan 4.2% till 12.4% vad gäller brukarskattningar. Störst var fråga: Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att motivera dig att medverka i behandlingen? (8,5 %) Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren arbetade enligt vårdplanen (9,7 %) Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att själv föreslå förändringar i planeringen? (12,4 %) OBS! Fanns också mycket bortfall i svaren där brukaren hoppat över att besvara frågan

Resultat summerade index för brukarnas värderingar Gick att konstruera två summerade index med vissa utvalda frågor Index 1: Brukarupplevd kvalitet på insatsens effektivitet. De frågor som ingick var följande: 1. Hur har dina förutsättningar att hantera ditt missbruk förändrats till följd av insatsen? 2. Hur har din relation till familjen och andra viktiga relationer förändrats till följd av insatsen 3. Hur har din fysiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 4. Hur har din psykiska hälsa förändrats till följd av insatsen?

Resultat summerade index för brukarnas värderingar Gick att konstruera två summerade index med vissa utvalda frågor Index 2: Vårdgivarkvalitet. De frågor som ingick var följande: 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren arbetade enligt målen i vårdplanen? 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren bemötte dig? 3. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att bemöta dig att medverka i vårdgivarens behandling? 4. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har utfört uppdraget som helhet?

Resultat summerade index för socialsekreterarnas värderingar Det gick inte att konstruera ett summerat index för socialsekreterarnas frågor

Diskussion + Bra att ställa frågor till brukaren och tydliggöra brukarens synpunkter! + Instrumentet är brett och verkar täcka av de viktigaste områdena vilket är ett av instrumentets styrkor +/ Det faktum att både brukaren och socialsekreteraren skattar är sympatiskt, men vad ska socialsekreterarnas skattningar användas till? Psykometriskt hänger inte socialsekreterarnas frågor ihop +/ Summerat index för vissa av brukarnas frågor bra. Tyvärr fungerade inte socialsekreterarnas frågor att summera ihop vilket reducerar användningen. Frågor som inte går att summeras ihop blir mindre användbara (då enstaka frågor i princip aldrig håller psykometriskt)...upplägget att behandlaren gör skattningar utan brukarens närvaro är minst sagt tveksamt instrumentet är inte använt internationellt och användarstödet vilar på ett litet privat företag Vi bedömer att instrumentet är för långt för att funka praktiskt (vad tycker användarna om det?)

Aspekt som saknas i utvärderingen Gick inte att göra analys gällande interbedömarreliabilitet I övrigt finns saker som inte tillhörde vårt uppdrag men som ändå är viktigt att belysa: Hur upplever användarna intervjun: fördelar/nackdelar Hur används intervjun i praktiken? (Hur, om, av vem används statistiken, används intervjun i beslutsfattande)? Hur riktigt angiven är bakgrundsinformationen? Känner sig brukarna bekväma med intervjun, såsom den görs?