Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Inst för Husdjurens Utfodring och vård Workshop på SLU Alnarp, 11 maj 2010 Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren? 1
Användning av soja i Sverige 250 tusen ton soja importerades 2008 (SJV) 115 000 ton nötkreatur (100 000 ton till mjölkkor) 95 000 ton till fjäderfä 35 000 ton till grisarna 350 300 250 200 150 100 Fjäderfä Svin Nöt Totalt 50 C Swensson, 2010 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Soja till fjäderfä enligt SJV 2008 Totalt 540 tusen ton fabrikstillverkat foder 95 tusen ton soja eller i genomsnitt 17,5 % soja Ungefär lika mycket värphönsfoder som slaktkycklingfoder men ca 80 % av sojan används till slaktkycklingar. Ca 10% av företagen blandar själva sojan utgör ca 16% av allt foder till fjäderfä 2
Soja till grisar (enligt SJV 2008) Totalt 402 tusen ton foder, ca 60% till slaktsvin 33 tusen ton soja eller i genomsnitt 7,5 % soja Mer än 50% av lantbrukarna blandar eget foder. Totala volymen foder skattas till över 1 M ton Sojan utgör ca 3% av allt foder till grisar Soja till nötkreatur (enligt SJV 2008) Totalt 1 M ton kraftfoder, drygt 80% till mjölkkor 115 tusen ton soja eller i genomsnitt 11 % soja Men nötkreaturen äter också grovfoder. 3
Soja till mjölkkor + rekrytering Totalt 3,5 M ton torrsubstans foder 100 tusen ton soja sojan utgör ca 3% av mjölkkornas foder (Rapport 7059 P Svensk Mjölk, Emanuelson m.fl.) Sojans baksidor Marktransformeringen i Brasilien Bekämpningsmedelsanvändningen Biologiska mångfalden hotas Långa transporter Etiska överväganden Salmonella risk 4
Sojan är ett bra proteinfoder Bra aminosyra sammansättning Oftast prismässigt konkurrenskraftig Passar till alla djurslag Finns stora volymer Fungerar det utan? Hur påverkas produktionen? K. Elwinger, 2010 5
Värphöns och slaktkyckling Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med en kombination av t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Potatisprotein Solrosor Hampa I ekologisk produktion, särskilt slaktkyckling, är det svårt man tvingas använda fiskmjöl Ex. på standardfoder Värphöns Slaktkyckling Råvara, % Soja Ej soja VETE 37.19 47.57 43.76 HAVRE 10.00 5.00 5.00 RÅGVETE 10.0000 10.0000 10.0000 MALTGRODDAR.. 6.35 DRANK 5.00 0.00 0.00 MAJSGLUTENMJÖL 1.62. 0.00 SOJAMJÖL 3.63 19.86 0.00 RAPSMJÖL 10.00 5.00 5.00 RAPS, full fat.. 3.00 ÄRTER 10.00 5.00 15.00 POTATISPROTEIN.. 6.38 FETTSYROR, veg 2.36 3.30 1.39 KALCIUMKARBONAT 8.53 1.52 1.51 MONOKALC.FOSFAT 0.67 1.51 1.56 SALT 0.26 0.31 0.28 DL-METIONIN 0.15 0.21 0.17 L-LYSIN_HCL 0.10 0.24 0.11 VIT. SPÅR EL: Premix 0.50 0.50 0.50 ME, MJ/kg 11.0 12.0 12.0 PROTEIN, g/kg 165 190 190 LYS 7.7 11.0 11.0 MET 41 4.1 48 4.8 48 4.8 Met+CYS 7.5 8.3 8.3 THR 5.7 6.6 7.5 Fat 45 49 47 Linolic acid 12 12 12 Starch 362 387 398 Sugar 54 68 61 Crude fibre 44 37.4 41 Ca 35 10 10 P total 5.4 7.1 7.0 P available 30 3.0 45 4.5 45 4.5 K 6.2 7.8 5.9 Na 1.5 1.6 1.6 CL 2.3 2.3 2.3 Xantophyll, mg/kg 5.00 0.15 0.45 www.freefarm.se 6
Solros till slaktkycklingar Solroskaka 0.00 10.00 20.00 30.00 Majs 63.71 56.02 48.34 40.66 Majsglutenmjöl 6.00 6.00 6.00 6.00 Ärter 15.00 15.00 15.00 15.00 Potatisprotein 9.96 7.87 5.78 3.68 DL-Metionin 0.14 0.11 0.08 0.05 L-Lysin HCL 0.24 0.23 0.24 0.24 Övrigt 4.97 4.77 4.57 4.36 ME (MJ/kg) 12.80 12.10 11.41 10.71 Protein, g/kg 195 195 195 195 Lysin 11.6 11.0 10.4 9.8 Metionin 5.34 5.05 4.76 4.50 Met + cys 8.5 8.3 8.0 7.8 Treonin 8.3 8.0 7.7 7.4 Växttråd 29 64 98 133 Solroskaka, % 0 10 20 30 Viktökning, 15 till 31 dagar, kg 1.28 1.37 1.40 1.39 Kg foder/kg viktökning 1.72 1.80 1.70 1.78 Smältbarhet, % Energi 79 73 70 64 Protein 81 81 84 83 Fett 87 86 91 91 Kalmendal, R. 2010 Agro Aqua cirkulation 7
