Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Relevanta dokument
Psykisk hälsa i primärvård

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer?

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC


Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Åter i arbete efter stress

Integrerad beteendehälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Ljusterapi vid depression

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Slutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

KVALITETSREGISTER ECT

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Antagen av Samverkansnämnden

Behandling vid samsjuklighet

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Behandling av depression hos äldre

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Utmattningssyndrom (UMS)

Verksamhetsdialog våren 2019

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 5 juni 2013

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Ledarskap i primärvården (Anette Sparf, verksamhetschef Rosenhälsan och Tenhults vårdcentral)

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Internetbaserad behandling

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Rehabiliteringsgarantin

Internetförmedlad behandling av egentlig depression

SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

SBU:s sammanfattning och slutsats

Nils Lindefors

Case management enligt ACT

Dialogforum VG Primärvård

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

This is Skåne. Area square kilometers. Biggest cities and populations Malmö 320,000 Helsingborg 140,000 Lund 120,000 Kristianstad 80,000

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå

Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Minnesanteckningar Dialogforum

primärvård psykiatri ömsesidig nytta genom ömsesidig konsultation Lars Wahlström SLSO, Anders Johansson Praktikertjänst

Transkript:

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Finns endast evidens för Care Manager funktion Att förstärka primärvårdsorganisationen med en för uppgiften speciellt tränad yrkesperson, t.ex. en sjuksköterska (i studierna benämnd care manager), som ansvarar för stöd och kontinuerlig kontakt med patienter med depression, och kombinera detta med andra åtgärder, t.ex. utbildning av vårdteamet och återkoppling av patientdata till behandlande läkare, är en effektiv implementeringsstrategi. Men hur fungerar det i svensk primärvård? Identifierad kunskapslucka

Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom av Depression Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Förstahandsbehandling av mild-medelsvår depression : KBT (internet-kbt ) Återbesök, tillgänglighet Kontinuitet Vårdsamordnare Patientcentrerad konsultation Somatisk undersökning Läkemedel först i andra hand utom vid melankoliska drag samt återinsjuknande Samverkan PV -Psykiatri Suicidprevention Ej väntrumsscreening

Vetenskaplig utvärdering av Vårdsamordnare psykisk ohälsa på vårdcentralen för individer med depression RCT i VG-regionen: PRIM-CARE Frågeställning : Ger en särskild vårdsamordnare (care manager) för patienter med depression bättre behandlingseffekt och effektivare rehabilitering jämfört med den sedvanliga vård som annars ges i primärvården?

Vad gör en vårdsamordnare? Ger stöd och har regelbunden kontakt med patienten efter första läkarbesöket främst via telefon Följer symtom, följer upp och informerar om behandling Följer upp depressionssymtom och läkemedelsbehandling, stödjer patienten genom vårdkedjan Ger feedback till patientansvarig läkare Patientkontakt Gemensam vårdplan Kontakt varje varannan vecka fr.a. per telefon Följer med MADRS-S Patientens kontakt in till vårdcentralen v.b. Organisation Gemensam organisation för patientgruppen Ger feed-back till läkare/psykolog vb Omvärldskunskap kontinuitet till psykiatrin

Vad gör en vårdsamordnare? Ger stöd och har regelbunden kontakt med patienten efter första läkarbesöket främst via telefon Följer symtom, följer upp och informerar om behandling Följer upp depressionssymtom och läkemedelsbehandling, stödjer patienten genom vårdkedjan Ger feedback till patientansvarig läkare

Randomiserad kontrollerad studie vårdsamordnare psykisk ohälsa - PRIM-CARE randomiserad på vårdcentralsnivå 19 + 4 Vårdcentraler 3 månader: Intervention med Vårdsamordnare på vårdcentralen (11 VC) Uppföljning 6 månader Uppföljning 12 månader 3 månader: Kontrollvårdcentraler med sedvanlig behandling (12 VC) Uppföljning 6 månader Uppföljning 12 månader Utbildning samt kontinuerligt stöd via forskningsstödpersonal och metodstödsutvecklare i regionen

