Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Relevanta dokument
i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Blodsmitta stick- och skärskador

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Sticktillbud Höstmötet 2016

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hepatiter och blodsmitta

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Introduktion och Hur smittar det?

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Vaccination av barn

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vägledning för vaccination

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Riktlinjer för vaccination av migranter

HEPATITENS. för säkerhets skull

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Hepatit grundkurs nov 2017

Placering av barn med blodburen smitta i förskola och skola

Inledande bestämmelse

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Hepatit C. Smittskydd Stockholms Grundkurs 14 november allmänfarlig och smittspårningspliktig. Annie Velander Smittskyddssjuksköterska

Hur ser sjukdomarna ut?

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Vilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling?

Vaccinationsprogrammet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Personalskydd och smitta

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Smittspårningskurs mars 2018

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Vaccinationsprogram för hela livet

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

Transkript:

Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med risk för blodsmitta inträffar?

Vaccinationsskydd till personal Skydd för egen del Undvika att sprida smitta till patienter Arbetsmiljörelaterad risk tex inte stelkramp, polio, hepatit A

Vilka vaccin rekommenderas? Hepatit B vid yrkesmässig risk för blodexposition Mässling och röda hund vid patientnära arbete inom vård och omsorg Influensa vid patientnära arbete inom vård och omsorg Kikhosta vid frekvent spädbarnskontakt

Hepatit B Virusinfektion som sprids via blod, via sexuell kontakt eller från mor till barn i samband med förlossning Ger inflammation i levern, på sikt risk för skrumplever och levercancer Ungefär en tredjedel av jordens befolkning uppskattas ha eller ha haft hepatit B Kan läka ut spontant, men ingen botande behandling. Effektivt vaccin

Vilka skall vaccineras mot hepatit B? All personal som riskerar att komma i kontakt med blod, t.ex stänk, stick- och skärskador personal inom vård och omsorg, tandvård personal som riskerar att komma i kontakt med stickande eller skärande material som kan ha blod på sig (t.ex städ- eller servicepersonal) laboratoriepersonal kriminalvård, polis

Vaccination mot hepatit B Grundvaccination mot hepatit B omfattar tre doser 0, 1 och 6 månader Ger långvarigt (livslångt?) skydd Ibland ges extrados i samband med tillbud

Mässling och röda hund Mässling Feber och utslag Kan ge allvarlig sjukdom med komplikationer och dödsfall, ffa hos små barn Extremt smittsamt, luftburen smitta Röda hund Feber och utslag I regel mild sjukdom men risk för svåra fosterskador om gravid kvinna infekteras

Vilka skall vaccineras mot mässling och röda hund? All personal inom vård och omsorg med patientnära arbete vårdpersonal administrativ personal i reception städpersonal m.fl.

Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige Födelseår Haft mässling? Tidigare vaccinerad? Före 1960 1960-1969 1970-1980 1981 och senare I stort sett alla har haft mässling Nästan alla har haft mässling Många har haft mässling De flesta har inte haft mässling Nej Några kan vara vaccinerade i slutet av 1960-talet Många har fått en eller två doser vaccin. Alla som vaccinerats enligt svenska nationella barnvaccinationsprogrammet har fått två doser MPR-vaccin.

Vaccination mot mässling och röda hund Kombinationsvaccin mässling, påssjuka, röda hund (MPR) Levande vaccin kan inte ges till immunosupprimerade eller gravida Två doser för fullgott mässlingsskydd minst en månads mellanrum, men gärna längre intervall

Kikhosta Luftvägsbakterie Spädbarn: stor risk för allvarlig andningspåverkan, andningsuppehåll, komplikationer Äldre barn och vuxna: besvärlig hosta under många veckor

Incidens/100 000 300 Pw 1953-79 Pa 1996-250 200 Mer än hälften av barnen hade kihosta under 1980-talet Inte livslång immunitet! 6-7 år efter vaccination 15 år efter naturlig infektion 150 100 50 0

Vilka skall vaccineras mot kikhosta? Personal i patientnära arbete med frekvent spädbarnskontakt, t.ex personal på barnvårdsavdelning, neonatalvårdsavdelning eller barnmottagning.

