D D D Teckenförklaring Alternativ 1 Alternativ 2 D D Befintliga ledningar, rivs Befintliga ledningar Ѕ Ѕ Ställverk Askim Nytt ställverk Askim! Stolpplatser Söderleden #I Potentiellt förorenade områden Ѕ Transformatorstation Ѕ D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Sisjövägen D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D D Södra Långebergsgatan Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier D D D Askims Industriväg Övrigt BKL4 Bilaga 2 Potentiellt förorenade områden Askim 0 0,1 Km Skala (A3): 1:2 500 Datum: 2018-02-23 ± Lantmäteriet MS2013\04895 Länsstyrelsen Skogsstyrelsen
Teckenförklaring Alternativ 1 Alternativ 2 D D Befintliga ledningar, rivs Befintliga ledningar Ѕ Ѕ Ställverk Askim Nytt ställverk Askim Söderleden! Stolpplatser Sisjövägen Södra Långebergsgatan Askims Industriväg Bilaga 1 Alternativa sträckningar Askim 0 0,1 Km Skala (A3): 1:2 500 Datum: 2018-02-23 ± Lantmäteriet MS2013\04895 Länsstyrelsen Skogsstyrelsen
Nya 145 kv markkablar i Askim, Göteborgs kommun i Västra Götalands län UNDERSÖKNINGSAMRÅD Ansökan om nätkoncession för linje Mars 2018 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se
Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Projektledare: Jacob Bengtsson Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander Undersökningssamråd Pöyry Sweden AB Box 24015, 104 50 Stockholm poyry.se Uppdragsledare: Robert Kozelka Handläggare: Malin Jönevall Malin Eriksson GIS: Emelie Widerberg Granskare: Birgitta Olanders Projektör: Göran Ståhle 2 (24)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Tillståndsprocessen 5 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt 7 2 Teknisk beskrivning... 8 2.1 Markkabelförläggning 8 2.2 Rivningsarbeten 9 3 Alternativ... 11 3.1 Metodik 11 3.2 Nollalternativ 11 3.3 Studerade alternativ 11 4 Elektromagnetiska fält... 15 5 Berörda intressen och bedömd påverkan... 16 5.1 Landskapsbild 16 5.2 Boendemiljö 16 5.3 Naturmiljö 16 5.4 Kulturmiljö 19 5.5 Friluftsliv 19 5.6 Markanvändning 19 5.7 Potentiellt förorenade områden 19 5.8 Planer och infrastruktur 20 6 Sammanfattande jämförelse av alternativen... 22 7 Bedömning om betydande miljöpåverkan... 24 Bilagor: 1. Karta över alternativa sträckningar 2. Karta över potentiellt förorenade områden 3 (24)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om tillstånd, nätkoncession för linje, för kablifiering av del av två befintliga luftledningar i Askim. Ledningarna är belägna i Göteborgs kommun, Västra Götalands län. Ellevio har för avsikt att markförlägga två befintliga 145 kv luftledningar närmast Ellevios ställverk Askim i Sisjöns industri- och handelsområde, beläget längs E6:an/Söderleden söder om Göteborg. Anledningen till att ledningarna ska kablifieras är att det pågår ett arbete med att uppdatera detaljplanen för området, detta för att möjliggöra etablering av nya fastigheter och verksamheter. För att möjliggöra nybyggnation krävs det att de befintlig luftledningar raseras och ersätts med markkablar. Dessutom planeras Ellevios ställverk att flyttas ca 150 m västerut. Arbetet med att uppdatera detaljplanen har initierats av Göteborgs Stad. Ledningssträckan som ska raseras utgörs av en kortare sträcka på totalt ca 630 meter. Den nya kablifierade sträckan utgör en sträcka på totalt ca 800 meter. Kabelsträckan går från en ny kabelstolpe som placeras i befintlig ledningsgata till ställverk Askim. Huvuddragen i detaljplanen för Sisjöns industriområde är att skapa god miljö för handel, kontor och service samt att möjliggöra en fortsatt utveckling i området. Markförläggning av ledningarna medför att den planerade exploateringen av området kan genomföras. Detta samrådsunderlag beskriver de studerade sträckningsalternativen samt kommande rivning av befintlig luftledningssträcka. Det utredningsområde inom vilka möjliga ledningsträckningarna undersökts kan ses i Figur 1. 4 (24)
