Högskolestyrelse. Rektor. Akademier. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, (EST) Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV)

Års redo visn ing 2016

Organisation Fakultetsnämnd Högskolestyrelse Rektor Förvaltning Campussektionen IT-sektionen Ledningskansliet Personalsektionen Sektionen för antagning och examen Sektionen för ekonomi och inköp Sektionen för kommunikation och externa relationer Studentcentrum Akademier Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, (EST) Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) Högskolebibliotek Högskolestyrelsens ordförande: Madeleine Caesar t.o.m. 2016-04-30 Högskolans ledande funktioner: Liselott Hagberg fr.o.m. 2016-05-01 Rektor Karin Röding t.o.m. 2016-01-17 Paul Pettersson vikarierande rektor fr.o.m. 2016-01-21 t.o.m. 2016-10-05 rektor fr.o.m. 2016-10-06 Prorektor Paul Pettersson t.o.m. 2016-01-17 Dekan fakultetsnämnden Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Peter Gustafsson vikarierande prorektor fr.o.m 2016-02-01 Lene Martin Anne Söderlund Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Peter Gustafsson t.o.m 2016-01-31 Förvaltningschef Marie Eriksson t.o.m. 2016-10-31 Bibliotekschef Chef för akademin för ekonomi, samhälle och teknik Chef för akademin för hälsa, vård och välfärd Chef för akademin för innovation, design och teknik Chef för akademin för utbildning, kultur och kommunikation Ann Cederberg fr.o.m. 2016-11-15 Lisa Petersen Thomas Wahl Maria Müllersdorf Damir Isovic Pia Lindberg Mälardalens studentkårs ordförande Elvira Jansson t.o.m 2016-06-30 Joel Lindsten fr.o.m 2016-07-01

Innehåll Rektor har ordet 5 Resultatredovisningens utformning 7 Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag 7 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål 8 Kvalitet 9 Internationalisering 9 Samverkan 10 Hållbar arbetsmiljö 10 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 Programutbud 13 Rekrytering 14 Antal studenter 16 Studieprestationer 17 Genomsnittlig prestationsgrad 18 Examina 21 Studentinflytande 22 Samverkan 22 Internationalisering 23 Nya återrapporteringskrav 2016 24 Utbildning på forskarnivå 25 Utbud 25 Rekrytering 25 Antal doktorander 25 Examina 26 Studentinflytande 27 Samverkan 27 Internationalisering 27 Forskning 29 Forskningsinriktningar 29 Samverkan 31 Forskningsprestationer 31 Anställda 35 Undervisande och forskande personal 35 Högskolepedagogisk kompetens 36 Sjukfrånvaro 36 Föräldraledighet och vård av barn 37 Särskilda åtaganden Idélab 39 Högskolans ekonomiska utveckling 41 Kapitalförändring och myndighetskapital 41 Intäkter och oförbrukade bidrag 42 Kostnader 42 Investeringar 43 Utsikter för 2017 och framåt 43 Årsbokslut 45 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Anslagsredovisning 47 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) 49 Tilläggsuppgifter och noter 51 Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren 57 Resultaträkning per verksamhetsgrenar 58 Grundläggande högskoleutbildning 58 Forskning och forskarutbildning 58 Forskarutbildning 58 Väsentliga uppgifter 1 59

4

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 5 Rektor har ordet 2016 har varit ett år som inneburit nya medarbetare på flera tjänster och uppdrag vid Mälardalens högskola (MDH). Den 18 januari avslutade Karin Röding sitt uppdrag som rektor för att tillträda uppdraget som statssekreterare vid Utbildningsdepartementet. Jag, som dåvarande prorektor, utsågs genom regeringsbeslut till vikarierande rektor den 21 januari. Den 6 oktober fattade regeringen beslut om att utse mig till rektor till och med den 5 oktober 2022. I och med att uppdraget som prorektor blev vakant, utsåg högskolestyrelsen prodekan Peter Gustafsson till vikarierande prorektor den 28 januari. I november fastställdes kravspecifikationen för uppdraget som prorektor och rekryteringen inleddes i slutet av november. I maj sammanträdde högskolestyrelsen i ny formering. Liselott Hagberg, landshövding i Sörmland, är ny ordförande och Jan-Eric Sundgren, senior advisor Volvo Group, är ny vice ordförande. De externa ledamöterna i styrelsen representerar andra lärosäten och den privata och offentliga sektorn och bidrar med viktiga perspektiv, intressen och kompetens för högskolans räkning. Förvaltningschef Marie Eriksson gick i pension i oktober och den 15 november tillträdde Ann Cederberg som ny förvaltningschef. I maj beslutade högskolestyrelsen att modifiera sammansättningen i fakultetsnämnden, bland annat för att harmonisera med de fyra sammanhållna kollegierna inom områdena ekonomi, hälsa, teknik och utbildning, som är fastställda i forsknings- och utbildningsstrategin för 2017-2022. De fyra lärarrepresentanterna i fakultetsnämnden ska numera representera respektive sammanhållet kollegium. Under hösten har val av nya ledamöter till nämnden och de tre utskotten ägt rum, för mandatperioden 2017-2019. Valet resulterade i att MDH från den 1 januari har nya dekaner. Anne Söderlund är ny dekanus och ordförande i fakultetsnämnden, Magnus Wiktorsson är ny prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå och Niclas Månsson är ny prodekan för utbildning på grund och avancerad nivå. Även externa ledamöter till fakultetsnämnden har utsetts, varav en är ny. MDH:s strategiska arbete med samverkan har fortsatt under året. Avtalet där MDH är Preferred Research Partner med Volvo har förnyats med tre år. Samhällskontraktet löper ut den sista december 2017 och MDH har därför, tillsammans med de strategiska samverkanspartnerna, påbörjat diskussioner om hur en förlängning av Samhällskontraktet skulle kunna se ut. Antagningssiffrorna under året var positiva. Medan intresset för högskolestudier minskade generellt sett i hela landet, såg MDH en kraftig ökning i ansökningsstatistiken, både till höstoch vårterminen. Under det första halvåret var finansieringen av forskningen genom externa bidrag rekordhög. Bland annat blev det klart att KK-stiftelsen och flera företag finansierar den nya företagsforskarskolan ITS ESS-H inom områdena tillförlitliga sensorsystem och hälsoteknik. Även under hösten har medel tillkommit. Vetenskapsrådet har till exempel tilldelat MDH drygt 25 miljoner kronor för fem projekt inom forskningsområdena datavetenskap och utbildning. Projektet Future Automation Region beviljades under året 20 miljoner kronor för perioden 2016-2019 från Vinnova. Projektet är ett av tre i landet som beviljas pengar ur Vinnväxt 2016. För att fortsätta arbeta med en diversifierad finansiering beslutade högskolestyrelsen i november att högskolans strategiska arbete med fundraising ska utgöra en del av högskolans verksamhet istället för att bedrivas i projektform. Årlig rapportering av resultatet ska ske till högskolestyrelsen. Under våren genomförde Vinnova den andra pilotutvärderingen inom uppdraget att ta fram en modell för att värdera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Fokus i pilotutvärderingen var på lärosätenas samverkansaktiviteter och resultat. Vinnova tilldelade återigen MDH det högsta betyget och omdömet MDH bedöms bedriva utmärkta samverkansaktiviteter och resultat samt ytterligare drygt tre miljoner kronor. Processen med den avgiftsbelagda internationella studenten som lämnade in en stämningsansökan mot MDH angående kvaliteten på sin utbildning har fortsatt under året. I juni kom besked från tingsrätten att de anser att MDH har ingått ett ömsesidigt förpliktigande civilrättsligt avtal med studenten och att högskolan brustit i sin del. Högskolan ålades därmed att betala tillbaka hela studieavgiften till studenten. MDH har valt att överklaga domen mot bakgrund att högskolan, i samråd med övriga universitet och högskolor, bedömer att det är viktigt för hela sektorn att få klargjort om relationen mellan avgiftsbetalande studenter och svenska lärosäten är civilrättslig eller offentligrättslig samt om en utvärdering från tillsynsmyndigheten, Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kan ligga till grund för en skadeståndstalan. Den 9 mars 2017 inleds huvudförhandlingarna i Svea hovrätt. Arbetet med att skapa ett nytt campus i Eskilstuna har fortsatt under året. Efter en upphandling av hyresvärd och byggentreprenör fattade högskolestyrelsen beslut i februari om att tilldela uppdraget till Serneke Bygg AB. Skanska AB, som också lämnade in ett anbud, begärde överprövning hos förvaltningsrätten i Uppsala. I augusti konstaterade förvaltningsrätten att MDH har hanterat upphandlingen på rätt sätt och avslog Skanskas ansökan om överprövning. Efter sommaren meddelade dock Skanska att de vill gå vidare till nästa instans för att pröva beslutet. Under hösten har det interna arbetet på MDH fortsatt med möten och diskussioner med medarbetare kring arbetsplatser och arbetssätt vid det nya campus Eskilstuna. I december meddelade Kammarrätten att Skanska inte beviljats prövningstillstånd och den 28 december kunde avtalet med Serneke ingås vilket innebär att byggprocessen nu äntligen kan starta. 2016 har varit det sista året i forsknings- och utbildningsstrategiperioden 2013-2016. Från den 1 januari 2017 gäller högskolans nya strategi som sträcker sig fram till 2022. Ett arbete har pågått under året med att ta fram förslag på roll, mandat och uppdrag för de fyra sammanhållna akademiska kollegierna. Varje kollegium ska rymma utbildning på alla

6 nivåer och kollegiet ska bygga på ett nära samspel mellan forskning och utbildning. Syftet är att säkerställa kvalitet inom alla områden på högskolan och att skapa fler synergier mellan utbildning och forskning inom och mellan områden. Årets ekonomiska utfall är ett överskott på drygt 49 miljoner kronor. Delvis beror detta på att planerade åtgärder i campusprojektet inte kunnat genomföras på grund av de rättsliga processer som pågått. Men det är även överskott i den löpande verksamheten. Inom forskningen har den anslagsökning som gjordes inför 2016 inte hunnit omsättas i verksamhet. Verksamheten har ändå växt men finansiering har kunnat ske med ökade externa bidrag. Detta ger en god grund för en fortsatt ökad verksamhet under 2017. Inom utbildningen finns ett överskott som till del beror på ett problem att rekrytera medarbetare inom vissa områden. Ett antal bidragsfinansierade projekt har också avslutats med överskott. Under 2017 finns det utrymme för att tillföra ökade resurser, som på ett positivt sätt kan bidra till en ökad kvalitet i både forskning, utbildning och administration. Paul Pettersson Rektor

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 7 Resultatredovisningens utformning Universitetens och högskolornas övergripande uppdrag anges i högskolelag (1992:1434), högskoleförordning (1993:100) och genom de regleringsbrev ställda till hela sektorn såväl som till de enskilda lärosätena. Mälardalens högskolas (MDH:s) årsredovisning är utformad för att svara mot de krav som ställs genom dessa instruktioner. I förekommande fall redovisas även resultat som anses relevanta för att återspegla helheten för verksamheten. Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram. Avvikelser förekommer i de fall rekommendationerna omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. För några prestationsmått redovisas längre tidsserier än tre år då bedömningen är att ett längre intervall behövs för att korrekta slutsatser om trender ska kunna dras. Disposition Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om kvalitet, internationalisering, samverkan och hållbar arbetsmiljö. Det sistnämnda avsnittet är nytt sedan 2015 och redovisar högskolans strategiska arbete för en hållbar arbetsmiljö utifrån perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen i högskolans verksamhetsplan och den verksamhetsuppföljning som sker varje kvartal när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. I förekommande fall redovisas även breddad rekrytering och studentinflytande under avsnitten utbildning på grundnivå och avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Nytt för i år är att nya återrapporteringskrav som angetts i regleringsbrev för 2016 redovisas under eget avsnitt. Resultatredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. De kostnader som relateras till prestationer är kostnader inom den anslags- och bidragsfinansierade delen av verksamheten vilket innebär att kostnader inom uppdragsverksamhet och verksamhet finansierad med andra avgifter exkluderas. Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, dels per akademi eller annan organisatorisk indelning i de fall det anses vara relevant. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller även interna transaktioner vilket gör att summan av enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna enligt årsredovisningen. I den fortsatta resultatredovisningen sker redovisning av kostnader per prestation under rubriken Prestationer relaterat till kostnader under respektive verksamhetsområde. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB i avsnittet Anställda.

8 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål MDH:s vision och långsiktiga mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion tillsammans med samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt. Innevarande år är det sista året i forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016, en strategiperiod där högskolan har vidareutvecklat de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. Genom en strategimodell har MDH kraftsamlat för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Syftet är att genom en ökad dynamik i högskolans forskning ta tillvara såväl interna som externa synergieffekter genom samproduktion och på så vis ge utrymme till att såväl förnya högskolans verksamheter som att stärka den akademiska kvaliteten i utbildningarna. Centralt i genomförandet av strategin är att verksamheten ska hålla en hög akademisk kvalitet och ske i nära samverkan med det omgivande samhället för att därigenom garantera att MDH:s verksamhet är av värde och nytta för både studenter och samhälle. Av stor vikt för den långsiktiga hållbarheten är också de strategiska samverkansavtal som högskolan träffat med ABB Sverige, AB Volvo, Bombardier Transportation Sweden AB, Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö, Vafab Miljö AB, Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Västmanlands Kommuner och Landsting. Därutöver har MDH genom Samhällskontraktet strategisk samverkan med Eskilstuna kommun, Västerås stad och landstingen i Sörmland och i Västmanland. Inför strategiperioden 2013-2016 gjorde MDH en genomlysning av högskolans områden för examina och utifrån fem kriterier gjordes ställningstaganden om vilka områden högskolan ska utfärda examina inom och vilka områden som skulle avvecklas. Följande kriterier fastställdes: 1. bedömning av studenternas efterfrågan, 2. arbetsmarknadens behov, 3. vetenskaplig kompetens, 4. resultat i utbildningarna och 5. överensstämmelse med forsknings- och utbildningsstrategin. Bakgrunden till genomlysningen var dels ställningstagandet i forsknings- och utbildningsstrategin att MDH ska bedriva utbildning av hög kvalitet inom fyra fokuserade områden för examina: 1. ekonomiutbildningar, 2. hälso- och välfärdsutbildningar, 3. lärarutbildningar och 4. teknikutbildningar, taganden om vilka områden och på vilka utbildningsnivåer MDH kan hålla en långsiktig kvalitet. Under 2014 och 2015 arbetade MDH med en översyn av kursutbudet, med syfte att reducera antalet kurser. Utgångspunkten för översynen var vilket kursutbud högskolan behöver och vill ha för att studenterna ska kunna ta de examina som högskolan tagit ställning till att kunna utfärda, samt vilka kurser som kan bidra till att ytterligare stärka synergierna mellan högskolans fyra utbildningsområden. Översynen har resulterat i en minskning av antalet kurser. Översynen har fortsatt även under 2016 trots att högskolan under 2015 och 2016 erhållit ett utökat utbildningsuppdrag från regeringen. Det utökade utbildningsuppdraget har framförallt genomförts genom att antalet studenter har ökat i befintliga kurser snarare än att kursutbudet har utökats. I forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016 formulerades en strategisk modell i syfte att stärka förutsättningarna för att utveckla forskningens kvalitet och dess betydelse som forskningsbas för utbildningarna. MDH:s sex etablerade forskningsinriktningar har alla ett uppdrag att utgöra forskningsbas för utbildningarna, samtidigt som en av inriktningarna utpekas som spetsmiljö och tre som utvecklingsmiljöer. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar är: 1. inbyggda system (spetsmiljö), 2. framtidens energi (utvecklingsmiljö), 3. hälsa och välfärd (utvecklingsmiljö), 4. innovation och produktrealisering (utvecklingsmiljö), 5. industriell ekonomi och organisation (forskningsbas) och 6. utbildningsvetenskap och matematik (forskningsbas). I forsknings- och utbildningsstrategin gjordes ställningstagandet att högskolans forskning skulle kvalitetsgranskas under strategiperioden. Under 2014 genomfördes en, av MDH initierad, extern kvalitetsgranskning av samtlig forskning vid MDH, MDH s Evaluation for improved Research quality, MER14. Resultaten från utvärderingen har varit ett viktigt underlag för fortsatta diskussioner och analyser för utveckling av högskolans forskning. Vid högskolestyrelsens första sammanträde 2016 fastställdes en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2017-2022. Den bygger vidare på de ställningstaganden som varit vägledande för den strategiperiod som avslutas i och med innevarande år. Det betyder att samproduktion även fortsättningsvis ska känneteckna MDH, att utbildning och forskning i högre utsträckning ska hållas samman i enlighet med universitetens Magna Charta och att högskolan ska göra det genom att tydligt samla forskning och utbildning inom de fyra områdena ekonomi, hälsa, teknik och utbildning. dels behovet av att minska högskolans utbildningsvolym till följd av ett minskat utbildningsuppdrag från regeringen. Under både 2013 och 2014 arbetade högskolan vidare med att genomföra förändringar i linje med dessa ställningstaganden. Under 2013 togs beslut om avveckling av vissa verksamheter och nedläggning av vissa examina. Även under 2014 har några examina avvecklats. Detta innebar en tydligare fokusering mot professionsexamina, men också ställnings-

