Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och. god folkhälsa

Relevanta dokument
Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Låt oss prata mat matsvinn, matförpackningar och matsäkerhet. Tre recept för en smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Hälsan och maten Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och handelns arbete för bättre matvanor.

Hälsan och maten Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Svensk Dagligvaruhandel tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kostpolicy för skola och förskola

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Märkningsdagen 6 december 2017

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Testa dina vanor Hälsotest

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Anette Jansson, Livsmedelsverket

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kosten kort och gott

Folkhälsopolitiskt program

kostpolicy för botkyrka kommun

Grupp 1: 1. Vilka brister anser du finns i samhället när det gäller matöverkänslighet?

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Namn: Anders Andersson Datum:

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Visionen för maten i Kiruna kommun

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Förordning (EU) 2017/1798. Sammansättning och märkning komplett kostersättning för viktkontroll från 27 oktober 2022

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

Pedagogik kring mat och hälsa

Testa dina vanor Hälsotest

Max Fettbok- slut 2008 e

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

1 (10) Folkhälsoplan

Ekologisk livsmedelsmarknad

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Testa dina vanor Hälsotest

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Kostpolicy. Riktlinjer

Matprat i primärvården

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Vad påverkar vår hälsa?

Dagligvaruindex. Januari 2019

Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn

Älsklingsmat och spring i benen

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Den egna handlarens röst och stöd

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q #5

Kost i skola och barnomsorg

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Konkurrensen i Sverige Kapitel 28 Livsmedelshandel RAPPORT 2018:1

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Dokument 11646/03 DENLEG 44 SAN 162 CODEC 1024

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kostpolicy för Äldreomsorgen

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Transkript:

Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa 1

Vi verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation för dagligvaruhandeln som är en viktig del av livsmedelskedjan. Vi tar fram branschriktlinjer och överenskommelser, svarar på remisser och arbetar med samhälls- och näringspolitiska frågor. Våra medlemsföretag är Axfood, Bergendahls Food, Coop Sverige, ICA Sverige, Lidl Sverige, och Livsmedelshandlarna. 2

Dagligvaruhandeln en viktig samhällsaktör som ger näring åt Sverige Varje dag görs miljontals besök i den svenska dagligvaruhandeln. För vissa är livsmedelsbutiken en viktig mötesplats, för många en inspirationsplats för nya spännande varor och för andra ett nödvändigt stopp i jakt på kvällens middag. Oavsett anledning fyller maten en livsnödvändig och lustfylld roll i människors liv. Som Sveriges dagligvaruhandelsaktörer har vi ett ansvar för den mat vi säljer, hur den påverkar människors hälsa. I denna skrift berättar vi om det gemensamma branscharbetet som dagligvaruhandeln gör inom området: Maten och folkhälsan. Dagligvaruhandeln vill naturligtvis sälja varor, men då vi vet att handeln har påverkan på vad människor äter är vi också måna om att bidra till lösningar eller förändringar inom folkhälsoområdet. Därför engagerar vi oss i arbetet för goda matvanor bland den svenska befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten 1) uppger mer än hälften (51 procent) av befolkningen att de har övervikt eller fetma och samtidigt visar undersökningar att var tredje svensk följer en diet, långsiktigt eller ibland. 2) Tillsammans med politiker, ansvariga myndigheter och övriga aktörer i livsmedelskedjan vill dagligvaruhandeln bidra till goda matvanor. Vi vill göra det med en saklig och vetenskaplig debatt och genom det arbete som sker på dagligvaruhandelsaktörernas huvudkontor och hela vägen ut till de enskilda runt 3 000 butikerna i landet. 1) Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2) Inizio på uppdrag av SvD inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel, januari 2017 3

Världen har gått samman för att uppfylla 17 globala mål för hållbar utveckling till 2030. Enligt delmål 3:4 ska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar minska med en tredjedel. Det ska ske genom förebyggande insatser och behandling. Goda matvanor är ett exempel på förebyggande insats. I Sverige arbetar Livsmedelsverket med förebyggande insatser vad gäller goda matvanor. Bland annat genom sitt ägandeskap av Nyckelhålsmärkningen och genom att informera den svenska befolkningen om de nationella kostråden. 4

Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa Svensk Dagligvaruhandels fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa är ett ramverk som beskriver vad dagligvaruhandeln gör gemensamt. Utöver det branschgemensamma genomför dagligvaruhandelsaktörerna företagsspecifika insatser. 1. Hälsofokus i sortimentet och vid produktutveckling Dagligvaruhandeln strävar efter att erbjuda ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter i relevanta kategorier. Maten ska både smaka gott och ha en bra sammansättning av näringsämnen. I sortiments- och produktutveckling av de egna märkesvarorna strävar dagligvaruhandelsaktörerna efter att använda nyckelhålsmärkningen i så hög utsträckning som möjligt samt ta hänsyn till folkhälsoutmaningar som presenteras av Livsmedelsverket och forskare. Ett exempel är att sänka salthalten i utvalda livsmedel. Dagligvaruhandeln arbetar för att påverka i frågor som är viktiga för konsumenternas hälsa. Dagligvaruhandeln var till exempel med och fasade ut transfetter och vi säger nej till azofärgämnen i livsmedel. Vi har även infört åldersgräns vid försäljning av energidrycker. Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för allergiker, matöverkänsliga och andra med speciella matpreferenser. Branschen för kontinuerligt en dialog med Astma- och allergiförbundet och Celiakiförbundet. Genom färdiga matkassar bidrar dagligvaruhandeln med måltider som är näringsrika och väl sammansatta ur ett hälsoperspektiv. Matkasseutbudet har också, under de senaste åren, utvecklats och anpassats efter olika preferenser som laktosfritt, vegetariskt etcetera. 2. Märkning och information för att göra konsumenterna mer medvetna Dagligvaruhandelsaktörerna förespråkar Nyckelhålsmärkningen och har efterfrågat en omfattande statlig satsning för att marknadsföra märkningen. Konsumenterna ska möta korrekta och tydliga märkningar på produkter så att de kan göra medvetna val. 5

3. Inspiration till hälsosamma val i marknadsföring och information Dagligen besöks livsmedelsbutikerna av miljontals kunder. Det ger dagligvaruhandeln möjligheter att uppmuntra till hälsosamma val. Nudging mot hälsosamma val och exponering av frukt och grönt är några metoder som visat sig vara framgångsrika. Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att främja hälsosamma val i marknadsföring och annan informationsspridning. Företagens medlemstidningar och webbsidor är viktiga kanaler. Dagligvaruhandeln följer regelbundet upp hur stor del av marknadsföringen som utgörs av nyckelhålsmärkt, frukt och grönsaker samt utrymmesmat som godis, chips, läsk, kakor med mera. Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil för såväl kunder som egna medarbetare genom sponsring av till exempel motionslopp, ungdomsidrottsklubbar, skolprojekt och intern friskvård. 4. Hälsokunniga medarbetare visar vägen Det krävs kunniga medarbetare för att hälsoaspekten ska finnas med i allt från sortiments- och produktutveckling till marknadsföring och butiksexponering. Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har anställda dietister, kockar, hushållslärare, kostekonomer, livsmedelsagronomer och andra professioner med hälsovetenskaplig kunskap. 5. Forskning viktigt när det handlar om matens påverkan på hälsan Dagligvaruhandelsaktörernas hälsoarbete vilar på de allra senaste forskningsrönen kring vad kroppen behöver för att må bra. Livsmedelsverkets råd och rekommendationer är grunden. Dagligvaruhandeln följer aktuell forskning inom mat- och hälsoområdet och deltar med representanter i forskningsprojekt. Ett exempel är det Vinnovafinansierade projektet, ett samarbete med livsmedelsföretag och RISE, där nya tekniker för att sänka salthalten i livsmedel utvecklas. Inom ramen för Sweden Food Arena bidrar dagligvaruhandeln med forskning och utveckling inom hälsa och smak. Svensk Dagligvaruhandel finansierar också en doktorand på Handelshögskolan i Stockholm för att ytterligare stärka förståelsen för konsumentbeteende i butik. 6

Politikens bidrag för att vi ska nå hela vägen Det finns ett antal insatser som dagligvaruhandeln anser att politiken kan genomföra i syfte att underlätta arbetet för goda matvanor. Dagligvaruhandeln tror på nyckelhålsmärkningen och att den kan vara ett enkelt och bra verktyg för konsumenter att göra hälsosammare val i butiken. Men det behövs ordentliga marknadsföringssatsningar för att nyckelhålsmärkningen ska bli relevant hos konsumenterna igen. EU-förordningen nr 1924/2006 hindrar aktörer, som exempelvis dagligvaruhandeln, att informera och folkbilda om livsmedel på konsumenternas villkor. Dagligvaruhandeln ser därför gärna att Sverige arbetar aktivt och kraftfullt för att försöka få till förändringar i EU-förordning nr 1924/2006, i syfte att göra det möjligt för exempelvis livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln att kommunicera konsumentanpassade närings- och hälsopåståenden. 7

Kontakt Karin Brynell VD +46 709 75 80 85 karin.brynell@svdh.se Mona Lauermann Orheden Sakkunnig hälsa och livsmedelssäkerhet +46 705 52 89 40 mona.lauermannorheden@svdh.se Anna Jönsson Kommunikationschef +46 709 80 32 09 anna.jonsson@svdh.se info@svenskdagligvaruhandel.se www.svenskdagligvaruhandel.se Facebook: svenskdagligvaruhandel LinkedIn: svenskdagligvaruhandel Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60 SE-103 29 Stockholm 8