Figur 1. Utredningsområde för sträckningsalternativen. 1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva planerad kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och samrådsunderlaget ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. 5 (24)
Om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Om det rör sig om betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras inom vilken en mer omfattade miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I detta projekt genomförs nu undersökningssamråd med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet. De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i Tabell 1 nedan. Samråd och tillståndsansökan för de aktuella ledningarna handläggs av Pöyry Sweden AB på uppdrag av Ellevio. Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Myndigheter Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Stad Göteborgs stad, Kretslopp och vatten Företag Skanova Swedegas AB, Anläggning Mölndal Energi Nät AB Trafikverket ITV/Processnät, Trafik, väg, installation Fastighetsägare Skärsnäppan AB Buffin Real Estate Sweden AB Primulat Kb Vargagården Kb AB Lbg30 Sisjön Fordonsgas Sverige AB Göteborgs Kommun Kb Alaska Kobbegården 10:4 Kb Lerholmen 5 Din Bil Stockholm Norr AB K/B Sirent Fastighetsförvaltning 1 K/B Sirent Fastighetsförvaltning 2 Tekno-Home AB Verksamhetsutövare Techno Model Tm AB Drives Group AB Tekno-Metall Fastigheter KB Ingenjörsfirman Myrén & Co. AB Cadtech Cyd Yacht Design AB Ingenjörsfirman Myrén & Co. AB:s Pensinsstift Yuksel Lidköping AB Alona Tec AB Backa Vvs AB Crab Controller Revision AB Göteborgs stad, trafikkontoret Trafikverket Försvarsmakten HKV Göteborg Energi AB Tele2 Sverige AB Alaska fastigheter AB Morkullan AB Geamatic-Gruppen AB AB Svetsteknik Kb Högsbo 38:2 Göteborg Hs 9 I Mölndal AB Maria Andalucia Göteborg AB Tekno-Metall Fastigheter Sisjön AB Fortum Distribution AB Göteborg Energi Nät AB Vertum Fastighets AB Igls Fastighets AB Tekno-Metall Fastigheter Askim AB Van Supply Teknik AB Carspect Mjuk Biltvätt Sverige AB TRI-STAR TAC Jarl Elowson AB Jernbergs Bil & Maskinservice AB Linus & Marie Nilsson Leg Nap UTAB Skyltcompaniet Malö Strömmar KB Hamilton & Partners Property AB 6 (24)
Enviro Technologies Global Solutions Europe AB Ludwigs Pool & Badrum Bygg AB Sjölin & olssons Glasmästeri AB T Ludwigs Holding AB Åbro Glasmästeri Elgiganten Coop Forum Jula AB Krabbeskärs Fisk & Skaldjur AB Kornans Apotek Lerholmens 5 KB Systembolaget AB Biltema Sisjön Bauhaus Varla fron KB Hamilton & Partners AB Trade Mark Consult Primulat KB Care Meal Systems AB Poalarglass HB Västsvenska Glass AB Kungskök AB Lunchexpress Sweden AB Malö Strömmar Ellös KB AB Kungsglass Sisjöns Plåt & Beslag Ab Assemblin El AB De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningarna och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För de nya markförlagda ledningarna kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningarna. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 7 (24)
2 Teknisk beskrivning 2.1 Markkabelförläggning Ledningarna kommer att förläggas som markkabel längs hela sträckningen. Med vilken metod de kommer att förläggas beror på de geologiska förutsättningarna. Varje ledning består av två kabelförband bestående av tre ledare var. Längs största delen av sträckan är markkablarna tänkta att förläggas i en ca 3,5 m bred och ca 1,1 djup kabelgrav, se Figur 2. När ledningarna ska passera under Sisjövägen och Stora ån kan styrd borrning användas. Figur 2. Principskiss på genomskärning av kabelgrav. Måtten som anges i figuren är ungefärliga. När kablarna ska förläggas kommer ett arbetsområde runt schaktet upprättas. Arbetsområdet är normalt mellan 10-15 m brett, se Figur 3. I de fall där utrymmet är trångt, till exempel förbi byggnader som står precis vid vägen, kan arbetsområdet minskas genom att flytta schaktmassorna till ett upplag en bit bort från arbetsområdet. ca 10-15 m Figur 3. Exempelbild på arbetsområdet vid kabelförläggning. 8 (24)
Vid schaktfri förläggning behövs plats för maskiner och annan nödvändig utrustning vid startoch slutpunkt. Vanligtvis grävs då en grop vid start- och slutpunkten. Sedan slås, hamras eller trycks ett foderrör per ledare mellan startgrop och mottagningsgrop. I foderröret förläggs sedan kabeln. Två nya kabelstolpar kommer att uppföras vid Södra Långebergsgatan. Kabelstolparna placeras i befintlig luftledningsgata. Hur stolparna kommer utformas bestäms i projekteringsstadiet. Se exempel på utformning i Figur 4. Figur 4. Till vänster nuvarande ledningsstolpe på Södra Långebergsgatan, närmast i bilden. Till höger ett exempel på utformning av nya kabelstolpar som kommer placeras hitom nuvarande ledningsstolpe. Under driftskedet kommer en ca 6 m bred ledningsgata hållas fri från träd och buskar över kablarna. 2.2 Rivningsarbeten Rasering av de två luftledningarna på sträckan innebär borttagande av fyra stålstolpar samt uppförande av en ny kabelstolpe i stål för övergång mellan luft- och markkabelutförande. Figur 5. Bild över vinkelstolpe närmast Sisjövägen. 9 (24)
En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned reglar, isolatorkedjor och sist stålkonstruktionen. De platsgjutna fundamenten grävs upp i sin helhet. Schaktgropen återfylls. Vinkelstolpen närmast Sisjövägen är stagad, se Figur 5. Stagens förankring består normalt av ca 2-3 meter långa slipers som är salt- eller kreosotimpregnerade. Dessa är nedgrävda ca 2 meter i marken. Vid Sisjövägen bedöms det inte som möjligt att gräva upp stagförankringen. Det skulle innebära för stor påverkan på den intilliggande vägen. Det föreslås därför att stagen kapas strax under marknivån. Även stolpen närmast ställverket är stagad. Dessa stag bedöms kunna tas upp, men närmare dialog om detta kommer ske med markägaren. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålmaterial och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Träslipers transporteras till godkänd förbränningsanläggning. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd. 10 (24)
3 Alternativ 3.1 Metodik Till grund för nedanstående underlag ligger skrivbordsstudier av kända och registrerade naturoch kulturvärden och studier av ortofoton. Merparten av informationen kommer från länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets geodata. Någon inventering i fält av arter har inte bedömts som nödvändig inför denna ansökan om nätkoncession för linje. Konsekvensbedömningar har gjorts i enlighet med Ellevios bedömningsgrunder. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen markförläggning av de befintliga luftledningarna kommer att ske. Det medför att möjligheten för bebyggelse av nya fastigheter och verksamheter i området inte är möjligt. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkablarna skulle medföra uteblir. 3.3 Studerade alternativ 3.3.1 Alternativa utformningar När det gäller teknikval är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv-170 kv) som luftledning då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. I aktuellt område bedöms det inte som möjligt att förverkliga stadens exploateringsplaner med ett luftledningsutförande, vare sig i befintlig eller i ny sträckning, varför det endast presenteras markkabelalternativ. 3.3.2 Alternativa sträckningar De alternativa sträckningarna har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet, samt att befintliga vägar och ledningar om möjligt följs då dessa markområden redan är ianspråktagna. Lämplig placering av markkablarna har föreslagits i eller i närheten av befintliga gång- och cykelbanor samt i dikeskanten längs befintliga vägar. Vidare har största möjliga hänsyn tagits till befintliga och framtida fastigheter, verksamheter och natur- och kulturlämningar. Föreslagna sträckningar har även undersökts översiktligt i fält. Två alternativa sträckningar har identifierats, se Figur 6 och Figur 7 samt Bilaga 1. Från planerad kabelstolpe vid befintlig luftledning följer alternativen befintlig infrastruktur, vilket ger en mindre spridning av påverkan. Söder om vattendraget Stora ån har gemensam sträckning valts. 11 (24)
Figur 6. Karta över alternativa sträckningar samt den befintliga ledningen som ska rivas. Figur 7. Översiktskara över projektområdet. Lila sträckning är alternativ 1 och grön sträckning är alternativ 2. Sträckningarna är ungefärligt inritade. Källa: GoogleMaps. Alternativ 1 (lila streckad linje) Sträckningen följer befintlig luftledningssträckning västerut fram till korsningen Sisjömotet/Sisjövägen. Därefter sträcker sig kablarna söder ut längs med Sisjövägen i ca 140 m, 12 (24)
Figur 8, för att sedan återigen vika av mot väster, passera söder om Stora ån och fortsätta ca 350 m på Askim Industriväg förbi befintligt ställverk och fram till nytt ställverk, se Figur 9. Längden på sträckningen för alternativet är ca 800 m. Figur 8. Bild över Sisjövägen och befintlig luftledning som ska rivas. Ledningarna planeras korsa vägen bortom trafikljusen. Källa: GoogleMaps. Figur 9. Bild över Askim industriväg och befintligt ställverk. Ledningarna planeras förläggas på höger sida om bilvägen. Källa: GoogleMaps. Alternativ 2 (grön streckad linje) Från kabelstolpen går sträckningen mot västsydväst ca 65 m, för att sedan vinkla av mot söder och följa på västra sidan om Södra Långebergsgatan på en sträcka om ca 195 m. Därefter viker ledningarna av mot väster och passerar två infarter till handelsområden, Figur 10, fram till Sisjövägen där kablarna fortsätter norrut för att ansluta till samma sträckning som alternativ 1 vid korsningen Sisjövägen/Askim Industriväg. Sträckningen följer sedan alternativ 1 fram till det nya ställverket. Längden på sträckningen för alternativet är ca 900 m. 13 (24)
Figur 10. Bild över lokalgata mellan Bauhaus och Biltema med infarter till handelsområde. Enligt alternativ 2 planeras ledningarna att placeras till höger i bilden. Källa: GoogleMaps. 14 (24)
4 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Ellevios avsikt är att uppfylla myndigheternas rekommendationer vid planering av nya ledningar. Magnetfältsberäkningar har skett med avseende på att två markkablar. Beräkningarna har antagit en årsmedelströmlast på 209 A respektive 130 A. Resultatet från magnetfältsberäkningarna illustreras i Figur 11. Figur 11. Det uppkomna magnetfältet ± 20 meter från mitten på schaktet 15 (24)
5 Berörda intressen och bedömd påverkan 5.1 Landskapsbild Landskapsbilden utmed sträckningen präglas i huvudsak av exploaterad mark, mindre skogspartier och vägar. Norr om det aktuella området går Europaväg E6/Söderleden. I den södra delen av det aktuella området ligger Sisjöns industriområde. Närmaste bostäder ligger ca 0,5 km från ombyggnadsförslaget. Sydost om det aktuella området ligger Holmekullen som är ett lövoch hasseldominerad lövskogsparti samt en golfbana. Genom det aktuella området rinner Stora ån som är ett vattendrag. Inget område som skyddas eller är utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden berörs av de planerade markkablarna. 5.1.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Båda alternativen planeras som markkablar antingen delvis längs med befintlig ledningsgata eller längs med befintliga vägar i ett redan väl exploaterat område. Miljöns känslighet för kraftledningar är större i oberörda områden eller skyddade områden kopplat till upplevelsevärdet, än vad det är här. Markkablar ger ingen visuell påverkan och förändringar i den omedelbara landskapsbilden till följd av yttre händelse förknippas framförallt med byggtiden. Under byggfasen kan visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmateriel förekomma. Andra visuella förändringar som kan påverka landskapsbilden till följd av projektet kan vara om man inte kan undvika att ett träd måste tas ned, men i den större skala som landskapsbilden ofta bedöms förväntas ingen betydande påverkan. 