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 9 Kvalitet Vid MDH är kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling integrerade processer. Högskolestyrelsen sätter ramar och mål för kvalitetsarbetet och rektor ansvarar för att styra verksamheten så att styrelsens uppsatta mål nås. Kvalitetsarbetet bedrivs på ledningsnivå och inom de organisatoriska enheterna där arbetet integreras i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. Året har präglats av arbetet med att ta fram högskolans interna kvalitetssäkringssystem. Arbetet inleddes i september 2015 och leds av högskolans dekan. Uppdraget att lämna ett förslag på kvalitetssäkringssystem till rektor har förlängts att sträcka sig över årsskiftet 2016/2017. Under året har högskolan aktivt följt och stöttat Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i dess uppdrag att ta fram förslag på ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Redan i december 2014/januari 2015 bistod högskolan UKÄ i metodutvecklingen av det nationella kvalitetssäkringssystemet genom att ingå i den av UKÄ ledda pilotutvärdering av utbildning på forskarnivå. Under maj 2016 fick MDH det glädjande beskedet att den forskarutbildning som ingick i pilotutvärderingen, inom ämnet datavetenskap, bedömdes hålla hög kvalitet. Ämnet anses därmed vara utvärderat i den kommande nationella utbildningsutvärderingen. Representanter från MDH deltog även aktivt i de dialogseminarier som UKÄ arrangerade i juni 2016, med syfte att fånga upp synpunkter på förslaget på nytt nationellt kvalitetssäkringssystem. Högskolan lämnade i samband med dessa dialogseminarier konstruktiva förbättringsförslag till UKÄ. Högskolan är även ett av åtta lärosäten som bistår UKÄ:s metodutveckling av utbildningsutvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom att högskolans förskollärarutbildning ingår i den pilotutvärdering som påbörjades under hösten 2016. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten i MDH:s kärnverksamheter. Utifrån sitt uppdrag och med utgångspunkt i relevanta styrdokument ska fakultetsnämnden säkerställa att utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning bedrivs med hög kvalitet. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning och utbildning är viktiga delar i fakultetsnämndens ansvarsområde. Kvalitetskontroller sker exempelvis genom de upprättade rutiner som fakultetsnämnden följer vid beslut om inrättande, revidering och avveckling av högskolans programutbud på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsutveckling sker även genom fakultetsnämndens utvärdering av utbildningen på forskarnivå. Fakultetsnämnden har under 2016 beslutat att låta utvärdera forskarutbildningsämnet vårdvetenskap som inrättades under 2012. Akademierna ansvarar för att driva och genomföra verksamheten utifrån relevanta styrdokument och fakultetsnämndens beslut. Därutöver har akademierna ansvaret att bedriva systematiskt kvalitetsarbete för sin verksamhet. En viktig del av arbetet är det system för kursvärderingar som tidigare införts vid högskolan. Under 2014 tilldelade UKÄ några av MDH:s examina omdömet bristande kvalitet. Högskolan har sedan dess genomfört arbetsinsatser och vidtagit åtgärder. Under 2016 fattade UKÄ beslut om hög kvalitet för ifrågasatt specialistsjuksköterskeexamina med inriktningarna anestesisjukvård, intensivsjukvård respektive distriktssköterska. Därmed håller samtliga av MDH:s examina en hög eller mycket hög kvalitet. Internationalisering Några av högskolans strategiska ställningstaganden under innevarande strategiperiod, 2013-2016, är att forskningen och forskarutbildningen ska genomsyras av ett internationellt perspektiv, samt att forskare och doktorander ska knyta internationella akademiska kontakter. Högskolans akademier ser internationalisering som en viktig kvalitetsfaktor, vilket även bekräftades vid högskolans egeninitierade forskningsutvärdering, MER14, där flera av högskolans forskargrupper bedömdes vara internationellt framstående. Ett annat ställningstagande som högskolan gjort är att påbörja utvecklingen av mer heltäckande avtal med utländska lärosäten, där avtalen inkluderar utbyte inom både forskning och utbildning. Perspektivet är därmed detsamma som för utvecklingen av MDH:s nationella samverkansavtal på strategisk nivå. Högskolan verkar även för att utveckla den internationella rörligheten bland lärare, doktorander och studenter i syfte att knyta internationella akademiska kontakter och höja kvaliteten i forskning och utbildning. Högskolans akademier har en viktig roll i att införliva detta. Genom akademierna har MDH de senaste åren erhållit externa medel inom ett antal nationella och europeiska projekt där högskolan koordinerar eller deltar som partner. Exempelvis beviljades en akademi under 2016 medel från EU-projektet Euroweb+ som samlar ett tiotal internationella lärosäten. Euroweb+ har totalt sätt resulterat i att fler studenter och medarbetare vid MDH getts möjlighet att spendera tid vid internationella partnerlärosäten. Lärarutbytena skulle dock kunna öka ytterligare. Högskolan har under året fördjupat sitt samarbete med flera utländska partners, framförallt i Mumbai-området, Indien. Flera akademier besökte området under året något som resulterade i nya gemensamma forskningsprojekt samt en ökad studentmobilitet mellan lärosätena. För att ytterligare bistå MDH:s forskare och doktorander i att bygga internationella nätverk anordnas årligen internationella konferenser, workshops och seminarier vid högskolan, så även under 2016. Till dessa arrangemang bjuds internationella gästforskare och post-doktorer in för kortare eller längre vistelser vid högskolan. Under den innevarande strategiperioden har högskolan sett över och ändrat organisationen av det administrativa stödet för internationalisering. Förändringen innebär en decentraliserad organisation där de internationella stödfunktionerna integreras i såväl akademiernas som förvaltningens ordinarie administrativa stöd till studenter och medarbetare. Under innevarande år har MDH fokuserat på att utveckla det strategiska internationella rådet och samordningen av det operativa stödet inom högskolan.

10 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Samverkan MDH:s målbild för 2016 är att vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion. Verksamheten vid MDH kännetecknas av samverkan och samproduktion med näringsliv, offentlig sektor och andra samhällsaktörer, med målet att forskning och utbildning ska komma till värde och nytta för samhället. Ett kvitto på att högskolan bedriver ett framgångsrikt strategiskt arbete med samverkan kan bland annat ses i resultaten av Vinnovas två testpiloter inom uppdraget att ta fram en modell för att värdera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Vinnova tilldelade MDH det högsta omdömet vid båda pilotutvärderingarna samt totalt 5,8 miljoner kronor. Som regional och nationell kompetensförsörjare är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer från studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten, säkerställa att studenterna efterfrågas efter avslutad examen och att studenterna är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Dessutom är samproduktion av stor vikt för regionens tillväxt, näringslivets och den offentliga sektorns fortsatta utveckling och därmed högskolans roll som samhällsbyggare. Som en del av MDH:s verksamhet finns sedan tidigare centrumbildningarna Automation Region, Robotdalen och Samhällskontraktet. Samhällskontraktet är högskolans långsiktiga samverkansavtal med Eskilstuna kommun, Västerås stad samt landstingen i Sörmland och Västmanland. Landstingen anslöt sig till Samhällskontraktet i juni 2014 och under 2016 har landstingens involvering i Samhällskontraktet stärkts ytterligare. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen bland annat genom gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft. Under 2016 har MDH:s strategiska arbete med samverkansavtal inom näringslivet med ABB Sverige, Bombardier Transportation Sweden AB och AB Volvo fördjupats och vidareutvecklats. Samverkansavtalet med ABB Sverige och Bombardier Transportation Sweden AB syftar till att stärka framtidens kompetensförsörjning, studenternas anställningsbarhet och fördjupade forskningssamarbeten. Det nära samarbetet med ABB, Bombardier och Mälarenergi har bland annat lett till att en ny unik ingenjörsutbildning inom elektroteknik har startat. I detta ingår även Westinghouse som samarbetspartner. Elektroteknikutbildningen skapades för att möta företagens stora rekryteringsbehov i området. Vidare är MDH ett av tre lärosäten i Sverige som är utvalda till Volvo Group Preferred Research Partner. MDH har därmed fått möjlighet att delta i flera intressanta forskningsprojekt som stärker både högskolan och regionen. Det strategiska avtalet med Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB och Mälarenergi AB har under året fördjupats och vidareutvecklats. Avtalet innebär ett samarbete inom forskning, utbildning, kompetensförsörjning och utvecklingsområden. Den gemensamma ambitionen är att stärka och utveckla lösningar och verktyg inom områdena energi-, bygg- och miljöteknik. Avtalet erbjuder även MDH:s studenter möjlighet till examensarbeten och praktikplatser. MDH har även ett strategiskt samverkansavtal med Eskilstuna kommun. Avtalet fokuserar på ett starkt näringsliv, en ökad social hållbarhet, en energieffektiv miljö samt Eskilstuna som en attraktiv studentstad. För att, inför den kommande strategiperioden 2017-2022, kunna utveckla arbetet med högskolans strategiska samverkansavtal med privat och offentlig sektor i regionen avtalen ytterligare, har en intern utvärdering av de strategiska samverkansavtalen genomförts. Utvärderingen syftar till att ge högskoleledningen ett underlag till strategiska diskussioner om avtalens utveckling, former och innehåll samt att ge en vägvisning för vilken typ av sammansättning av avtal högskolan bör ha. Hållbar arbetsmiljö MDH arbetar strategiskt och proaktivt för en hållbar arbetsmiljö utifrån perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. Arbetet ingår i ordinarie besluts- och kvalitetsprocesser. MDH blev 1999, som den första högskolan i världen, miljöcertifierad och 2006 blev högskolan, som det första lärosätet i Sverige, arbetsmiljöcertifierad. Ett förebyggande arbete bedrivs för att uppnå en hållbar fysisk och psykosocial arbetsmiljö där medarbetare och studenter känner trivsel och arbetsglädje. Under våren 2016 ersattes det lokala samverkansavtalet av att arbeta enligt medbestämmandelagen. Högskolan har under året inrättat en skyddskommitté och utöver denna finns en kommitté för hållbar arbetsmiljö, KHA, som utgör medarbetarforum för frågor om arbetsmiljö, miljö och jämlikhet, samt är rådgivande i det systematiska arbetet. KHA har i uppgift att lyfta och driva strategiska frågor samt följa upp det högskolegemensamma arbetet för en hållbar arbetsmiljö som omfattar medarbetare, studenter och verksamhet. Högskolan ger medarbetarna förutsättningar för samverkan och delaktighet genom arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Genom ett aktivt arbete för lika villkor och nolltolerans mot trakasserier och kränkningar, strävar MDH efter att skapa en jämlik högskola. För att minska verksamhetens miljöpåverkan bedriver högskolan ett aktivt arbete för effektivare energianvändning och minskad klimatpåverkan. Sedan hösten 2016 samverkar högskolan och Trafikverket för att bidra till en ökad andel resfria möten i myndigheter (REMM). Under året har arbetet fortsatt med att implementera styrsystemet för hållbar arbetsmiljö i verksamheten. Arbetet med hållbar arbetsmiljö löper idag parallellt med högskolans verksamhetsplaneringsprocess. Åtgärder för att bidra till måluppfyllelse anges i handlingsplaner för hållbar arbetsmiljö inom ramen för respektive chefs verksamhetsområde. Arbetet följs upp två gånger om året genom extern och intern revision. Medarbetare och studenter har varit delaktiga i arbetet för en hållbar arbetsmiljö genom att förebyggande åtgärder, avvikelser och förbättringsförslag har fångats upp löpande vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och via högskolans inrapporteringssystem för arbetsskador, tillbud och förbättringsförslag samt genom KHA. Resultatet av årets externa revision av arbetet för hållbar arbetsmiljö var övervägande positivt. Revisionsbyrån fann att

11 styrsystemet fungerar tillfredsställande och att högskolan fokuserar på ständiga förbättringar. Inga allvarliga avvikelser påträffades, dock noterades sju mindre allvarliga avvikelser som har åtgärdats. Den interna revisionen visar att ett aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs och att det finns en god kännedom om systematiken i det. Handlingsplaner finns upprättade på alla organisatoriska enheter. Vissa enheter genomför samtliga skyddsronder (miljö, jämlikhet, arbetsmiljö) medan brister finns på andra enheter bland annat när det gäller jämlikhetsrond. Medarbetarna har i hög utsträckning erbjudits kompetenshöjande aktiviteter kring hållbar arbetsmiljö och jämlikhet. I en särskild satsning under perioden 2016-2019 har landets statliga lärosäten fått i uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Under 2016 har MDH arbetat med kartläggning och probleminventering i verksamheten för att identifiera utvecklingsbehov, mål och aktiviteter för kommande år. En plan, som beskriver hur målet att jämställdhetsintegrera den ordinarie verksamheten vid MDH ska nås, kommer att redovisas 15 maj 2017. Brandskyddsarbetet fungerar bra och en förteckning över HLR-utbildad personal finns, men ytterligare utbildningar efterfrågas. Även avfallshanteringen fungerar bra, dock efterfrågas fler miljöstationer, i synnerhet för studenterna. Gällande jämställdhetsmålet att alla ska kunna förena arbete/studier med föräldraskap, visar revisionen att MDH arbetar med detta, bland annat genom att hitta individuella lösningar, som exempelvis hur möten hålls under arbetsdagen. Möjligheten för studenterna att kombinera studier med föräldraskap är en fråga som behöver arbetas vidare med. En utvärdering av handlingsplanen för att säkerställa likabehandling och motverka diskriminering för 2016 visar att ett aktivt arbete har bedrivits inom hela MDH. Informationsinsatser riktade till medarbetare och studenter har genomförts. Kunskaper om likabehandling och jämlikhet har spridits via högskolepedagogiska utbildningar, riktade utbildningar för chefer samt genom konferenser, öppna föreläsningar och workshops. Högskolan har arbetat för att säkerställa att alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar identifieras, utreds och åtgärdas genom att implementera ett system för rapportering av arbetsskador och tillbud samt förbättringsförslag. Andelen rapporter har ökat och 11 av 119 inkomna ärenden har en koppling till en diskrimineringsgrund. Det är högst troligt att inte alla händelser som rör trakasserier och kränkande behandling rapporteras in via systemet. I många fall vänder sig medarbetare och studenter istället till chef eller ansvarig lärare som ger stöd och hjälp. Högskolan behöver därför fortsätta arbeta för att öka kännedomen och användandet av rapporteringssystemet för att kunna bedriva ett målinriktat förebyggande arbete och för att alla fall av trakasserier ska kunna utredas och åtgärdas. MDH har som målsättning att lokaler och verksamhet ska vara tillgängliga för medarbetare och studenter. Resultatet av årets enkät från Myndigheten för delaktighet visar att MDH under perioden mars 2015 - mars 2016 har ett försämrat resultat. Under året har dock många åtgärder för förbättrad tillgänglighet i lokalerna genomförts. Högskolan har delvis inventerat tillgängligheten när det gäller kommunikation och information, och uppfyller inte kraven på att erbjuda information i alternativa format. Under 2017/2018 kommer en ny webbplats att tas fram och en större inventering av nuläget pågår därför. Aspekten tillgänglighet kommer att beaktas i framtagandet av ny webbplats.

12

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Högskolan har valt att bygga upp utbildningsutbudet så att merparten av studenterna läser inom utbildningsprogram. Av högskolans samlade utbildningsvolym återfanns under året 80 procent av helårsstudenterna på program medan 20 procent läste fristående kurser. Undervisningen bedrivs huvudsakligen som campusutbildning och fördelningen mellan campusförlagd utbildning och distansutbildning var under året 88 procent på campus respektive 12 procent på distans och internetbaserad undervisning. Det är en ökning av flexibla studieformer jämfört med föregående år och är ett resultat av att högskolan arbetar för att utveckla nätbaserad undervisning som stöd och komplement i den traditionella campusbaserade undervisningen. Högskolans utbildningsutbud är till största delen konstant och utgår från högskolans forsknings- och utbildningsstrategi som anger att utbildningsutbudet ska vara långsiktigt hållbart. Vid inrättande och avvecklande av program görs alltid en bedömning utifrån faktorer så som arbetsmarknadens behov, efterfrågan från studenterna, lärarkompetens och forskningsanknytning. Högskolan har som mål att utbudet av kurser och program inte ska understiga 40/60 i fördelning mellan campusorterna Eskilstuna och Västerås. Programutbudet 2016 omfattade utöver nybörjarprogram och påbyggnadsprogram även förutbildningen naturvetenskapligt/tekniskt basår. Under perioden 2013 till 2016 utfördes i enlighet med högskolans dåvarande forsknings- och utbildningsstrategi en större omstrukturering av utbildningsutbudet. Omstruktureringen omfattade en översyn av examensrätter och ämnesområden samt högskolans kursutbud relaterat till examina. I och med att högskolan nu går in i en ny strategiperiod har detta arbete övergått i en förvaltningsfas där högskolan främst fokuserar på att begränsa antalet kurser inom respektive huvudområde i syfte att fokusera resurserna för att nå ökad kvalitet inom de kurser som ges. Skulle behov uppstå kan dock omstruktureringar ske även under denna strategiperiod. MDH lägger stor vikt vid samverkan med privat och offentlig sektor både i utformning och i genomförande av utbildningar. Genom hög utbildningskvalitet och nära kontakter med det omgivande samhället ökar studenternas förutsättningar till arbete efter avslutad examen. Resultatet har blivit att 84 procent 1 av studenterna med en examen från MDH är etablerade på arbetsmarknaden enligt de kriterier som ställs upp av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Programutbud Programutbudet delas in i fyra kategorier: Nybörjarprogram som ges på svenska Nybörjarprogram som ges på engelska Påbyggnadsprogram som ges på svenska Påbyggnadsprogram som ges på engelska 1 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08, UKÄ rapport 2015:26, tabell 20 sid. 58. Programutbudet 2016 omfattade, utöver nybörjarprogram och påbyggnadsprogram, även förutbildningen naturvetenskapligt/tekniskt basår som bestod av 90 utbildningsplatser. Dessa platser ingår inte i efterföljande redovisning. Diagram 1. Antal utbildningsplatser för utbildningsprogram 2014-2016. Antal utbildningsplatser 2500 2000 1500 1000 500 0 Nybörjare Sv 2014 1925 2015 1935 2016 2081 Nybörjare Eng Källa: Fakultetsnämndsbeslut Påbyggnad Sv 100 362 100 404 100 457 Programutbud Påbyggnad Eng 205 215 210 Det totala antalet utbildningsplatser för högskolan ökade år 2016 med 194 platser, från 2 654 utbildningsplatser år 2015 till 2 848 platser år 2016. Ett ökat utbud av utbildningsplatser på nybörjarprogram på svenska står för 146 av dessa nya platser och sammantaget uppgick antalet utbildningsplatser på svenska nybörjarprogram till 2 081 platser år 2016. Ökningen består av ett flertal förändringar jämfört med föregående år där högskolans två nystartade program statsvetarprogrammet respektive kandidatprogrammet i teknisk matematik tillsammans står för ungefär hälften av ökningen med 50 respektive 25 nya utbildningsplatser. En stor del av ökningen är också ett resultat av det regeringsuppdrag som högskolan fick år 2015 rörande utbyggnad av vissa lärar- och vårdutbildningar. Därutöver har internationella marknadsföringsprogrammet fått en ny inriktning mot tyska, vilket inneburit att utbildningsprogrammet har fått tio nya platser. För nybörjarprogram på engelska är utbildningsutbudet oförändrat jämfört med föregående år. Påbyggnadsprogrammen på svenska har utökat antalet utbildningsplatser från 404 stycken 2015 till 457 utbildningsplatser år 2016. Ökningen är till stor del en följd av regeringsuppdraget om utbyggnad av vissa lärar- och vårdutbildningar. Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen har fördubblat antalet utbildningsplatser från 20 till 40 stycken, speciallärar- och specialpedagogprogrammen har utökat antalet utbildningsplatser med 32 platser och även barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen har ökat antalet utbildningsplatser i enlighet med regeringsuppdraget. För påbyggnadsprogrammen på engelska har antalet utbildningsplatser minskat något från 215 platser 2015 till 210 platser 2016. Anledningen till minskningen är att masterprogrammet inom hälsa och välfärd antar studenter vartannat läsår och inte hade någon programstart under 2016 samt att antalet utbildningsplatser för magisterprogrammet i inter-

