UTBILDNING INNEHÅLL FÖR INRE BALANS

Relevanta dokument
Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är HRV - Indikation på funktionella hälsa och nervsystemets åldrande

Balans i Livet. Balans i Kroppen

HeartMath Lektion IV. Johny Alm Mirrorgate AB.

Vad är psykisk ohälsa?

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

LIVSSTILSANALYS TOLKNING AV RAPPORT

Om stress och hämtningsstrategier

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Helhetshälsa - stress

HRV Träning ETT TEORETISKT RAMVERK OCH RESONEMANG JENNY NILSSON GÖRAN SKARMAN

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Mer harmoni Mindre stress

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Firstbeat Livsstilsanalys

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

SÖMN Fakta och praktiska tips

Firstbeat Livsstilsanalys

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Träningsprogram på 80 dagar

Hälsopunkt Stenungsund

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

Firstbeat Livsstilsanalys

24 yogaövningar som lugnar

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Firstbeat Livsstilsanalys

Rast och ro Om stress och återhämtning

Blir man sjuk av stress?

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

meditation ÖVNINGSBOK

Aptitreglering. Stress

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Välkommen! Mikael Widerdal

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Blir man sjuk av stress?

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Plugga och må bra. Samtidigt.

När behövs återhämtning? Att finna vad som är återhämtande för dig

Firstbeat Follow-Up. Firstbeat Livsstilsanalys

Blir man sjuk av stress?

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Firstbeat Livsstilsanalys

Kompendium Styrka & Kondition

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz

Hälsoskola för nyanlända under. etablering

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

yoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

FMLOPE Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation

Balans i livet gör stressen hanterbar

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Metoder att träna kondition på!

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

En träningsform på väg tillbaka

Transkript:

UTBILDNING INNEHÅLL FÖR INRE BALANS Viktig information: Programmet startar 17 Mars och pågår fram till 31 Maj, 2017 En del av kursen sker per webinar (ett kursrum på internet, där man träffas live) Du måste vara minst 18 år för att deltaga, då upplägget är anpassat till vuxna deltagare. Du behöver ha en smartphone (Android kräver minst OS5) Du måste kunna deltaga vid de fysiska mötena 17 Mars, 2 Maj och 31 Maj i Söderhamn. Anmälning sker till: jenny.nasstrom@coherentcity.se Kursdatum: Tid: Plats: 17 Mars 08-16 CFL, Söderhamn 21 Mars 17-18.30 Webinar 4 April 17-18.30 Webinar 18 April 17-18.30 Webinar 2 Maj 8-12 CFL, Söderhamn 16 Maj 17-18.30 Webinar 31 Maj 8-12 CFL, Söderhamn.

