HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2015

HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN... 4 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND... 5 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män... 5 2. 2. Folkmängd per by... 5 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN... 6 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen... 6 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen... 7 3. 3. Skatteinkomster... 8 3. 4. Landskapsandelar... 10 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet... 11 4. KOMMUNENS PERSONAL... 12 4. 1. Friskvårdsaktiviteter... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS... 15 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut... 15 5. 2. Uppnående av målen... 15 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen... 15 5. 4. Avtalsverksamhet... 17 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad... 17 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND... 17 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT... 18 RESULTATRÄKNING... 20 BALANSRÄKNING... 21 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL... 23 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN... 24 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2015... 25 DRIFTSEKONOMIDEL... 32 BUDGETENS BINDANDE NIVÅ... 32 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 32 C10 REVISORERNA... 33 C11 KOMMUNSTYRELSEN... 34 C20 SOCIALNÄMNDEN... 37 C30 SKOLNÄMNDEN C300 Skolförvaltning... 49 C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 54 C50 FRITIDSNÄMNDEN... 56 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 57 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN... 65 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 69 C89 FINANSIERINGSDEL... 70 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 71 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR 2015... 78 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 94

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den ekonomiska utvecklingen i världen började positivt år 2015. Efter sommaren dök Kinas ekonomiska problem upp och det har fört med sig oro vid upprepade tillfällen. Rädslan för att Kinas ekonomiska utveckling kommer att dämpas av har skapat osäkerhet. Krisen i Mellanöstern har starkt bidragit till att oljepriset sjunkit till en nivå där de oljeproducerande länderna fått ekonomiska problem. Krisen har även fört med sig den enorma folkvandringen från Mellanöstern till Europa. Den stora invandringen har fört med sig en hel del problem för de europeiska nationerna. I Syrien finns strävanden att uppnå en vapenvila. Krisen i Ukraina har hamnat i skymundan. För Finlands ekonomi är det problematiskt att sanktionerna mot Ryssland fortfarande finns kvar då de har hämmat handeln. Allt oftare kan vi även läsa i ekonomiska tidskrifter att den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna kan efter flera år av tillväxt igen stå inför en ekonomisk nedgång. Vissa ekonomiska experter har även varnat för de följder som Europeiska centralbankens och Federal reserves enorma program för stödköp av statsobligationer kan föra med sig. Vissa har uttryckt det så att det i världen pågår ett valutakrig. Genom att sänka valutan i jämförelse med andra länders valutor kan den egna exporten stimuleras. Vad som kommer att hända är inte lätt att förutspå. Lyckas stimulansåtgärderna går vi emot en ljusnande framtid. Motsatsen vågar vi inte tänka på! Det är positivt att Förenta staterna president Barack Obama lyckats att återupprätta relationer till Kuba. Det här inger hopp om en positiv och fredlig utveckling i världen. Ålands egna näringsliv har haft ett rätt bra år. Efter många svåra år har Ålandsbanken gjort en rekordvinst och satsningarna i Sverige ser ut att äntligen visa på en positiv utveckling. Även Vikingline har gjort ett bra resultat tack vare de låga bunkerpriserna. Inom fraktsjöfarten har den åländska flottan reducerats sedan finanskrisen började 2009. Inom den offentliga sektorn kan vi skönja att ekonomin blir stramare. Kostnaderna ökar mera än inkomsterna. Gällande lagstiftningen vidhåller uppbyggda strukturer för att producera servicen. Den offentliga sektorn är därför rätt långsam i att anpassa sig till att producera service enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. Inom kommunerna har arbetet med att förverkliga den av lagtinget godkända lagstiftningen för Kommunernas socialtjänst påbörjats. Planen är att Åland skall ha en samordnad socialservice förutom vad gäller barnomsorg och äldreomsorg fr.o.m. år 2018. Hammarlands kommuns bokslut för år 2015 visar ett överskott om 0,3 M. I likhet med siffrorna för bokslutet år 2014 ser resultatet ut att vara i det närmaste idealiskt. Ett litet överskott och en kassaström där likviditeten förbättras. Bokslutet ger de ansvariga ingen anledning att slappna av i tron på att kommunens ekonomi är stark. I bokslutet har kommunen lägre kostnader för köptjänster. Kommunens kostnader för kommunalförbunden De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt var lägre än beräknat. Dessutom har kommunen att se fram emot ökande kostnader inom specialomsorgen. Det glädjande är att flera av kommunens egna resultatenheter klarat av verksamheten betydligt under fastställd budget. Det här har bidragit till att 1