14 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 nationell marknadsföring sänktes med tio platser. Samtidigt tillkom ett utbildningsprogram i utbudet genom masterprogrammet i innovation och design med 20 nya utbildningsplatser. Högskolan har ett särskilt återrapporteringskrav angående utbildningar som leder till barnmorskeexamen, civilingenjörsexamen, förskollärarexamen, grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3), högskoleingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, speciallärarexamen och specialpedagogexamen samt ämneslärarexamen som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Detta återrapporteringskrav omfattar inte planerad dimensionering, men för att tydliggöra högskolans intentioner för respektive område särredovisas planerat antal utbildningsplatser för dessa utbildningar i tabell 1. Tabell 1. Antal utbildningsplatser för utbildningar som leder till examina med särskilt återrapporteringskrav. 2014 2015 2016 Barnmorskeexamen 24 24 29 Civilingenjörsexamen* 155 195 195 Förskollärarexamen 160 200 200 Grundlärarexamen F-3 80 110 140 Högskoleingenjörsexamen* 205 180 180 Sjuksköterskeexamen 370 370 396 Specialistsjuksköterskeexamen 118 118 124 Speciallärar- och specialpedagogexamen 70 82 114 Ämneslärarexamen KPU 0 20 40 * Högskolan har inget krav i regleringsbrevet på utbyggnad inom dessa ingenjörsexamina. Källa: Ladok Samtliga utbildningsprogram förutom barnmorskeutbildningen höjde genom formella beslut år 2016 antalet utbildningsplatser för att nå upp till regleringsbrevets krav om utbyggnad. För barnmorskeutbildningen gjordes istället för en formell höjning, en höjning av antagningstalet i samband med antagning. Från 2017 kommer även utbyggnaden för barnmorskeutbildningen att formaliseras i utbudsbeslutet. Dimensionering av lärar- och förskollärarutbildning MDH arbetar aktivt med frågor som rör dimensionering av lärar- och förskollärarutbildning. Inom högskolans regionala samverkansarena, Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL), samverkar högskolan med regionens företrädare i syfte att säkerställa att utbudet av enskilda lärarexamina svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Vidare diskuteras även de regionala behoven i lärarprogrammens branschråd där företrädare för skolhuvudmän i regionerna ingår. Även gemensamma diskussioner och insatser för regionens kompetensförsörjning, kompetensutveckling, forskning och skolutveckling genomförs kontinuerligt med högskolans avtalsparter. Därutöver utgår högskolans dimensionering av förskolläraroch lärarutbildningarna från söktrycket till de olika examina, inriktningarna och ämneskombinationerna som högskolan har rättigheter och möjlighet att utbilda inom. Lågt söktryck innebär att alla inriktningar som efterfrågas av arbetsmarknaden inte kan erbjudas och som en konsekvens av det erbjöds inte ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan med undervisningsämnet matematik som ämneskombination under 2016. I syfte att informera och vägleda studenter i valet mellan olika examina, inriktningar och ämneskombinationer genomför högskolans studievägledare fortlöpande informationsträffar med presumtiva studenter. Studievägledarna genomför dessutom informationsträffar med nyantagna förskolläraroch lärarstudenter där de bland annat informerar om och diskuterar arbetsmarknadens behov. Rekrytering Under 2016 antogs och registrerades totalt 2 784 programnybörjare på utbildningsprogram på nybörjar- respektive påbyggnadsnivå. Av dessa var 63 procent kvinnor vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2015 och en procentenhet jämfört med 2014. För att sätta antalet registrerade programnybörjare i relation till antalet utbildningsplatser är det relevant att beräkna kvoten av dem. Resultatet blir en procentsats som visar andelen utnyttjade utbildningsplatser. För högskolan totalt var andelen fyllda utbildningsplatser 98 procent år 2016, vilket ska jämföras med 93 procent år 2015 och 96 procent år 2014. I tabell 2 redovisas andelen fyllda utbildningsplatser för uppföljningskategorierna nybörjarprogram och påbyggnadsprogram som ges på svenska respektive engelska. Av sammanställningen framgår att högskolan på övergripande nivå fyller utbildningsplatserna på utbildningsprogram på nybörjarnivå för såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga program. För svenskspråkiga nybörjarprogram har överintaget ökat något, vilket är ett resultat av högskolans ambition att öka utbildningsvolymen under året. För påbyggnadsprogram på såväl svenska som engelska har högskolan svårt att fylla utbildningsplatserna och trots att andelen fyllda platser på engelskspråkiga påbyggnadsprogram ökat något fylls fortfarande ungefär bara hälften av platserna där. Tabell 2. Andel fyllda utbildningsplatser per uppföljningskategori (procent). 2014 2015 2016 Nybörjarprogram som ges på svenska 103 99 107 Nybörjarprogram som ges på engelska 120 127 123 Påbyggnadsprogram som ges på svenska 86 81 72 Påbyggnadsprogram som ges på engelska 40 46 49 Källa: Ladok Programnybörjare för perioden 2014 till 2016 fördelade sig enligt diagram 2 över de fyra uppföljningskategorierna. Svenskspråkiga nybörjarprogram erbjöd 2 081 utbildningsplatser år 2016 och hade till dessa totalt 5 013 förstahandssökande, vilket är en liten ökning jämfört med 2015. Antalet registrerade programnybörjare ökade från 1 918 studenter 2015 till 2 227 studenter 2016, vilket motsvarar en ökning om 309 nybörjarstudenter. Anledningen till uppgången är att antalet utlysta utbildningsplatser ökat med 146 stycken samt att överintag gjordes till flera utbildningsprogram i syfte att nå högskolans takbelopp.

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 15 Diagram 2. Antal programnybörjare registrerade vid utbildningsprogram, 2014-2016. Tabell 3. Antal programnybörjare på utbildningar med särskilt återrapporteringskrav fördelat på kön. Antal programnybörjare 2500 2000 1500 1000 500 Källa: Ladok 0 Nybörjare Sv 2014 1986 2015 1918 2016 2227 Nybörjare Eng 120 Påbyggnad Sv 311 127 327 123 331 Programutbud Påbyggnad Eng 82 98 103 Engelskspråkiga nybörjarprogram hade 614 förstahandssökande till 100 platser, vilket var fler förstahandssökande än 2015 då motsvarande siffra var 510. Antalet registrerade programnybörjare minskade något från 127 studenter 2015 till 123 studenter 2016. Andelen registrerade kvinnor minskade med 11 procentenheter från föregående år till 35 procent. Svenskspråkiga påbyggnadsprogram hade 976 förstahandssökande till 457 utbildningsplatser vilket är en minskning jämfört med de 1 101 förstahandssökande år 2015. Antalet registrerade programnybörjare var 331 studenter vilket är en ökning med 4 studenter jämfört med 2015, att jämföra med det utökade rekryteringsmålet om 53 platser. Andelen registrerade kvinnor ökade med en procentenhet från föregående år och låg på 82 procent. Engelskspråkiga påbyggnadsprogram hade 458 förstahandssökande till 210 platser, vilket är en ökning jämfört med 2015 då antalet förstahandssökande var 363 studenter. Antalet registrerade programnybörjare ökade något från 98 studenter 2015 till 103 studenter 2016. Andelen registrerade kvinnor ökade med 8 procentenheter jämfört med föregående år och låg på 43 procent. Antalet programnybörjare för de utbildningar som högskolan har särskilt återrapporteringskrav på framgår av tabell 3. För samtliga utbildningar med återrapporteringskrav har högskolan antingen uppdrag från regeringen eller interna målsättningar att öka antalet studenter. För samtliga dessa utbildningar finns dock en eller flera begränsningar inom högskolan, hos högskolans samverkanspartners eller i efterfrågan hos studenterna som försvårar högskolans ambitioner att öka verksamheten. Högskolan arbetar systematiskt med att såväl identifiera utmaningar som att hitta lösningar på dessa i syfte att erhålla långsiktigt hållbara nivåer på utbildningsvolymerna som kan möta samhällets behov inom respektive område. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Barnmorskor 23 0 23 26 0 26 30 0 30 Civilingenjörer 55 121 176 45 133 178 44 143 187 Förskollärare 175 19 194 188 14 202 192 19 211 Grundlärare F-3 74 4 78 104 15 119 124 16 140 Högskoleingenjör 62 134 196 46 137 183 45 158 203 Sjuksköterskor 296 65 361 319 48 367 357 57 414 Specialistsjuksköterskor Speciallärare och specialpedagoger 70 19 89 72 17 89 55 14 69 84 6 90 68 3 71 114 12 126 Ämneslärare KPU 0 0 0 9 3 12 8 5 13 Källa: Ladok Av utbildningarna i tabell 3 har högskolan ett särskilt uppdrag att bygga ut barnmorskeutbildningen, förskollärarutbildningen, grundlärarexamen förskoleklass och årskurs 1-3, kompletterande pedagogisk utbildning, sjuksköterskeutbildningen, specialistsjuksköterskeutbildningarna samt speciallärarutbildningen och specialpedagogutbildningen. Högskolan har, som framgår av sammanställningen, ökat antalet nybörjarstudenter i enlighet med det uppdrag som åligger högskolan på alla utbildningar utom förskollärarutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningarna. För förskollärarutbildningen har planering och dimensionering ökat med de av regeringen angivna 40 platserna, men på grund av ett tillfälligt överintag år 2014 blir den faktiska ökningen av antalet programnybörjare bara 17 studenter. Utan utbyggnaden hade dock högskolan dimensionerat för en utbildningsvolym kring 160 utbildningsplatser på förskollärarutbildningen, varför den till synes låga ökningen är missvisande. För specialistsjuksköterskeutbildningen beror nedgången i antalet registrerade på att söktrycket varit lågt samt att ett antal studenter hoppat av mellan antagning och registrering respektive i nära anslutning till terminsstart. Högskolan har tillsatt en arbetsgrupp som i samverkan med externa partners bland annat ska se över vad som kan göras för att förbättra söktryck och få antagna studenter att påbörja sin utbildning. Breddad rekrytering och jämställdhet På Sveriges lärosäten hade 39 procent bland högskolenybörjarna läsåret 2014/2015 högutbildade föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. För MDH:s nybörjare var siffran 28 procent 2. MDH ligger således under rikssnittet vilket innebär att högskolan i högre grad än riksgenomsnittet rekryterar studenter från mer studieovana miljöer. Samtidigt visar samma statistiska underlag att MDH har en låg andel kurstillfällen med jämn könsfördelning, 19 procent jämfört med 27 procent för riket. Detta kan härledas till högskolans utbildningar med traditionellt många kvinnliga studenter (utbildningar till förskollärare och sjuksköterska som exempel) eller många manliga studenter (tekniska utbildningar, särskilt inom datavetenskap, som exempel). 2 Universitet och högskolor Årsrapport 2016, UKÄ rapport 2016:10, sid 149 (riket) respektive sid 152 (MDH).

16 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 En utvärdering av MDH:s handlingsplan för att säkerställa likabehandling och motverka diskriminering för 2015 visar att det har bedrivits ett aktivt likabehandlingsarbete främst i syftet breddat deltagande. Högskolan har som målsättning att motverka könssegregerade utbildningsval och att öka andelen av underrepresenterat kön i utbildningsprogram med sned könsfördelning bland registrerade. Inget utbildningsprogram ska ha en fördelning bland registrerade som ligger utanför intervallet 40/60. Aktiva åtgärder ska genomföras för de program som inte når detta mål. Uppföljningen av studentrekrytering visar på svårigheterna att styra och påverka inom detta fält. Diagram 3 illustrerar andel kvinnliga nybörjarstudenter på program 2012-2016. Diagram 3. Andel kvinnor (procent) av registrerade programnybörjare i respektive område för utbildning under perioden 2012-2016. Andel kvinnliga programnybörjare 100 80 60 40 20 2012 2013 2014 2015 År 2016 Hälso- och välfärdsutbildningar Ekonomiutbildningar Teknikutbildningar Lärarutbildningar Källa: Ladok Ekonomiutbildningar har totalt sett den mest jämna könsfördelningen med 58 procent registrerade kvinnor år 2016 av programnybörjarna och procentsatsen har legat stabilt runt detta värde de senaste åren, se diagram 3. Teknikutbildningarna ligger runt 30 procent, men har fallit till 27 procent för 2016. Längst från målintervallet ligger hälso- och välfärdsutbildningar och lärarutbildningar med 80 procent eller strax över som andel registrerade kvinnliga studenter 2016. Dessutom ju lägre ner i åldrarna de blivande lärarnas målgrupp är, desto snedare tenderar könsfördelningen bland registrerade studenter att vara. Förskollärarprogrammet har till exempel under flera år haft enbart runt fem procent manliga studenter. Som en del av arbetet för att motverka denna snedfördelning medverkade MDH i den nationella satsningen Fler män till förskolan i regi av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som avslutats under 2016. Effekterna av den i form av bland annat skrifter och artiklar kommer att kunna användas i förskollärarutbildningen och i andra sammanhang. Det delvis SKL-finansierade projektet Framtidens förskollärare, som just nu genomförs vid MDH tillsammans med Eskilstuna kommun, strävar bland annat efter att få in fler män i förskoleverksamheten. Handledare i övningsskoleverksamheten knuten till lärarutbildningarna vid MDH kommer att få ta del av det material som produceras och målet är också att ta fram ett webbaserat utbildningspaket med filmer för ökad tillgänglighet. Flera aktiviteter för att bredda rekryteringen har genomförts under året i arbetet med att informera om hur det är att studera på högskolan och hur MDH:s utbud ser ut. Den centrala studievägledningen bjuder årligen in vidareinformatörer som studievägledare och arbetsförmedlare till en nätverksträff och för 2016 var även coachingföretag inbjudna. Nätverksträffen fokuserar på breddad rekrytering ur perspektiven kön och social bakgrund. Förutom samverkan med den kommunala vuxenutbildningen, arbetsförmedlingen och svenska för invandrare har ett projekt för samverkan med utbildningsföretag och lotsar fortsatt under 2016. Detta projekt handlar om individuell och gruppvis information till nyanlända. Högskolans kommunikatörer och studentambassadörer har under året arbetat med riktad kommunikation för att nå särskilt underrepresenterade grupper för att försöka bidra till att bryta traditionella utbildningsval. Samtliga som arbetar med kommunikation som arbetsområde på MDH, inklusive högskolans studentambassadörer, utbildas av högskolans mångfaldstrateg i hur de kan arbeta med medveten kommunikation för att spegla mångfald och kommunicera tillgängligt. Högskolan har under året även genomfört direkta informations- och rekryteringsaktiviteter. Exempelvis vänder sig Science@MDH till gymnasieelever i årskurs 2 och 3 i syftet att synliggöra aktuell forskning och ge eleverna en inblick i hur det är att arbeta som forskare. MDH genomför även regelbundna och specifika informationsinsatser riktade mot elever och lärare från Vård- och omsorgscollege i Västmanland som bjuds in för att träffa högskolans lärare och studenter. Ett annat exempel på en informations- och rekryteringsaktivitet är MDH tar över, ett koncept där forskande lärare från MDH leder lektioner på en gymnasieskola under en dag. Fokus ligger på att aktivera, inspirera och interagera med eleverna. MDH erbjuder även förutbildning i form av naturvetenskapligt/tekniskt basår för att underlätta eller möjliggöra övergången till högskolestudier. För att minska avhopp från utbildning efter rekrytering erbjuder MDH stöd i studierna för samtliga studenter via en verksamhet benämnd Kompetenscentrum för studenter, arbetsmarknad och medarbetare, CeSAM, i vilken verksamheten CeSAM Student ger studenterna stöd i att förbättra sina färdigheter i skrivande och studieteknik. Här ingår också verksamhet inom konceptet samarbetslärande, Supplemental Instruction, för att hjälpa studenter till goda studievanor inom utvalda kurser. Bland dessa finns matematik, ett ämne där stöd för färdigheter även ges genom preparandkurs, mattesupport och lärarlag. Högskolan arbetar också aktivt med att utveckla stödet för studenter med funktionsnedsättning. Den största andelen av dessa utgörs av studenter med dyslexi. Antal studenter I diagram 4 redovisas det totala antalet helårsstudenter (HÅS) vid MDH för perioden 2014-2016. Diagram 4. Antal helårsstudenter 2014-2016. Antal helårsstudenter 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Källa: Ladok 7191 7106 7340 2014 2015 2016 År

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 17 Antalet helårsstudenter var 7 340 stycken år 2016, vilket är en ökning med 234 helårsstudenter jämfört med 2015. Utfallet är högre än högskolans planering för året, men i nivå med den prognos som lämnades in till regeringen i oktober. Den ökade utbildningsvolymen är ett resultat av att högskolan under året dimensionerat upp utbildningar i syfte att nå såväl regeringens uppdrag om utbyggnad som högskolans takbelopp. Av helårsstudenterna utgjorde 4 697 kvinnor, vilket motsvarar 64 procent. Det är en procentenhet lägre än föregående år och i nivå med år 2014. Tabell 4 visar hur helårsstudenterna fördelar sig per utbildningsområde. Tabell 4. Antal helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde 2014-2016. Utbildningsområde 2014 2015 2016 Design 175 180 184 Humaniora 388 319 264 Medicin 463 457 471 Musik 75 89 89 Naturvetenskap 601 460 440 Samhällsvetenskap 2097 2104 2303 Teknik 1343 1422 1415 Undervisning 768 919 1006 Verksamhetsförlagd utb. 109 104 119 Vård 1174 1052 1048 Totalt 7 191 7 106 7 340 Källa: Ladok De utbildningsområden som högskolan har ökat mest inom under 2016 är verksamhetsförlagd utbildning, undervisning och samhällsvetenskap. Uppgången inom verksamhetsförlagd utbildning och undervisning är en följd av att samtliga högskolans lärarprogram som hade nyantagning av studenter under 2016 har ökat antagningen. Ökningen inom samhällsvetenskap beror på en ökad antagning till ekonomutbildningarna och då främst inom fristående kurs. De största minskningarna av antalet helårsstudenter har skett inom humaniora och naturvetenskap. Inom humaniora beror minskningen på att språkämnena engelska, tyska och svenska har minskat. För naturvetenskap beror minskningen huvudsakligen på fortsatt minskat antal studenter inom miljövetenskap samt även i viss mån matematik. Antalet helårsstudenter inom utbildningar som leder till en examen som högskolan har särskilt återrapporteringskrav på fördelar sig enligt tabell 5. Tabell 5. Antal helårsstudenter på utbildningar med särskilda återrapporteringskrav. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Barnmorskor 31 0 31 35 0 35 39 0 39 Civilingenjörer 169 396 565 178 415 593 186 448 634 Förskollärare 453 24 477 536 36 572 508 38 545 Grundlärare F-3 78 5 83 148 13 161 233 25 258 Högskoleingenjör 106 326 432 128 362 490 127 357 484 Sjuksköterskor 798 104 902 799 114 913 819 126 945 Specialistsjuksköterskor Speciallärare och specialpedagoger 78 19 97 77 18 95 65 15 80 91 4 95 106 6 112 110 7 117 Ämneslärare KPU 1 0 1 8 3 11 10 5 15 Källa: Ladok Högskolan har haft som mål att öka antalet helårsstudenter inom samtliga av dessa områden, men har på grund av svårigheter med rekrytering, och i vissa fall genomströmning, inte uppnått målet. Könsfördelningen inom samtliga dessa utbildningar är ojämn och det är små förändringar över tid. För lärarutbildningarna har dock andelen män inom förskollärarutbildningen ökat med två procentenheter från 5 till 7 procent mellan 2014 och 2016, för grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 har andelen män ökat från 6 procent till 10 procent under samma period och inom den kompletterande pedagogiska utbildningen har andelen män ökat från 27 till 35 procent. Från det begränsade underlaget är det svårt att dra säkra slutsatser, men det ger en indikation till en svagt positiv utveckling av andelen män inom högskolans lärarutbildningar. Under samma period är könsfördelningen inom vårdutbildningarna och ingenjörsutbildningarna i princip oförändrad. Studieprestationer I diagram 5 redovisas det totala antalet helårsprestationer (HÅP) vid MDH för perioden 2014-2016. Diagram 5. Antal helårsprestationer 2014-2016. Antal helårsprestationer 8000 6000 4000 2000 6066 5867 6016 0 Källa: Ladok 2014 2015 2016 År Antalet helårsprestationer har ökat jämfört med föregående år, vilket är en följd av att antalet helårsstudenter som utför prestationerna ökat. Andelen prestationer utförda av kvinnor har legat stabilt under redovisad tidsperiod och utgjorde, för fjärde året i rad, 67 procent av det totala antalet helårsprestationer. Tabell 6 redovisar antalet helårsprestationer uppdelat per utbildningsområde för perioden 2014-2016 och följer i stort den utveckling som högskolan haft för antalet helårsstudenter.