Övergripande samhällsnytta: Hälsa och välmående har sin grund i livsstilsrelaterade val och beteenden. Det vetenskapliga perspektivet visar att rätt sammansättning av fysisk aktivitet och vilsam sömn, är två mycket starka ingredienser för att återhämta sig i vardagen och under långsiktig stress. Båda delar bidrar positivt till välmående, tillsammans med en hälsosam kost och ett måttligt intag av alkohol. Trots att dessa förutsättningar är väl kända, fortsätter vi människor att göra ohälsosamma livsstilsrelaterade val. Stress, dålig sömn, fysisk inaktivitet, övervikt och fetma kan tillsammans få olika konsekvenser som t ex hjärt-kärl sjukdom och minskad livskvalitet. Något som kan belasta både individen och samhället (World Health Organization, 2013). Social, ekonomisk och fysisk miljö formar ramarna för livsstils-relaterade beteenden hos individen. Det är kombinationen av olika miljörelaterade faktorer (som t ex. arbetsbörda, familjerelaterade åtaganden, privatekonomi och/eller starkt livsförändrande situationer) och livsstilsrelaterade faktorer (som t ex. invanda aktivitets- och kostmönster) som formar sammansättningen av stressfaktorer och utmanar individens copingförmåga. Vår stress reaktion är en normal och hjälpsam svarsmekanism när vi upplever utmaning, belastning och hot. Men över tid associeras ihållande stress över lång tid, med ökad risk för kardiovaskulära och immunologiska sjukdomar samt dålig hälsa. Så här kommer du att träna din inre balans: För att mäta och beskriva hur du påverkas av vardagens påfrestningar genom sitt beteende och i miljön där man vistas, krävs enkla och användarvänliga verktyg. Genom att synliggöra information om hur kroppen svarar, blir det lättare för dig att, vid behov, göra val som stödjer ett mer hälsosamt förhållningssätt till stress och andra livsstilsrelaterade förutsättningar. Av den anledningen arbetar vi under kursen, med objektiva metoder för att mäta stress, återhämtning och fysisk aktivitet för att få tillförlitlig information om effekterna som en förändrad livsstil kan ge dig. Kursinnehållet anpassas till viss del utifrån de behov som finns i kursgruppen och kombineras med HRV biofeedback som mätmetod och träningshjälp i vardagen. Sammansättningen i det individuella upplägget kan se olika ut beroende på vad du behöver, men syftar alltid till någon form av livsstilsförändring. Kursinnehållet kombinerar analys av stress och återhämtning genom upptagning av HRV, med pedagogiska hjälpmedel som HRV-biofeedback som du kan träna med själv och genom visst stöd av kursledaren. HRV-biofeedback i kombination med beteende- och livstilsförändring tillämpas inom näringsliv, företagshälsovård och idrott. Genom personlig återkoppling och handledning, kan individen finna djupare förståelse i hur väl återhämtningen fungerar i kroppen och lämpliga sätt att öka den vid behov. I upplägget kombineras reflektioner om deltagarnas utmaningar och målsättnignar med information om hur kroppen reagerar fysiologiskt. Det är mycket värdefullt att koppla fysiologiska reaktioner till vardagens aktiviteter och reaktioner.

I upplägget används HRV-biofeedback produkter HRV-biofeedback bygger på att en pulsgivare samlar in pulsdata till ett program och översätter den till grafisk information om aktivitet och samverkan i parasympatiska- och sympatiska nervsystemet, vilken visas på datorskärm, läsplatta eller mobiltelefon. Vi har valt att använda produkter för både lång- och korttidsupptagning av HRV. Vid behov av långtidsupptagning (1-6 dygn) använder vi EKGutrustning. För korttids-upptagning (momentan träning) används produkterna emwave PRO, emwave2 och Inner Balance eftersom klienterna upplever dem som enkla och användarvänliga att handskas med själv, medan produkterna ger tillräckligt med data för att göra en bra utvärdering av hur du utvecklas. Samtliga produkter är fältorienterade, mobila enheter för HRV-upptagning. Produkterna finns inom kursen och lånas ut till kursdeltagarna. Varje deltagare ansvarar för att den lånade utrustningen lämnas tillbaka i brukbart skick vid sista kurstillfället 31 Maj. Kopplingen mellan HRV och reglerandet av kroppsliga funktioner. Människan är utrustad för att klara utmaningar och upprätthålla livet. Våra livsupprätthållande system samspelar cirkulärt och ömsesidigt med varandra i syfte att optimera förmågor och prestationer. Till de mest intressanta systemen hör: Rörelseorganen inte minst muskelsystemet. Hjärt-lungsystemet med cirkulationen. Perceptionssystemet. Centrala nervsystemet med hjärnan. Det autonoma nervsystemet. Mag-tarmsystemet Systemen utgör en samspelande helhet och kommunicerar sinsemellan förstås via nervimpulser i Centrala nervsystemet och autonoma systemet men också via en stor mängd signalsubstanser från inresekretoriska körtlar och i blodbanan och även via elektromagnetiska signaler, som t.ex. kan mätas med EEG, EKG och EMG. Vi har knappast ännu fullt ut förstått hur intrikat samspelet är. Den traditionella synen är att hjärnan med CNS är överordnad och styr övriga system, ett synsätt som visat sig vara överförenklat och ofullständigt se t.ex. Nᴓrretranders (1999) utmärkta genomgång i sin bok Märk Världen, som ifrågasätter våra invanda föreställningar om medvetande, information och civilisation. Hjärnan är förvisso viktig och skickar ut signaler till hela övriga kroppens system, men hjärnan tar också emot signaler från hela övriga kroppen och de övriga systemen står också i växelvis direktkontakt med varandra. T.ex påverkar händelser i hjärt-lungsystemet direkt mag-tarmsystemet och det autonoma systemet, perceptionssystemet och muskelsystemet. En mycket viktig praktiskt användbar konsekvens av de ömsesidiga och direkta samspelen mellan systemen är, att det finns flera vägar att gå för att påverka helheten. All påverkan måste inte ta sin utgångspunkt i hjärnan.