5.2 Boendemiljö Inget permanent boende finns i det aktuella området och närmast belägna bostadshus återfinns på Nergårdsvägen, väster om industriområdet och ca 0,5 km från de planerade markkablarna. 5.2.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Inga negativa konsekvenser kommer uppstå på boendemiljön till följd av magnetfält, då avståndet är så stort. Det tillfälliga bullret från arbetsmaskiner bedöms inte heller påverka boendemiljön då avståndet är så stort. 5.3 Naturmiljö De framtagna sträckningarna berör inga skyddade områden enligt 7 kapitlet miljöbalken. Markkablarna korsar vattendraget Stora ån, se Figur 12, vilken omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Enligt Vattenmyndigheten uppnår vattendraget ej god kemiskt status samt måttlig ekologisk status. Framförallt överskridande kvicksilvervärden påverkar den kemiska statusen och den ekologiska statusen påverkas till största delen av mänskliga aktiviteter i form av dammar och andra hinder som påverkar vattenlevande djur att vandra i vattensystemet. Miljökvalitetsnormerna för Stora ån är god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status med tidsfrister till 2021 eller 2027. 16 (24)
Figur 12. Karta över vattendraget Stora ån utmed sträckningsalternativen. Inom det aktuella området har grundvattenförekomsten Frölunda identifierats se Figur 13. Grundvattenförekomsten är en sand- och grusförekomst. Miljökvalitetsnormerna för förekomsten har fastställts till god kemisk status och god kvantitativ status. Enligt vattenmyndigheterna finns risk för att förekomsten inte uppnår god kemisk status år 2021 på grund utav mänskliga aktiviteter där väg och tätort utgör de största påverkanskällorna. För alternativ 1 som planeras att förläggas i befintlig ledningsgata behöver mindre träd och sly avverkas. För alternativ 2 finns inget behov av avverkning. 17 (24)
Figur 13. Karta över grundvattenområdet Frölunda över sträckningsalternativen. 5.3.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Den främsta påverkan på naturmiljön vid förläggning av markkabel utgörs av de kabelschakt som behöver grävas, alternativt sprängs, längs sträckningen. En markkabel har inte lika lätt som luftledning att undvika känsliga områden med naturvärden och vid förläggning av markkabel påverkas känsliga områden framförallt vid byggnation och underhållsarbeten. För att minimera påverkan planeras schaktfri förläggning av markkablarna under Stora ån. På så vis undviks vattenområdet och risken för grumlande aktiviteter. Körning i vattendraget kommer inte ske, utan Askims Industriväg används vid passage av Stora ån. Träd och buskar får inte växa upp ovanför kabelschaktet, då rötterna kan skada kablarna och dessutom måste ledningsgatan hållas framkomlig för felavhjälpning och underhåll. Visst buskage, i strandzonen närmast Stora ån, bör kunna lämnas orörd i och med att kablarna borras under vattendraget. Ån ligger dock inom detaljplaneområdet och kan således komma att påverkas av exploateringsplanerna. För att minimera risken för utsläpp och påverkan på mark- och vattenmiljöer ställer Ellevio krav på anlitade entreprenörer. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel samt använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörjoch hydrauloljor. Motorsågar och röjsågar etc. skall köras på alkylatbensin. Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter (från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) avseende utformning och kontroll. Risken bedöms därmed som mycket liten. 18 (24)
