Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 7 11 1 27 Konjunkturinbromsning på väg omvärldsoron drar ned tillväxtprognoserna Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under hösten präglats av signaler om en snabb avkylning av konjunkturen. Den ekonomiska aktiviteten dämpas, i synnerhet som en följd av oron skapad av den europeiska statsskuldskrisen och den svagare än förväntade utvecklingen av amerikansk ekonomi. Den svenska ekonomin är relativt stark och välbalanserad. Dock kommer omvärldsoron att påverka, dels direkt genom en fallande exporttillväxt, dels indirekt genom en växande osäkerhet bland hushåll och företag. Det innebär en försiktigare utveckling av både konsumtion och investeringar framöver. Vi reviderade därför ned i vår Östersjörapport (19e oktober) tillväxtutsikterna för innevarande år till 3,9 % jämfört med 4,3 % i vår augustiprognos. Det är i första hand omvärldsefterfrågan som på kort sikt drar ned expansionstakten i svensk ekonomi. Därefter slår den växande osäkerheten igenom på både konsumtion och investeringar, och för de nästkommande åren förväntar vi en minskning i tillväxttakten, från 2,2 % till 1,1 % 12 och från 2,3 % till 2,2 % 13 (för detaljer se tabeller på sista sidan). Dock är utgångsläget för den svenska ekonomiska politiken gott, och avmattningen kan dämpas genom mer expansiv penning- och finanspolitik om det skulle behövas. Efter ett starkt första halvår 11 har humöret dämpats Effekterna av den snabba återhämtningen under 1 och 11 klingar nu av och svensk ekonomi går in en långsammare fas. Dock är sannolikheten hög att den svaga omvärldsutvecklingen, i synnerhet i närområdet, kommer att ytterligare dämpa den svenska konjunkturen. Exportefterfrågan har redan börjat visa tecken på att falla tillbaka och många företag har börjat avisera om neddragningar av produktionstakten och försiktigare anställningsplaner. Omvärldsoron påverkar också tillförsikten i den svenska ekonomin. Konfidensindikatorerna för både hushåll och företag har snabbt vänt nedåt under de senaste månaderna och tillsammans med de stora börsfallen och den osäkra bostadsmarknaden kommer försiktigheten att öka under de kommande kvartalen. Det innebär att vi förväntar att såväl investeringar som konsumtion kommer att växa långsammare än vad vi prognostiserade i augusti. Konfidensindikatorer för hushåll och företag (Index) 1-1 - - - Hushållen Näringslivet Bred avmattning i svensk ekonomi Källa: Konjunkturinstitutet Svensk exportutveckling tappade kraft redan under det andra kvartalet. I synnerhet tillväxten i varuexporten backade från höga nivåer. Svensk varuexport, som domineras av insats- och kapitalvaror, Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 15 34 Stockholm, tfn 8-5859 1 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 8-5859 77. Magnus Alvesson, 8-5859 3341, Jörgen Kennemar, 8-5859 77
