Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige

Relevanta dokument
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Tänk Sepsis - Tid är liv!

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Rapport från Pneumoniregistret 2014

SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Datum: Händelseanalys. Misstänkt sepsis. Oktober Analysledare: Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Rapport från Pneumoniregistret 2011

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Sommarenkäten Sämre intensivvård på sommaren? Ger det ökad arbetsbelastning eller mer pressad arbetssituation?

Patientenkät Bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation) Infektion Västerås

Uppföljning efter intensivvård

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall

Årsrapport 2017 för kvalitetsregistret bakteriell meningit

Allvarliga akuta infektioner

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Rapport från Pneumoniregistret 2012

Utvecklings- och förbättringsresa

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Allvarliga akuta infektioner

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar Infektionsregistret

Influensasäsongen vid SÄS

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Årsrapport endokardit-registret 2012

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011

Förvaltning av 48-72

Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care

Rädda hjärnan larm NUS

Allvarliga akuta infektioner

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Sepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.

Processoptimering - höftfrakturer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Denna rutin gäller för Intensivvård och postoperativ vård Östra, avdelning 357 Kardiologi, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Epiglottit hos vuxen anestesikliniken

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock - tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat december 2013

Ny i SIR- vad vill jag veta?

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Infektionsverktyget. Strama Smittskydd Värmland

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

När är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Allvarliga akuta infektioner

Nya akutkliniken i Växjö. Informationsavdelningen januari Länssjukvården

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Årsrapport endokarditregistret 2014

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Årsrapport från Endokarditregistret 2015

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Strama tyglar för antibiotika

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?

Kvartalsrapport IV 2017 Infektionsverktyget. Enhet patientsäkerhet Koncernkontoret Västra Götalandsregionen

Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Årsrapport Lägesbeskrivning i Swetrau

Vårdprogram. Svår sepsis och septisk chock. tidig identifiering och initial handläggning. Reviderat feb För Svenska Infektionsläkarföreningen

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Transkript:

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret registrerar vi patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som hamnar på IVA inom ett dygn efter ankomst till sjukhuset. Vi vet att tiden till identifiering och behandling av dessa sjukdomstillstånd är avgörande för prognosen. Det är alltså viktigt att studera hur handläggningen har gått till redan i ambulans men framförallt på akutmottagningen. Infektionsläkarnas programgrupp för sepsis har satt upp nationella kvalitetsmål för dessa patienters handläggning. Kvalitetsmål för 2011; 1. Andningsfrekvens ska vara kontrollerad hos 100 % av patienterna på akutmottagningen. 2. Laktat ska vara kontrollerat på akutmottagning hos 100 % av patienterna. 3. Antibiotika ska vara givet inom 60 minuter efter ankomst till akutmottagning hos 100 % av patienterna. Delmål kan vara 80 %. Vi bör se till så att vi når dessa kvalitetsmål och genom sepsisregistret fått svar på hur bra vi lyckats. Vi har valt att i ett första skede enbart inkludera de sepsispatienter som hamnar på IVA inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus i registret. Avgörande för utgången är ofta att rätt behandling givits i rätt tid redan innan patienten hamnar på IVA. Vi är medvetna om att många fall av svår sepsis vårdas på andra avdelningar på sjukhusen, framförallt på infektionsavdelningar. Registrering Från 1/1 31/12 2011 har 379 fall registrerats i landet, en ökning 15 % med jämfört med 2010 och mer än 50 % ökning jämfört med 2009. Nästan alla kliniker har rapporterat in fall. För att få bättre följsamhet i registreringen har vi rekommenderat verksamhetscheferna att utse en ansvarig sköterska eller läkare som några gånger/år registrerar fallen. Man bör samarbeta med IVA så att alla aktuella fall hittas. Resultat Vi ser stora förbättringsmöjligheter där bland annat kontroll av andningsfrekvens på akutmottagning görs för sällan. Hos denna mycket svårt sjuka patientgrupp saknas registrering av andningsfrekvens i 13 % av fallen! (50/379). Målet är förstås att andningsfrekvens ska var kontrollerad hos 100 % av patienterna. Det har dock skett en förbättring jämfört med 2010 då uppgift om andningsfrekvens saknades hos 20 % av patienterna. Tid till första antibiotikados på sjukhus tar ofta för lång tid. Bara 35 % (134/379) av patienterna får antibiotika inom en timme(för 2010 var siffran 29 % inom en timme). Målet är att 100 % av patienterna ska ha antibiotika inom en timme och ett delmål kan vara 80 % inom en timme. 260/379= 68 % får antibiotika inom 3 timmar(2010 :60 % inom 3 timmar). Hos 50 patienter (13 %) saknas uppgift om när första antibiotikados gavs(för 2010: 20 %). Även det viktiga blodprovet blodgas med laktat tas för sällan och det saknas provtagning i 26 % av fallen på akutmottagningen för dessa patienter under 2011. Det är dock en klar förbättring även här då 46 % saknade laktatprovtagning 2010.

Bifogat är 10 rapporter för olika kvalitetsparametrar. Sammanfattning Sepsisregistret är av stort värde då vi här registrerar handläggningen av en icke ovanlig patientgrupp med hög dödlighet och där vi ser en klar förbättringspotential. Den önskade handläggningen av dessa patienter gäller även för övrigt svårt sjuka infektionspatienter. En ansvarig läkare eller sköterska på infektionskliniken som registrerar fallen kan göra att följsamhet att fylla i registret blir bättre. Man bör också återkoppla resultaten till ansvariga chefer på akutmottagning och erbjuda utbildning för personal om handläggning av svår sepsis på akutmottagning för sköterskor och läkare. Införandet av Triage system på akutmottagningar har gjort att kontroll av andningsfrekvens nu oftast görs på alla patienter. Man kan med fördel införa att laktat tas som rutinprov på akutmottagningen. Man bör också försöka minska tid till första antibiotikados på akutmottagning då mortaliteten ökar med 8 % för varje timmes fördröjning vid septisk chock. Här ligger nu den största utmaningen och när vi har en patient med misstänkt svår sepsis på akutmottagningen ska detta jämställas med pådraget vid traumalarm. Ett sepsislarm kan införas och man får då kraftsamla och hjälpas åt så att handläggningen blir så effektiv som möjligt där ett viktigt mål är första dos antibiotika inom en timme efter ankomst till sjukhuset. Jesper Svefors 2012-03-28

Det saknas kontroll av andningsfrekvens hos 13 % av patienterna. Målet är att andningsfrekvens ska kontrolleras på 100 % av patienterna.

Det saknas uppgift om laktat hos 26 % av patienterna på akutmottagningen. Målet är att laktat ska kontrolleras hos 100 % av patienterna redan på akutmottagningen.

35 % av patienterna får första antibiotikados inom en timme. 68 % av patienterna har fått första dos inom 3 timmar. Målet är att 100 % av patienterna ska få första antibiotikados inom en timme. Ett delmål kan vara 80 % inom en timme.