Vad är ljus? Fundamental krafter. James Clerk Maxwell. Kapitel 3, Allmänna vågekvationen. Maxwells ekvationer i vakuum FAF260

Relevanta dokument
Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Vågrörelselära och optik

The nature and propagation of light

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten i Griths.

Vågrörelselära och optik

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Tentamen i Fotonik , kl

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Gauss Linsformel (härledning)

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Förra föreläsningen. Reglerteknik AK F6. Repetition frekvensanalys. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar.

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa

7 Elektricitet. Laddning

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Föreläsning 6: Polarisation

Laboration i Geometrisk Optik

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Luft. film n. I 2 Luft

Nivåmätning Fast material Flytande material

Föreläsning 6: Polarisation

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Vågrörelselära och optik

Sammanfattning av STATIK

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Repetition Ljus - Fy2!!

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Föreläsning 12. Tidsharmoniska fält, komplexa fält (Kap ) Plana vågor (Kap ) i Griffiths

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Kapitel 35, interferens

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Polarisation Stockholms Universitet 2011

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Tentamen i Fotonik , kl

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Tentamen i Våglära och optik för F

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Alla svar till de extra uppgifterna

v F - v c kallas dispersion

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Svar och anvisningar

Chalmers tekniska högskola och April Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I =

Transkript:

FA0 Vad ä ljus? FA0 Lunds Univesitet 016 Fundamental kafte FA0 Lunds Univesitet 016 James Clek Maxwell FA0 Lunds Univesitet 016 Gavitatin Elektmagnetism föenades på 1800 talet Staka känkaften Svaga känkaften 3 4 FA0 Lunds Univesitet 016 Kapitel 3, Allmänna vågekvatinen FA0 Lunds Univesitet 016 Maxwells ekvatine i vakuum s s v x s - patikelföflttningen A - amplitud t - tid T - peidtid x - psitin λ - våglängd α -fas v - vågens hastighet t x s( x, t) Asin T s s T s s x, x, x s s T x s s v x B E E B E 0 B 0 E - Elektiskt fält B - Magnetiskt fält t - tid 0 - pemittiviteten fö vakuum 0 - pemeabiliteten fö vakuum - nablapeatn 5 6 Las Rippe, Atmfsik/LTH 1

FA0 FA0 Lunds Univesitet 016 Maxwells ekvatine i vakuum Elektmagnetisk planvåg FA0 Lunds Univesitet 016 7 B E E B E 0 B 0 1D E B x B E x E - Elektiskt fält i -iktning B - Magnetiskt fält i -iktning x - psitin i utbedningsiktningen t - tid 0 - pemeabiliteten fö vakuum 0 - pemittiviteten fö vakuum - nablapeatn 8 E B x B E x E E 1 E x E x E B x x B E x s v s x 0 = pemittiviteten fö vakuum 0 = pemeabiliteten fö vakuum 1 0 = 8,754 10-1 As/Vm 0 = 4 10-7 Vs/Am =9979458 m/s FA0 Lunds Univesitet 016 FA0 Lunds Univesitet 016 "The speial the f elativit wes its igins t Maxwell's equatins f the eletmagneti field." Hu se en elektmagnetiskvåg ut? 10 11 FA0 Lunds Univesitet 016 Elektmagnetiska våg FA0 Lunds Univesitet 016 E 0 B 0 x 13 14 Las Rippe, Atmfsik/LTH

FA0 FA0 Lunds Univesitet 016 Pism Ljus påvekas av mateialet sm det ppagea i h lika fekvense påvekas lika. Optiks 1704 Isaa Newtn (1643 177) FA0 Lunds Univesitet 016 15 16 FA0 Lunds Univesitet 016 Newtns expeiment med pism Ljushastighet h intensitet FA0 Lunds Univesitet 016 v I 1 1 E v ljushastigheten ljushastigheten i vakuum I intensiteten=enegi/(tid h aea) pemittiviteten fö vakuum pemeabiliteten fö vakuum =pemittivitetstalet= n pemeabilitetstalet E 0 Elektiska fältets amplitud 17 19 Btningsindex Definitin: n v n vak mat FA0 Lunds Univesitet 016 - ljusets hastighet i vakuum v - ljusets hastighet i ett mateial n - btningsindex λ vak - Ljusets våglängd i vakuum λ mat - Ljusets våglängd i mateialet Gemetisk ptik eflektin h btning FA0 Lunds Univesitet 016 0 3 Las Rippe, Atmfsik/LTH 3