Nr 7 11 1 27 påverkas i hög grad av utvecklingen inom euroområdet, vilket svarar för ca % av svensk export. Därför blir effekterna av den tyska ekonomins inbromsning under andra kvartalet tydliga. Tjänsteexporten har utvecklats mer stabilt, under krisen men även efter. Royalties och licenser ledde till en uppgång under det andra kvartalet, medan svenskars konsumtion i utlandet översteg motsvarande konsumtion av utlänningar i Sverige. Inte minst den starka svenska kronan bidrog till att alltfler svenskar valde att semestra utomlands. Export, orderingång och prognos, 7 K4 11 K3 (Diffusionsindex) 8 7 6 5 7K4 8K2 8K4 9K2 9K4 1K2 1K4 11K2 Orderingång export, inköpschefer (PMI) Exportprognos, exportchefer (EMI) Källor: Exportrådet och Swedbank Med de senaste månadernas försvagning av sentiments- och korttidsindikatorer tillsammans med den allt svagare globala konjunkturutvecklingen förväntar vi att den svenska exporttillväxten kommer att försvagas ytterligare under de kommande kvartalen. Exportcheferna bedömer att exportförsäljningen kommer att fortsätta att dämpas medan inköpscheferna de senaste månaderna anger en krympande orderingång från exportmarknaderna. Vi bedömer dessutom att den svenska kronan kommer att stärkas under prognosperioden (11-13), vilket kommer att hålla tillbaka svensk konkurrenskraft i utlandet. Vi har därför reviderat ned vår exportprognos för innevarande år till 7, % och för 12 och 13 till 3,3 % respektive 4,1 % (se tabell). Även importen dämpas och sammantaget förväntar vi inte något nettobidrag från utrikeshandel till BNP-tillväxten under de kommande åren. Med en fallande exportefterfrågan och växande osäkerhet, kommer sannolikt många företag att tveka inför stora investeringsbeslut. Näringslivets investeringar växte snabbt under 1 och början av 11, inte minst inom bostadssektorn. Under det andra kvartalet minskade dock investeringarna inom konjunkturkänsliga sektorer som bygg och handel. De tyder på en svagare utveckling framöver, och vi har dragit ned investeringsprognosen för 12 till 3,9 % och för 13 till 3,6 %. Offentliga investeringar förväntas öka i en snabbare takt, delvis som en följd av större anslag i statsbudgeten för 12. Investeringar i näringslivet (Volymförändringar i procent, årstakt) 5 1-1 - - - -5-6 5K1 5K3 6K1 6K3 7K1 7K3 8K1 8K3 9K1 9K3 1K1 1K3 11K1 Totalt i näringslivet Tillverkningsindustrin Byggverksamhet Tjänsteproducenter Handel Telekommunikation Industriproduktionen har visat tecken på en betydande inbromsning under de senaste månaderna. Främst biltillverkningen har backat, men även ståloch elektronikproduktionen krymper. Detta sammanfaller med att orderingången sjunker tillbaka. Enligt SCBs senaste storföretagsbarometer (oktober) uttrycker dessutom allt fler företag att konjunkturen är på väg ned. Utöver tillverkningsindustrin, minskar optimismen även bland tjänsteföretag inom handel, finans och transport. Industrins orderingång och produktion (Förändring från föregående månad, i uppräknad årstakt, procent. Fasta priser. Trend) 6 8 Jan 7 Jan 8 Jan 9 Jan 1 Jan 11 Industriproduktionsindex Industrins orderingång Förväntningar spelar också stor roll för hushållens agerande framöver. Oron över utvecklingen av svensk ekonomi bland hushållen har tilltagit, även 2 (5)
