Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

Relevanta dokument
1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

LINJÄRA AVBILDNINGAR

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Vektorgeometri för gymnasister

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

SF1624 Algebra och geometri

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

Affina avbildningar och vektorgrafik

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

M = c c M = 1 3 1

Uppgifter, 2015 Tillämpad linjär algebra

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I

Linjär algebra och geometri I

1 basen B = {f 1, f 2 } där f 1 och f 2 skall uttryckas i koordinater i standardbasen.

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

Linjär algebra och geometri I

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

x 1 x 2 x 3 x 4 mera allmänt, om A är en (m n)-matris, då ger matrismultiplikationen en avbildning T A : R n R m.

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

Vektorgeometri för gymnasister

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

1 x 1 x 2 1 x x 2 x 2 2 x 3 2 A = 1 x 3 x 2 3 x x 4 x 2 4 x 3 4

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Linjär algebra och geometri 1

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

Linjära avbildningar. Definition 1 En avbildning mellan två vektorrum, F : V U, kallas linjär om. EX. Speglingar, rotationer, projektioner i R 3.

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

Vektorgeometri för gymnasister

Uppgifter, 2014 Tillämpad linjär algebra

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

Linjär algebra på 2 45 minuter

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

SF1624 Algebra och geometri

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

1.1 Skriv följande vektorsummor som en vektor (a) AB + BC (b) BC + CD + DA.

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Rotation Rotation 187

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

x + y z = 2 2x + 3y + z = 9 x + 3y + 5z = Gauss-Jordan elemination ger: Area = 1 2 AB AC = 4. Span(1, 1 + x, x + x 2 ) = P 2.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

= ( 1) ( 1) = 4 0.

Linjär algebra och geometri 1

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Lite Linjär Algebra 2017

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

2 Funktioner från R n till R m, linjära, inversa och implicita funktioner

A = x

1. För vilka värden på konstanterna a och b är de tre vektorerna (a,b,b), (b,a,b) och (b,b,a) linjärt beroende.

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

Linjär Algebra, Föreläsning 9

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Homogena koordinater och datorgrafik

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Mer om geometriska transformationer

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

UPG5 och UPG8 Miniprojekt 1: 2D datorgrafik

TENTAMEN. Matematik 1 Kurskod HF1903 Skrivtid 13:15-17:15 Onsdagen 25 september 2013 Tentamen består av 3 sidor

Vektorgeometri för gymnasister

LYCKA TILL! kl 8 13

Transkript:

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT Vi inleder den tredje veckan med att gå igenom begreppen determinant och invers matris som vi inte hann med i vecka, se veckoblad för övningar etc på dessa avsnitt. Därefter ska vi ge oss i kast med linjära avbildningar på allvar på föreläsningarna och även tisdagens gruppövning kommer att handla om linjära avbildningar. På måndagens övning kommer vi att räkna uppgifter om plan och avstånd ifrån avsnitt.6 samt uppgifter ifrån veckoblad. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten under veckan, undantaget de i avsnitt. och.3 som fanns på veckoblad, är följande: Bassatsen och ekvivalensen mellan begreppen matrisavbildning och linjär avbildning. Linjär avbildning avbildar parallella linjer på parallella linjer. Ortogonal projektion och rotation är linjära avbidlningar. Sammansättning av linjära avbildningar svarar mot matrismultiplikation. Inversen av en inverterbar linjär avbildning är också en linjär avbildning. Determinanten för -matris ger areaförändring och determinanten för 3 3- matris ger volymförändring för en linjär avbildning. Viktiga typer av problem som vi kommer att öva på och som du ska kunna lösa med stöd av teorin är följande: Bestämma matrisen för en linjär avbildning med hjälp av bassatsen. Bestämma matrisen för sammansättningen av flera linjära avbildningar. Bestämma matrisen för inversen till en linjär avbildningr. Beräkna arean (volymen) av ett område som är bilden av ett enklare område via en linjär avbildning.