Slaktsvin och suggor Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Drank Potatisprotein Tidigt skördat vallfoder I ekologisk produktion blir det svårt, smågrisar kräver soja om man inte får använda aminosyror Ärter (20%) och rapsmjöl (10%) till smågrisar i konventionell produktion inkl aminosyror, info Svin Nr 104 Besättning 1 Besättning 2 Besättning 3 Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Raps Raps Raps Vikt,start 9.1 9,1 10,0 10,0 9,5 9,6 Döda,% 1,9 2,4 5,8 4,5 3,8 3,4 Diarre, antal/gris 0 0 0,17 0,17 0,08 0,08 FEs/kg 175 1,75 183* 1,83 167 1,67 170 1,70 172 1,72 177* 1,77 DTV,g 559 523* 573 558 565 537* DTV=daglig tillväxt 8
Olika råvaror till slaktsvin (Lantmännen, SSC 2002) Korn/soja Vete/raps Korn 82 6 Havre 5 Vete 60 Sojamjöl 14,3 2,8 Rapsmjöl 12 Vetekli 10 Betfiber 0,5 Lys+met+treo 0,27 0,45 Kalk+MCP+NaCl 2,3 2,2 Fett 1,1 1,0 Vit+spårelement 0,1 0,1 Inverkan av råvaruval på slaktsvinens produktion, 26 113kg (Lantmännen, SSC 2002) Korn/Soja Vete/Raps Tillväxt, g/dag 910 905 MJ OE/kg tillväxt 33,0 33,1 Kött% 57,2 a 58,2 b 9
Kompensatorisk tillväxt Tillväxt fasutfoder enhetsfoder Kompensatorisk tillväxt L. Göransson, 2010 Dagar Vitblommig åkerböna till suggor effekt på fruktsamhet? Maria Neil, 2010 10
Mjölkkor och ungdjur Det fungerar utmärkt med ett högkvalitativt vallfoder och kombinationer av t.ex. Rapsprodukter (inkl värmebehandlade produkter) Baljväxter Sockerbetsbiprodukter Drank Potatisprotein Majsglutenmjöl Men i ekologisk produktion blir det svårare Ex på kraftfoder till mjölkkor utan soja Ingrediens % av ts Havre 23,4 Korn 23,22 Vetekli 7 Rapsfrö 2,5 Rapskaka 12,5 Ärter 20 Betfiber 9 Mineral o. vitamin i 24 2,4 Per kg ts Råprotein, % 17,2 MJ omsb. energi 13,2 (Patel mfl 2009) 11
Kraftfoderblandningar (Bertilsson, 2007) Råvara Drankkraftfoder Rapskraftfoder Agrodrank 42 0 Rapskaka +Expromjöl 0 39 Spannmål 40,5 44,4 Betfiber o. 12 12 melass Mineraler 5,5 4,6 Mjölkavkastning, kg ECM/ko o. dag Vid utfodring av kraftfoder med olika proteinkomplettering i kombination med ensilage med låg eller hög proteinhalt (Bertilsson, 2007) 30 29 28 27 27,4 28,2 29,3 26,7 Låg Rp Hög Rp 26 25,7 25,8 25 24 23 Drank Drank o raps Raps 12
Men varför använder vi inte mer av de alternativ som finns till sojan? PRISFRÅGA! Baljväxter tillgång Rapsprodukter tillgång och pris Potatisprotein dyrt! Majsglutenmjöl dyrt! Musselmjöl tillgång Solrosor och hampa kanske Drank politik etanol eller ej Soja från italien eller östeuropa kanske på sikt Ekonomiska effekter av att enbart använda europeiska råvaror till mjölkkor beräknat på foderpriser 2005 9 000 kg ECM 10 500 kg ECM Ekonomiskt netto, (800 1000) (1100 1200) kr/ko och år Ekonomiskt netto, kr/kg mjölk (0,09 0,11) (0,11 0,12) * Minskade fetthalter: -0,1procentenheter 01 t * Färdigfoder resp. koncentrat beräknades kosta 10% resp 20% mer än dagens sortiment Emanuelson mfl, 2006 13
Arealutveckling ärter/åkerböna C. Swensson, 2010 Arealutveckling rapsgrödor C. Swensson, 2010 14