Vaccination mot kikhosta Kombinationsvaccin med en boosterdos mot kikhosta, stelkramp och difteri (t.ex Boostrix eller ditekibooster) Samma oavsett om man: är vaccinerad med det gamla vaccinet före 1979 är ovaccinerad är vaccinerad med det nya vaccinet efter 1996 har haft kikhosta Skyddseffekten börjar avta efter 6-7 år

Vem ombesörjer och bekostar vaccinationen? Arbetsgivarens ansvar att göra en riskbedömning och att erbjuda förebyggande åtgärder mot smitta

Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2005:1 17 Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad för arbetstagarna erbjuda vaccination och andra medicinska förebyggande åtgärder och kontroller om arbetstagarna kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för skadlig exponering för smittämnen eller andra biologiska agens.

Vaccinationsbehovet inventeras vid nyanställning, men kan även behöva ses över hos redan anställda hälsodeklaration studenter som deltar i patientnära arbete likställs med anställda Arbetsgivaren står för vaccinkostnaden undantag influensavaccin som bekostas av smittskydd Vaccination kan utföras på arbetsplatsen eller på vårdcentralen

Vaccin är läkemedel Grundregel: Måste ordineras av läkare Undantag: Specialistutbildad distriktssköterska eller barnsjuksköterska får ordinera enligt vaccinationsprogram: allmänna barnvaccinationsprogrammet stelkramp och difteri till vuxna pneumokockvaccin till riskgrupper influensavaccin till riskgrupper hepatit B till riskgrupper BCG till riskgrupper Sjuksköterska som genomgått annan vidareutbildning* får ordinera dessa vaccin till vuxna *verksamhetschefen avgör vad som är tillräckligt

Vaccin är läkemedel MPR till vuxna: alltid läkarordination beakta kontraindikationer Anafylaxiberedskap Alla ordinationer och vaccinationer dokumenteras i Svevac

Stick- och skärtillbud Vad är ett tillbud med risk för blodsmitta? Vad gör jag om det händer? Hur stor är risken för smitta?

Vad innebär en risk? Risk för överföring av blodburen smitta finns vid: stick- och skärskada av föremål förorenade av blod eller blodtillblandad kroppsvätska blodkontakt med slemhinnor blodkontakt med blödande sår/eksem Urin, avföring och kräkningar: ingen risk för blodsmitta om de inte är synligt blodtillblandade Blod på hel hud: ingen risk

Vad gör jag om ett tillbud inträffar? 1. Skölj med rikligt med vatten. Desinfektera med handsprit. 2. Läs på hemsidan:

Har indexpatienten en känd blodsmitta? Ja ring infektionsjouren Nej provta index VANLIGAST Är index okänd (tex lös kanyl)? Ring infektionsjouren

Provtagning av index Kräver indexpatientens medgivande till provtagning och till att delge resultatet Dokumentera i journal Ordineras i RoS: Blodsmittescreening (indexpatient) hepatit B (HBsAg) hepatit C (hepatit C-antikroppar) hiv (hiv-antikroppar, hiv-antigen) svarsmottagande läkare måste anges Kostnadsfritt för index

Arbetsplats utan egen provtagning Prov tas på vårdcentralen där index är listad eller närmaste vårdcentral Sjuksköterska på vårdcentralen dokumenterar i indexpatientens journal frasminne Blodsmittescreening: Provtagen som indexpatient i samband med exponering för blod. Patienten har lämnat sitt medgivande för provtagning samt att analyssvar får delges den exponerade. Läkare på vårdcentralen sätts som svarsmottagare

Den anställdes chef eller arbetsledare följer upp svaret nästa dag Påvisad blodsmitta kontakt med infektionsjouren Ingen blodsmitta hos index ingen ytterligare åtgärd skall alltid rapporteras till arbetsgivaren och anmälas i Synergi, där även en anmälan till Försäkringskassan görs

Provtagning av personal Bara aktuellt vid: känd blodsmitta hos index index okänd index medger inte provtagning Prov tas direkt (0-prov) och efter fyra månader

Hur stor är risken? Risk för smitta vid nålstick eller stänk i öga eller mun: Hepatit B: 2-20 % beror på virusmängd hos index Hepatit C: ca 5 % Hiv: 0,5 % (?)

Blodsmitta vårdpersonal Sverige Hepatit B inget fall av smitta till personal sedan 1999 många är vaccinerade Hepatit C åtta fall av smitta till vårdpersonal 2000-2012 botande behandling finns HIV ingen smitta till personal