18 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Tabell 6. Antal helårsprestationer uppdelat på utbildningsområde 2014-2016. Utbildningsområde 2014 2015 2016 Design 133 153 149 Humaniora 264 214 173 Medicin 414 425 426 Musik 62 72 67 Naturvetenskap 457 324 295 Samhällsvetenskap 1730 1673 1765 Teknik 1106 1137 1133 Undervisning 718 795 907 Verksamhetsförlagd utb. 109 92 114 Vård 1073 983 988 Totalt 6 066 5 867 6 016 Källa: Ladok Genomsnittlig prestationsgrad Prestationsgraden i följande stycke definieras som antalet helårsprestationer under året dividerat med antalet helårsstudenter. Diagram 6 visar den genomsnittliga prestationsgraden för perioden 2014-2016. Diagram 6. Genomsnittlig prestationsgrad (procent) 2014-2016. Genomsnittlig prestationgrad 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % Källa: Ladok 84% 83% 82% 2014 2015 2016 För 2016 ligger den genomsnittliga prestationsgraden på 82 procent, vilket är en procentenhet lägre än 2015. Eftersom prestationsgraden, på grund av eftersläpning av studieresultat, ofta sjunker när antalet helårsstudenter ökar är minskningen naturlig. I den tryckta versionen av årsredovisningen för 2015 har det i tabell 7, som redovisar genomsnittlig prestationsgrad uppdelat per utbildningsområde, angetts fel prestationsgrad för utbildningsområdena design samt naturvetenskap. Detta är nu korrigerat så att tabell 7 redovisar de korrekta prestationsgraderna för perioden 2014-2016. År Tabell 7. Genomsnittlig prestationsgrad (procent) uppdelat på utbildningsområde 2014-2016. Utbildningsområde 2014 2015 2016 Design 76 % 85 % 81 % Humaniora 68 % 67 % 66 % Medicin 89 % 93 % 90 % Musik 82 % 80 % 75 % Naturvetenskap 76 % 70 % 67 % Samhällsvetenskap 82 % 80 % 77 % Teknik 82 % 80 % 80 % Undervisning 93 % 86 % 90 % Verksamhetsförlagd utb. 100 % 88 % 96 % Vård 91 % 93 % 94 % Totalt 84 % 83 % 82 % Källa: Ladok Även om prestationsgraden för högskolan totalt sett minskat något förekommer det variationer såväl uppåt som neråt mellan de olika utbildningsområdena. De utbildningsområden som har prestationsgrader som sjunkit under flera år är humaniora, musik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. För samtliga dessa utbildningar kan nedgången härledas till en minskad prestationsgrad inom fristående kurs. Inom undervisning och verksamhetsförlagd utbildningar har prestationsgraden ökat mellan 2015 och 2016, vilket det inte finns någon tydlig förklaring till utan det förefaller främst som att 2015 års prestationsgrad varit ovanligt låg. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet grundutbildning enligt FÅB 3:1 I detta avsnitt redovisas antalet helårsstudenter respektive antalet helårsprestationer relaterat till verksamhetens kostnader inom verksamhetsområdet grundutbildning. Över tid har resurstilldelningen från departementet avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen på totalnivå varför en viss årlig kostnadsökning är naturlig i och med den årliga uppräkningen av anslaget. Eftersom anslagstilldelningen är olika beroende på utbildningsområde har även förändringar i relationen av antalet studenter inom de olika utbildningsområdena påverkan på kostnadsutvecklingen. Diagram 7. Kostnad (kronor) per helårsstudent, totalt. Kostnad per helårsstudent (kr) 100000 80000 60000 40000 20000 0 Kronor/HÅS 2012 2013 2014 2015 2016 74 870 76 396 77 435 82 958 77 722 År Källa: Ladok och Agresso

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 19 Kostnaden per helårsstudent ökade under perioden 2012 till 2015, men minskade år 2016 och hamnade något över 2014 års nivå. Anledningen är att högskolan ökat antalet helårsstudenter samtidigt som kostnaderna jämfört med 2015 har minskat. De minskade kostnaderna beror främst på att högskolan haft lägre kostnader för byggnationsprojektet för nya campus i Eskilstuna vilka drog upp kostnaden per helårsstudent år 2015. Kostnaderna fördelat på akademinivå inkluderar interna transaktioner och totalsumman för akademiernas kostnader är därmed inte direkt jämförbara med kostnaderna per helårsstudent på högskolenivå. Diagram 8. Kostnad (kronor) per helårsstudent uppdelat per akademi. Diagram 9. Kostnad (kronor) per helårsprestation, totalt. Kostnad per helårsprestation (kr) 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Kronor/HÅP 90 261 91 311 91 808 100 494 94 825 År Källa: Ladok och Agresso Kostnad per helårsstudent (kr) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Vad gäller kostnaden per helårsprestation har variationen under åren 2012 till 2014 varit mindre än variationen för kostnaden per helårsstudent. För 2015 ökade dock kostnaden per helårsprestation väsentligt för att till 2016 återgå till mer normala nivåer. Det beror precis som för kostnaden per helårsstudent på att högskolan har lägre kostnader för nya campus Eskilstuna år 2016 än år 2015. Diagram 10. Kostnad (kronor) per helårsprestation uppdelat per akademi. 140000 0 UKK HVV EST IDT 2012 65 379 105 393 49 858 95 380 2013 68 549 86 846 52 221 91 947 2014 68 670 88 150 53 220 104 338 2015 74 624 90 307 54 996 106 105 2016 76 378 90 571 47 735 103 996 Akademi EST = akademin för ekonomi, samhälle och teknik, HVV = akademin för hälsa, vård och välfärd, IDT = akademin för innovation, design och teknik och UKK = akademin för utbildning, kultur och kommunikation Kostnad per helårsprestation (kr) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Källa: Ladok och Agresso På akademinivå har akademierna för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) respektive hälsa, vård och välfärd (HVV) ökat sina kostnader per helårsstudent för 2016 medan akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) respektive innovation, design och teknik (IDT) minskat sina. Förändringen är störst för akademin ekonomi, samhälle och teknik och beror på en större ökning i antal helårsstudenter samtidigt som kostnaderna minskat något. Den akademi som ökat kostnaden per helårsstudent mest är akademin för utbildning, kultur och kommunikation som har ökat sina kostnader med 1 754 kronor, vilket motsvarar 2,3 procent. Anledningen är akademin under ett antal år haft en högre andel vakanta tjänster än vad som är normalt och nu börjat fylla dessa vilket drar upp kostnaderna samt att ersättningen per student ökat inom utbildningsområdena undervisning, verksamhetsförlagd utbildning samt humaniora. 0 UKK HVV EST IDT 2012 82 311 115 292 61 155 117 194 2013 84 644 100 957 61 651 112 042 2014 84 088 100 985 60 603 134 238 2015 95 792 100 875 68 613 131 181 2016 94 629 102 783 59 763 137 461 Akademi EST = akademin för ekonomi, samhälle och teknik, HVV = akademin för hälsa, vård och välfärd, IDT = akademin för innovation, design och teknik och UKK = akademin för utbildning, kultur och kommunikation Källa: Ladok och Agresso Fördelat per akademi har akademin för utbildning, kultur och kommunikation samt ekonomi, samhällsvetenskap och teknik lägre kostnad per helårsprestation jämfört med föregående år. Det beror i båda fallen på en ökning av antalet helårsprestationer. Akademierna för hälsa, vård och välfärd samt innovation, design och teknik hade ökade kostnader per prestation, vilket beror på en minskning i antalet helårsprestationer för respektive akademi.

20 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Genomströmning Genomströmning kan mätas på olika sätt beroende på vad man sätter som start- och slutpunkt för mätningen. I det följande avsnittet definieras genomströmning som antalet registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade studenter termin ett respektive antalet registrerade studenter termin sex jämfört med antalet registrerade termin ett. Genomströmningen för svenskspråkiga nybörjarprogram till termin 3 är 80 procent år 2016, vilket är att jämföra med 76 procent 2015 och 78 procent 2014, tabell 8. Ökningen i genomströmning mellan 2015 och 2016 är fyra procentenheter, men samtidigt bara två procentenheter högre än den var 2014. Kvinnor och män har betydande skillnader i genomströmning och för alla tre åren har kvinnor haft en högre genomströmning än männen. Skillnaden har dock minskat för varje år och differensen mellan kvinnors och mäns genomströmning har år 2016 sjunkit till 7 procentenheter jämfört med 10 procentenheter 2015 och 13 procentenheter 2014. Det är också för männen som förbättringen av genomströmningen skett mellan åren 2014 och 2016. Tabell 8. Genomströmning termin 3. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Svenska nybörjarprogram 83 % 70 % 78 % 80 % 70 % 76 % 83 % 76 % 80 % Engelska nybörjarprogram 79 % 80 % 79 % 77 % 70 % 72 % 85 % 63 % 73 % Masterprogram 35 % 59 % 52 % 47 % 59 % 54 % 52 % 66 % 59 % Källa: Ladok För engelskspråkiga nybörjarprogram har genomströmningen ökat jämfört med 2015 års nivå och är nu 73 procent jämfört med 72 procent 2015. Det är dock betydligt lägre än den genomströmning om 79 procent som de engelskspråkiga nybörjarprogrammen hade år 2014. Från att ha en genomströmning i nivå med varandra har nu kvinnor ökat sin genomströmning till 85 procent och har nu 12 procentenheter högre genomströmning än männen. Antalet engelskspråkiga program är dock lågt och det innebär att enstaka variationer får stort genomslag. För programmen på masternivå ligger genomströmningen på 59 procent, vilket är en ökning jämfört med såväl 2014 som 2015. En anledning till den ökade genomströmningen är att masterprogrammet i hälsa och välfärd, som har en god genomströmning, startades år 2015 och för första gången ingår i underlaget. För masterprogrammen har männen de senaste tre åren haft en högre genomströmning än kvinnorna och även om obalansen förbättrats sedan 2014 så skiljer det fjorton procentenheter mellan könen. Genomströmningen till termin sex för nybörjarprogram som ges på svenska har minskat något jämfört med föregående år och är nu 65 procent, tabell 9. Det är något lägre än 2015 då motsvarande siffra var 66 procent, men högre än 2014 då genomströmningen var 63 procent. Tabell 9. Genomströmning termin 6. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Svenska nybörjarprogram 69% 54% 63% 72% 56% 66% 70% 56% 65% Engelska nybörjarprogram 55% 35% 44% 56% 53% 54% 57% 66% 62% Källa: Ladok Kvinnorna har genomgående en högre genomströmning än männen och har en genomströmning som varierar mellan 69 och 72 procent under perioden, medan motsvarande siffror för männen ligger mellan 54 och 56 procent. För nybörjarprogram som ges på engelska varierar genomströmningen mer mellan åren till följd av att studentpopulationen är liten, men till 2016 har den ökat för andra året i rad och är nu 62 procent. Detta är för första gången i paritet med genomströmningen för de svenskspråkiga nybörjarprogrammen. Ökningen i genomströmning beror här på att männen har ökat sin genomströmning, medan kvinnornas har varit i princip oförändrad. Kompetenscentrum för studenter, arbetsmarknad och medarbetare (CeSAM) Akademiskt skrivande Under 2016 har CeSAM:s verksamheter kring akademiskt skrivande fortsatt att riktas främst som ett stöd mot studenter i program/kurser där program/kursansvariga efterfrågat medverkan. Upplägget har varierat mellan programmen och har utformats i samarbete mellan programansvariga/kursansvariga och språkpedagog. De mest utvecklade samarbetena har inneburit aktiviteter som föreläsningar, handledning och återkoppling på studenters arbeten. I några fall har akademiskt skrivande och studieteknik samplanerats som delar i starten av ett utbildningsprogram. I andra program har samarbete ägt rum med högskolebiblioteket. Viss individuell handledning av studenter har ägt rum som en konsekvens av de breda insatserna. Kursen akademiskt skrivande har under året haft 63 registrerade studenter varav 18 har examinerats på sammanlagt två kurstillfällen. Det låga intresset har inneburit att beslut fattats att inte kursen ska ges i fortsättningen. Studieteknik Under 2016 har ett arbete med att förändra utbildningen i studieteknik för studenter genomförts. Förändringen innebär att utbildning om studieteknik nu i huvudsak ska ske som en integrerad del av en den första tiden på ett utbildningsprogram. Under 2016 har exempelvis alla studenter vid åtta utbildningsprogram erbjudits föreläsningar och övningar i studieteknik, studievanor, motivation och planering. Antalet föreläsningar som erbjudits på programmen har varierat från en till fem beroende på det utrymme som kursansvariga och programansvariga haft möjlighet att upplåta. Totalt erbjöds 683 studenter dessa föreläsningar och 465 studenter deltog. Deltagandet var högst där undervisningen var obligatorisk och på ett tydligt sätt integrerade i kursen som studenterna gick.

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 21 En serie med tio korta filmer har under 2016 spelats in och som samtliga studenter har tillgång till via Youtube och högskolans hemsida. Varje film introducerar olika kapitel i en bok om studieteknik vilken innehåller flera praktiska övningar. Dessa filmer har under året erbjudits till alla studenter som en självstudiekurs, men där deltagandet varit lågt. Alla studenter har under 2016 haft möjlighet att boka en tid hos en studieteknikcoach. Under hösten 2016 har även alla studenter erbjudits lunchföreläsningar om studieteknik. Supplemental Instruction Sedan 1 juli 2016 är Supplemental instruction 3 (SI) en permanent verksamhet på MDH. SI innebär att en att äldre student är mentor och diskussionsledare för yngre studenter som går en specifik kurs. SI-passen fokuserar på det som studenterna själva vill ta upp och tillsammans diskuterar man sig fram till ett svar och en lösning. Under 2016 har SI erbjudits på 13 kurser (1 284 registrerade studenter). Av dessa har drygt 40 procent deltagit vid något SI-pass. Deltagandet på SI-passen varierar mellan 20-80 procent beroende på kurs. I utvärderingar framgår att de som deltagit på SI i högre utsträckning deltar vid examination och de klarar också examinationen i högre utsträckning än de som inte deltagit på SI. Examina Examina kan redovisas efter examensår, vilket är det år som studenten tagit de sista poängen som ingår i dennes examen, eller utförandeår vilket är det år då högskolan utfärdade examen. I nedanstående redovisning av högskolans examina används båda redovisningssätten med syfte att ge en så korrekt och jämförbar bild som möjligt. I de fall som examina jämförs efter examensår redovisas det som examina för utbildning slutförd under året medan begreppet utfärdade examina avser samtliga examina utfärdade under det berörda året. Diagram 11 visar antalet utfärdade examina per examensår för perioden 2012 till 2016 med särredovisning av de examina som utfärdats efter själva examensåret. Det innebär att siffrorna från framförallt de senaste åren i årsserien kommer att öka kommande år och totalen är därför inte helt jämförbar. Diagram 11. Antal utfärdade examina per år 2012-2016. Antal examina 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Källa: Ladok 302 291 1505 1608 178 2012 2013 2014 264 1648 1639 1726 2015 Utbildning slutförd under året men examen utfärdad senare år Utbildning slutförd under året och examen utfärdad samma år År 2016 Under 2016 utfärdades 1 726 examina för utbildning slutförd under året, vilket är att jämföra med de 1 639 examina som 3 På svenska benämns Supplemental instruction som samarbetslärande. registrerades under innevarande år 2015 och 1 648 examina som registrerades 2014. Av de 2 079 examina som totalt utfärdades 2016, inberäknat examina som tillförs tidigare år, togs 75 procent ut av kvinnor och 25 procent av män. Det är en ökning av andelen kvinnor med två procentenheter jämfört 2015 och en procentenhet jämfört med 2014. Högskolan har valt att redovisa examina i fyra underkategorier. Det är yrkesexamina på grundnivå respektive avancerad nivå samt generell examina på grundnivå respektive avancerad nivå. I diagram 12 redogörs för fördelningen av examina för utbildningar slutförda och utfärdade under respektive år för perioden 2014 till 2016 för respektive kategori. Diagram 12. Antal utfärdade examina för utbildningar slutförda under ett visst år fördelat på examenskategorier. Antal utfärdade examina 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Yrkesexamen - Grundnivå Yrkesexamen - Avancerad nivå Generell examen - Grundnivå Generell examen - Avancerad nivå 2014 625 208 647 168 2015 543 266 650 180 2016 611 279 713 123 Källa: Ladok Examenskategori Antalet yrkesexamina på grundnivå för examina slutförda under ett och samma år ökade med 68 examina under 2016. Den största bidragande faktorn är att förskollärarprogrammet, som började anta studenter 2011, för första gången har haft fulla avgångskullar som tagit examen inom kalenderåret. Även yrkesexamina på avancerad nivå har ökat till år 2016 och den uppåtgående trend som varat sedan 2013 fortsätter. Framförallt ökningar av civilingenjörsexamina, specialistsjuksköterskeexamina samt speciallärarexamina och specialpedagogexamina har bidragit till det. Könsfördelningen är ojämn och de senaste tre åren har cirka 80 procent av antalet yrkesexamina tagits ut av kvinnor. På grundnivå utgör kvinnorna mellan 80 och 85 procent under de tre åren, medan andelen sjunker på avancerad nivå där kvinnorna utgör mellan 70 och 75 procent. Generella examina på grundnivå ökade från 650 examina 2015 till 713 examina 2016. Ökningen beror främst på en ökning av antalet examina inom ekonomprogrammen, folkhälsoprogrammet samt generella examina uttagna inom socionomprogrammet. Det finns även en ökning av antalet generella examina som tas ut inom sjuksköterskeprogrammet, men det beror på att antalet dubbelexamina har ökat. På avancerad nivå har antalet generella examina minskat och ligger nu under både 2014 och 2015 års nivå. Nedgången är spridd över ett stort antal program, men främst är det examina som utfärdats efter fristående kurs samt inom utbildningsprogrammet international marketing som minskat. Könsfördelningen är även ojämn för generella examina och andelen kvinnor ligger de senaste tre åren på

22 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 drygt 70 procent. På grundnivå är fördelningen stabil mellan åren och kvinnorna utgör mellan 73 och 75 procent under perioden 2014 till 2016. På avancerad nivå har däremot en förändring skett och andelen män har gått från 35 procent 2014 till 49 procent 2016. Anledningen är främst att minskningen av antalet generella examina på avancerad nivå i princip enbart utgörs av kvinnor, vilket innebär att deras andel minskar. Det finns dock även en mindre ökning av antalet examina som tas ut av män på avancerad nivå inom teknikutbildningarna. För de utbildningar där högskolan har särskilda återrapporteringskrav fördelar sig examina i enlighet med tabell 10. Tabell 10. Antalet examina för de områden som högskolan har särskilda återrapporteringskrav. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Barnmorske 22-22 21-21 21-21 Civilingenjör 21 43 64 29 51 80 23 62 85 Förskollärare 2-2 78 3 81 164 6 170 Grundlärare F-3 - - - - - - - - - Högskoleingenjör 23 64 87 25 61 86 29 88 117 Ämneslärare KPU - 4 4 1-1 7 2 9 Sjuksköterske 264 22 286 238 34 272 247 24 271 Speciallärare och specialpedagoger Specialistsjuksköterska Källa: Ladok 36-36 80 3 83 82 9 91 64 12 76 62 20 82 78 15 93 För samtliga utbildningar, förutom barnmorskeutbildningen och sjuksköterskeutbildningen, har antalet examina ökat mellan 2015 och 2016. För utbildningarna inom lärarområdet beror det på att ett antal utbildningar nu har nått full utbyggnad och för ingenjörsutbildningarna är anledningen ett ökat antal studenter och systematiskt arbete med genomströmning och prestationsgrad. Vårdutbildningarna har under en längre tid varit oförändrade i dimensionering och därför även i nivåerna i av antalet examina. Först om ett till tre år kommer den ökade utbildningsvolymen att få genomslag inom detta område. Studentinflytande Studenters möjlighet att utöva inflytande i högskolans verksamhet är en viktig del av högskolans kvalitetsarbete. Inflytandet sker dels genom studentrepresentanter som är utsedda av studentkåren att representera studenter i högskolans beredande och beslutande organ, dels genom att samtliga kurser på grundnivå och avancerad nivå utvärderas genom studenters medverkan i kursvärderingar. I samarbetsavtalet mellan MDH och den erkända studentkåren regleras båda parters åtaganden gällande studentinflytandet. Studentkåren åtar sig att föra en fortlöpande dialog med högskolan om hur studentinflytandet fungerar och om det finns behov av utveckling. Om studenter har synpunkter på högskolans genomförande av utbildning kan vederbörande vända sig till högskolans studentombudsman som är en opartisk servicefunktion anställd vid lärosätet. Samverkan MDH har mål för samverkan och samproduktion som berör utbildning på grundnivå och avancerad nivå att högskolan ska ha tecknat långsiktiga samverkansavtal med företag som företrädesvis är verksamma internationellt och med offentliga aktörer. Under 2016 har det strategiska arbetet med högskolans samverkansavtal inom näringslivet med ABB Sverige AB, Bombardier Transportation Sweden AB, AB Volvo samt Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB och Mälarenergi AB fördjupats och vidareutvecklats. Inom utbildningarna har flertalet gemensamma initiativ riktade till MDH:s studenter så som gästföreläsningar och deltagande av företagen i projektkurser genomförts. MDH har under perioden tecknat sex strategiska avtal med offentliga aktörer: Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring samverkan för hur MDH genom forskning och utbildning stödjer regionens arbetsmarknadsbehov samt Västerås stad, Eskilstuna kommun, landstinget Sörmland och landstinget Västmanland genom Samhällskontraktet. Samhällskontraktet får betydelse för MDH:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå genom det arbete som bedrivs i samarbete med kommunerna och landstingen för att utveckla bland annat branschråd och verksamhetsförlagd utbildning. Under året har Karriärtorget arbetat för att ytterligare stärka samverkan med externa parter i samarbete med akademierna. Gemensamma exjobbsdagar har genomförts med externa uppdragsgivare från näringsliv och offentlig sektor och studenter. Ytterligare en exjobbsdag genomfördes som ett samarrangemang med kårens arbetsmarknadsmässa Högvarv. Examensjobb har annonserats via exjobbsdatabasen. Genom jobbdatabasen har arbete, praktik- och traineeplatser och sommarjobbsplatser erbjudits MDH:s studenter. I februari genomfördes för första gången en karriär- och arbetsmarknadsdag för sjuksköterskor med studenter och externa utställare från landsting, offentlig och privat sektor. Även mentorprogrammet har utvecklats och under 2016 var mentorprogrammet öppet för alla studentkategorier. Prestationer inom verksamhetsområdet samverkan grundutbildning enligt FÅB 3:1 Uppdragsutbildning Ett mått på samverkan inom grundutbildningen är uppdragsverksamheten, som omfattar uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna uppgick under 2016 till 21 226 tkr att jämföra med 2015 och 2014 då uppdragsverksamheten omfattade 22 847 tkr respektive 21149 tkr. Adjungerade lärare och gästlärare Ett viktigt inslag i högskolans utbildningar är att ge studenter möjlighet att under utbildningen komma i kontakt med representanter från relevant arbetsliv. Högskolan möjliggör detta bland annat genom att knyta externa personer till verksamheten.