kommunen kan visa ett litet överskott. Även under år 2015 har kommunen sparat en hel del medel i värme och vägunderhåll med anledning av det varma vädret. Tomtförsäljningen på Öra har inte avancerat i den takt som kommunen förväntat. Under år 2015 har två tomter sålts. En av dessa på Öra och en på Kattby bostadsområde. Kommunen har under året ordnat ett jippo på Öra för att marknadsföra området. Kommunstyrelsen beslöt även att komplettera den egna marknadsföringen av Öra strand genom att anlita Lyyskis fastighetsförmedling. På området pågår byggnation av hyreslägenheter. Det är ingen tvekan om att Öra strand är det vackraste bostadsområdet på Åland. Det gäller bara att fortstätta marknadsföringen och resultatet kommer att bli positivt med tiden. Invånarantalet i kommunen var vid slutet av år 2015 1 537 invånare. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om 7 218 T understeg de budgeterade med 393 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 839 T översteg de budgeterade med 56 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Främjande av näringsliv 4 T, Socialförvaltning 5 T, Hemtjänst 33 T, Annan service för åldringar och handikappade 10 T, Specialomsorgen 24 T, Övrig socialvård 77 T och Vatten- och avloppsverket 12 T. Nettoinvesteringarna blev under år 2015 412 T. Kommunens skulder är vid årets utgång 41 T. Den kassa som kommunen har ger tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. I februari 2016 var 581 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 612 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 4,0 % vilket är i stort sett samma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari 2016 2,9 %. Motsvarande siffra för 2015 var 4,5 %. Kommunens personal var vid utgången av år 2015 90 personer vilket betyder en ökning med 7 personer från år 2014. Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 72,2 vilket betyder att antalet ökat med 2,4 under året. Vid en träff med landskapsregeringen och kommunstyrelsen under vintern fick undertecknad uppleva att det bland kommunens förtroendevalda finns ett starkt stöd för det kommunala självstyret i Hammarlands kommun. Från de förtroendevalda framkom inte några övervägande fördelar med att slå samman kommunerna. Det finns en stark tilltro till att kommunerna vet bäst hur en bra service för invånarna kan byggas upp. Om förtroendevalda vill fortsätta med den unika närdemokratin måste den följas upp av tjänstemän och arbetstagare som är villiga att ställa upp med en hög arbetsmoral. Vi kan inte förvänta oss att få samma förmåner som andra kommuner kan erbjuda men det kan kompenseras av att kommunen får råda om sig själv. Jag vill rikta ett stort tack till förtroendevalda och personal för allt det arbete ni lagt ner för att få Hammarlands kommun att fungera så bra som den de facto gör! Kurt Carlsson kommundirektör 2

1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet som hölls hösten 2011 innebar en liten förskjutning av fullmäktigeplatserna. Centern utökade med en fullmäktigeplats och hade under mandatperiod 2012-2015 nio platser. Liberalerna utökade också med en plats och hade 4 platser. Socialdemokraterna förlorade två platser och hade en plats. De Obundna höll sitt enda mandat. Kommunfullmäktige sammanträdde sex gånger år 2015 och behandlade 76 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Stig A. Mattsson, Frebbenby Josefin Cleve Andersson, Mörby Kommunfullmäktigeledamöter Britta Bergman, Sålis Tomas Blomberg, Skarpnåtö Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Kerstin Idman, Prestgården Anders T. Karlsson, Bredbolstad Henrik Lagerberg, Prestgården Anne-Maj Mattsson, Djekenböle Gunni Mattsson, Postad Tommy Saarinen, Mörby Thord Sjöblom, Frebbenby Michael von Beetzen, Mörby C Lib C Lib C C Lib C C Soc C C Lib Ob C 3

1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 15 gånger och behandlade 259 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Vice ordförande Håkan Jansson, Strömma Kommunstyrelseledamöter Camilla Karlsson, Kattby Eija Lagerberg, Lillbolstad Sofie Roxbäck, Frebbenby Leif Salmén, Prestgåden Stefan Öström, Bredbolstad C Lib C C Ob C C 4

2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd 1.1. 1971 1980 1990 2000 2010 2014 2015 Kvinnor 533 561 599 674 723 753 754 Män 530 615 614 674 740 787 778 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 540 1 532 2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2014 2015 Boda 67 49 54 53 64 66 63 Borgö 2 0 0 0 0 0 0 Bovik 53 50 51 52 81 81 80 Bredbolstad 47 46 45 67 62 69 62 Byttböle 16 8 6 11 11 12 12 Djäkenböle 40 40 42 41 45 39 37 Drygsböle 7 10 14 14 9 13 13 Frebbenby 104 136 141 141 188 191 195 Hellesby 31 31 41 54 50 54 56 Kattby 63 93 92 92 114 117 127 Kråkböle 13 7 4 4 7 7 7 Lillbolstad 42 30 42 44 50 55 51 Mörby 80 79 83 109 111 117 121 Näfsby 79 86 85 92 81 71 71 Postad 87 70 67 63 69 73 67 Prästgården 43 174 177 207 208 255 246 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 24 23 Strömma 46 25 25 30 37 33 41 Sålis 54 44 42 51 46 50 51 Torp 150 151 150 176 165 168 165 Torsholma 4 3 2 2 0 0 0 Vestmyra 15 13 12 9 13 16 18 Äppelö 4 2 1 4 4 3 3 Öra 6 8 6 7 6 6 6 Övriga 0 4 11 1 17 20 17 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 540 1 532 5