Nr 7 11 1 27 om synen på den egna ekonomin är mer stabil. Vi förväntar att arbetsmarknaden kommer att försämras under början av 12, men att arbetslösheten därefter gradvis kommer att sjunka tillbaka igen. Det innebär att löneutvecklingen hålls tillbaka och att hushållens disponibelinkomstsutveckling försvagas nästa år. Jämfört med vår augustiprognos dämpas nedgången av en mildare ränteuppgång och en lägre prisökningstakt. Dock förväntar vi att försiktighetssparandet stiger och att konsumtionen därför utvecklas svagare än i vår förra prognos. Svenska hushåll har under en längre tid haft en starkare konsumtionsutveckling än i jämförbara ekonomier, vilket ökar risken för en anpassning nedåt. Hushållens konsumtion, 7 11 (Volym, säsongs- och kalenderkorrigerad, 5=1) 114 112 11 18 16 14 12 1 Källa: Ecowin I synnerhet detaljhandeln kommer att påverkas av hushållens dämpade syn på ekonomin. Efter att ha utvecklats starkt under första halvåret 11, inte minst genom en robust försäljningsökning av bilar, minskade expansionstakten under sensommaren och i början av hösten. Sällansköpsvaror som bilar och andra kapitalvaror är känsliga för konjunktursvängningar, och vi förväntat försäljningsökningen kommer att falla tillbaka under resten av året. Detaljhandelsutveckling, jan 7 aug 11 (trend i årstakt) 15. Sverige USA EU-15 Tyskland mar-7 okt-7 maj-8 dec-8 jul-9 feb-1 sep-1 apr-11 Trots nedjusteringen av tillväxtprognosen bedömer vi att nedåtriskerna för prognosen fortfarande är tyngre. Det största osäkerhetsmomentet är hanteringen och utvecklingen av statsskuldkrisen i Europa. Även om ledande politiker i eurozonen har ökat ansträngningarna för att bemästra krisen, är spridningsriskerna från Grekland och Portugal till betydligt större ekonomier som Spanien och Italien inte negligerbara. Då skulle de europeiska kapitalmarknaderna påverkas och därmed också svensk kapitalmarknad och handel. Av de interna riskerna utgör ett större prisfall på bostadsmarknaden det främsta hotet mot tillväxten. Det skulle drabba främst hushållen och påverka konsumtionen, men även den svenska kreditmarknaden. Dämpad tillväxt men utrymme för den ekonomiska politiken Mot bakgrund av den allt dystrare omvärldsutvecklingen och att osäkerheten sprider sig i svensk ekonomi, sänkte vi i Östersjörapporten (19e oktober) tillväxtprognoserna för perioden 11 13. För 11 berodde nedskrivningen från 4,3 % till 3,9 % delvis på reviderade data för första halvåret, men även på att allt fler signaler indikerade på en snabb inbromsning under det andra halvåret. För 12 förutsåg vi att ekonomin igen börjar växa men sett på årsbasis i betydligt lägre takt än 11. Jämfört med vår augustiprognos är det i synnerhet hushållens konsumtion och näringsklivets investeringar som har reviderats ned. En fortsatt dämpad global konjunkturutvecklingen leder inte heller till att svensk ekonomi under 13 får några externa tillväxtimpulser, och vi förutser en tillväxt på 2,2 %, i stort oförändrat jämfört med vår augustiprognos. BNP utveckling och prognos, 8 13 (säsongrensad kvartalstillväxt i procent) 3. 2. 1. 8 9 11 12 13 1 5. Totalt Sällanköpsv -1. -2. -3. 1 Årstakt: 11: 3,9 % 12: 1,1 % 13: 2,2 % -5. Dagligvaror -4. -1 jan-7 aug-7 mar-8 okt-8 maj-9 dec-9 jul-1 feb-11-5. 8K1 8K3 9K1 9K3 1K1 1K3 11K1 11K3 12K1 12K3 13K1 13K3 Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank. Även om svensk ekonomi väntas försvagas är de makroekonomiska förutsättningarna goda för en 3 (5)