23 Tabell 11. Antal adjungerade lärare och gästlärare. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Adjungerad professor 2 11 13 2 11 13 1 11 12 Gästprofessor 3 9 12 5 10 15 6 11 17 Adjungerad universitetslektor 3 4 7 3 6 9 3 6 9 Adjungerad universitetsadjunkt 1 1 2 7 1 8 13 1 14 Totalt 9 25 34 17 28 45 23 29 52 Källa: Primula Som framgår av tabell 11 har antalet adjungerade professorer, gästprofessorer och universitetslektorer totalt sätt ökat mellan 2014 och 2016. Av det totala antalet lärare som var adjungerade under 2016 var majoritet män, vilka utgjorde 56 procent. Internationalisering Mobilitet bland studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH strävar efter att under utbildningarna erbjuda studenter möjlighet till utomlandsvistelser. Vidare är högskolans uttalade ambition att förbättra balansen av in- och utresande studenter och att öka antalet avgiftsskyldiga studenter. Sedan ett antal år pågår ett arbete med att se över de löpande avtalen för att uppnå en balans mellan in- och utresande avtalsstudenter. En del avtal har avvecklats, vilket totalt sett har lett till en minskning av både inresande och utresande utbytesstudenter. Det ska dock påpekas att minskningen av inresande och utresande studenter inte har skett i samma takt, och att antalet utresande studenter via utbytesavtal har vänt och ökat under 2016, vilket har resulterat i en bättre balans mellan inresande och utresande studenter enligt högskolans strävan. Totalt hade högskolan 238 inresande utbytesstudenter 2016, tabell 12, vilket är ungefär i samma nivå som förra året. Det antyder att balansen mellan in- och utresande studenter via högskolans internationella avtal har börjat stabiliserats. Även antalet kvinnliga och manliga inresande utbytesstudenter är i balans och antalet är på samma nivå som för 2015. Tabell 12. Antal inresande utbytesstudenter och antal registrerade på engelskspråkiga program under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot Via utbytesavtal 150 128 278 119 124 243 118 120 238 Antal registrerade studenter termin 1 på engelska program Källa: Ladok 83 128 211 98 134 232 87 139 226 Av de inresande utbytesstudenterna kommer flertalet studenter, 146 stycken, via Erasmus+. Vidare har 65 studenter kommit via MDH:s bilaterala utbytesavtal, 18 studenter via stipendier från Linnaeus-Palme, 5 via International Student Exchange Program (ISEP) och 4 via det för högskolan nya stipendieprogrammet International Credit Mobility (ICM). Högskolan erbjuder inte längre kurser i skandinavistik varpå redovisningen av antal registrerade studenter termin 1 på engelskspråkiga program för åren 2014 och 2015, tabell 12, har korrigerats i jämförelse med tidigare årsredovisningar. Siffrorna för år 2014 och 2015, som nu enbart redovisar antalet registrerade studenter termin 1 på engelska program, skiljer sig därmed från siffrorna som redovisats i tidigare årsredovisningar. Antalet registrerade studenter på engelskspråkiga program har minskat med 6 studenter och totalt var 226 registrerade på termin ett under 2016 att jämföra med 232 år 2015. I enlighet med högskolans strävan om en bättre balans mellan inresande och utresande studenter, har antalet utresande utbytesstudenter via avtal ökat från 72 till 89 studenter jämfört med föregående år, tabell 13. Tabell 13. Antal utresande studenter under perioden 2014-2016. Via utbytesavtal Kursblock 30 hp i tyska som ges i Tyskland genom MDH Källa: Ladok 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot 57 46 103 50 22 72 51 38 89 64 26 90 48 19 67 41 10 51 Totalt reste 49 studenter ut via Erasmus+, 23 via MDH:s bilaterala utbytesavtal, 8 via ISEP, 5 via stipendier från Linnaeus- Palme, 3 via Nordplus och 1 via Erasmus Mundus. Antalet studenter som läser en del av sin språkutbildning utomlands minskade 2015 och 2016 i och med att språken franska och spanska avvecklats vid högskolan och därmed även de språkkurser på franska och spanska som getts i respektive land. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Antal betalande studenter har ökat under 2016, tabell 14. Under året har MDH haft 84 studieavgiftsskyldiga studenter som antingen själva eller via stipendium erlagt studieavgift. Av dessa påbörjade 73 studenter sina studier vid lärosätet och ungefär hälften av dem finansierade sina studier via stipendium från högskolan alternativt Svenska institutet. Omräknat till helårsstudenter motsvarar de studieavgiftsskyldiga studenterna för året 42 helårsstudenter, vilket är en ökning jämfört med förra året då de studieavgiftsskyldiga studenterna motsvarade 39 helårsstudenter.

24 Tabell 14. Antal betalande studenter från länder utanför EU/ EES under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 Antal studenter 69 61 84 Antal helårsstudenter 28 39 42 Källa: Agresso och Ladok Den studiefinansierade verksamheten utgör en liten del av MDH:s totala kurs- och programutbud, men har trots detta lett till att högskolan har utvidgat sina rutiner för denna kategori i så väl administrativa som finansiella system. Högskolan har under 2016 antagit 14 studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter med stöd av regeringens förordning om ändring i högskoleförordningen, SFS 2014:37, inom ramen för de Erasmus Mundus stipendieprogram som högskolan deltar i. Studenter som antas via Erasmus Mundus har, enligt EU-kommissionens regler, egen antagning direkt till konsortiet som står bakom de olika projekten. Antagningskraven är som regel strikta på grund av begränsad antal platser. Efter att studenterna har antagits av konsortiet sker en lokal antagning vid de tilldelade lärosätena, bland annat MDH. Samarbetet med Migrationsverket har fortsatt under året. Högskolan upplever fortfarande vissa svårigheter i kommunikationen med Migrationsverket, bland annat upplevs fortfarande en obalans i informationsutbytet. Migrationsverket bjuder dock in till årliga träffar med syftet att förbättra informationsutbyte mellan lärosäten och Migrationsverket. Nya återrapporteringskrav 2016 Bedömning av reell kompetens MDH har sedan 2012 en metod för att bedöma reell kompetens i förhållande till behörighet och tillgodoräknande. Metoden syftar till att validera studenters kunskaper, färdigheter och förmågor och utvecklas kontinuerligt. Inom projektet PROMPT, Professionell masterutbildning i programvaruteknik, som utvecklar webbkurser för yrkesverksamma ingenjörer, genomfördes under 2016 insatser för att validera yrkeslivserfarenhet och annan kompetens för behörighet till avancerad nivå. Kvalitetsförstärkning I budgetpropositionen för 2016 gjordes en särskild höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som lärosätena ska använda för kvalitetshöjande åtgärder. För medlen som lärosätena har fått tilldelat sig inom områdena humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap anges även att de i första hand ska användas för att öka andelen lärarledd tid på utbildningarna. För MDH har satsningen inneburit att högskolan fått en ökad tilldelning inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning. MDH har använt dessa medel för att genomföra en rad kvalitetshöjande åtgärder inom utbildningen. Inom humaniora och samhällsvetenskap har medlen främst använts till att öka kontakttiden mellan student och lärare i form av ökad undervisningstid, ökad handledning för uppsatser samt riktade insatser för att stärka stödet till studenter som inte fullföljt kurser i form av extrainsatta föreläsningar och räknestugor för studenter inom ämnena nationalekonomi och företagsekonomi. När det gäller utbildningsområdet verksamhetsförlagd utbildning har kvalitetsförstärkningen inneburit att lärarutbildarnas besök vid kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen har utökats i tid. Dessutom har en generell utökning av den lärarledda tiden skett inom dessa kurser. Inom utbildningsområdet undervisning har ett urval av kurser, där högskolan har bedömt behovet som större, tilldelats kvalitetsförstärkande åtgärder som bland annat inneburit minskade gruppstorlekar, mer lärarledd undervisning samt introduktion till akademiska studier. De kurser som har aktualiserats för förstärkning är i huvudsak kurser i början på programmen samt inom terminer där genomströmning har varit lägre än genomsnittet. Högskolan har, med sin erfarenhet och kunskap, bidragit aktivt till Universitets- och högskolerådets (UHR) arbete med bedömning av reell kompetens. Inom ramen för uppdraget har MDH inbjudit UHR till erfarenhetsutbyte. Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk ekonomiutbildning Högskolan fick i oktober uppdraget av regeringen att planera och bygga upp kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk ekonomutbildning. Utbildningen ska bedrivas enligt förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning (2008:1101). MDH har sedan uppdraget gavs i oktober anmält möjligheten att anta 20-30 studenter till utbildningen till Lunds universitet som är det samordnade lärosätet. Högskolan har även påbörjat åtgärder för att frigöra personalresurser för planering, utveckling och genomförande av sådan kompletterande utbildning.

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 25 Utbildning på forskarnivå Utbud MDH bedriver en aktiv utbildning på forskarnivå inom tolv forskarutbildningsämnen fördelade på de sex forskarutbildningsområden som högskolan har examensrättigheter för. Vidare samarbetar högskolan med andra lärosäten eller företag inom totalt 13 forskarskolor. Av dessa är åtta nationella forskarskolor, en är en internationell forskarskola och fyra är företagsforskarskolor. Högskolans sex forskarutbildningsområden är: Inbyggda system, med forskarutbildningsämnena datavetenskap samt elektronik. Innovation och produktrealisering, med forskarutbildningsämnet innovation och design. Miljö, energi- och resursoptimering, med forskarutbildningsämnena energi- och miljöteknik, matematik/tilllämpad matematik samt bioteknik/kemiteknik 4. Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning, med forskarutbildningsämnena industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap. Didaktik, med forskarutbildningsämnena didaktik samt naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Hälsa och välfärd, med forskarutbildningsämnena vårdvetenskap, arbetslivsvetenskap samt socialt arbete. Rekrytering Diagram 13 visar antalet antagna doktorander till utbildning på forskarnivå vid MDH för perioden 2014-2016 uppdelat per år och avsedd examen. År 2016 antogs totalt 35 doktorander till utbildning på forskarnivå vid MDH. Detta är en ökning i jämförelse med antagningsnivån för 2015 då 28 doktorander antogs, men en minskning i jämförelse med 2014 då 49 forskarstuderande antogs. Som framgår av diagrammet är de flesta doktorander som antogs under året antagna med doktorsexamen som slutmål, 26 stycken att jämföras med de 9 som antagits med licentiatexamen som slutmål. Diagram 13. Antal antagna doktorander till utbildning på forskarnivå vid MDH för perioden 2014-2016 uppdelat per år och avsedd examen. Antal nyantagna doktorander 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 Antagen till doktor 43 23 26 Antagen till lic 6 5 9 Källa: Ladok År Könsfördelningen bland de antagna doktoranderna, oberoende av avsedd examen, ligger för 2016 på 54 procent kvinnor. Under 2016 antogs en högre andel kvinnor än 2015 då 46 procent av de antagna doktoranderna utgjordes av kvinnor. Årets könsfördelning ligger dock på samma nivå för 2014 då totalt 53 procent av nyantagna doktorander var kvinnor. Antal doktorander Som framgår av tabell 15 var det totala antalet aktiva 5 doktorander under året 218 vilket är en ökning i jämförelse med 2015 då 207 var aktiva, men en minskning om man ser till 2014 då 224 var aktiva. Uppgifterna om totalt antal aktiva doktorander vid MDH inkluderar såväl dem som var antagna till licentiatexamen som till doktorsexamen. Doktorander antagna vid andra lärosäten, men som helt eller delvis finansieras av MDH, ingår inte i redovisade uppgifter. Tabell 15. Antal aktiva doktorander för perioden 2014-2016 uppdelat per år, kön och forskarutbildningsämne. 2014 2015 2016 Forskarutbildningsämne K M Tot K M Tot K M Tot Arbetslivsvetenskap (INAS) 2 3 5 1 1 2 1 1 2 Arbetslivsvetenskap (HV) 1 1 2 1 1 2 1 1 2 Datavetenskap 13 47 60 13 42 55 13 40 53 Didaktik 21 7 28 19 7 26 20 4 24 Elektronik 3 5 8 3 4 7 5 3 8 Energi- och miljöteknik 5 25 30 10 25 35 9 26 35 Industriell ekonomi och organisation 3 7 10 5 3 8 5 3 8 Innovation och design 17 19 36 9 19 28 10 21 31 Matematik/tillämpad matematik Naturvetenskapernas och teknikens didaktik 3 12 15 1 13 14 2 16 18 0 1 1 0 1 1 0 1 1 Socialt arbete 3 0 3 4 0 4 5 0 5 Vårdvetenskap 23 3 26 22 3 25 27 4 31 Totalt 94 130 224 88 119 207 98 120 218 Källa: Ladok De 218 aktiva doktoranderna hade under 2016 en genomsnittlig aktivitetsgrad på 67 procent. Detta är en minskning i aktivitetsgraden med tre procentenheter i jämförelse med 2015 då den genomsnittliga aktivitetsgraden låg på 70 procent. Den genomsnittliga aktivitetsgraden låg på 65 procent för 2014. Tas hänsyn till antalet aktiva doktorander per enskilt forskarutbildningsämnen och ämnets genomsnittliga aktivitetsgrad motsvarar årets aktiva doktorander 145 heltidsdoktorander. Denna nivå är jämförbar med tidigare år då motsvarande omräkning gav 145 respektive 146 heltidsdoktorander 2015 respektive 2014. 4 Inom forskarutbildningsämnet bioteknik/kemiteknik bedrivs ingen aktiv utbildning. Ämnet är inte avvecklat då ett par inaktiva doktorander är registrerade på ämnet. 5 En aktiv doktorand avser en doktorand som har en registrerad aktivitet om minst en procent. Aktivitetsgraden baseras på uppgifter inrapporterade till Statistiska centralbyrån.

26 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Totalt för MDH uppgick andelen kvinnor bland de aktiva doktoranderna till 45 procent under 2016. Könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna är jämförbar med tidigare år då andelen kvinnor låg på 43 procent under 2015, respektive 42 procent kvinnor under 2014. Diagram 14 visar könsfördelningen av aktiva doktorander per forskarutbildningsämne under 2016. Diagram 14. Könsfördelning per forskarutbildningsämnen (procent) bland aktiva doktorander 2016. Könsför delning aktiva doktorander (procent) 100 80 60 40 20 0 DV EK ID EMTEK INDEK DID NT DID MAT VV AV SOA AV (inom INAS) (inom HV) 25% 63% 32% 26% 63% 83% 0% 11% 87% 50% 100% 50% Kvinnor Män 75% 37% 68% 74% 37% 17% 100% 89% 13% 50% 0% 50% DV = datavetenskap, EK = elektronik, ID = innovation och design, EMTEK = energi- och miljöteknik, INDEK = industriell ekonomi och organisation, DID = didaktik, NT DID = naturvetenskapernas och teknikens didaktik, MAT = matematik/tillämpad matematik, VV = vårdvetenskap, AV (inom INAS) = arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet INAS, SOA = socialt arbete, AV (inom HV) = arbetslivsvetenskap inom forskarutbildningsområdet HV. Källa: Ladok Examina Doktorsexamina per år Diagram 15 visar antalet utfärdade doktorsexamina per år för perioden 2014-2016. Staplarnas nedre del visar antalet doktorsexamina där doktoranden inte tidigare begärt ut en licentiatexamen. Diagram 15. Antal utfärdade doktorsexamina uppdelat per år för perioden 2014-2016. Antal utfärdade doktorsexamina 25 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 Doktor med föregående Lic 15 6 9 Doktor utan föregående Lic 3 14 16 Källa: Ladok År och välfärd, som skedde 2012 och där majoriteten av doktoranderna är kvinnor, har fortfarande inte fått genomslag i examensstatistiken, även om de första doktoranderna inom forskarutbildningsområdet har avlagt examen under 2016. Licentiatexamina per år Diagram 16 visar antalet utfärdade licentiatexamina uppdelat per år för perioden 2014-2016. Staplarnas övre del visar antalet utfärdade licentiatexamina för doktorander som är antagna med doktorsexamen som slutmål. Diagram 16. Antal utfärdade licentiatexamina uppdelat per år och avsedd examen för perioden 2014-2016. Antal utfärdade licentiatexamina 30 25 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 Antagen till Doktor 7 11 21 Antagen till Lic 4 4 6 Källa: Ladok. Totalt utfärdades 27 licentiatexamina under 2016. Detta är en ökning jämfört med nivån för 2015 och 2014 då totalt 15 respektive 11 licentiatexamina utfärdades. Ökningen kan förklaras med att doktorander inom företagsforskarskolan Innofacture, som höll sina licentiatseminarier under hösten 2015, fick sina licentiatexamina utfärdade under våren 2016. Majoriteten av de som tog ut en licentiatexamen för den ovan redovisade treårsperioden är antagna till en utbildning på forskarnivå med en doktorsexamen som slutmål. Detta kan ses för hela treårsperioden. Andelen kvinnor bland dem som avlagt en licentiatexamen under 2016 var 37 procent. Detta är en ökning i jämförelse med 2015 och 2014 då andelen kvinnor som tagit en licentiatexamen var 33 respektive 36 procent. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet forskarutbildning enligt FÅB 3:1 I detta avsnitt redovisas antalet doktorsexamina relaterat till högskolans kostnader inom verksamhetsområdet utbildning på forskarnivå. Sedan 2012 är den interna kostnadsredovisningen för utbildning på forskarnivå uppdelad per etablerad forskningsinriktning. Årets uppdelade redovisning av den genomsnittliga kostnaden per doktorsexamen sker över en femårsperiod (tabell 16) för att reducera ojämnheter i kostnad per uttagen doktorsexamen som kan uppstå vid tillfälliga satsningar som högskolan genomför mellan åren. År Under 2016 utfärdades totalt 25 doktorsexamina. Detta är en ökning i jämförelse med 2015 och 2014 då 20 respektive 18 doktorsexamina utfärdades. Bland de som begärde ut en doktorsexamen var majoriteten män och 28 procent var kvinnor. För 2015 var motsvarade andel kvinnor 20 procent och av 2014 års doktorsexamina utställdes 39 procent till kvinnor. Könsfördelningen kan delvis förklaras med att majoriteten aktiva doktorander fortfarande utgörs av män. Uppstarten av forskarutbildning inom forskarutbildningsområdet hälsa