5.4 Kulturmiljö Den planerade ledningarna berör inget riksintresse för kulturmiljövård, kulturreservat eller några forn- och kulturlämningar enligt 3 kap 6 miljöbalken. 5.4.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Då inga skyddade områden för kulturmiljö berörs av de planerade markkablarna bedöms inga förebyggande åtgärder som nödvändiga. Om det under byggskedet skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. 5.5 Friluftsliv Markkablarna berör inte några kända områden för friluftslivet och det finns inte heller några kända vandringsleder i området. 5.5.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Då inga skyddade områden för friluftsliv berörs av de planerade markkablarna bedöms markkablarna inte medföra några konsekvenser för friluftslivets intressen. 5.6 Markanvändning Pågående markanvändningen inom det berörda området utgörs huvudsakligen av industri i form utav byggvaruhandel, matvarubutiker och lagerlokaler. Den föreslagna ledningssträckningen är planerad att markförläggas från befintligt ställverk till en ny kabelstolpe vid Södra Långebergsgatan, kabelstolpen placeras i befintlig luftledningsgata. 5.6.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder Ingen mark som används för jord- eller skogsbruk berörs av planerad markkabelsträckning. Inga förebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga. 5.7 Potentiellt förorenade områden Inom utredningsområdet har tre områden med potentiella föroreningar identifierats. Dessa utgörs av en transformatorstation tillhörande Ellevio samt två fastighet längs Södra Långebergsgatan, se Figur 14 och Bilaga 2. 19 (24)
Figur 14. Karta över potentiellt förorenade områden. 5.7.1 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder I det aktuella området har stora markarbeten och byggnationer skett de senaste åren. Alternativen sträcker sig i utkanten av en respektive tre potentiellt förorenade områden. Det är i dagsläget oklart om föroreningarna sanerats vid tidigare ombyggnationer. Provtagning kommer att ske i samband med entreprenaden för att ta reda på om föroreningar förekommer i schaktmassorna. 5.8 Planer och infrastruktur En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner är inte såsom en detaljplan juridiskt bindande, endast vägledande. 5.8.1 Översiktsplan Kraftledningarna berör ett område som är utpekat som verksamhetsområde i översiktsplanen för Göteborg, 2009. 5.8.2 Detaljplan Den planerade ledningssträckningen går till stor del inom två detaljplanerade områden. Båda detaljplanerna, Göteborgs Stad II-5179 och II-4798, syftar till att skapa en god miljö för handel, kontor och service, förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik och möjliggöra för fortsatt utveckling inom området. Planerna vann laga kraft 2014 respektive 2005. Det pågår ett arbete med att uppdatera detaljplan II-4798 samt ta fram nya detaljplaner för delar av området benämnt 20 (24)
Tre detaljplaner i Sisjön. Samrådet för dessa detaljplaner genomfördes under hösten 2011. Detaljplanerna har ännu inte vunnit lagakraft. Ledningen är tänkt att placeras i befintliga vägar och dikesområde. Det finns i detaljplanernas inga bestämmelser som hindrar alternativens sträckningar. 5.8.3 Infrastruktur Sträckningsförslaget föreslås att placeras i eller i närheten av befintliga gång- och cykelbanor samt i dikeskanten längs befintliga vägar. Båda alternativen korsar vägkorsning Sisjövägen/Askim industriväg, alternativ 2 korsar även Södra Långebergsgatan och två infartsvägar till handelsområden. Europaväg E6, även kallad Söderleden, går strax norr om föreslagna sträckningar. Europaväg E6 är utpekad som led för farligt gods samt riksintresse befintlig väg. 5.8.4 Bedömning av påverkade områden samt förebyggande åtgärder På grund av behovet av arbetsytor kommer framkomligheten på angränsande vägar och infarter till handelsområden att tillfälligt begränsas under byggskedet. Vid ett markarbete längs med alternativ 1 finns grönområden och parkeringsytor som kan användas för upplägg av material och minska arbetsytornas påverkan på framkomligheten i området. För att möjliggöra markförläggning av kablar längs alternativ 2 kommer hela eller delar av Södra Långebergsgatan och lokalgatan mellan Biltema och Bauhaus behöva stängas av. Detta innebär att framkomligheten för gång-, cykel- och biltrafikanter kommer vara begränsad under anläggningsskedet och behöva ledas om till andra vägar. Detta kan komma att påverka verksamhetsutövande och dess kunder negativt. I projekteringsfasen kommer en trafikplan över området att tas fram, där gående, cyklister och bilister tas i beaktande, så att påverkan blir så liten som möjligt. För att underlätta framkomligheten kan, om möjligt, t ex plåtar eller liknade lägga över kabelgraven. 21 (24)