FA0 Gemetisk ptik Reflektin h btning Avbildning med linse Plana h buktiga spegla FA0 Lunds Univesitet 016 Optiska sstem Optiska instument Vad ä ptik? FA0 Lunds Univesitet 016 Föeläsning 7 9 Föeläsning 10 13 4 34 Vad ä ptik? FA0 Lunds Univesitet 016 Hugens pinip Chistian Hugens (169 1695) FA0 Lunds Univesitet 016 Kvantptik E M ptik Vågptik Stålptik Ftne Våg Våg Ståla Vaje punkt på en vågfnt utgö en källa fö ikuläa elementavåg. Vaje elementavåg ha samma fekvens h utbedningshastighet sm pimävågen i den punkten. Pimävågens psitin vid en senae tidpunkt ges av summan av alla elementavåg. 35 45 FA0 Lunds Univesitet 016 Hugens pinip: Vattenanalgi Plana vattenvåg passea en spalt. Nä spaltöppningen böja bli lika liten sm våglängden likna vågfntena en elementavåg efte passagen Hugens pinip: Vattenanalgi FA0 Lunds Univesitet 016 46 47 Las Rippe, Atmfsik/LTH 4

FA0 FA0 Lunds Univesitet 016 Hugens pinip: Vattenanalgi Våg sm böje sig king en ö Pht b Fjellange Wideøe A.S. Hugens pinip Vaje punkt på en vågfnt utgö en källa fö ikuläa elementavåg FA0 Lunds Univesitet 016 48 49 Hugens pinip FA0 Lunds Univesitet 016 Hugens pinip FA0 Lunds Univesitet 016 Vaje punkt på en vågfnt utgö en källa fö ikuläa elementavåg Vaje elementavåg ha samma fekvens h utbedningshastighet sm pimävågen i den punkten Vaje punkt på en vågfnt utgö en källa fö ikuläa elementavåg Vaje elementavåg ha samma fekvens h utbedningshastighet sm pimävågen i den punkten Pimävågens psitin vid en senae tidpunkt kan knstueas fam med hjälp av elementavågna 50 51 Hugens pinip FA0 Lunds Univesitet 016 FA0 Lunds Univesitet 016 Begepp inm gemetisk ptik Ståle Ståle: Ange i vilken iktning enegin tanspteas Vågfnt: Yta i mden dä en våg ha knstant fas Fungea ba endast då våglängden ä fösumbat liten i föhållande till stleken på de ptiska kmpnentena 5 53 Las Rippe, Atmfsik/LTH 5

FA0 Reflektinslagen i FA0 Lunds Univesitet 016 v i - infallande ljusets hastighet v - eflekteade ljusets hastighet α i - infallande ljusstålens vinkel α - eflekteade ljusstålens vinkel Btningslagen i ni T FA0 Lunds Univesitet 016 v i - infallande ljusets hastighet v t - tansmitteade ljusets hastighet n i - btningsindex fö i n t - btningsindex fö t α i - infallande ljusstålens vinkel α t - tansmitteade ljusstålens vinkel T - peidtiden i i n i n t i x i x t v v i t T n t t 54 55 Femats pinip FA0 Lunds Univesitet 016 Btning h eflektin FA0 Lunds Univesitet 016 Ljuset välje alltid den snabbaste vägen fån punkt A till punkt B Föklaa både eflektinslagen h btningslagen Reflektinslagen: i Btningslagen (Snell s lag): n i n t i n sin n sin i i t t n i - btningsindex fö i n t - btningsindex fö t α i - infallande ljusstålens vinkel α t - tansmitteade ljusstålens vinkel α - eflekteade ljusstålens vinkel t 56 57 Exempel: Btningslagen FA0 Lunds Univesitet 016 Dispesin Btningsindex be på våglängden FA0 Lunds Univesitet 016 58 60 Las Rippe, Atmfsik/LTH 6

FA0 Exempel: Pisma FA0 Lunds Univesitet 016 Exempel: Planpaallell platta FA0 Lunds Univesitet 016 61 6 Exempel: Regnbågen FA0 Lunds Univesitet 016 Regnbågen FA0 Lunds Univesitet 016 Btning h ine eflektin i en vattendppe 63 64 Ttaleflektin FA0 Lunds Univesitet 016 g 45, 5 Exempel: Optiska fibe FA0 Lunds Univesitet 016 Gänsvinkel fö ttaleflektin: nt g asin n i 65 66 Las Rippe, Atmfsik/LTH 7