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 27 Tabell 16. Genomsnittlig kostnad (tkr) per utfärdad doktorsexamen för perioden 2012-2016. Total kostnad för forskarutbildning 2012-2016 (tkr) Totalt antal doktorsexamina 2012-2016 Genomsnittlig kostnad per doktorsexamen 2012-2016 MDH 421 027 93 4527 UVM 65 965 12 5 497 IEO 23 492 10 2 349 FE 65 622 20 3 281 HV 70 807 4 17 702 IPR 47 269 11 4 297 IS 149 172 36 4 144 Källa: Ladok och Agresso Att notera även i årets redovisning av kostnad per doktorsexamen är att utbildning på forskarnivå inom den etablerade forskningsinriktningen hälsa och välfärd är missvisande. Utbildningen inom området startade under 2012 och dras sedan dess med kostnader inom verksamhetsområdet även om prestationer i form av doktorsexamen inte tidigare varit förväntade. Under 2016 utfärdades två doktorsexamina innom hälsa och välfärd (ämnet vårdvetenskap) och en inom området industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (ämnet arbetslivsvetenskap) där akademin hälsa vård och välfärd även bär kostnaden för forskarutbildningen. Den totala kostnaden för högskolan inom verksamhetsområdet utbildning på forskarnivå låg för 2016 på 82 680 tkr. Den totala kostnaden har gått ner något jämfört med tidigare år, något som även kan ses i uppgiften om antalet aktiva doktorander. Den redovisade kostnaden för 2015 låg på 85 726 tkr, och motsvarande kostnad för 2014 var 89 972 tkr. Mellan åren 2012 till 2016 har totalt 93 doktorsexamina utfärdats. Den genomsnittliga kostnaden för en doktorsexamen under perioden 2012 till 2016 ligger på 4527 tkr, motsvarande en årlig kostnad på 1132 tkr för en heltidsdoktorand. Studentinflytande Studentinflytandet är en viktig del av högskolans kvalitetsarbete. Studentinflytande på forskarnivå innefattar forskarstuderandes möjlighet att utöva inflytande över högskolans verksamhet. Inflytandet sker genom studentrepresentanter som är utsedda av studentkåren att representera doktoranderna i högskolans beslutande och beredande organ som avser eller berör forskarutbildning. Studentinflytande sker även genom att kurser på forskarutbildningsnivå utvärderas genom doktoranders medverkan i kursvärderingar. Vid högskolan finns ett doktorandråd som tillvaratar doktorandernas intressen i forskarutbildningen. Vid samarbetssvårigheter mellan högskolan och enskilda doktorander kan doktorandrådet ge råd och vägledning. Om doktorander har synpunkter på högskolans genomförande av forskarutbildningen kan vederbörande även vända sig till högskolans doktorandombudsman som är en opartisk servicefunktion anställd vid lärosätet. Samverkan MDH har mål för samverkan och samproduktion som berör högskolans utbildning på forskarnivå att högskolan inom varje forskningsinriktning ska öka antalet doktorander som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. Under året har 73 doktorander haft någon form av extern finansiering 6, tabell 17. Detta är en ökning med tre personer under 2016 jämfört med 2015 och nivån på antalet externfinansierade doktorander har legat relativt konstant under redovisad treårsperiod. Tabell 17. Antal externfinansierade doktorander uppdelat per forskningsinriktning för perioden 2014-2016. Forskningsinriktning 2014 2015 2016 Framtidens energi 15 17 20 Hälsa och välfärd 6 6 9 Inbyggda system 22 22 19 Industriell ekonomi och organisation 0 1 0 Innovation och produktrealisering 18 19 20 Utbildningsvetenskap och matematik 8 5 5 Totalt 69 70 73 Källa: Ladok Internationalisering Högskolan betonar vikten av att doktorander ges möjlighet att under sin utbildning skapa internationella relationer och vistas i en internationell miljö. Syftet med doktorandernas utlandsvistelser är oftast deltagande vid kurs/workshop eller för att presentera uppnådda forskningsresultat. Flertalet doktorander har under året genomfört utlandsvistelser, tabell 18. Tabell 18. Antal tillfällen där doktorander har en registrerad utlandsvistelse under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 K M Tot K M Tot K M Tot EU-länder 30 72 102 24 56 80 12 53 65 Övriga Europa 5 10 15 5 3 8 3 7 10 OECD utanför Europa 3 13 16 0 14 14 1 8 9 Övriga världen 3 13 16 6 21 27 11 18 29 Totalt 41 108 149 35 94 129 27 86 113 Källa: Primula Doktorander uppmuntras regelbundet att publicera sig inom högklassiga internationella konferenser och tidskrifter, samt bereds ofta möjlighet att delta vid minst en internationell konferens. Vidare uppmuntras doktoranderna att delta i internationella sommarskolor som är viktiga platser för att knyta kontakter såväl med doktorander från andra länder som med de forskare som bidrar med innehåll i sommarskolan. 6 Med extern finansiering avses de båda SCB-kategorierna företagsdoktorand (FTG) och annan anställning utanför högskolan (AUH).

28

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 29 Forskning MDH har under 2016 fortsatt att arbeta efter högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016. MDH:s forskning har under 2016, liksom tidigare år, finansierats genom statligt anslag och medel från externa finansiärer såsom forskningsråd, stiftelser, kommuner, landsting och privata företag. Exempel på externa forskningsfinansiärer som högskolan har erhållit medel från är Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Allmänna arvsfonden, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Dessutom har högskolan tilldelats EU-medel och medel från Energimyndigheten. Under 2016 var 62 procent av högskolans forskning och forskarutbildning externfinansierad, vilket både är ett uttryck för hög kvalitet i högskolans forskning och ett uttryck för hög grad av samverkan då många forskningsprojekt genomförs i samproduktion med externa partners. Forskningsinriktningar Högskolans forskning är uppdelad i forskningsinriktningarna inbyggda system, hälsa och välfärd, innovation och produktrealisering, framtidens energi, utbildningsvetenskap och matematik samt industriell ekonomi och organisation. Inbyggda system Forskningen inom inriktningen inbyggda system fokuseras mot sex strategiska forskningsområden: realtidssystem, mjukvaruteknik, verifiering och validering, tillförlitliga system, sensorsystem för hälsa, och robotik och avionik. Inriktningen består av fjorton samverkande forskargrupper som alla bidrar till ett eller flera av forskningsområdena. Under 2016 har inriktningens två forskningsprofiler, ESS-H 7 och DPAC 8, som finansieras av KK-stiftelsen vidareutvecklats. Profilen ESS-H har genomgått en halvtidsutvärdering från KK-stiftelsen och har under året ägnat sig åt planering för genomförande av återstående projektperiod. Hittills har forskningsmiljön kopplad till profilen vuxit från 9 forskare 2013 till 28 forskare vid MDH idag. Under samma period har forskarna producerat 27 journalpublikationer och 92 konferenspublikationer. Den andra forskningsprofilen, DPAC, har under 2016 fokuserat på rekrytering och att starta samproducerande projekt tillsammans med profilens 10 deltagande företag. Fem doktorander och en handfull seniora forskare har rekryterats till profilen som nu består av över 20 doktorander och forskare. Inbyggda system är värd för tre ramprojekt med finansiering från Stiftelsen för Strategisk forskning. Det ena projektet, Ralf3, fokuserar på mjukvara för heterogena datorsystem, och forskningsresultaten tillämpas i undervattensrobotar som övervakar fiskodlingar. Projektet är i sin slutfas och sker i samarbete med företag i Sverige och Kina. Även det andra projektet, Synopsis, har under året gått in i en slutfas, med fokus på färdigställande av deltagande doktoranders avhandlingar, fortsatt arbete med en fallstudie från Volvo CE, samt planering för nyttiggörande av forskningsresultaten. Forskningen kring funktionssäkerhet inom Synopsis har ut- 7 Embedded Sensor Systems for Health 8 Dependable Platforms for Autonomous systems and Control gjort bas för fortsatt forskning inom det tredje ramprojektet Future Factories in the Cloud (FiC). Där forskningsresultat från Synopsis vidareutvecklas mot tillämpningar inom molnteknik för produktionstillämpningar. Under 2016 har satsningen på samverkansarenan för hälsooch välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet fortsatt. Satsningen sker tillsammans med forskningsinriktningen hälsa och välfärd och fokus har varit att skapa akademiövergripande forskningsprojekt. Hälsa och välfärd Forskningen inom inriktningen hälsa och välfärd är mångvetenskaplig, interdisciplinär och utgår från kunskapsområdet hälsa och välfärd. Utifrån rekommendation från högskolans egeninitierade forskningsutvärdering, MER14 9, genomförde forskningsinriktningen under 2015 en omorganisation och under 2016 har arbetet med att stärka forskningskulturen fortsatt. En strategi och policy för forskningen vid akademin för hälsa, vård och välfärd har utvecklats och de elva forskargrupper med flervetenskaplig representation och olika inriktningar inom området hälsa och välfärd som bildades under 2015 har nu börjat hitta sin form. Under 2015 infördes nya rutiner för att öka kvaliteten i anslagsansökningar och erfarenheterna så här långt har varit goda. Forskningsinriktningen fick exempelvis under 2016 beviljat anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd till ett forskningsprojekt om särskilt stöd i förskolan för barn med annan etnicitet än svensk. Ett annat exempel på nytt forskningsprojekt, med finansiering från AFA Försäkring, om hållbar socialtjänst ska undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrning bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågorna. Under året har forskning inom inriktningen fortsatt skett i samproduktion med flera internationella och regionala samarbetspartners. Flertalet av den regionala samproduktionen sker med utgångspunkt i det etablerade samarbetet via Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd, genom Samhällskontraktet. Ett av de nya områden för samproduktion som utvecklats under året är nyanländas etablering i samhället, och då med särskilt fokus på nyanlända barn och ungdomars etablering. Under 2016 har satsningen på samverkansarenan för hälsooch välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet 10 fortsatt. Fokus har varit att skapa akademiövergripande forskningsprojekt. Exempelvis har området hälso- och välfärdsteknik utvecklats genom projektet HV3D Hjälpmedel och välfärdsteknik i tre dimensioner som är ett akademiövergripande samarbete mellan akademin för hälsa, vård och välfärd och akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Projektet har finansiering bland annat från Sveriges landsting och kommuner via det nationella hjälpmedelschefsnätverket, regionförbundet Sörmland och Samhällskontraktet. Innovation och produktrealisering Forskningen inom inriktningen innovation och produktrealisering, IPR, är flervetenskaplig och består av forskare, lärare och doktorander med olika vetenskaplig och pedagogisk 9 MDH s Evaluation for improved Research quality 10 http://mdh.se/samverkan/projekt/arenan

30 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 kompetens inom ingenjörsvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Denna blandning av akademiska kompetenser och praktiska kunskaper berikar forsknings- och utbildningsmiljön och bidrar till IPR:s möjlighet att genomföra forskning och utbildning i samproduktion med industri och omgivande samhälle. IPR utgörs i huvudsak av tre forskargrupper Informationsdesign, Produkt- och produktionsutveckling samt Kvalitetsutveckling och förändringsledning. Centralt för forskning inom informationsdesign är utmaningarna kring hur information är utformad och organiserad i bild, text och rum, hur utformningen påverkar tillgängligheten och förståelsen av informationen samt mediets inverkan på förmågan hos individer och grupper att förstå och använda olika typer av information. Forskningen bidrar till utveckling av ämnet och dess roll i samhället och bidrar därmed till ökad insikt om hur information kan designas, kommuniceras och förstås i olika situationer. Forskning inom produkt- och produktionsutveckling skapar kunskap om förnyelse och utveckling av produkter och produktionssystem. Forskningen är baserad på integrerad utveckling där olika intressenters mål och tidsperspektiv balanseras. Genom processer, metoder, verktyg och organisering för innovation, utveckling och förbättring av produktionssystem och produkter, skapas förutsättningar för tillverkande företags konkurrenskraft. Industrialiseringsprocessen är en central process där produkten möter produktionssystemet och produktionssystemets behov utgör central input för sådant som produkternas utformning och materialval. Genom systemanalys och beskrivning av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara produkter och produktionssystem skapas förutsättningar för en begränsad miljöpåverkan och uthållig tillväxt. Digitalisering, automation och möjliggörande teknologier utnyttjas och anpassas för att skapa konkurrenskraftiga produktionssystem. Forskning inom kvalitetsutveckling och förändringsledning använder sig av och utvecklar analytiska verktyg och metoder för att hantera och möjliggöra förändringsprocesser där medarbetarna medverkar samt för att utveckla innovativ kompetens genom att bättre förstå sociala systems dynamik. Forskargruppen har ett engagemang i problematisering och operationalisering av ledningsstrategier och förändringsprocesser på arbetsplatser i syfte att organisationer ska ha en effektiv stabil produktion samtidigt som processer av förbättring och innovation pågår. Genom forskningens intresse för komplexitet och organisatoriska lärprocesser samt för dilemman inom produktionssystems utformning bidrar gruppen med forskning till området kvalitetsutveckling och praktikbaserad innovation. Framtidens energi Forskningen inom inriktningen framtidens energi, FE, är tvärvetenskaplig med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik och tillämpad matematik. Detta innebär en möjlighet att arbeta fram lösningar kring hållbara energisystem genom experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. Under året har arbete pågått med rekrytering av doktorander, post-doktorer och professorer till den av KK-stiftelsen finansierade forskarskolan REESBE+ och forskningsprofilen Framtidens energi. Fokus för forskningen inom profilen är förnybar energi och intelligenta energisystem för energibesparing. Under året beviljades forskningsprofilen ett fyraårigt EU-bidrag, inom ramprogrammet Horisont 2020 Advanced Manufacturing, på 5,75 miljoner euro för projektet Future direction of process planning and optimization, FUDIPO. Projektet leds av MDH och 11 parter från 6 länder ingår, däribland ABB, Billerud-Korsnäs, Mälarenergi, SICS och Tupras i Turkiet. Projektet syftar till att utveckla lärandesystem för optimering av produktionsprocesser inom kraftverk, papper- och massaindustri, avloppsvattenrening och oljeraffinaderier. Under året har MDH ingått avtal med China scholarship council och forskningsinriktningen framtidens energi. Forskningsinriktningen ska under tre år vara sammanhållande för en forskarskola för 50 kinesiska post-doktorer per år. I samarbetet ingår både nationella och internationella universitet. Deltagarna planeras vara först tre månader vid MDH och därefter 15 månader på något av de ingående internationella universiteteten. Utbildningsvetenskap och matematik Forskningsinriktningen utbildningsvetenskap och matematik delas in i fem forskningsmiljöer: barn och unga i skola och samhälle, matematik, naturvetenskapens och teknikens didaktik, språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik, samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering samt matematik/tillämpad matematik. Fyra av fem forskningsmiljöer utgör forskningsbas för utbildningsområdet lärarutbildning och för forskarutbildningsområdet didaktik. Den femte forskningsmiljön, matematik/ tillämpad matematik, utgör en högskoleövergripande forskningsbas för utbildning inom utbildningsområdena ekonomi och teknik och för forskarutbildningsämnet matematik/ tilllämpad matematik. Under året har internationell och nationell forskning genomförts, även regional samproduktionsforskning via Mälardalens kompetenscentrum för lärande och inom ramen för regeringens försöksverksamhet med övningsskolor har pågått. Forskningsinriktningen har även arbetat vidare utifrån slutsatser från forskningsutvärderingen MER14 som gav flera förbättringsförslag för akademin för utbildning, kultur och kommunikations verksamhetsuppdrag avseende forskning och forskarutbildning. Industriell ekonomi och organisation Forskningsinriktningen industriell ekonomi och organisation utgör en av MDH:s forskningsbaser. Som forskningsbas för högskolans utbildningar inom ekonomiområdet upprätthålls den vetenskapliga kompetensen i ämnets olika discipliner genom forskning inom industriell förnyelse och hållbarhet. Forskningen fokuserar på företags- och samhällsutveckling för att bidra till disciplinernas kunskapsutveckling samt samhällets behov av kompetens och förståelse för samtidens ekonomiska problem. Forskningsinriktningen har under året framförallt jobbat vidare med att öka den externa finansieringen, som nu är över 55 procent, och med att öka antalet publiceringar i högt rankade tidskrifter och förlag. Forskningsinriktningen har under året inrättat ett forskarkollegium för att ytterligare främja kvaliteten på forskningen inom industriell ekonomi och organisation.

