Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL
Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga
Vad var problemet varför riktlinjer? Medarbetare känner inte till vilken lagstiftning som styr andras verksamheter Brister i samverkan både inom och mellan huvudmän Det saknas konkreta vårdplaner där det framgår vem som gör vad och vem som ansvarar för vad och för samordning. Det samverkas redan, men inte på ett strukturerat sätt och utan gemensam dokumentation blir egna journalanteckningar och familjen får ingenting.
Målgrupp? Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.
Samverkan hur? Möten med professionella och familj inom 3 veckor kallelse = ska närvara SIP = gemensam handlingsplan uppföljning Gemensam kompetensutveckling över verksamhetsgränser Implementering och utveckling via styrgrupper och arbetsgrupper
När ska man Västbusa? någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. [Verksamhetsföreträdare] och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in.
Varför Västbusmöten? För att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.
Mitt uppdrag Västbus länsgemensamma styrgrupp efterfrågade en undersökning En implementeringsstudie 2010 som väckte frågor Kunskapslucka vad händer med riktlinjerna ute i verkligheten? Är Västbus till nytta för familjerna?
Hur? SKL finansierar via satsningen Psynk Krävde ett parallellt förbättringsarbete det driver vi tillsammans med ett tiotal kommuner och stadsdelar 2013-2014 Förbättringsarbetet + intervjuer med personal och familjer i 3 kommuner och en stadsdel som ej deltar i Psynk
Vilka är med? Lokala Västbusgrupper, delregional Västbusgrupp (LGS)s, operativt team Ale, Alingsås, Mölndal, Stenungsund, Tjörn, Vänersborg Angered, Majorna-Linné, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda
www.psynk.se
Några reflektioner Det finns stor variation Västbus uppfattas och används på olika sätt Alla verksamheter är inte med särskilt frånvarande tycks primärvård, förskola, gymnasium och ungdomsmottagningar. Privata aktörer? Vi har haft svårt att komma i kontakt med familjer återspeglar ovana att efterfråga feedback? Det finns oklarheter kring många saker, t.ex
Osäkerhet kring målgruppen för vem ska Västbus användas? En sista utväg? Jag tänker att det handlar om ärenden där vi försökt allt som vi har när vi behöver fundera över om det finns något annat som vi kan göra. Alltid när vi är många? Jag tänker att man ska kalla när någon har många hjälpare runt sig. När det är oklart vem som gör vad behöver man träffas. Det finns ofta mycket information kring barnet och det är bra att alla hör det från början.
Ca 2 miljoner barn Ca 3-7% behöver omfattande insatser Ca 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Specialiserad nivå Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå 2014-01-27 Karin Lindström
Osäkerhet kring modellen hur ska samverkan gå till? Vad är (inte) Västbus? Vilka ska delta? Nya aktörer? Om jag ska vara ärlig tycker jag att Västbus är jättekonstigt. Tycker bara att det blivit knepigare, svårare och längre ifrån att jobba med patienten. Det är en djungel av möten. Vad är det nu för slags möte jag ska på? Vad är det för grupp? Man har gjort för många former, man vet inte vad som är Västbus och vad som är något annat.
Osäkerhet kring mötesformen Vi har ett problem med [mötesledning]. Det finns inga direktiv om vem som leder mötet. Den som kallar är oftast den som leder. Det är krångligt. Man kan inte både skriva, leda och vara huvudperson i att prata. Vi har en specialpedagog [från elevhälsoteamet] som brukar hjälpa till att leda mötet ibland. Vi har också en övergripande specialpedagog som skriver och då kan jag [som rektor] bara prata.
Osäkerhet kring mötesformen Västbusmötena dokumenteras sällan. Jag har aldrig fått en dokumentation från någon annan verksamhet efter ett möte. Alla skriver egna journalanteckningar, jag också. Och folk har så mycket att göra att man inte hinner få med dem till nästa möte. Det är synd att vi inte dokumenterar gemensamt för då skulle alla se samma sak och vi skulle kunna följa upp bättre.
Osäkerhet kring mötesformen Vad är nätverksmöte Västbus? Nätverksmöte, SIP-möte, vanligt samverkansmöte Vad är skillnaden? Hur får man till bra möten?
Osäkerhet kring Västbusgrupper Det finns någon ledningsgrupp, men den har inte fungerat. Jag vet inte riktigt vem som är med eller vad den gör. Min chef går på nåt, men jag vet inte vad det är och hör inget om det.
Osäkerhet kring Västbusgrupper Uppdrag vad ska åstadkommas? Förankring nedåt och uppåt hur ska det gå till? Hur fungerar det? En struktur som inte finns i annan samverkan hur passa in? Hur får med privata sektorn finns representation?
Uppföljning en bristvara Hur ska Västbusmöten följas upp när definitionen inte är tydlig? Jag var nyligen på ett möte på HAB kring en elev med autismspektrumtillstånd. Vi har flera sådana elever. Men man kallade det inte för ett Västbusmöte. Fast det var det väl kanske då egentligen? Det var lärare, mentor, elevhälsa, HAB säkert tjugo personer. Mamman var också med, men eleven ville inte. Det var HAB som kallade och som skrev protokoll även till vår personal. Det blev som ett åtgärdsprogram om vad vi ska göra.
Uppföljning forts. Det är bra med gemensamma blanketter och att det är lika överallt. Men det här med avvikelser är väldigt svårt. Att någon inte kommer händer sällan, så vad ska vi rapportera? Att de andra inte gör vad vi tycker att de ska? Ska det rapporteras?
Uppföljning forts. Avvikelserapportering - Vad ska rapporteras? - Hur ska det rapporteras? - Till vem ska det rapporteras? - Hur hänger Västbusavvikelser ihop med intern rapportering av avvikelser? - Vad ska rapporteringen leda till?
Västbus riskerar att bli ytterligare ett sätt att trampa vatten Det som är jobbigt är att det inte händer något. Det känns som att vi fortfarande står i startgroparna [trots att det gått så många år]. Det ena mötet leder bara till ett nytt möte. Det är fortfarande så diffust vad det är som ska hända [för barnet]. Vi står och stampar år ut och år in. Alla verkar vänta på något. Först måste det bli dåligt, sen får man det man behöver. Innan dess är det ingen som lyssnar in behoven. Man reagerar för sent.
Det är rörigt därför att Det finns så många samverkansformer hur förhåller de sig till varandra? Det finns så många aktörer är Västbus relevant för alla? Hur ser kunskapen ut hos dem? Kopplingen är svag mellan strategiska och operativa grupper? Finns det rutiner för hur information och diskussion förs fram och tillbaka?
Så vad ska ni tänka på framöver? Styrning och ledning som reder ut strukturer och leder utveckling och implementering. Nyfikna medarbetare som diskuterar, frågar, jämför, håller ut och håller i. Analys i verksamheterna med brukarfokus. Analys tillsammans i strategiska grupper med brukarfokus. Politisk återkoppling.
Fem myter om implementering Bra idéer sprider sig själva Information räcker för att åstadkomma förändring Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Det räcker att man tror på det man gör för att det ska bli bra