Hur kan vi ersätta 250 000 ton soja? Fodermedel Areal idag Areal imorgon Avkastning Differens idag imorgon Ärter/Åkerböna 25 000 ha 130 000 ha 390 000 ton + 315 000 ton Raps 100 000 ha 180 000 ha 270 000 ton rapsmjöl Drank Osäker framtid Solroskaka Hur mycket finns på marknaden? Potatisprotein?? Musselmjöl Finns potential Renframställda aminosyror + 160 000 ton rapsmjöl Sammanfattning Nötkreaturen klarar sig bra utan sojan (småkalvar?) Värphöns, slaktkyckling, lktk kli slaktsvin lkt och suggor klarar sig bra om renframställda aminosyror får användas Problemet är att tillgången på vissa råvaror är mycket begränsad Ett scenarie helt utan soja skulle innebära en fördyring av animalieproduktionen i Är marknaden beredd att betala? STIMULERA ODLINGEN AV PROTEINGRÖDOR I SE 15
Det framtida jordbruket ny rapport av Karl Ivar Kumm Det svenska jordbrukets akilleshäl är enligt utvärderingen dålig ekonomisk hållbarhet snarare än bristande miljömässig hållbarhet. Inhemska, miljövänliga produktionsmetoder är inte till så stor nytta om produkterna konkurreras ut av mindre miljövänliga importvaror. Hampfrökaka i ekofoder till värphöns Råvaror, % Kontroll Hampa 10% Hampa 20% Vete 45,2 38,8 32,1 Havre 10 10 10 Vetefodermjöl 40 4,0 4 42 4,2 Ärter 10,0 10 10 Rapskaka 10 10,0 10,0 Lucernmjöl 3,5 3,5 3,5 Potatisprotein 7,3 3,7 0 Hampfrökaka 0,0 10 20 Mineral, vitamin. 10,02 10,04 10,16 MJ/kg 10.5 10 9.4 Protein, g/kg 180 176 172 Lysin 9.8 8.7 7.5 Metionin 3.3 3.3 3.3 Met+cys 6.9 6.7 6.5 Fett 3.4 4.6 5.7 Växttråd 5.6 7.5 9.3 Hampa, % 0 % 10 % 20 % Genotyp LB LSL LB LSL LB LSL Värpprocent 80.2 89.5 78.1 91.4 73.0 89.9 Äggvikt, g 66.0 61.4 66.5 62.2 67.3 62.8 Gram foder/dag 126 123 131 126 134 129 Kg foder/kg ägg 2.38 2.23 2.52 2.21 2.74 2.29 Wall & Jönsson, 2010 16
Hampfrökaka i ekofoder till värphöns Råvaror, % Kontroll Hampa 10% Hampa 20% Vete 45,2 38,8 32,1 140 Havre 10 10 10 130 Vetefodermjöl 40 4,0 4 42 4,2 120 Ärter 10,0 10 10 110 Rapskaka 10 10,0 10,0 Lucernmjöl 3,5 3,5 3,5 Potatisprotein 7,3 3,7 0 Hampfrökaka 0,0 10 20 Mineral, vitamin. 10,02 10,04 10,16 3 MJ/kg 10.5 10 9.4 Protein, g/kg 180 176 172 25 2,5 Lysin 9.8 8.7 7.5 2 Metionin 3.3 3.3 3.3 1,5 Met+cys 6.9 6.7 6.5 Fett 3.4 4.6 5.7 1 Växttråd 5.6 7.5 9.3 Konsumtion, g/dag 0 10 20 Hampa, % Kg foder/kg ägg 0 10 20 LB LSL LB LSL Kalmendal, R. 2010 Solrosor till värphöns ekologiskt produktion Foderingrediens, % Foder A C Vete 46.39 28.30 Korn 3.57 5.00 Havre 12.00 12.00 Vetekli 6.00. Vetefodermjöl 6.00 6.00 Majsglutenmjöl 4.92. Grönmjöl 2.05 7.14 Solroskaka 0.00 23.54 Fiskmjöl 2.72 5.00 Potatisprotein 5.00 Rapsolja 0.81 3.29 Mineraler, vitaminer 10.53 9.71 Preliminära resultat vid 40 veckors ålder. Foderkons (g/day) 115 113 Kg foder/kg ägg 2.03 1.98 Värpprocent 94 95 Omsättbar energi, MJ/kg 11.00 10.62 Protein, g/kg 179.00 180.00 Lysin 7.80 7.70 Metionin 3.52 3.67 Kalmendal, R. 2010 Metionin +cystin 6.91 6.92 Treonin 6.76 6.58 Växttråd 39 80 17
Rapsmjöl till slaktsvin (Landsudvalget medd 463, 2000) 20-101kg % Rapsmjöl i fodret 0 5 10 15 20 25 Dagl.tillv. 929 935 922 912 874 852 NEs 2,70 2,70 2,73 2,73 2,77 2,82 Kerstin Sigfridson Riktvärden för olika fodermedels användbarhet, % av energin Fodermedel Suggor Smågrisar 30kg Slaktgrisar 30kg Dräktiga Digivande Nyavv. Tillväxt Gräsensilage 30 5 3 5 Gräsmjöl 30 5 3 5 Lupin, söt 10 10 5 10 15 Lucernpellets 15 5 5 5 Rapsfrö 20 20 5 12 12 Rapsmjöl 10 10 5 10 10 Råg 30 30 20 40 Rågvete 80 80 30 50 70 Sojamjöl 30 30 5 20 30 Vassle 30 20 20 20 20 Vetekli 20 20 10 20 20 Åkerböna (10)* (10)* (5)* 20 20 Ärter 10 10 5 20 20 Öljäst 10 10 5 10 10 18