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 31 Samverkan MDH har mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De långsiktiga samverkansmål som berör högskolans forskning är att högskolan ska teckna långsiktiga samverkansavtal med företag som företrädesvis är verksamma internationellt, att högskolan ska teckna långsiktiga samverkansavtal med offentliga aktörer och att externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Under 2016 har de strategiska avtalen med näringslivet vidareutvecklats. Avtalspartners är ABB Sverige AB, AB Volvo, Bombardier Transportation Sweden AB samt Vafab Miljö AB, Eskilstuna Energi & Miljö och Mälarenergi. Samtliga avtal är exempel på samproduktion där avtalen realiseras via aktivitetsplaner som bland annat innehåller skrivningar om forskningssamarbeten. Under 2016 har dessa samarbeten inom forskningen utvecklats och fördjupats och ger stort värde och nytta för MDH:s verksamhet. Särskilt har samarbetet med ABB fördjupats under året och många nya kontaktytor har etablerats inom flera av ABB:s divisioner. Högskolans avtal med Volvo AB där MDH är utsedd som strategic preferred research partner till Volvo AB har förnyats under året. Under året har samarbetet inom de strategiska avtalen med offentliga aktörer vidareutvecklats. Till avtalspartnerna hör Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Regionförbundet Sörmland. Inom Samhällskontraktet, där samtliga satsningar sker i samverkan och där forskningen har en koppling till MDH:s forskningsinriktningar, har flera forskningsprojekt påbörjats under 2016. Exempel på forskningsprojekt är Unga personer med behov av komplexa insatser och Fältstudien som arena för kunskaps- och kompetensutveckling - Studenter, handledare och kurslärare i samverkan. Under 2016 har ett arbete startats med att förlänga avtalet Samhällskontraktet där flera av de offentliga aktörerna ingår. Vidare har Science@MDH anordnats för femte gången under hösten 2016. Vid arrangemanget möter forskare från högskolans samtliga sex forskningsinriktningar gymnasieelever i Eskilstuna och Västerås. Syftet är att väcka nyfikenhet kring forskning och att sprida kunskap om den forskning som bedrivs vid MDH genom att forskare från olika ämnesområden föreläser under cirka 20 minuter vardera om sitt ämne. I samarbete med Eskilstuna kommun och Västerås stad deltog MDH dessutom på ForskarFredag som är en årlig EUgemensam dag om forskning. Då ges allmänhet och skolungdomar möjlighet att möta högskolans forskare och ta del av pågående forskning. Fem forskare tävlade även om att kommunicera sin forskning bäst i ForskarGrandPrix där vinnaren sedan tävlade i riksfinalen i Stockholm. Externt samfinansierade forskningsmedel MDH har som mål att högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Detta kan utläsas via de bidrag som kommer från externa samarbetspartners till projekt där även anslagsmedel används. Den externa finansieringen som genererats i samfinansierad forskning har ökat mellan 2015 och 2016 och ligger nu åter i nivå med 2014 års nivå. Externt samfinansierade forskningsmedel för år 2016 är 86 879 tkr. Tabell 19. Externt samfinansierade forskningsmedel (tkr). År Externa forskningsmedel (tkr) 2016 86 879 2015 75 134 2014 88 503 Källa: Agresso Forskningsprestationer Statistik gällande forskningspublikationer bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DiVA. Som forskningspublikation räknas i det här sammanhanget tidskriftsartiklar och konferensbidrag som registrerats som refereegranskade. Endast publikationer där någon av författarna angett att de vid publikationstillfället tillhört MDH har räknas med. Publikationer registreras på det år som de publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in dem i publikationsdatabasen. Antalet forskningspublikationer för enskilda år kan därför öka till nästkommande årsredovisning. En publikation tillräknas forskningsinriktningen då minst en person från inriktningen står som författare till den. I de fall där publikationer samförfattats mellan inriktningarna räknas den därmed en gång per inriktning, vilket innebär att antalet publikationer för hela MDH kan vara färre än summan av samtliga inriktningars publikationer. Det totala antalet forskningspublikationer med MDHtillhörighet var 470 stycken år 2016, tabell 20. Årets antal är fler än de 395 som hade registrerats för 2015 vid tidpunkten för förra årets publikationsredovisning. En förklaring är att det på akademin för ekonomi, samhälle och teknik, dit forskningsinriktningarna framtidens energi (FE) och industriell ekonomi och organisation (IEO) hör, i år har gjort särskilda insatser för att se till att publikationer registreras i tid. Det kan innebära att antalet publikationer för 2016 inte kommer att öka lika mycket i efterhand som de gjort tidigare år och att uppgången därmed inte är så stor som det verkar vid en första analys. Tabell 20. Forskningspublikationer med MDH-tillhörighet totalt för MDH och uppdelat per forskningsinriktning för tidsperioden 2014-2016. Inriktning 2014 2015 2016 FE 85 76 79 HV 71 87 73 IEO 36 20 28 IPR 59 53 51 IS 163 179 202 UVM 76 62 47 Övrigt 1 3 1 MDH 477 468 470 FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Övrigt = publikationer som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Källa: DiVA

32 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Inriktningen inbyggda system (IS) har fler publikationer registrerade för 2016 jämfört med registreringarna för 2015 och 2014, tabell 20. För FE, hälsa och välfärd (HV) och IEO ligger antalet publikationsregistreringar för 2016 mittemellan resultaten för 2015 och 2014. För övriga inriktningar är antalet registrerade publikationer färre för år 2016 jämfört med för tidigare år. Av diagram 17 framgår att forskningsinriktningen hälsa och välfärd är den forskningsinriktning på högskolan som producerar flest refereegranskade tidskriftsartiklar. IS har ökat sin artikelproduktion under 2016. För HV och innovation och produktrealisering (IPR) ligger artikelregistreringarna för 2016 mellan resultaten för 2015 och 2014. För övriga inriktningar är antalet registrerade tidskriftsartiklar färre 2016 än för tidigare år. Diagram 17. Refereegranskade tidskriftsartiklar med MDHtillhörighet, 2014-2016. Antal tidskriftsartiklar 100 80 60 40 20 0 FE HV IEO IPR IS UVM Övrigt 2014 64 68 21 15 27 49 1 2015 68 86 14 20 18 43 0 2016 50 70 12 17 39 32 1 Forskningsinriktning FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Övrigt = publikationer som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Källa DiVA Av diagram 18 framgår att IS har den största produktionen av refereegranskade konferensbidrag på högskolan och antalet har också ökat något jämfört med de två senaste åren. Även för FE ökar antalet konferensbidrag. För övriga inriktningar är skillnaderna mot tidigare år relativt små, med resultat som ligger antingen mellan 2015 och 2014 eller något lägre. Diagram 18. Refereegranskade konferensbidrag med MDHtillhörighet, 2014-2016. Antal konferensbidrag 200 150 100 50 0 FE HV IEO IPR IS UVM Övrigt 2014 21 3 15 44 136 27 0 2015 8 1 6 33 161 19 3 2016 29 3 16 34 163 15 0 Forskningsinriktning FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Övrigt = publikationer som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Källa: DiVA Den årliga variationen som ses i antalet publikationer har flera anledningar. Dels, som nämndes inledningsvis i detta avsnitt, ligger ansvaret för registrering av publikationer i publikationsdatabasen på varje enskild forskare. Det innebär att den enskilde forskarens tid för den administrativa arbetsuppgiften påverkar utfallet för vad som redovisas här. Dels finns en eftersläpning mellan å ena sidan genomförandet av forskning till å andra sidan redovisning av resultatet från forskningen. I situationen då projektansökningar beviljas finns risken att antalet publikationer tillfälligt går ner i och med en ökad forskningsverksamhet och minskad tid för administrativa sysslor, medan en kortsiktig ökning oftast ses då forskningsprojekt inte får fortsatt finansiering eller ska av andra anledningar avslutas. Sammantaget, för hela högskolan, leder detta till den naturliga fluktuation i antalet publikationer som kan ses inom forskningsinriktningarna mellan åren. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet forskning enligt FÅB 3:1 Uppdragsforskning Ett mått på samverkan inom forskningen är uppdragsverksamheten. Intäkterna för uppdragsforskningen uppgick 2016 till 9301 tkr. Detta är en minskning jämfört med 2015 och 2014 då intäkterna för uppdragsforskningen uppgick till 11 673 tkr respektive 10 080 tkr. Kostnad per publikation I detta avsnitt redovisas antalet publikationer relaterat till högskolans kostnader inom verksamhetsområdet forskning och forskarutbildning. Anledningen till att kostnader inom verksamheten utbildning på forskarnivå inkluderas i beräkningarna är att doktorander bidrar till forskningspublikationer. Diagram 19 visar den totala kostnaden per refereegranskade publikationer (artiklar i tidskrift och konferensbidrag). I och med att publikationsredovisningen bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen och publikationen registreras under det år som publikationen publicerades oavsett när uppgifter läggs in i publikationsdatabasen är kostnaderna per publikation för perioden 2012-2015 inte

33 direkt jämförbara med redovisningen i föregående årsredovisning. Som framgår av tabell 20 har antalet publikationer som registrerats i DiVA ökat för åren 2014 och 2015 samtidigt som den totala kostnaden för verksamheten ligger fast. Det medför att den totala kostnaden per publikation i årets redovisning blir lägre. Den totala kostnaden per publikation för 2016 ligger på 533 tkr. Diagram 19. Total kostnad (tkr) per vetenskapligt refereegranskad publikation för tidsperioden 2012-2016. 600 Kostnad per vetenskaplig publikation (tkr) 500 400 300 200 100 442 517 485 502 533 0 2012 2013 2014 År Källa: DiVA, Primula och Agresso 2015 2016 Av samma anledning som ovan kan inte direkta jämförelser av kostnaden per publikation uppdelat per forskningsinriktning göras mellan tidigare års redovisade kostnader per publikation uppdelat per inriktning, diagram 20. Kostnaden per publikation och inriktning samvarierar med skillnaderna i antalet publikationer per inriktning som ses i diagram 17 och 18. Diagram 20. Kostnader (tkr) per vetenskapligt refereegranskad publikation uppdelat per inriktning 2012-2016. Kostnad per vetenskaplig tidskriftsartikel (tkr) 1200 1000 800 600 400 200 0 FE HV IEO IPR IS UVM 2012 440 214 949 416 376 467 2013 642 280 610 485 426 884 2014 421 494 309 448 491 406 2015 440 432 673 513 441 487 2016 413 505 525 593 416 800 Forskningsinriktning FE = framtidens energi, HV = hälsa och välfärd, IEO = industriell ekonomi och organisation, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UVM = utbildningsvetenskap och matematik, Källa: DiVA, Primula och Agresso

34

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 35 Anställda Medelantalet anställda låg för året på 937 personer. Vid årets slut hade MDH 944 anställda, motsvarande 842 helårsekvivalenter, varav 54 procent kvinnor. Andelen disputerade lärare uppgick till 55 procent år 2016, vilket är en procentenhet högre än föregående år. Andelen tidsbegränsade anställda är 31 procent vilket är samma som redovisades för år 2015. Personalomsättningen ligger på 14 procent för samtliga år under treårsperioden 2014-2016. Kompetensförsörjningsplanen vid MDH utgår från högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016 och ska medverka till att högskolan är en attraktiv arbetsgivare, rekryterar rätt medarbetare i en effektiv rekryteringsprocess, kompetensutvecklar medarbetare och behåller medarbetare med rätt kompetens. I anställningsordningen för lärare finns mål och strategi för rekrytering av lärare. Ett arbete med att utveckla arbetssättet med kompetensförsörjningsplanen har under året inletts i samarbete med akademier och fakultetsnämnden. Målet är att ge ett bättre beslutsstöd på kort och lång sikt för kompetensförsörjningen. Högskolan har under 2016 genomfört åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen bland annat i form av arbetsmiljöutbildning för chefer innehållande moment om diskriminering, trakasserier och aktiva åtgärder i arbetslivet. Föreläsning om jämställdhet har ingått i högskolans forskarhandledarutbildning. Arbete med att tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar för högskolans medarbetare har genomförts ur ett jämställdhetsperspektiv och en lönekartläggning för 2015 är gjord tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Undervisande och forskande personal Sedan 2015 har metoden för att kategorisera personal till befattningsgrupper reviderats och för undervisande och forskande personal räknas medarbetare med dubbla anställningar numera in i den befattningsgruppen där de har en aktiv anställning, en tidsbegränsad anställning för hela året och på heltid, procentuell störst sysselsättningsgrad eller längst anställningsperiod. I tabell 21 redovisas antalet undervisande och forskande personal som har nyrekryterats till högskolan under perioden 2014 till 2016. En nyrekrytering definieras som en person som nyanställs vid högskolan genom en extern utlysning av anställningen inom respektive personalkategori. I årets sammanställning har affilierad professor tagits bort då dessa formellt inte är anställda vid högskolan. Ändringen påverkar tidigare redovisade siffror för år 2014 avseende det totala antalet nyrekryteringar då en kvinnlig affilierad professor tidigare var redovisad. Tabell 21. Antal nyrekryteringar under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 Befattning K M Tot K M Tot K M Tot Professor 2 0 2 2 3 5 3 1 4 Adjungerad professor 0 1 1 0 1 1 0 1 1 Gästprofessor 3 3 6 2 3 5 2 6 8 Senior professor 0 1 1 2 1 3 1 0 1 Universitetslektor 7 8 15 8 7 15 7 4 11 Forskarassistent 2 1 3 0 0 0 7 5 12 Annan undervisande och forskande personal 0 0 0 0 1 1 6 9 15 Postdoktor 1 0 1 0 5 5 2 2 4 Universitetsadjunkt 15 5 20 6 4 10 4 0 4 Totalt 30 19 49 20 25 45 32 28 60 Källa: P360 och diarieförda avslutade rektorsbeslut avseende professorer Det totala antalet nyrekryteringar har ökat under 2016 i jämförelse med 2015. Anledningen till det är att högskolan under året har arbetet med att minska antalet tidsbegränsade anställningar vilket har resulterat i en ökning av antalet nyrekryteringar. Under 2016 var 44 procent av de nyrekryterade professorerna kvinnor (inbegripet professorer, befordrad professorer, seniorprofessor och gästprofessor, men inte adjungerade professorer). För 2015 låg motsvarande andel på 43 procent och för 2014 var 50 procent av de nyrekryterade professorerna kvinnor. Ett antal aktiviteter har under året genomförts för att försöka öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer, exempelvis har ett arbete pågått att utbilda rekryteringskommittén i jämställd och jämlik rekrytering. Utöver nyrekryteringar hanterar högskolan varje år även ett antal befordringsärenden vilket redovisas i tabell 22. Det totala antalet befordringsärenden är fler 2016 än tidigare år. Ökningen beror framför allt på ett ökat antal befordringsärenden till universitetslektor jämfört med föregående år. Den övervägande majoriteten, 75 procent, av dessa befordringsärenden rör kvinnor. Det totala antalet befordrade professorer under 2016 var tre personer, en kvinna och två män. Tabell 22. Antal befordringsärenden under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 Befattning K M Tot K M Tot K M Tot Professor 0 1 1 0 1 1 1 2 3 Universitetslektor 2 3 5 2 3 5 6 2 8 Totalt 3 3 6 3 3 6 7 4 11 Källa: Diarieförda avslutade ärenden och rektorsbeslut Som en del av den vetenskapliga kompetensförsörjningen ingår meritering som docent. Under året har 14 personer antagits som docenter varav 11 kvinnor och 3 män. Docentmeriteringarna har skett inom områdena datavetenskap, produkt- och processutveckling, företagsekonomi, fysioterapi, litteraturvetenskap, matematik/tillämpad matematik, pedagogik, pedagogik med inriktning förskolepedagogik, socialt arbete, specialpedagogik, statsvetenskap och vårdvetenskap. Antalet docenter bland lärare var 108 personer år 2016, vilket är en ökning jämfört med 2015 då motsvarande siffra låg på 104 personer.

36 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Tabell 23 anger det totala antalet undervisande och forskande personal. Under 2016 har det totala antalet undervisande och forskande personal inte förändrats i någon större utsträckning. De största förändringarna ligger inom befattningarna universitetslektor och universitetsadjunkt. Antalet universitetslektorer har ökat i jämförelse med 2014 och 2015, medan antalet universitetsadjunkter har minskat under samma tidsperiod. Ökningen av universitetslektorer ligger i linje med högskolans mål att öka antalet disputerade lärare. Tabell 23. Antal undervisande och forskande personal totalt (antal individer) under perioden 2014-2016. 2014 2015 2016 Befattning K M Tot K M Tot K M Tot Professor 15 32 47 15 36 51 18 34 52 Adjungerad professor 2 11 13 2 11 13 1 11 12 Gästprofessor 3 9 12 5 10 15 6 11 17 Seniorprofessor 0 1 1 2 1 3 2 2 4 Universitetslektor 95 108 203 107 116 223 116 120 236 Adjungerad universitetslektor 3 4 7 3 6 9 3 6 9 Universitetsadjunkt 148 103 251 147 105 252 122 98 220 Adjungerad universitetsadjunkt 1 1 2 7 1 8 13 1 14 Forskarassistent 7 10 17 6 13 19 5 13 18 Annan undervisande och forskande personal 11 16 27 14 27 41 13 29 42 Postdoc 1 7 8 3 9 12 5 7 12 Totalt 286 302 588 311 335 646 304 332 636 Källa: Primula Högskolepedagogisk kompetens MDH arbetar aktivt med att utveckla en miljö där lärare uppmuntras att reflektera, analysera och utveckla sin undervisning. Kompetenscentrum för studenter, arbetsmarknad och medarbetare, CeSAM, bedriver högskolepedagogisk utbildning och utveckling samt kompetensutveckling för studenter inom studieteknik och akademiskt skrivande. CeSAM har ett grundläggande uppdrag att arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja högskolepedagogisk utveckling och öka användningen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, vid högskolan. Enheten ger stöd, utbildning och handledning för lärare när det gäller användningen av IKT i undervisningen. I lärarens möjlighet till kompetensutveckling vid MDH ingår en väl etablerad pedagogisk karriärväg inom undervisningsområdet. Detta sker genom utbildning i och skapande av en pedagogisk meritportfölj som bedöms och placeras i en karriärstege bestående av två steg: meriterad och excellent. Beslut om inplacering fattas av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå efter granskning av externt sakkunniga. Under 2016 deltog 15 lärare i kursen Att upprätta en pedagogisk meritportfölj. Av dem som sökte att bli bedömda var det en lärare som bedömdes som excellent och två lärare bedömdes som meriterade lärare. CeSAM har under 2016 erbjudit sju poänggivande högskolepedagogiska kurser på avancerad nivå. Under året har en medarbetare genomfört och examinerats på ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt. CeSAM har genomfört handledarutbildning för handledare på forskarnivå i egen regi sedan 2012. Under 2016 har 13 personer deltagit i den handledarkurs som gavs på svenska och 16 personer deltog i den handledarkurs som gavs på engelska. CeSAM:s verksamhet som riktar sig mot studenter har under året fortsatt att inriktas mot studenter på utbildningsprogram samt att ge konsultativt stöd till lärare i deras undervisning. Särskilt fokus har under året legat på hur undervisningen kan utvecklas för att stärka studenters skrivande och CeSAM:s språkpedagog har medverkat i skrivprogressionskurser för lärare inom lärarprogrammen. Arbetet har sedan fortskridit genom att kursplaner har bearbetats för att synliggöra en progression i skrivandet för lärarstudenterna. CeSAM har utöver en kurs i digital kompetens även erbjudit utvecklingsstöd och workshoppar för högskolans medarbetare när det gäller IKT-användning. Stödet ges i Blackboard, Adobe Connect, interaktiva tavlor och användandet av smarta telefoner i undervisningen. Lärare har också möjlighet att vända sig till CeSAM för konsultation och rådgivning i IKTpedagogiska frågor såväl enskilt som i lärarlag samt i samband med att personal från CeSAM närvarar vid arbetsplatsträffar samt akademidagar. Sjukfrånvaro Högskolans systematiska arbete med sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering har fortgått under året. Högskolan arbetar med tidiga insatser och uppföljningsmöten i nära samarbete med Försäkringskassan och företagshälsovården Previa. Vid årsskiftet 2015/2016 bytte högskolan, efter upphandling, företagshälsovård från Avonova till Previa. Under 2016 reviderades och uppdaterades högskolans rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering, utifrån förändringar i Försäkringskassans reglemente. Diagram 21. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på kvinnor och män. Sjukfrånvaro (procent) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1,31 2,49 2014 Källa: Primula 1,95 1,40 2,90 2015 2016 År 2,20 1,40 3,70 2,70 Män Kvinnor Under 2016 har den totala sjukfrånvaron ökat från 2,2 procent och ligger nu på 2,7 procent, diagram 21. I och med att forskande och undervisande personal och teknisk/administrativ personal har olika arbetstidsavtal så kan det finnas ett mörkertal vad gäller den verkliga sjukfrånvaron. Totalt

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 37 Av den totala sjukfrånvaron utgör 42 procent långtidssjukfrånvaron, fler än 60 dagar, vilket är högre än året innan då andelen låg på 37 procent. Universitetsadjunkter och doktorander är den personalkategori som har högst långtidsfrånvaro. Hos medarbetare som arbetar med administration ses en tydlig ökning mellan 2015 och 2016. Grunderna för långtidssjukskrivningarna är varierande och det går inte att identifiera en speciell organisatorisk enhet som kan kopplas till långtidssjukskrivningarna. Kvinnor är däremot överrepresenterade. Diagram 22. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på ålder. 3,5 3,0 3,20 Sjukfrånvaro (procent) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,45 1,80 2,41 0,80 2,40 2,20 1,20 2,20 0,0 2014 2015 2016 Källa: Primula 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre År Av diagram 22 går att utläsa en ökning av sjukfrånvaron framförallt bland medarbetare i ålderskategorierna 29 år eller yngre och 30-49 år. Sjukfrånvaron bland medarbetare över 50 år är lägre under 2016 än 2015. Minskningen i åldersspannet kan förklaras genom att ett antal medarbetare gått i pension. Föräldraledighet och vård av barn Under året har MDH utbetalat föräldrapenningtillägg för 3 493 föräldrapenningdagar och utav dessa dagar har kvinnor tagit ut 70 procent och männen 30 procent. I den nationella statistiken gällande ersatta föräldrapenningdagar från SCB 11 för 2015 är fördelningen att kvinnor tagit ut 74 procent och männen 26 procent av föräldrapenningdagar. Högskolan har därmed ett något jämnare uttag av föräldrapenningdagar år 2016 än befolkningen generellt hade år 2015. Under 2016 har högskolan betalat ut ersättning för tillfällig föräldrapenning (Vård av barn, VAB) för 726 dagar. Fördelningen gällande uttag av dagar för VAB är att kvinnor tagit ut 86 procent och männen 14 procent. I den nationella statistiken för 2015, från SCB, gällande ersättning för VAB är fördelningen att kvinnor tagit ut 62 procent och männen 38. Jämfört mellan åren verkar högskolan ha ett ojämnare uttag av dagar för VAB än befolkningen generellt. Under kommande år planerar MDH att arbeta med att analysera skillnaderna mellan kvinnor och män i uttaget av föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning, samt identifiera utvecklingsbehov och formulera mål och aktiviteter. 11 SCB rapport, På tal om kvinnor och män 2016, NBN:SE:SCB-2016- X10BR1601_pdf, tabell Ersatta dagar för vård av barn 1974-2015, sid 39.