3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Finansministeriet i Finland beskriver i sin översikt för vintern 2015 att den internationella ekonomin utvecklats oenhetligt. Utvecklingsekonomierna tillväxtutsikter har försvagats. I Kina har tillväxttakten avtagit. Ryssland lider av försämrad ekonomi då råvarupriser på världsmarknaden för särskilt olja varit mycket lågt. I flera av Finlands viktiga handelspartners har ekonomin däremot utvecklats bra som i t.ex. Förenta staterna, Tyskland och Sverige. Finansministeriets bedömning är att världshandelns tillväxt kommer att vara svag eller synnerligen svag under de följande två åren. Läget har även försvårats av den omfattande folkvandring som krisen i Mellanöstern fört med sig. För närvarande finns strävanden till att uppnå en vapenvila. Finansministeriet bedömer att landets ekonomiska svårigheter kommer att fortsätta under de följande två åren. Tillväxtutsikterna är svaga och det finns inga väsentliga förbättringar att vänta när det gäller den offentliga ekonomins tillstånd. För landet vore det viktigt att få ett uppsving inom industrin och exporten som är en förutsättning för en gynnsam utveckling av den finländska ekonomin. Den finska ekonomins BNP uppskattas ha ökat med 0,5 % under år 2015. Under år 2016 uppskattas tillväxten bli 1,2 %. Gränsvärden inom stabilitets och tillväxtpakten som Finland ställt sig bakom angående maximalt underskott för offentliga samfund om 3 % samt maximal skuldsättningsgrad om 60 % har nu överskridits vad gäller skuldsättningsgrad. Oljepriset är ungefär 34,8 $/fat (vecka 9). Under motsvarande tid år 2015 var oljepriset 59,8 $/fat. Landskapsregeringens bokslut mellan åren 2013 och 2014 antyder en svag förbättring då resultat förbättrats med 17 M. Avräkningsbeloppet har förbättrats med 5 M eller 3,1 %. Däremot har inkomsterna från skattegottgörelsen minskat med 5 M. Under år 2014 försämrades landskapets kassa med 4 M. Ålands landskapsregerings bokslut 2013-2014 (M ) Förklaring 2014 2013 Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar 13-4 17 441,1 % Avräkningsbelopp 216 209 6 3,1 % Skattegottgörelse 5 10-5 -46,0 % Lotteriskatt 11 10 1 11,1 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 62 50 12 23,2 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 58 62-4 -5,7 % ÅSUB skriver i rapporten konjunkturläget våren 2015 att det från näringslivet hörs försiktigt positiva signaler. Trots det kan den åländska ekonomin inte ännu ta sig ur den långvariga tillväxtsvackan. I det åländska näringslivet visar de stora bolagen Viking Line och Ålandsbanken tecken på förbättrade resultat. Viking Line har förbättrat sitt resultat rätt långt tack vare de sjunkande bränslepriserna. 6

Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år 2013 1,3 % och den beräknas bli ca 0,8 % 2014. 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2015 visar ett positivt resultat om 288 901,75. I jämförelse med verksamhetsår 2014 innebär det en resultatförbättring med 62 303,00. Kostnaderna har minskat från verksamhetsår 2014 till 2015 med 171 718,78 (2,3 %). Personalkostnaderna ökade med 102 055,01 (3,1 %). Kostnaderna för köp av tjänster minskade med 261 218,84 (8,6 %). Skatteinkomsterna minskade under år 2015 en med 217 177,26 (5,0 %). Landskapsandelarna ökade med 230 245,83 (8,6 %). Verksamhetsintäkterna minskade med 99 872,22 (10,6 %). Som sammanfattning kan resultatförbättringen med 62 T beskrivas enligt följande: Köp av tjänster minskade med 261 T (8,6 %) Landskapsandelarna ökade med 230 T (8,6 %) Material, förnödenheter och varor minskade med 31 T (5,5 %) Understöd ökade med 16 T (3,1 %) Avskrivningarna ökade med 25 T (6,2 %) Verksamhetsintäkterna minskade med 100 T (10,6 %) Personalkostnaderna ökade med 102 T (3,1 %) Skatteinkomsterna minskade 217 T (5,0 %) 38 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra snabbt. Tabellen visar att De gamlas hem minskat med 177 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 50 T. Ålands omsorgsförbund har ökat med 71 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2015 och 2004 1.000 Förklaring Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2004 Ökning 04-15 Ökning % K.f. De gamlas hem 440 617 203 238 117% Gullåsen 0 0 88-88 -100% Ålands omsorgsförbund k.f. 481 410 200 281 141% Stiftelsen hemmet 0 0 35-35 -100% Södra Ålands högstadiedistrikt k.f. 973 1 023 586 387 66% Övriga kundtjänster 155 224 118 37 31% Köpservice till kommunens verksamhet 727 764 479 248 52% TOTALT 2 776 3 037 1 709 1 067 62% Totalt blev köptjänsterna 359 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år 2015. Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2015 med 32 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 73 T och vid slutet av året 41 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 27. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast + 15 T. 7