Övningsuppgifter Avsnitt 3.3. () Låt f vara en linjär avbildning i rummet som avbildar de tre standardbasvektorerna som 4 f(e x ) = 6, f(e y ) = 8 och f(e z ) =. 7 9 8 Bestäm matrisen A som är sådan att f = f A, d v s matrisavbildningen m a p A.. () Låt f vara en linjär avbildning i planet som uppfyller f (( )) = ( ) 6 7 och f (( )) = ( ). Bestäm matrisen A som är sådan att f = f A, d v s matrisavbildningen m a p A. 3. () Låt f vara en linjär avbildning i rummet som uppfyller f = ( ) 4, f 3 Bestäm matrisen A som är sådan att f = f A. Avsnitt 3.4 = 8 och f =. 9 4. (L) Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i planet som ges av spegling i linjen y = kx, där k R.. () Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i rummet som ges av ortogonal projektion på xz-planet. 6. () Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i rummet som ges av spegling i yz-planet. 7. () Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i rummet som ges av rotation kring y-axeln vinkeln β i den riktning som överför den positiva x-axeln på den positiva z- axeln då β = π/. 8. () Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i rummet som ges av rotation kring x-axeln vinkeln β i den riktning som överför den positiva z-axeln på den positiva y- axeln då β = π/. 9. () Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i rummet som ges av spegling i planet x = y.. () Visa att ortogonal projektion på ett plan (genom origo) är en linjär avbildning.

3 Avsnitt 3.. (L) Vad är matrisen för den linjära avbildning i planet som består av en rotation π/3 radianer moturs runt origo följt av spegling i linjen y = x?. (L) Bestäm matrisen (i standardbasen) för den linjära avbildning i planet som består av att första spegla i linjen y = x och sedan projicera ortogonalt på x-axeln. 3. (L) Bestäm matrisen för den linjära avbildningen i planet som består av ortogonal projektion på linjen y = x följt av rotation kring origo 4 grader medurs. 4. (L) Beräkna matrisen för den linjära avbildning som är ortogonal projektion av planet på xy-planet följt av rotation π/ radianer runt x-axeln i den riktning som överför positiva delen av y-axeln på positiva delen av z-axeln.. (L) Låt A vara matrisen (i standardbasen) för den linjära avbildningen som består av rotation π radianer kring y-axeln i den riktning som bestäms av att positiva x- 4 axeln vrids mot positiva z-axeln. Låt B vara matrisen för spegling i yz-planet. Beräkna matrisen för den linjära avbildning som först roterar enligt A och sedan speglar enligt B. 6. (L) Beräkna matrisen för den linjära avbildning i planet som är rotation π/ radianer runt x-axeln i den riktning som överför positiva delen av y-axeln på positiva delen av z-axeln följt av ortogonal projektion av planet på xy-planet. 7. (L) Bestäm matrisen för den linjära avbildning som avbildar vektorn v = ( ) 3 på x = ( ) 4 och vektorn v = ( ) på x = ( ). 6 8. (L) Denna uppgift handlar om affina avbildningar, se första gruppövningen för lite teori om dessa. a. () Bestäm matrisen för den linjära avbildning som projicerar ortogonalt på linjen y = 3x. b. () Bestäm en matris A och en vektor b så att den affina avbildning f som är projektion ortogonalt på linjen y = 3x + ges av f(x) = Ax + b. Avsnitt 3.6 9. () Låt P = (, ), Q = (3, 4) och R = (, 6). a. () Vad är arean av triangeln P QR? b. () Låt f vara den linjära avbildningen med matrisen ( ) 3. 8 Vad är arean av bilden, f( P QR), av triangeln P QR?

4. () Låt K vara ett klot med radien r. a. () Vad är volymen av K? b. () Låt f vara den linjära avbildningen med matrisen 4 6 3. 9 3 Vad är volymen av bilden, f(k), av K?. () Låt P = (,, ), Q = (3, 3, ) och R = (,, ). a. () Vad är arean av triangeln P QR? b. () Låt f vara den linjära avbildningen med matrisen 4 6 3. 9 3 Vad är arean av bilden, f( P QR), av triangeln P QR?

Facit 4. 6 8 7 9 8. ( ) (Tips: Utnyttja att f är linjär för att räkna ut vad f(e x ) är.) 3. (Tips: Utnyttja att f är linjär för att räkna ut vad f(e x ), f(e y ) 7 och f(e z ) är.) 4. ( ) k k + k k k. 6. cos β sin β 7. sin β cos β 8. cos β sin β sin β cos β 9.. Tips: Proposition. kan vara till (stor) hjälp. ( ) 3. 3 ( ). ( ) 3 6 3. 4.

6. / / / / 6. 7. ( 6 ) 7 3 8. a. A = ( ) 3 3 9 b. A = ( ) 3, b = 3 ) 3 9 ( 9. a. 6 (Tänk halv parallellogram.) b.. a. 4πr 3 3 b. 4πr 3. a. (Tänk halv parallellogram.) b. 3 74 (Observera att det inte går att använda satserna om area och volymförändring eftersom det handlar om en area i rummet. Areaförändringen i rummet varierar för olika plan i rummet.)