38

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 39 Särskilda åtaganden Idélab Idélab är en mötesplats inom MDH där studenter, forskare och övriga anställda får stöd att utveckla entreprenöriella kompetenser och att nyttiggöra kompetenser och idéer till hållbara värdeskapande affärskoncept. Genom Idélab kan studenter och medarbetare få tillgång till nätverk, metoder och verktyg hämtade från forskning och utbildning vid högskolan, relaterade till innovation och entreprenörskap. Under 2016 utökades personalstyrkan vid Idélab med en informationsassistent som bland annat ansvarar för informationsspridning och marknadsföring av Idélabs verksamhet både internt och externt. Personalen vid Idélab består därmed av fyra personer, en verksamhetschef, två affärsutvecklare och en informationsassistent. Utöver dessa personer har verksamheten inom Idélab administrativt stöd från värdakademin, akademin för ekonomi, samhälle och teknik. För att kunna ge ett bättre stöd till personer som söker stöd hos Idélabs verksamhet har de två affärsutvecklarna genomgått en utbildning i avancerad affärsarkitektur, som resulterat i att de nu är certifierade affärsarkitekter. MDH har som mål att 80 procent av högskolans studenter ska vara etablerade på arbetsmarknaden två år efter examen och där är entreprenörskap en alternativ karriärväg. Idélab bidrar genom att delta i ordinarie kursverksamhet inom högskolans alla akademier, hålla workshops, arrangera idétävlingar samt erbjuda individuellt stöd för att utveckla entreprenöriell kompetens och skapande av affärsplaner kring kompetenser och idéer. Detta sker i nära samarbete med det övriga innovationsstödsystemet i både Sörmland och Västmanland. År 2016 har karaktäriserats av en strävan att öka antalet nya personer som söker stöd vid Idélab, både studenter och forskare från samtliga akademier, och att få en effektivare genomströmning från idé- till affärsutveckling. Under året genomfördes en marknadsföringskampanj, under temat Gör nytta av din kunskap, för att informera studenter och medarbetare vid högskolan om Idélabs verksamhet och de mer effektiva processer som har utvecklats. Detta har resulterat i ett ökat inflöde av personer som söker stöd samt fler förfrågningar till Idélab att medverka i utbildningarna genom att hålla workshops och föreläsningar i kurser vid samtliga akademier. Under våren 2016 gav Idélab doktorandkursen Project management and commercialization som erbjöds samtliga doktorander vid högskolan. 16 doktorander deltog i kursen. Av dessa har två projekt gått vidare till idéutveckling med stöd från Idélab. Idélab har under 2016 fortsatt att utveckla och stärka samarbetet med Create Business Incubator med avsikten att ge det stöd som studenter, forskare och övriga anställda behöver för idé- och affärsutveckling, samt för att skapa en tydligare koppling mellan Idélab och övriga aktörer som verkar inom innovationsstödsystemet främst i Sörmland och Västmanland. Som ett led i ambitionen att stärka samarbetet med externa aktörer genomfördes en upphandling av stöd till Idélabs affärsrådgivning. Create Business Incubator vann upphandlingen, vilket resulterat i ett väldefinierat och effektivare stöd till Idélabs verksamhet i form av affärsrådgivning och verksamhetsutveckling. Under 2016 har Idélab representerat MDH i nätverket Din idé i Eskilstuna, en samverkansplattform där samtliga aktörer inom innovationsstödsystemet i Eskilstuna finns representerade. Idélab är också representerat i Innovationsråd Västmanland som drivs av ALMI Företagspartner Mälardalen AB. I detta forum träffas aktörer inom innovationsstödsystemet i Västmanland för att samordna stödet till idéägare. Resultat i siffror 2016 Under 2016 har 53 nya idéer presenterats för Idélab. Under året har även 44 idéer varit i individ- och idéutveckling och tre idéer i affärsutveckling. Två ideer har gått vidare till Spets, det sista steget i Idélabs process, där personerna förbereder sig att fortsätta sin affärsutveckling med andra aktörer inom innovationsstödsystemet, och två företag har startats under 2016. Varje person som deltar i Idélabs process har i genomsnitt sju möten med en rådgivare från Idélab. Under 2016 finansierades Idélabs verksamhet med 4 986 tkr, varav 3 986 tkr genom högskolans anslag och 1 000 tkr inom ramen för samarbetet med Innovationskontoret. Finansieringen för verksamheten 2016 är något lägre än föregående år på grund av att anslaget från Innovationskontoret minskat med 500 tkr. Trots detta har aktiviteten legat på en liknande nivå som föregående år, främst som ett resultat av en mer effektiv process och ett mer strukturerat samarbete med Create Business Incubator. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet samverkan Idélab enligt FÅB 3:1 Prestationer som identifierats för redovisning framgår av tabell 24 och tabell 25. Samtliga kostnader har relaterats till den totala kostnaden för Idélab. Notera att mätetalen för Idélabs verksamhet har förändrats under 2016 för att bättre reflektera verksamheten. Prestation enligt dessa mätetal för 2016 presenteras i tabell 25. Samarbeten med andra aktörer Högskolan, representerad av Idélab, har ett samarbetsavtal med innovationskontoret vid Kungliga Tekniska högskolan. Inom ramen för samarbetet utvecklas nya metoder och arbetssätt för att stödja studenter och forskare som vill kommersialisera sina idéer och forskningsresultat. En central del av verksamheten är att, med hjälp av stöd från Vinnovas program Verifiering för tillväxt, verifiera affärsnyttan av dessa idéer samt att erbjuda rådgivning relaterad till affärsutveckling.

40 Tabell 24. Prestationer och kostnader (tkr) Idélab 2014 och 2015. Antal personer som deltagit i PreStart (tidigare Start Up) Antal företag som gått från fas konceptutveckling till marknadsbearbetning Antal personer registrerade vid Idélabs inkubator Antal 2014 2015 Kostnad per prestation (tkr) Antal Kostnad per prestation (tkr) 35 153 66 63 2 2 682 10 418 5 1 073 8 523 Antal startade företag 8 671 6 697 Källa: Avtal, Agresso Tabell 25. Prestationer och kostnader (tkr) Idelab 2016. 2016 Antal Kostnad /prestation (tkr) Nya idéer 53 89 Idéer i idéutveckling 44 107 Idéer i affärsutveckling 3 1575 Idéer i spets 2 2362 Antal startade företag 2 2362 Källa: LimePro

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 41 Högskolans ekonomiska utveckling Kapitalförändring och myndighetskapital Kapitalförändringen för 2016 är positiv, 49,2 mnkr. Grundutbildningen redovisar +34,8 mnkr och forskning och forskarutbildning +14,4 mnkr. Myndighetskapitalet vid årets utgång är därmed 253,6 mnkr, fördelat med 196,8 mnkr på grundutbildning och 56,8 mnkr på forskning och forskarutbildning. Budget för verksamhetsåret var ett nollresultat. Både bidragsoch avgiftsintäkter är högre än budgeterat och totalt 10,7 mnkr högre än 2015. Inom forskningsverksamheten har 15,5 mnkr av årets anslag inte nyttjats. Anslagsmedel kan till skillnad mot externa medel inte periodiseras, vilket betyder att de totala redovisade intäkterna blir högre när externa medel används istället för anslag. Inom grundutbildningen har ett par större projekt avslutats som var beräknade att pågå även 2017. Så länge projekten haft pågående verksamhet har inbetalda externa medel redovisats i balansräkningen som oförbrukade bidrag/avgifter. Då projekten nu avslutats har samtliga inbetalda medel redovisats som intäkter. procent av verksamhetens intäkter 12. I styrelsens riktlinjer inför 2016 gjordes tillägg att intervallet fram till preliminärt 2018 ska vara högre, för att ha en större ekonomisk buffert med hänsyn till det pågående projektet med ett kommande nytt campus i Eskilstuna. I samband med att campuset färdigställs kommer stora investeringar att göras vilket ger ökade avskrivningskostnader under ett antal år. Ackumulerat kapital ska användas till dessa avskrivningskostnader. Med en utgångspunkt i de investeringar som budgeterats, är det nu ackumulerade kapitalet om 253,6 mnkr tillräckligt för att täcka de framtida avskrivningskostnaderna som detta ger och utöver det finns en buffert som överstiger 10 procent av intäkterna. Det ger ett utrymme som kan användas för olika satsningar, utan att långsiktigt äventyra den buffert som styrelsen angett som långsiktigt mål. Diagram 23. Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr. 300 250 253,7 På kostnadssidan är det små budgetavvikelser förutom för driftskostnaderna, som är drygt 24 mnkr lägre än budgeterat. Ungefär en tredjedel förklaras av att verksamheten i campusprojektet har varit låg till följd av de rättsliga processer som pågått under året. Till detta kommer att akademierna har budgeterat högre driftskostnader än vad utfallet blivit, det gäller såväl grundutbildning som forskning/forskarutbildning. mnkr 200 150 100 50 0 213,7 204,4 180,0 159,4 132,4 82,6 31,3 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Myndighetskapitalet är en viktig förutsättning för högskolans långsiktiga planering av verksamheten då det ger möjlighet att över tid redovisa såväl positiv som negativ kapitalförändring för enskilda verksamhetsår, så länge det ackumulerade kapitalet är positivt. Högskolans långsiktiga mål är att myndighetskapitalet ska vara inom intervallet 7-10 10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag 12 Intäkter från anslag, bidrag och uppdrag inklusive studieavgifter Tabell 26. Intäkter, kostnader och resultat 2016 samt utgående ackumulerat kapital. (tkr) Totalt Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Intäkter: 2016 2015 2014 2016 2015 2014 2016 2015 2014 Anslag 681 336 645 115 642 291 577 646 556 198 558 314 103 690 88 917 83 977 Avgifter/uppdrag 45 369 52 355 48 620 35 264 38 344 36 485 10 106 14 011 12 135 Bidrag 187 225 169 517 180 398 26 184 27 622 26 697 161 041 141 895 153 701 Finansiellt 355 507 2 536 247 364 1 809 108 143 727 Summa intäkter 914 285 867 495 873 845 639 341 622 528 623 305 274 945 244 967 250 540 Summa kostnader -865 071-876 792-840 140-604 571-629 952-596 913-260 500-246 840-243 227 Kapitalförändring 49 215-9 297 33 705 34 770-7 424 26 392 14 445-1 873 7 313 Ackumulerat kapital 31/12: Anslag 237 817 196 139 213 745 185 189 159 041 171 378 52 628 37 098 42 367 Uppdrag/Avgifter 10 644 4 703-2 251 8 007 1 897-2 876 2 637 2 806 625 Bidrag 5 166 3 570 2 214 3 580 1 069 928 1 586 2 501 1 286 Summa 253 627 204 412 213 708 196 776 162 007 169 430 56 851 42 405 44 278

42 Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 Intäkter och oförbrukade bidrag De totala intäkterna är 914,3 mnkr, en ökning med 46,8 mnkr eller 5,4 procent jämfört med 2015. Liksom de närmast föregående åren är anslagens andel av den totala finansieringen ungefär tre fjärdedelar. För första gången på fem år ökar anslagen till grundutbildningen. Minskningen de senaste åren har varit en anpassning till de givna planeringsförutsättningarna att takbeloppet skulle sänkas fram till och med 2016. De särskilda satsningar som tillkom 2015 avseende lärar- och vårdutbildningar ändrade förutsättningarna och ger ökade takbelopp fram till och med 2018. Avräkningen mot takbeloppet 2016 ger ett överskott på 3,9 mnkr. Anslagssparande tas i anspråk och på så sätt ges högre intäkter än årets takbelopp. Anslagssparandet uppgår vid årets utgång till 53,7 mnkr. I enlighet med regleringsbrevet kommer detta att överföras till 2017 och kan utnyttjas kommande år då antal studenter och prestationer motsvarar intäkter överstigande då gällande takbelopp. Anslagen till forskning är 103,7 mnkr, en ökning från 2015 med 14,8 mnkr. Som nämnts ovan har inte anslaget nyttjats fullt ut under året men hela tilldelningen redovisas som intäkt. Diagram 25. Andel av olika intäktsslag. År 2014 0,3% 20,6% 5,6% 73,5% År 2015 0,1% 19,5% 6,0% De externa intäkterna till forskning/forskarutbildning minskade något 2015 efter en lång period av årliga ökningar. 2016 ökar de återigen och är på den högsta nivån någonsin. Kombinationen med ökande anslag gör att även den totala finansieringen är på den högsta nivån någonsin och ökningen från 2015 är närmare 30 mnkr eller 12 procent. Den externa finansieringens andel av den totala finansieringen uppgår till drygt 62 procent. 20,5% År 2016 0,0% 74,4% Bidrags- och uppdragsintäkter inom grundutbildningen är på ungefär samma nivå som 2015 och svarar för knappt 8 procent av finansieringen av grundutbildningen. 5,0% Oförbrukade bidrag är bidrag som inbetalats till högskolan men ännu inte nyttjats. Vissa finansiärer betalar ut bidrag först efter att verksamhet har bedrivits och redovisats. Detta gör att omfattningen av oförbrukade bidrag inte ger en komplett bild av erhållen extern finansiering som ännu inte använts, men kan ändå ses som en viktig indikator för den externa finansieringen de närmsta åren. De oförbrukade forskningsbidragen är vid utgången av 2016 144,2 mnkr (114,5 mnkr 2015). Diagram 24. Oförbrukade bidrag och inbetalda bidragsmedel. mnkr 200 150 100 50 Anslag Källa: Agresso Bidrag 74,5% Avgifter Finansiellt Kostnader Kostnaderna har minskat med 11,7 mnkr jämfört med 2015. Detta förklaras av de förberedande kostnaderna inför ett nytt campus i Eskilstuna, som var avsevärt högre 2015 än 2016. Exklusive dessa kostnader så minskar ändå driftskostnaderna, samtidigt som det har skett en ökning av de totala kostnaderna med cirka 18 mnkr, eller 2 procent. Lokalkostnader och avskrivningskostnader är i stort oförändrade medan personalkostnaderna ökar. Sett till de ökande intäkterna och att det inte finns behov av ytterligare ackumulering av kapital, kunde kostnaderna för personal och drift varit på en högre nivå. Detta hade i sin tur kunnat bidra till ett bättre verksamhetsmässigt resultat. 0 År 2012 År 2013 Inbetalda bidragsmedel Källa: Agresso År 2014 År 2015 År 2016 Oförbrukade bidrag 31/12 De ökade personalkostnaderna beror till övervägande del på högre kostnader för professorer, forskare och lektorer, vilket speglar förskjutningen mot en större andel forskning. Kostnaderna för admininstrativ personal är på samma nivå som föregående år men utgör en mindre andel av de totala personalkostnaderna.

Mälardalens högskola, årsredovisning 2016 43 Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är 11,0 procent. I ett längre perspektiv har lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskat. 2003 var motsvarande siffra 15,7 procent och 2011, då planeringen för ett nytt campus i Eskilstuna påbörjades, var andelen 13,3 procent. När det nya campuset är taget i drift förväntas andelen vara lägre än 13 procent. Avskrivningskostnaderna uppgår till 19,2 mnkr. Avskrivningskostnaderna har de senaste fem åren varit på en relativt jämn nivå, strax under 20 mnkr. Diagram 26. Kostnadsslagens utveckling. mnkr 600 500 400 300 200 100 0 Källa: Agresso Personal Lokaler Övrig drift Avskrivn. Räntor År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Investeringar Årets investeringar uppgår till 19,8 mnkr vilket är något högre än genomsnittet den senaste femårsperioden. De största investeringarna sker inom lokalförsörjning och ITinfrastruktur. I samband med att ett nytt campus planeras i Eskilstuna görs färre investeringar än tidigare i nuvarande lokaler. Högskolans totala lån uppgick vid årsskiftet till 32,5 mnkr med en beviljad låneram på 55 mnkr. För 2017 är högskolans låneram sänkt till 45 mnkr vilket bedöms som tillräckligt. Ett nytt campus i Eskilstuna kommer innebära behov av nyinvesteringar i främst möbler och teknisk utrustning. Enligt planeringen kommer detta innebära behov av utökad låneram från och med 2019. Diagram 27. Investeringar. mnkr 25 20 15 10 5 17,0 20,9 12,8 15,3 19,8 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Utsikter för 2017 och framåt Högskolan går in i verksamhetsåret 2017 med stabil ekonomi. Myndighetskapitalet är högt och då den löpande verksamheten är i en fas med överskott beräknas kapitalet vara på minst samma nivå fram till och med 2018. Från och med 2019 kommer myndighetskapital att användas främst till ökade kostnader som uppkommer i samband med det nya campuset i Eskilstuna. Stora investeringar kommer ske och under en period på 5-10 år kommer avskrivningskostnaderna att vara på en avsevärt högre nivå än i dag. På lång sikt kommer de återgå till en lägre nivå igen. Genom att använda myndighetskapital under denna period kommer den löpande verksamheten inte påverkas av de ökade avskrivningskostnaderna. Som nämnts ovan finns utrymme att nyttja ackumulerat kapital för olika satsningar. I kombination med att det löpande överskottet inom vissa delar av verksamheten i praktiken också ger möjlighet att öka resurserna till verksamheten, finns ekonomiska förutsättningar för ökad kvalitet och bättre prestationer. Detta gäller både grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Budgetpropositionen för 2016 innebar riktade utbyggnader av vård- och lärarutbildningar och genomförandet pågår. Fullt utbyggt 2019 kompenserar detta volymmässigt för de minskningar av utbildningsvolymen som succesivt genomförts sedan 2013. Takbeloppet nås 2016 och det finns goda förutsättningar att göra det även för de kommande åren. Då anslagen står för över 90 procent av finansieringen för grundutbildningen ger detta en stabil volym och en bra grund för verksamhetsplaneringen. Anslagen till forskning och forskarutbildning är 2017 på samma nivå som 2016 och de planeringsförutsättningar som ges i budgetpropositionen för 2017 anger anslag på fortsatt samma nivå fram till och med 2020. Samtidigt aviseras i budgetpropositionen att ökade anslag bör tillföras universitet och högskolor från och med 2018. I den forskningspolitiska propositionen som lämnades i slutet på 2016 talas också om behovet av ökade anslag till sektorn och av en jämnare fördelning. Denna proposition säger också att det finns skäl att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om principer och former för högskolans styrning och resurstilldelning. I detta betonas särskilt lärosätenas uppgift att samverka med det omgivande samhället. Ett eventuellt nytt resursfördelningssystem beräknas kunna vara klart tidigast inför 2020. Dessa planerade förändringar avseende anslagstilldelningen, i kombination med högskolans växande externa finansiering och det faktum att de årliga anslagen i dagsläget inte används fullt ut, talar för en växande verksamhetsvolym de kommande åren. I det fall anslagen skulle öka ger det också en långsiktig grund för ökad extern finansiering, då anslag för samfinansiering i många fall är en förutsättning för att erhålla externa bidrag. Källa: Agresso

44