3. 3. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna 4 168 T eller 53 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2014 års beskattning på hela Åland var 18 019 /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var 15 266 /invånare (13: de plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om 20 100 /invånare. För Jomala är motsvarande siffra 18 455 /invånare. Inkomstskattesatsen var under år 2015 17,25 %. Inkomsterna från kommunalskatten minskade med 243 T eller 5,8 %. Det att kommunalskatten utvecklats negativt beror på att utvecklingen av förvärvsinkomster varit svag och att rättelsen av redovisningen av skatter i november 2015 var 188 T sämre än i november 2014. Fastighetsskatten avkastade 88 T. Samfundsskatten ökade med 15 T. Under år 2015 blev inkomsten från samfundsskatten 90 T. Den åländska källskatten avkastade 42 T. Tabell över skatteinkomsterna 2014-2015 2015 2014 Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt 3 947 505 4 190 768-243 263-5,8% Fastighetsskatt 88 415 84 403 4 012 4,8% Andel av samfundsskatt 90 019 75 207 14 812 19,7% Åländsk källskatt 42 134 34 873 7 261 20,8% TOTALT 4 168 073 4 385 250-217 177-5,0% 8

Totalt minskade skatteintäkterna 217 T eller 5,0 %. I jämförelse med budget kunde 98,4 % av skatteinkomsterna inkasseras. Kommunalskatten kunde inkasseras till 96,7 % av budget. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2015 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2015 tilläggsbudget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse % av budget Kommunalskatt 4 081 411 0 4 081 411 3 947 505-133 906 96,7 % Fastighetsskatt 85 000 0 85 000 88 415 3 415 104,0 % Andel av samfundsskatt 45 000 0 45 000 90 019 45 019 200,0 % Åländsk källskatt 25 000 0 25 000 42 134 17 134 168,5 % TOTALT 4 236 411 0 4 236 411 4 168 073-68 338 98,4 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2014 har antalet förvärvsören ökat med 0,7 % från skatteår 2013. Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Skatteår 2013 16,50 % 23 224 891 6,1% Skatteår 2014 17,25 % 23 387 246 0,7% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den här andelen av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år 2014 1,3 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 65,4 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! 9

Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår 2001 142 742 3 749 12,9% Skatteår 2002 33 798-108 944-76,3% Skatteår 2003 32 233-1 565-4,6% Skatteår 2004 32 233 0 0,0% Skatteår 2005 43 028 10 795 33,5% Skatteår 2006 65 747 22 719 52,8% Skatteår 2007 77 274 11 527 17,5% Skatteår 2008 32 151-45 123-58,4% Skatteår 2009 61 259 29 108 90,5% Skatteår 2010 59 737-1 522-2,5% Skatteår 2011 99 654 39 917 66,8% Skatteår 2012 93 633-6 021-6,0% Skatteår 2013 79 555-14 078-15,0% Skatteår 2014 87 260 7 705 9,7% 3. 4. Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har åtta verksamhetsår genomförts med det nya landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2015 utgör landskapsandelen 37 % av intäkterna. Landskapsandelen för socialvården ökade med 83 T (5,7 %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom ökade med 68 T (7,3 %). Även skattekompletteringen ökade med 36 T (11,8 %). Den negativa ingrediensen i landskapsandelssystemet med avdrag p.g.a. Gullåsenreformen kvarstår med en sänkning av landskapsandelarna med 203 T. Under år 2015 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. 10

LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT 2014-2015 Förklaring 2015 2014 Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel 87 064 84 441 2 623 3,1% Komplettering av skatteinkomster 346 802 310 319 36 483 11,8% Landskapsandel för socialvården 1 554 554 1 471 326 83 228 5,7% Landskapsandel för undervisningsv. 1 002 098 933 740 68 358 7,3% Finansieringsstöd enligt prövning 0 0 0 Komplettering av kapitalskatt 61 404 47 394 14 011 29,6% Kompensation för åländska avdrag 59 555 45 210 14 345 31,7% Nedskärning i landskapsandelar -203 511-214 709 11 198-5,2% TOTALT 2 907 966 2 677 720 230 246 8,6% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 87 T högre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2015 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2015 Budget inkl. tilläggsbudget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel 87 064 0 87 064 87 063,90-0,10 100,0 % Komplettering av skatteinkomster 346 843 0 346 843 346 801,73-41,27 100,0 % Landskapsandel för socialvården 1 554 554 0 1 554 554 1 554 553,74-0,26 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv. 1 002 098 0 1 002 098 1 002 097,94-0,06 100,0 % Komplettering av kapitalskatt 43 000 0 43 000 61 404,44 18 404,44 142,8 % Kompensation för åländska avdrag 9 000 0 9 000 59 554,93 50 554,93 661,7 % Nedskärning i landskapsandelar -221 390 0-221 390-203 511,00 17 879,00 91,9 % TOTALT 2 821 169 0 2 821 169 2 907 965,68 86 796,68 142,8 % Ålands landskapsregering avser att sända ett nytt förslag till landskapsandelssystem på remiss till kommunerna under april 2016. Avsikten är att ett nytt landskapsandelssystem skall kunna träda ikraft från år 2018. 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis acceptabel. Kassan förbättrades med 227 T under året. Den 31.12.2015 utgjorde kommunens depositioner totalt 137 kassadagar. Den 31.12.2014 räckte kassamedlen till 119 kassadagar. Årsbidraget för år 2015 blev 713 T. För år 2015 blev kommunens resultat i det närmaste idealiskt då kassan förbättras och årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2015 är 92 %. 11

4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den 31.12.2015 utgjorde 90 personer. Per den 31.12.2014 var motsvarande antal 83 personer. Av dessa är 50 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 86,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans mellan könsfördelning i de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli 6 4 60,0% Hammargården 18 0 100,0% Handikappservice 3 0 100,0% Dagvård 32 0 100,0% Näfsby skola och bibliotek 19 4 82,6% Tekniska 0 4 0,0% TOTALT 78 12 86,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 33 personer. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Kommunkansli 0 1 1 7 1 Hammargården 3 5 4 4 2 Handikappservice 0 0 1 1 1 Dagvård 2 12 11 4 3 Näfsby skola och bibliotek 2 6 8 4 3 Tekniska 0 0 3 0 1 TOTALT 7 24 28 20 11 Procentuell fördelning 7,8% 26,7% 31,1% 22,2% 12,2% Antalet sjukskrivningsdagar har ökat från år 2014 med 498 dagar eller 36 %. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat betydligt inom Hammargården, dagvården och Näfsby skola. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 5,1 årslöner. Per anställd utgör det här ca 21 dagar/år. 12

Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 14-15 % Kommunkansli 58 58 171 43 32 186 405 0 % Hammargården 862 564 597 449 420 367 304 53 % Handikappservice 5 0 37 11 62 56 3 Dagvård 714 642 501 534 453 399 620 11 % Näfsby skola och bibliotek 220 98 553 106 158 159 233 124 % Tekniska 1 0 3 7 45 73 107 TOTALT 1860 1362 1 862 1 150 1 170 1 240 1 672 37% Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2014 till 2015 från 991 dagar till 1 745 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 14-15 % Kommunkansli 0 332 512 364 585 490 162-100 % Hammargården 124 19 365 680 453 1 032 1 019 553 % Handikappservice 0 0 0 0 0 0 0 Dagvård 1361 357 553 284 319 578 789 281 % Näfsby skola och bibliotek 260 283 323 371 137 26 11-8 % Tekniska 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 1 745 991 1 753 1 699 1 494 2 126 1 981 76% 13

4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med samt simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den 15.1.2013. 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk. 5. 2. Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt enskilda klienter kan medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En ytterligare risk är att landskapet vidtar sparåtgärder gentemot kommunerna för att balansera landskapets budget. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna att finansiera tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, såsom Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. 16

Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden. 5. 4. Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal. 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret 2015. 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands energi Ab Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 17

7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens överskott för år 2015 om 288 901,75 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns fortsättningsvis anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att ha en strategi att föra en stram ekonomisk politik eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren 2016-2018. Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2016 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger dessutom under sommaren 2016 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2017-2019 enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

Ekonomisk överblick År Invånare 31.12 Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Driftsekon. netto /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv. 1985 1 232 17,00 251 1 202 128 67 248 1986 1 208 17,50 278 8,7 1 357 169 127 232 1987 1 207 17,50 307 10,4 1 395 248 547 494 1988 1 198 17,50 353 14,1 1 591 278 174 459 1989 1 214 17,50 384 10,1 1 744 273 561 620 1990 1 213 18,00 470 22,5 1 948 194 337 837 1991 1 232 18,00 529 14,3 2 132 126 379 1 050 1992 1 259 18,00 528 2,0 2 113 53 184 1 210 1993 1 290 19,00 482-5,7 1 621 139 57 1 124 1994 1 300 19,00 460-4,6 1 462 430 267 1 018 1995 1 299 18,50 516 10,8 1 499 509 326 941 1996 1 283 17,50 561 11,7 1 604 446 243 827 1997 1 319 16,50 585 5,4 1 668 609 334 585 1998 1 332 16,00 784 6,4 1 646 672 172 518 1999 1 333 16,00 735-6,2 1 801 650 374 459 2000 1 348 16,00 835 14,8 2 090 421 250 400 2001 1 351 16,00 916 10,0 2 304 391 383 356 2002 1 373 16,00 974 8,1 2 408 612 784 316 2003 1 379 16,00 1 013 4,4 2 605 286 552 287 2004 1 365 16,00 1 090 6,1 2 715 427 122 252 2005 1 387 16,00 1 124 4,8 2 990 26 115 221 2006 1 423 17,00 1 117 2,0 2 952 366 172 188 2007 1 409 17,00 1 205 6,8 3 189 183 136 174 2008 1 440 16,50 1 330 11,3 3 402 1 093 630 154 2009 1 463 16,50 1 455 10,0 3 629 810 584 133 2010 1 508 16,50 1 520 7,1 3 706 550 286 115 2011 1 526 16,50 1 512 2,5 3 711 802 260 98 2012 1 522 16,50 1 538 1,4 4 033 534 914 84 2013 1 540 16,50 1 661 9,3 4 188-5 580 66 2014 1 532 17,25 1 711 2,5 4 210 409 399 47 2015 1 537 17,25 1 762 3,3 4 150 464 268 27 1 200 Årsbidrag /inv. 1 000 800 600 400 200 0-200 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År 19

RESULTATRÄKNING Budget 2015 1.1-31.12.2015 1.1-31.12.2014 Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 306 017 309 528,00 406 541,59-24 % Avgiftsintäkter 307 620 308 808,03 303 610,43 2 % Understöd och bidrag 30 110 43 556,45 49 243,79-12 % Övriga verksamhetintäkter 139 155 177 216,73 179 585,62-1 % 782 902 839 109,21 938 981,43-11 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -2 731 717-2 708 921,66-2 621 634,80 3 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader -551 162-551 590,67-542 656,28 2 % Övriga lönebikostnader -111 715-112 255,70-106 421,94 5 % Köp av tjänster -3 134 806-2 776 071,50-3 037 290,34-9 % Material, förnödenheter och varor -613 163-531 850,37-562 520,68-5 % Understöd -450 314-519 216,00-503 448,72 3 % Övriga verksamhetskostnader -17 687-17 643,43-15 292,35 15 % -7 610 564-7 217 549,33-7 389 265,11-2 % Verksamhetsbidrag -6 827 662-6 378 440,12-6 450 283,68-1 % Skatteinkomster 4 236 411 4 168 073,02 4 385 250,28-5 % Landskapsandelar 2 821 169 2 907 965,68 2 677 719,85 9 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter 10 100 12 692,53 13 395,04-5 % Övriga finansiella intäkter 1 350 3 595,11 2 990,60 20 % Räntekostnader -794-791,54-1 182,76-33 % Övriga finansiella kostnader -310-52,16-2 000,23-97 % 10 346 15 443,94 13 202,65 17 % Årsbidrag 240 264 713 042,52 625 889,10 14 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -417 385-424 140,77-399 290,35 6 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat -177 121 288 901,75 226 598,75 27 % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott -177 121 288 901,75 226 598,75 27 % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 11,6 % 12,7 % Årsbidrag/Avskrivningar % 168,1 % 156,8 % Årsbidrag /invånare 464 409 Invånarantal 1 537 1 532 20

BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 A BESTÅENDE AKTIVA 8 264 098,43 8 251 769,05 I Immateriella tillgångar 143 502,19 186 167,23 1 Immateriella rättigheter 6 162,14 18 486,41 2 Övriga utgifter med lång verkningstid 137 340,05 167 680,82 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar 7 680 719,18 7 634 426,26 1 Mark- o vattenområden 632 244,36 634 345,74 2 Byggnader 3 964 976,91 4 080 292,51 3 Fasta konstruktioner och anordningar 3 011 918,74 2 871 139,75 4 Maskiner o inventarier 37 885,13 30 269,79 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och 33 694,04 18 378,47 pågående nyanläggningar III Placeringar 439 877,06 431 175,56 1 Aktier och andelar 439 877,06 431 175,56 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 4 840,63 4 999,60 1 Statens/landskaps uppdrag 896,00 1 568,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 3 944,63 3 431,60 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA 3 192 713,04 2 955 568,22 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar 299 762,56 289 581,22 Långfristiga fordringar 4 890,60 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 890,60 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 294 871,96 289 581,22 1 Kundfordringar 81 309,53 62 105,91 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 62 318,48 64 694,09 4 Resultatregleringar 151 243,95 162 781,22 III Finansiella värdepapper,, 1 700 000,00 800 000,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument 1 700 000,00 800 000,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank 1 192 950,48 1 865 987,00 AKTIVA TOTALT 11 461 652,10 11 212 336,87 21

PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014 A EGET KAPITAL 10 528 223,16 10 239 321,41 I Grundkapital 3 023 729,93 3 023 729,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder 7 215 591,48 6 988 992,73 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott 288 901,75 226 598,75 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 3 944,63 3 431,60 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 3 944,63 3 431,60 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL 929 484,31 969 583,86 I Långfristigt 7 205,06 40 919,99 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 7 205,06 40 919,99 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt 922 279,25 928 663,87 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 33 714,93 31 587,38 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 354,00 6 Skulder till leverantörer 391 820,88 415 357,32 7 Övriga skulder 102 797,72 103 458,22 8 Resultatregleringar 393 591,72 378 260,95 PASSIVA TOTALT 11 461 652,10 11 212 336,87 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 92 % 91 % Relativ skuldsättningsgrad, % 12 % 12 % Ackumulerat överskott T 7504 7216 Ackumulerat överskott /invånare 4883 4710 Lån /invånare 27 47 Lånestock 31.12, T 41 73 Invånarantal 1537 1532 22

FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Budget 2015 1.1-31.12.2015 1.1-31.12.2014 Årsbidrag 240 264 713 042,52 625 889,10 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -24 573,62-43 949,65 Kassaflödet i verksamheten 240 264 688 468,90 581 939,45 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -793 700-465 981,11-737 865,20 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 129 660 27 409,58 76 608,00 Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva 104 500 26 675,00 49 395,00 Kassaflödet för investeringarnas del -559 540-411 896,53-611 862,20 Verksamhetens och invest. kassaflöde -319 276 276 572,37-29 922,75 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån -31 587-33 714,93-31 587,38 Förändringar av kortfristigalån 2 127,55 2 127,58 Förändrigar i lånebeståndet -31 587-31587,38-29459,80 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 672,00-30,61 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar -10 181,34 39 093,21 Förändringar av räntefria skulder -8 512,17 42 451,13 Övriga förändringar av likviditeten -18 021,51 81 513,73 Kassaflödet för finansieringens del -31 587-49 608,89 52 053,93 Förändring av likvida medel -350 863 226 963,48 22 131,18 Förändring av likvida medel -350 863 226 963,48 22 131,18 Likvida medel 31.12. 2 315 124 2 892 950,48 2 665 987,00 Likvidamedel 01.01. 2 665 987 2 665 987,00 2 643 855,82 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år -517-438 Intern finansiering av investeringar, % 163 % 95 % Låneskötselbidrag 2069 % 1914 % Kassamedel 31.12, T 2 893 2 666 Kassautbetalningar/år T 7 718 8 162 Likviditet, kassadagar 137 119 Invånarantal 1 537 1 532 23

FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock 31.12 Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån / Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

SAMMANDRAG FÖR ÅR 2015 Radetiketter Bokslut 2014 Ursprunglig budget 2015 Fastställd budget 2015 Bokslut 2015 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN 226 598,75-177 121-177 121 288 901,75-163,1 % 466 022,75 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern 964,35-2 200-2 200-1 085,57 49,3 % 1 114,43 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 964,35-2 200-2 200-1 085,57 49,3 % 1 114,43 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 400,00 3 600 3 600 3 410,80 94,7 % -189,20 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 435,65-5 800-5 800-4 496,37 77,5 % 1 303,63 Intern -39,00-163 -163-123,00 75,5 % 40,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -39,00-163 -163-123,00 75,5 % 40,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -39,00-163 -163-123,00 75,5 % 40,00 C10 REVISORERNA Extern -4 979,96-5 035-5 035-5 266,45 104,6 % -231,45 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -4 979,96-5 035-5 035-5 266,45 104,6 % -231,45 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 979,96-5 035-5 035-5 266,45 104,6 % -231,45 Intern -136,00-141 -141-144,00 102,1 % -3,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -136,00-141 -141-144,00 102,1 % -3,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -136,00-141 -141-144,00 102,1 % -3,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern -392 562,83-395 092-395 092-382 174,57 96,7 % 12 917,43 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -392 562,83-395 092-395 092-382 174,57 96,7 % 12 917,43 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 49 534,06 41 490 41 490 32 702,08 78,8 % -8 787,92 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -416 286,50-417 705-417 705-394 408,46 94,4 % 23 296,54 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -25 810,39-18 877-18 877-20 468,19 108,4 % -1 591,19 Intern 138 588,92 148 352 148 352 140 402,06 94,6 % -7 949,94 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 138 588,92 148 352 148 352 140 402,06 94,6 % -7 949,94 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 154 793,00 163 724 163 724 156 171,00 95,4 % -7 553,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -16 204,08-15 372-15 372-15 768,94 102,6 % -396,94 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern -3 669 156,37-3 746 924-3 746 924-3 567 908,47 95,2 % 179 015,53 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -3 669 156,37-3 746 924-3 746 924-3 567 908,47 95,2 % 179 015,53 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 303 188,78 294 220 294 220 315 723,27 107,3 % 21 503,27 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 906 976,99-3 977 259-3 977 259-3 817 807,83 96,0 % 159 451,17 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -65 368,16-63 885-63 885-65 823,91 103,0 % -1 938,91 Intern -112 047,86-132 555-132 555-120 716,82 91,1 % 11 838,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -112 047,86-132 555-132 555-120 716,82 91,1 % 11 838,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 87 547,00 90 586 90 586 90 586,00 100,0 %,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -199 594,86-223 141-223 141-211 302,82 94,7 % 11 838,18 C30 SKOLNÄMNDEN Extern -2 190 238,40-2 236 159-2 236 159-2 157 988,66 96,5 % 78 170,34 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 190 238,40-2 236 159-2 236 159-2 157 988,66 96,5 % 78 170,34 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 33 837,50 16 680 16 680 24 543,08 147,1 % 7 863,08 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 150 266,19-2 176 286-2 176 286-2 107 182,26 96,8 % 69 103,74 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -73 809,71-76 553-76 553-75 349,48 98,4 % 1 203,52 Intern -49 505,40-42 531-42 531-44 787,16 105,3 % -2 256,16 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -49 505,40-42 531-42 531-44 787,16 105,3 % -2 256,16 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 000,00 11 800 11 800 11 800,00 100,0 % -,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -54 505,40-54 331-54 331-56 587,16 104,2 % -2 256,16 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern -64 276,44-71 109-71 109-63 063,04 88,7 % 8 045,96 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -64 276,44-71 109-71 109-63 063,04 88,7 % 8 045,96 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 762,96 18,55 18,55 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -60 152,65-66 321-66 321-58 194,83 87,7 % 8 126,17 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -4 886,75-4 788-4 788-4 886,76 102,1 % -98,76 Intern -2 131,00-2 879-2 879-2 083,00 72,4 % 796,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 131,00-2 879-2 879-2 083,00 72,4 % 796,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 131,00-2 879-2 879-2 083,00 72,4 % 796,00 25