6 Sammanfattande jämförelse av alternativen För att enkelt kunna se vad som skiljer de olika alternativen åt har aspekter listats för respektive sträckningsalternativ i Tabell 2. Sträckningarna jämförs med en korridor på 50 m på vardera sida om ledningarna. Tabell 2. Sammanställning av aspekter för alla sträckningsalternativ i Askim Aspekt Alternativ 1 Alternativ 2 Teknik Markkabel Markkabel Längd Ca 800 m Ca 900 m Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Behov av trädavverkning Korsar ett vattendrag samt går igenom grundvattenområde. Berör inget riksintresse för kulturmiljövård och inte heller annan kultmiljö är identifierad i området. Går huvudsakligen genom industriområde. Alternativet läggs i befintlig ledningsgata där mindre träd och sly kan behöva avverkas. Samma som alternativ 1. Samma som alternativ 1. Samma som alternativ 1. Inget behov av trädavverkning. Berörda gång- och cykelvägar Ca 325 m Ca 675 m Antal vägkorsningar Antal infarter till handelsområden Infrastruktur Potentiellt förorenade områden Bebyggelse Korsar vägkorsning Sisjövägen/ Askims industriväg. Passerar inga infarter till handelsområden. Passerar ca 250 m längs riksintresse för befintlig väg. Passerar ett potentiellt förorenat område inom 50 m. Inga bostäder inom ca 0,5 km. Närmsta bebyggelse utgörs främst av byggvaruhandel och lagerlokaler. Korsar Södra Långbersgatan samt vägkorsning Sisjövägen/Askims industriväg. Passerar en infart till två handelsområden. Passerar ca 50 m längs riksintresse för befintlig väg. Passerar tre potentiellt förorenade områden inom 50 m. Samma som alternativ 1. Utifrån den sammanvägda bedömningen avseende på natur- och kulturvärden, kommande anläggningsarbete samt påverkan för allmänheten och verksamhetsutövare vid både anläggning, 22 (24)
drift och underhåll av markkablarna så förordar Ellevio alternativ 1. Längs med alternativ 1 finns ett större antal grönområden och parkeringsytor som kan användas som arbetsyta för maskiner och uppläggning av material under byggskedet jämfört med alternativ 2. Detta medför även att påverkan på trafiken i området blir mindre för alternativ 1. Eftersom alternativ 1 delvis förläggs i befintlig ledningsgata och inte berör några infartsvägar till handelsområden förväntas påverkan för allmänheten och verksamhetsutövare bli mindre än för alternativ 2. Även vid framtida underhållsarbeten av kabeln, då schaktet kan behövas grävas upp igen, förväntas påverkan på allmänheten och verksamheterna i området bli mindre längs alternativ 1. 23 (24)
7 Bedömning om betydande miljöpåverkan Enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) 8 punkt 8 ska den som avser att bedriva en verksamhet göra en bedömning i frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas. De föreslagna sträckningarna är framtagna med hänsyn till områdets befintliga och kommande verksamheter, naturvärden och tekniska egenskaper. Det aktuella området är redan exploaterat och kablifieringen möjliggör fortsatt utvecklig av området. Längs de föreslagna sträckningarna finns endast enstaka naturvärden och inga kulturvärden registrerade. Naturvärdena är redan idag påverkade av verksamheterna i området och förläggningen av kablarna bedöms inte påverka dessa i någon större utsträckning. Utifrån tillgänglig information om sträckningarna och hänsyn till kriterier i miljöbedömningsförordningen (2017:966) 10-13 bedömer Ellevio att inget av alternativen bör ha betydande miljöpåverkan. 24 (24)