Nr 7 11 1 27 stabil utveckling av ekonomin. Hushållens ekonomi är relativt stark och konsumtionen kommer att fortsätta bidra till BNP-tillväxten. Även näringslivets investeringar förväntas öka, om än i något långsammare takt, medan utrikeshandelns påverkan på tillväxten blir neutral. Bidrag till BNP tillväxten, 9 13 (Volym i procent) 8. 6. 4. 2. -2. -4. -6. -8. 9 1 11p 12p 13p Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (bidrag) Utrikeshandeln BNP Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank. Den offentliga sektorns finansiella sparande förväntas ge ett överskott 11 och tillsammans med en förhållandevis låg statsskuld finns utrymme, utöver vad som aviserades i budgetpropositionen för nästa år, att stimulera ekonomin. Även för penningpolitiken finns möjligheter att agera. Tillskillnad från många andra länder har Riksbanken kunnat höja policyräntan och har därmed manöverutrymme att stimulera ekonomi. Mot bakgrund av den förestående konjunkturavmattningen bedömer vi att reporäntan kommer att ligga kvar på 2 % under resterande 11 och hela 12. Vi förväntar att Riksbanken vid dagens penningpolitiska möte behåller styrräntan på 2 % samt sänker reporäntebanan. Det underliggande inflationstrycket beräknas lätta något jämfört med vår augustiprognos och en svag förstärkning av den svenska kronan dämpar de externa inflationsimpulserna. Magnus Alvesson Skriv ej över denna rad, om du vill behålla spaltuppdelning 4 (5)
Nr 7 11 1 27 Ekonomiska nyckeltal Oktober 11 9 1 11P 12P 13P Real BNP (kalenderkorrigerad) -5.1 5.4 3.9 1.5 2.2 Industriproduktion -17.9 14.6 8.9 1.8 2.5 KPI, årsgenomsnitt -.3 1.2 2.7 1.8 2.1 KPI, dec-dec.9 2.3 2.2 1.9 2.2 KPIF, årsgenomsnitt 2/ 1.7 2. 1.4 1.4 1.8 KPIF, dec-dec 2/ 2.4 2.3.7 1.7 1.8 Arbetskraften.2 1.1 1.1.5.5 Arbetslöshet, % av arbetskraften 8.3 8.4 7.5 7.4 7.3 Antalet sysselsatta -2.1 1. 2.1.6.6 Nominella timlöner, totalt 3.4 2.5 2.5 3. 3.1 Nominella timlöner, industri 3. 2.8 2.6 3.2 3.1 Hushållens sparkvot, % av disponibelinkomsten 12.8 1.5 1.3 1.4 1.1 Real disponibelinkomst 1.7 1.4 1.9 1.3 1.8 Bytesbalans, % av BNP 6.9 6.2 6.6 6.3 5.8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -.9 -.2.2.3.4 Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 42.7 39.7 35.3 34.4 32. Källor: SCB och Swedbank 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor Swedbanks BNP prognos Oktober 11 Procent volymförändring 9 1 11 P 1/ 12 P 1/ 13 P 1/ Hushållens konsumtionsutgifter -.3 3.7 2.2 (2,5) 1.3 (1,8) 2.2 (2,2) Offentliga konsumtionsutgifter 1.2 2.2 1.2 (1.3).3 (,7).7 (,8) Fasta bruttoinvesteringar -16. 6.6 8. (8,1) 3.9 (6,7) 3.6 (4,8) näringsliv exkl. bostäder -18.5 4.9 5.1 (7.3) 4.1 (8.7) 4.7 (5,8) offentliga myndigheter 3.8 4.9 7.8 (4,7) 1.6 (1.1) 1.4 (2.9) bostäder -22.9 15.5 18.9 (14,3) 5.4 (5.3) 2.2 (3,2) Lagerinvesteringar 2/ -1.6 2.1.4 (,4) -.2 (-,5).2 (,) Export av varor och tjänster -13.2 11. 7. (8,7) 3.3 (4,9) 4.1 (4.6) Import av varor och tjänster -13.8 12.7 6.6 (8,) 3.9 (5,5) 4.6 (5,2) BNP -5.2 5.8 3.9 (4,3) 1.1 (1,8) 2.2 (2,3) BNP, kalenderkorrigerad -5.1 5.4 3.9 (4,3) 1.5 (2,2) 2.2 (2,3) Inhemsk slutlig användning 2/ -3. 3.6 2.8 (3,2) 1.4 (2,5) 1.9 (2,4) Nettoexport 2/ -.6.6 (,8) () (,) Källor: SCB och Swedbank. 1/ Siffrorna från vår förra prognos i augusti 11 finns inom parentes. 2/ Bidrag till BNP-tillväxten. Swedbanks Ekonomiska sekretariat 15 34 Stockholm tfn 8-5859 77 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 8-5859 77. Magnus Alvesson, 8-5859 3341 Jörgen Kennemar, 8-5859 77 Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)