REDOVISNING RESULTAT 6-OCH 12- MÅNADERS-UPPFÖLJNING VÅRDSAMORDNARSTUDIEN I VGR PRIM-CARE

Studien utgjorde första delen av en metodutveckling i VG-regionen Individuell uppföljning av 376 patienter med nydiagnostiserad mild/måttlig depression - depressiva symtom - livskvalitet - arbetsförmåga, - läkemedelsanvändning, - sjukskrivning, - uppfattning om tillgänglighet, kontinuitet kontinuerlig uppföljning av vårdsamordnares uppfattningar och erfarenheter av vårdsamordnarfunktionen patientintervjuer om uppfattning av vård och vårdsamordnarfunktionen Läkar-gruppintervjuer

MADRS-S 12 månader Grön: Kontroll- sedvanlig behandling Blå: Intervention - Vårdsamordnare ** ** ** ** 0 3 mån 6 mån 12 mån

Andel som blivit helt friska efter 3, 6 OCH 12 månader definierat som MADRS-S < 12 poäng 6 månader Intervention Kontroll Remission =MADRS-S <12 61%* 47%

Har du återgått i arbete? 3-månadersuppföljningen Gäller de individer som var sjukskrivna vid studiestart = ungefär 50% av de deltagande lika bägge grupperna Intervention Kontroll p Ja, återgått till arbete (del eller heltid) 62,5%* 42,9% 0,028

160 Nettosjukskrivingstid i dagar 0-3 och 4-6 månader 140 120 100 80 60 40 20 * kontroll vårdsamordnare 0 sjukskrivningstid 0-3 månader sjukskrivningstid 43-6 månader sjukskrivningstid 0-12 månader

Antidepressiva Antidepressiva Intervention Kontroll p Vid start 53% 62% 0,6 3 månader 51% * 67% 0,02 6 månader 51% 60% 0,1

Vid egentlig depression, lindrig medelsvår hos vuxna ger samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare Minskning av depressionssymtom upp till 6 månader jämfört med sedvanlig vård Minskning av depressionssymtom upp till 6 månader jämfört med sedvanlig vård Ökning av följsamhet till antidepressiv medicinering upp till 6 månader jämfört med Ökning sedvanlig av vård följsamhet till antidepressiv medicinering upp till 6 månader jämfört med sedvanlig vård Ökning av psykisk livskvalitet upp upp till till 3 månader 3 jämfört jämfört med sedvanlig med sedvanlig vård vård Ökning av återgång till arbete upp till 3 månader jämfört med sedvanlig vård sjukskrivning Ökning av återgång till arbete upp till 3 månader jämfört med sedvanlig vård Kortare nettosjukskrivning 3-6 månader Åtgärden ger förutsättning för att adekvat behandling ges Åtgärden ger förutsättning för att adekvat behandling ges Patienterna rekommenderar behandlingen i signifikant högre utsträckning jämfört med sedvanlig vård Patienterna rekommenderar behandlingen i signifikant högre utsträckning jämfört med sedvanlig vård

Vid egentlig depression, lindrig medelsvår hos vuxna ger samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare Patienterna upplever att tillgänglighet och kontinuitet förstärks av vårdsamordnarfunktionen Vårdsamordnarna upplever att funktionen är meningsfull och ökar tillgänglighet och kontinuitet för patientgruppen Läkarna ser positiva effekter: t.ex. att patienterna kan följas upp mer aktivt, och att de får feed-back när patienterna behöver extra tillgänglighet.

7.5 0

Referenser Vårdsamordnarmodellen som en del av en collaborative care organisation: Goodrich DE, Kilbourne AM, Nord KM, Bauer MS. Mental health collaborative care and its role in primary care settings. Curr Psychiatry Rep. 2013;15(8):383 Artikel om utvärdering vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården: Björkelund C et al: Clinical effectiveness of care managers in collaborative care for patients with depression in Swedish primary health care: a pragmatic cluster randomized controlled trial) LÄNK: https://bmcfampract.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12875-018-0711-z Vårdsamordnare psykisk ohälsa VGR: http://www.vgregion.se/halsa-ochvard/vardgivarwebben/utveckling--uppfoljning/vardsamordnare-psykiskohalsa/bakgrund/

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård