Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt
Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag.
Vi är en samarbetspartner Vi kompletterar kommunernas eller fristående förskolor och skolors egna specialpedagogiska resurser. Vi har kunskap om individers lärande pedagogers arbete daglig verksamhet och organisation.
Nå målen med kunskap om tillgänglighet Lärandemiljön ska vara tillgänglig för alla barn och elever. Vi bidrar med kunskap om lagar och riktlinjer lärande pedagogik fysisk miljö.
Specialpedagogiskt stöd Vi ger råd och stöd till förskolor, skolor och kommunal vuxenutbildning. I rådgivning ingår pedagogiska strategier och förhållningssätt kompetensutveckling tillgängliga läromedel information till skolhuvudmän och föräldrar.
Uppdragsprocess Förfrågan om råd och stöd Orientering Överenskommelse om mål Planering & Genomförande av insatser Utvärdering
Specialpedagogiska utredningar Våra fyra nationella resurscenter har kompetens kring barn och elever med synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättningar dövhet eller hörselnedsättning kombinerad med utvecklingsstörning medfödd eller tidig dövblindhet grava tal- och språkstörningar.
Läromedel för likvärdiga villkor Vi bidrar på olika sätt till fungerande läromedel genom specialpedagogisk rådgivning om läromedel. utställningar med specialpedagogiska läromedel. produktion av läromedel. bidrag och stöd till förlag för ett ökat utbud. anpassningar av befintliga läromedel.
Bidrag som stöder och utvecklar Vi fördelar statsbidrag till folkhögskolor, universitet och högskolor riksgymnasieskolor för elever med svåra rörelsehinder grundskolor, särskolor och gymnasieskolor vuxna studerande med funktionsnedsättning vid vissa kortare studier.
Kontakta oss www.spsm.se Tel. 010-473 50 00 Texttel. 010-473 68 00 eller 010-473 66 47 Fax 010-473 66 42
FN:s Konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) Artikel 2 Artikel 3 Icke- diskriminering Barnets bästa Artikel 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Artikel 13 Yttrande och informationsfrihet Artikel 28 Utbildning, rätt till Regeringskansliet, Utrikesdepartementet
Barnkonventionen 2 Hur har hänsyn tagits till att barnet/ungdomen har likvärdiga villkor som andra? 3 På vilket sätt har barnets bästa satts i främsta rummet? 6 Vilka konsekvenser får den tänkta insatsen på barnets/ungdomens utveckling? 12 På vilket sätt har barnet/ungdomen fått uttrycka sin mening?
Funktionsnedsättning I Sverige används begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning ofta synonymt. Enligt Socialstyrelsens termbank avses med funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga funktionshinder: den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen 14
Hela kroppen behövs för att lära Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan kan tänka och kanske förstå, men benen vet bäst hur det är att gå. Ryggen vet bäst hur det känns att bära. Hela kroppen behövs för att lära. Om vi skall lära oss nå t om vår jord, så räcker det inte med bara ord. Vi måste få komma det nära. Hela kroppen behövs för att lära.
Klokheter Lära med kroppen, det fastnar i knoppen Learning by doing (John Dewey) Vad jag hör glömmer jag. Vad jag ser kommer jag ihåg. Vad jag gör förstår jag (Konfutse 550 f kr) Upplevelsen är en förutsättning för förståelsen av upplevelsen (Duesund 1998)
Skolans uppdrag Likvärdighet, tillgänglighet, delaktighet, Vad betyder orden??? Likvärdighet att alla får lika mycket stöd? att alla elever värderas lika mycket? att stödet fördelas utifrån behov? Tillgänglighet fysiskt ramper, toaletter pedagogiskt alternativa verktyg psykosocialt bemötande, relationer Delaktighet att få vara med? att vara med och att kunna påverka sin situation?
Att uppleva delaktighet är en av de viktigaste faktorerna för att må bra och att utveckla en god självkänsla. Att må bra och ha en god självkänsla är viktiga faktorer i lärandet!
En studie av hälso- och trivselfrågor för elever med rörelsehinder i Stockholms skolor 10-åriga elever utan rörelsehinder 10-åriga elever med rörelsehinder Måltid Toa Måltid Toa Rast, Nöjen Sömn, vila Rast, nöjen Läxläsning Skolväg Sömn, vila Skolväg Läxläsning Lektioner Hjälpmedelsutprovn. Sjukgymnastik Lektioner Kristina Arhammar-Tjernström
Varför ämnet idrott och hälsa/motorik? Förstå samband mellan fysisk aktivitet, kost och livsstil för att må bra och ha en god hälsa. Utöva fysiska aktiviteter som bidrar till god kondition, styrka och rörlighet Pröva och uppleva olika aktiviteter som stimulerar och utvecklar motorik och perception Uppleva rörelseglädje och gemenskap samt öva samspel med kamrater i olika aktiviteter.
Går det att stimulera hjärnan till bättre skolprestationer? Ja, fysisk aktivitet, social interaktion, stimulerande miljö och musik tycks stimulera intelligensen. Omvänt så bryts psyket ner snabbt av stillasittande och ensamhet! Tomas Lindén, professor i neurologi
Pedagogens roll Bemötande förhållningssätt
Pedagogens roll Anpassningar: Omgivning Redskap och material Regler och organisation
En neuropsykiatrisk diagnos är en dålig grund för en åtgärdsplan för barn i behov av särskilt stöd. Diagnosen säger väldigt lite om barnets specifika styrkor och svagheter. Med mer kunskap går det att utforma en skolmiljö som gör att barnet klarar sig bättre Sven Bölte, Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap Karolinska institutet
Betyg och bedömning Kursplaner och kunskapskrav Skolinspektionen (granskning/tillsyn) Bedömningsstöd
Undantagsbestämmelsen Skollagen 10 kap. 21 (Grundskolan) Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 och 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
Undantagsbestämmelsen i praktiken Enstaka delar Rör sig om en eller två delar. (?) Funktionsnedsättning personliga förhållanden Det finns ingen lista över nedsättningar eller förhållanden utan all bedömning är individuell. inte av tillfällig natur kan tolkas som att det inte går över under den tid som eleven förväntas gå i skolan. Ett direkt hinder innebär att funktionsnedsättningen gör det omöjligt för eleven att nå uppsatta mål. Det är den betygssättande läraren som avgör om undantagsbestämmelsen ska användas eller inte.
Två sidor av undantagsbestämmelsen Överutnyttjas beroende på bland annat okunskap, snällhet, resursbrist och felaktigt stöd. Om du gör det här får du godkänt! Underutnyttjas beroende på bland annat okunskap samt egna urvals- och rättviseprinciper.
Anpassad fysisk aktivitet AFA SNAFA / nätverk
www.spsm.se Läromedelsutställning Frågor och svar Förfrågan om råd och stöd