Stress är ett tillstånd av beredskap Den mänskliga stressreaktionen är en överlevnadsreaktion, som försätter människan i beredskap för att möta och klara utmaningar. Seyle, som myntat begreppet, identifierade ett generellt anpassningssyndrom som ökade möjligheterna till överlevnad. Stressreaktionen är alltså i sig något naturligt och överlevnadsbefrämjande. Däremot kan stressorer (utmaningar, krav och hot) bli övermäktiga och skadliga. Vi vet också att kroniska stresstillstånd leder till utmattning. Vi vet också att stress behöver följas av återhämtning. Vårt kroppsliga nervsystem består av det centrala- och perifera nervsystemet. Den senare har två grenar, en viljestyrd och en autonom indelning. Den viljestyrda delen av nervsystemet är främst inblandad i rörelse och kinetik. Den autonoma delen (ANS) styr främst funktioner som vi har mindre medveten kontroll över. Till detta system räknas bland annat vårt kardiovaskulära system, vars reglering sker snabbt och utan medveten påverkan. ANS är indelad i det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet. Sympatiska och parasympatiska nervsystemet sträcker sig från det centrala nervsystemet och når olika organ runtom i kroppen. Sympatisk och parasympatisk aktivitet fungerar samtidigt och som varandras motsatser. Parasympatisk aktivitet är främst involverad i avslappning och hjälper på så sätt kroppen att vila och återhämta sig. Sympatisk aktivitet förbereder kroppen för belastning genom att öka aktiviteten i det kroppsliga systemet. Under stress, försöker vår kropp hantera utmaningar som finns i vår omgivning. Överaktivitet i SNS (Sympatiskt nervsystem) kan ses som en vanlig svarsmekanism när vi människor upplever stress. Begreppet positiv stress syftar till en utmaning som ger oss energi, i syfte att få jobbet gjort. Medan negativ stress syftar till ett tillstånd av negativa känslor och reaktioner. Under stressreaktionen aktiveras ANS och frisättning av stresshormon i blodet, samtidigt som hjärtat slår snabbare och tvingar fram sammandragningar i hjärtat. Kraften i den neuroendokrina reaktionen speglar vilka metabola och fysiologiska behov som är nödvändiga för utmaningen. Den exakta definitionen av stress skiljer sig därför åt i den vetenskapliga litteraturen. Men trots detta kan stress, ur ett fysiologiskt perspektiv, karaktäriseras som minskad neuroendokrin återhämtning, samt dominans i sympatisk aktivitet. Återhämtning karaktäriseras således som parasympatisk dominans. Ett hälsosamt kroppsligt system reglerar aktiviteten mellan SNS och PSNS (Parasympatiskt nervsystem) naturligt. En av de främsta hälsoeffekterna av fysisk aktivitet har en handlar om att det kardiovaskulära och endokrina systemen aktiveras för att senare återhämta sig under sömnen. Kroppens förmåga till anpassning ökar, vilket stödjer högre grad av tillfälliga justeringar av den inre balansen i vardagen. Kursupplägget bygger på att bland annat återskapa din balans i autonoma nervsystemet (ANS) genom att lära känna dina stressreaktioner, hur du kan bryta dem och på sikt ändra vissa beteendemönster så att du återhämtar dig lättare. Det är möjligt att träna upp sin förmåga att hantera stressorer och sin förmåga att hantera den egna stressreaktionen samt att träna sin förmåga att återhämta sig. Exemplen från tävlingsidrott är många och tydliga. Tävlingsidrottare utsätter sig frivilligt för stressorer och tränar på att hantera utmaningar. Det är också tydligt att vissa individer har utvecklat bättre förmågor att hantera stressreaktioner och bättre förmåga att återhämta sig.