Radetiketter Bokslut 2014 Ursprunglig budget 2015 Fastställd budget 2015 Bokslut 2015 Anv. % Över/under C50 FRITIDSNÄMNDEN Extern -181 668,69-158 259-158 259-148 721,07 94,0 % 9 537,93 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -181 668,69-158 259-158 259-148 721,07 94,0 % 9 537,93 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER -36,55 3 000 3 000 5 502,15 183,4 % 2 502,15 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -152 048,62-133 333-133 333-126 297,31 94,7 % 7 035,69 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -29 583,52-27 926-27 926-27 925,91 100,0 %,09 Intern -25 013,64-26 791-26 791-24 418,93 91,1 % 2 372,07 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -25 013,64-26 791-26 791-24 418,93 91,1 % 2 372,07 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -25 013,64-26 791-26 791-24 418,93 91,1 % 2 372,07 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN Extern -267 628,39-511 853-511 853-380 545,03 74,3 % 131 307,97 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -267 628,39-511 853-511 853-380 545,03 74,3 % 131 307,97 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 501 078,67 382 740 382 740 424 779,88 111,0 % 42 039,88 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -582 300,60-676 888-676 888-583 289,20 86,2 % 93 598,80 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -186 406,46-217 705-217 705-222 035,71 102,0 % -4 330,71 Intern 59 775,98 67 319 67 319 61 626,85 91,5 % -5 692,15 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 59 775,98 67 319 67 319 61 626,85 91,5 % -5 692,15 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 172 787,92 178 277 178 277 173 109,64 97,1 % -5 167,36 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -113 011,94-110 958-110 958-111 482,79 100,5 % -524,79 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN Extern -74 595,52-98 285-98 285-74 796,26 76,1 % 23 488,74 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -74 595,52-98 285-98 285-74 796,26 76,1 % 23 488,74 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 164,45 4 160 4 160 1 809,40 43,5 % -2 350,60 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -62 334,61-94 794-94 794-68 954,85 72,7 % 25 839,15 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -13 425,36-7 651-7 651-7 650,81 100,0 %,19 Intern -5 937,00-6 850-6 850-6 176,00 90,2 % 674,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -5 937,00-6 850-6 850-6 176,00 90,2 % 674,00 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 45,00 46,00 46,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 982,00-6 850-6 850-6 222,00 90,8 % 628,00 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN Extern -9 114,05-18 231-18 231-19 043,31 104,5 % -812,31 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -9 114,05-18 231-18 231-19 043,31 104,5 % -812,31 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 41 363,00 37 012 37 012 30 620,00 82,7 % -6 392,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -50 490,61-55 243-55 243-49 663,31 89,9 % 5 579,69 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 13,56 Intern -3 555,00-3 761-3 761-3 580,00 95,2 % 181,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -3 555,00-3 761-3 761-3 580,00 95,2 % 181,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 555,00-3 761-3 761-3 580,00 95,2 % 181,00 C89 FINANSIERINGSDEL Extern 7 079 855,05 7 066 026 7 066 026 7 089 494,18 100,3 % 23 468,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 7 079 855,05 7 066 026 7 066 026 7 089 494,18 100,3 % 23 468,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 688,56 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 992,73-1 900-1 900-1 988,46 104,7 % -88,46 A5100 SKATTEINKOMSTER 4 385 250,28 4 236 411 4 236 411 4 168 073,02 98,4 % -68 337,98 A5110 LANDSKAPSANDELAR 2 677 719,85 2 821 169 2 821 169 2 907 965,68 103,1 % 86 796,68 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 13 189,09 10 346 10 346 15 443,94 149,3 % 5 097,94 Totalsumma 226 598,75-177 121-177 121 288 901,75-163,1 % 466 022,75 26