Testa dina vanor Hälsotest

Relevanta dokument
Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hälsofrågor i årskurs 4

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor i Gymnasiet

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Råd för en god hälsa

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kontaktuppgifter & arbete

o m m at och m otion?

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Älsklingsmat och spring i benen

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Tio steg till goda matvanor

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Vad påverkar vår hälsa?

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Diabetesutbildning del 2 Maten

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Hälsofrågor årskurs 4

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Kost och näring för idrottande ungdomar

Dina levnadsvanor din hälsa

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Sömnhjälpen.

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

WHO = World Health Organization

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Goda levnadsvanor gör skillnad

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

6 h &udtips l 4 frukostar

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Lite info om hälsa & livsstil

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

guide för goda levnadsvanor

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Hälsofrågor årskurs 7

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Sova kan du göra när du är pensionär

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Sömn och stress.

Livscaféer för Nya svenskar

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Firstbeat Livsstilsanalys

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Transkript:

Testa dina vanor Hälsotest Mat, Fysisk aktivitet, Sömn och Stress

Testa dina vanor - Hälsotest Här finner du fyra olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat, fysisk aktivitet, sömn och stress. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testerna ges även vägledning till mer hälsosamma val i vardagen om det skulle behövas. Testen kan användas inom ett flertal områden - både av privatpersoner, på olika företag, offentliga förvaltningar eller av dig som är verksam inom hälsoområdet som vill använda dig av testerna i din verksamhet etc. Testerna är något förenklade och det kan därför hända att resultatet inte helt stämmer överens med verkligheten. Testerna kan ändå användas som ett riktmärke för att se om det är någon vana som bör förändras för att få en hälsosammare livsstil. Testerna är fristående och antingen genomförs alla fyra testen eller endast något enstaka test. Resultaten kategoriseras i tre olika intervaller med rött, orange och grönt. Du bör se över och förändra dina vanor! Du kan förbättra dina vanor ytterligare! Du har bra vanor. Fortsätt så! När testet har genomförts räknas poängen ihop för att se i vilken kategori resultatet hamnar i och om någon vana behöver förändras.

Testa dina vanor - Mat 1. Hur ofta äter du frukt eller bär (färska, frysta eller konserverade)? Två gånger per dag eller oftare (4p) En gång per dag (3p) Några gånger i veckan (2p) En gång i veckan eller mer sällan (1p) 2. Hur ofta äter du grönsaker, rotfrukter eller baljväxter (bönor, linser, kikärtor, ärtor)? Två gånger per dag eller oftare (4p) En gång per dag (3p) Några gånger i veckan (2p) En gång i veckan eller mer sällan (1p) 3. Hur ofta äter du glass, godis, choklad, kakor, bullar, läsk eller saft? En gång i veckan eller mer sällan (4p) Några gånger i veckan (3p) En gång per dag (2p) Två gånger per dag eller oftare (1p) 4. Hur ofta äter du snacks, pizza, hamburgare, pommes frites, paj, korv eller andra charkuterivaror? En gång i veckan eller mer sällan (4p) Några gånger i veckan (3p) En gång per dag (2p) Två gånger per dag eller oftare (1p) Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto hälsosammare matvanor. Poäng: 4-7 Du bör se över och förändra dina matvanor. Poäng: 8-12 Du kan förbättra dina matvanor ytterligare. Poäng: 13-16 Du har bra matvanor. Fortsätt så!

Tips och råd - Mat Frukt och grönsaker Frukter, bär och grönsaker innehåller många vitaminer, mineraler och antioxidanter (ämnen som skyddar kroppen mot olika sjukdomar). Dessutom innehåller de flesta frukter och grönsaker nyttiga fibrer som gör dig mätt längre och även håller magen i gång. Livsmedelverket rekommenderar barn över 10 år samt vuxna att äta cirka 500 g frukt och grönsaker om dagen. Ät gärna 2-3 frukter och 2 nävar grönsaker/rotfrukter per dag. Variera och blanda som du tycker det passar dig bäst! Socker Produkter som godis/choklad, kakor, läsk, saft och liknande innehåller många kalorier men nästan ingen näring. Äter du mycket och ofta av dessa produkter ökar risken för bland annat övervikt, karies och olika sjukdomar. Försök därför att begränsa mängden och hur ofta du äter söta livsmedel. En dag i veckan, som lördagsgodis eller fredagsmys, är ett bra sätt att begränsa mängden av söta produkter. Fett och salt Färdigmat och halvfabrikat som pizza, hamburgare och pommes frites samt charkuteriprodukter, som korv, bacon och salami, tillför mycket salt och mättat fett. Även snacks som exempelvis, chips, ostbågar och salta jordnötter tillför mycket salt och mättat fett. Försök att minska intaget av dessa livsmedel för ett hälsosammare val. För att minska risken för olika sjukdomar bör du sänka saltintaget och byta ut en del av det mättade fettet mot fleromättat fett som bland annat finns i fisk samt oliv- och rapsolja.

Testa dina vanor - Fysisk aktivitet Stillasittande 1. Hur mycket tid tillbringar du stillasittande under en dag? Mindre än 3 h (6p) Mellan 3-4 h (5p) Mellan 4-5 h (4p) Mellan 5-6 h (3p) Mellan 6-7 h (2p) 8 h eller mer (1p) Fysisk aktivitet Till fysisk aktivitet räknas både vardagssysslor och motion. Till vardagsmotion räknas exempelvis promenader eller cykling (även till och från arbete/skola), trädgårdsarbete, snöskottning och hushållsarbete. Till måttligt intensiv fysisk aktivitet räknas all aktivitet som ger en ökning av andning och puls, även vardagssysslor. 2. Hur ofta ägnar du dig åt fysisk aktivitet och vardagsmotion av måttlig intensitet på minst 30 min? 5 dagar i veckan eller mer (6p) 4 dagar i veckan (5p) 3 dagar i veckan (4p) 2 dagar i veckan (3p) 1 dag i veckan (2p) Ingen tid alls (1p) Tyngre fysisk aktivitet Till tyngre (även kallad högintensiv) fysisk aktivitet räknas exempelvis; tunga lyft, löpning, spinning eller cykling i högre tempo m.m. Dessa aktiviteter ger en markant ökning av andning och puls.. 3. Hur ofta ägnar du dig åt tyngre fysisk aktivitet på minst 60 min? 5 dagar i veckan eller mer (6p) 4 dagar i veckan (5p) 3 dagar i veckan (4p) 2 dagar i veckan (3p) 1 dag i veckan (2p) Ingen tid alls (1p) Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto bättre fysisk aktivitetsnivå. Poäng: 3-7 Din fysiska aktivitetsnivå är låg. Du bör se över och öka din fysiska aktivitet. Poäng: 8-13 Du kan förbättra din fysiska aktivitetsnivå ytterligare. Poäng: 14-18 Din fysiska aktivitetsnivå är bra. Fortsätt så!

Tips och råd - Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. Den gör oss starkare, gladare, piggare och friskare! Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara måttlig fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter, men minst 10 minuter per tillfälle, i veckan eller 75 minuter av intensiv träning per vecka. Rekommendationen för barn är 60 minuter per dag av både måttligt och mer intensiv motion. Fördela dessa minuter som det bäst passar dig! Du kan exempelvis promenera eller cykla till och från skolan/arbetet på för- och eftermiddagen. På kvällen kan du exempelvis löpträna, gå på gymnastik eller aerobics, dansa, spela fotboll eller innebandy. Huvudsaken är att du rör på dig! Stillasittande Tänk på att det är extra viktigt att få till vardagsmotionen om du har ett stillasittande arbete. Det är framförallt vårt stillasittande som påverkar vår hälsa negativt. Om det är svårt att få in vardagsmotionen under din arbetstid, kanske du kan få din arbetsgivare att införskaffa höj- och sänkbara skrivbord och/eller möjlighet att ta en promenad under dagen. Du kan även tänka på att försöka ta mikropauser då och då - ställ dig upp, sträck på dig, rör på benen i 1-2 minuter. Försök att utnyttja alla möjligheter till vardagsmotion både på arbetet och på fritiden!

Testa dina vanor - Sömn 1. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du haft svårt att somna på kvällen (tar det mer än 45 min att somna)? 2. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du vaknat upp mitt i natten (minst 2 ggr) och har haft svårt att somna om? 3. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du vaknat tidigare än du egentligen vill eller behöver på morgonen och inte känner dig tillräckligt utsövd? Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto bättre sömnvanor. Poäng: 3-7 Du bör se över och förändra dina sömnvanor. Poäng: 8-13 Du kan förbättra dina sömnvanor ytterligare. Poäng: 14-18 Du har bra sömnvanor. Fortsätt så!

Tips och råd - Sömn Människans sömnbehov varierar. En vuxen klarar sig normalt med 6-8 timmars sömn per dygn. En bra nattsömn håller dig piggare under dagen, ger ett starkare immunförsvar som håller dig friskare. Du får även bättre koncentrationsförmåga vilket leder till bättre lagring av minnet. Under sömnen återhämtar sig både kropp och hjärna och därför är det viktigt att få den sömn som behövs. Tips och råd - Sömn Se till att det är svalt och tyst i rummet. Se till att det har förflutit lagom tid mellan måltid och sänggående. Se till att stänga av TV, dator, surfplatta och mobiltelefon i god tid före sänggående. Hjärnan behöver varva ner. Vardagsmotion och regelbunden motion brukar förbättra sömnen. Motionera dock inte alltför sent på kvällen. Hitta och öva på någon avslappningsmetod som passar dig. Undvik livsmedel med uppiggande effekt nära inpå sänggående, såsom koffeinhaltiga drycker (t.ex. kaffe och energidrycker), godis m.m. Se över din stressnivå.

Testa dina vanor - Stress 1. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du upplevt onormal nedstämdhet, irritation, oro eller ångest? 2. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du upplevt onormal trötthet, hjärtklappningar, svettningar, darrningar eller andnöd? 3. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du upplevt glömska, koncentrationseller sömnsvårigheter? Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto lägre stressnivå. Poäng: 3-7 Din stressnivå är hög. Du bör se över och förändra dina vanor. Poäng: 8-13 Du kan förbättra förutsättningarna för att minska stressnivån. Poäng: 14-18 Din stressnivå är låg. Bra, fortsätt så!

Tips och råd - Stress Stress är kroppens sätt att reagera på olika omständigheter som vi tolkar som hot. Alla kan uppleva eller känna sig stressade någon gång. Stress behöver inte alltid vara negativ, men om stressen blir ihållande och du känner att du inte får tillfälle för återhämtning, kan det skada din hälsa. Tips och råd - Stress Motionera efter egen förmåga och tycke, det ökar din motståndskraft och hjälper dig att slappna av. Det allra enklaste är att ta en promenad ute i naturen. Öva dig på att säga nej till det som inte är nödvändigt. Gör en lista på det som stressar dig och använd personlig planering med prioriteringar. Sund och varierad mat har också positiva effekter på stressen. Hitta ditt sätt att slappna av - såsom läsning, fritidsaktiviteter och att umgås med personer som har betydelse för dig. Det är viktigt med återhämtning, vila och tillräckligt med sömn.