Några principer som kursen utgår ifrån: Autonoma Nervsystemet (ANS) har en viktig roll i upprätthållandet av fysiologiska funktioner i vår kropp såsom att anpassa det kardiovaskulära systemet till en uppgift eller beteende. Stress är en del av vår normala vardag. Ur ett fysiologiskt perspektiv kan stress benämnas som ökad sympatisk aktivitet och minskad parasympatisk aktivitet i ANS. Återhämtnings perioder som till exempel sömn, behövs regelbundet för att fylla på kroppens fysiologiska och psykologiska resurser. Återhämtning uppstår när fysiologisk upphetsning (sympatisk aktivitet) minskar och parasympatisk aktivitet ökar. HRV (Hjärt Frekvens Variabilitet) är nära associerat till aktivitet i ANS och kan användas för att beskriva fysiologisk stress och återhämtning. Hjärtat, pulsen och HRV Att hjärtpulsen varierar beroende på t.ex. ansträngning, emotionella tillstånd som oro eller lugn, tankeinnehåll, hälsotillstånd är allmänt känt. Alla känner till, att fysisk träning påverkar vilopuls (eftersom varje pulsslag kan pumpa mer volym) och maxpuls. Den unga, friska, vältränade individen har en större variationsvidd mellan vilopuls och maxpuls än den gamla, sjuka, otränade. Denna variationsvidd har positiv inverkan på förmågan att gå upp i varv när det krävs och att gå ned i varv när det är gynnsamt som t.ex. vid återhämtning. (Denna variation i puls har förstås ingenting att göra med störningar i hjärtrytm s.k. arytmier, som t.ex. kan orsakas av skador i hjärtat som stör koordinationen av hjärtats olika delar.) HRV ses som ett mycket tillförlitligt verktyg för att följa samspelet mellan sympatisk och parasympatisk aktivitet. En form av inre balans som går att följa genom pedagogiska hjälpmedel som HRV-biofeedback. SUMMERING Variabilitet i hjärtrytmen ger ett icke-invasivt fönster in i människans autonoma nervsystem och dess aktivitet. HRV kan använda för att utforska och definiera olika tillstånd. Kursupplägget använder upptagning av HRV över både flera dygn och direkt i stunden. Upptagningen ger en bra översikt av hur sympatisk och parasympatisk aktivitet tar sig uttryck i individens vardag. Även ett bra diskussionsunderlag för att upptäcka både individuell stress och återhämtning som kan kopplas till livsstilsrelaterade beteenden och miljöpåverkan. Kursuplägget innehåller vardagsenkla andning & fokuseringsövningar som ofta visar direkta psykofysiologiska effekter med HRV biofeedback. Du kommer att forma en digital, fysiologisk och psykologisk bild av din vardag, så att du kan kartlägga dina behov av återhämtning och

prestationsförmåga. Under kursen används sedan korttids HRV, i form av HRV-biofeeback som ett pedagogiskt verktyg för att träna upp effektiva copingtekniker som fungerar i din vardag. HRV både som mätmetod och pedagogiskt hjälpmedel ger dig värdefull kunskap om stress, återhämtning, fysisk aktivitet och beteendemönster som stödjer livsstilsförändring, hälsa och välmående. Hjärtligt välkommen med din anmälan! Anmälning sker till: jenny.nasstrom@coherentcity.se