Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 19 december 2017 Finansdepartementet 1
Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Men finns risker Små revideringar av makroprognosen BNP uppreviderad nästa år Starkare utveckling på arbetsmarknaden Överskott hela mandatperioden Minskande klyftor nästa år tack vare regeringens politik 2
AGENDA Tillväxt Arbetsmarknad Utmaningar Offentliga finanser Foto: Lars Thulin / Johnér 3
BNP-nivå 2018 revideras upp ingen skillnad 2017 BNP Miljarder kronor, 2016 års priser 4 900 4 800 4 700 4 600 4 500 4 400 BP18 dec -17 3,1% 2,5% 4 510 4 510 4 620 4 640 4 300 4 200 4 100 4 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: SCB och egna beräkningar. 4
Stabil svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, fasta priser 4.5 BP18 dec-17 2.6 3.2 1.2 2.5 2.8 2.2 2.2-0.3 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och egna beräkningar. 5
Svensk tillväxt hög jämfört med omvärlden BNP-tillväxt 2018 Procent 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 2.8 2.3 2.2 2.2 2.2 1.8 1.8 1.4 0.5 0.0 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: Macrobond och egna beräkningar. 6
Tilltagande global tillväxt The global upswing in economic activity is strengthening ( ) Broad-based upward revisions in the euro area, Japan, emerging Asia, emerging Europe, and Russia more than offset downward revisions for the U.S. and the UK -World Economic Outlook, IMF, oct -17 The euro area economy is on track to grow at its fastest pace in a decade this year, with real GDP growth forecast at 2.2%. This is substantially higher than expected in spring -Autumn 2017 Economic Forecast, COM, nov -17 7
Starka förtroendeindikatorer Inköpschefsindex (PMI) tillverkningsindustrin Index, standardiserade värden 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0-1.5-2.0 Euroområdet Världen USA Källa: Macrobond. 8
Risker och möjligheter RISKER Inbromsning i den kinesiska ekonomin Politisk osäkerhet i USA och i Europa Möjliga obalanser i tillgångspriser Hushållens skuldsättning i Sverige MÖJLIGHETER Starkare konjunkturuppgång i euroområdet Högre hushållskonsumtion i Sverige Finansdepartementet 9
1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Högt bostadsbyggande Påbörjade lägenheter Antal 150 000 130 000 110 000 Flerbostadshus Småhus Befolkningstillväxt 90 000 70 000 50 000 30 000 10 000-10 000 Notera: 2017 beräknat under antagande att kvartal 4 utvecklas som ett genomsnitt av Q1-Q3. Källa: SCB. 10
Utbudet av bostadsrätter har ökat Utbud av nytillkomna bostadsrätter Antal unika lägenheter på Hemnet 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Källa: Hemnet/ Macrobond. 11
Priserna har stigit kraftigt nu syns dämpning Priser bostadsrätter hela Sverige Index, 2005 = 100 325 Det första amorteringskravet införs Nedgång 3månader Brf -8,0% 300 275 250 Nedgång 14 månader Brf -16% Bolånetaket införs Nedgång 10 månader Brf -4,5% 225 200 175 150 Bostadsrätter sve Totalt sve 125 100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: HOX/ Valueguard Macrobond. 12
Finns faktorer som pekar på robust efterfrågeutveckling Högt konsumentförtroende Inkomstutveckling Fortsatt låga räntor Brist särskilt vissa segment Konsumentförtroendeindikatorn Index 120 110 100 90 80 70 60 Källa: Konjunkturinstitutet/ Macrobond. 13
AGENDA Tillväxt Arbetsmarknad Utmaningar Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 14
Fortsatt stark arbetsmarknad, 2018 22 000 fler sysselsatta än i BP Sysselsatta, 15-74 år Tusental 5 300 22 000 personer 5 200 5 100 5 000 4 900 4 800 4 772 4 837 4 910 5 025 5 108 5 135 5 159 4 700 4 600 4 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos BP18 dec -17 15
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Stark utveckling av arbetskraftsdeltagandet Arbetskraftsdeltagande % av befolkningen, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18 73.5 73.0 Arbetslöshet % av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18 10.0 9.0 72.5 8.0 72.0 71.5 71.0 70.5 15-74 år Prognos BP18 Prognos dec-17 7.0 6.0 5.0 Prognos BP18 Prognos dec-17 70.0 4.0 Källa: SCB, Finansdepartementet. 16
Nästa år: Lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen 20-64 år, procent 18.0 17.5 17.0 16.5 16.0 15.5 15.0 14.5 14.0 13.5 13.0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Finansdepartementet. 17
AGENDA Tillväxt Arbetsmarknad Utmaningar Offentliga finanser Foto: Astrakan / Folio 18
Arbetslösheten hos utrikes födda på alltför hög nivå Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 Inrikes födda män Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Källa: SCB. 19
Men viktigt att se vad som ligger bakom arbetslöshetssiffrorna Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 15-74 år 80.0 75.0 +9% 70.0 65.0 +9% 60.0 55.0 Inrikes födda män Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Källa: SCB. 20
Stigande sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, 15-74 år 75.0 70.0 65.0 60.0 55.0 50.0 45.0 Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor EU-snitt kvinnor Källa: SCB. 21
Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent 35.0 34.5 34.0 33.5 33.0 32.5 32.0 31.5 31.0 30.5 30.0 Regeringsskifte Källa: SCB. 22
Klyftorna fortsatt för stora Gini-koefficient för disponibel inkomst per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst Procent 0.280 0.270 0.260 0.250 0.240 0.230 0.220 23
AGENDA Tillväxt Arbetsmarknad Utmaningar Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 24
Minskade kostnader Utgifter för UO8 och UO13 Miljarder kronor 80 70 67 68 71 72 60 50 54 60 40 30 20 10 42 29 23 0 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftsprognos i VÅP16 Utgiftsprognos dec -17 Källa: Finansdepartementet. 25
Tydliga överskott hela mandatperioden Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 111 64 53 46 42 46 71 7-24 -1-8 -36-51 -61 Källor: SCB, Finansdepartementet. 26
Klarar överskottsmålet Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 1.0 0.4 0.0 0.0 0.9 0.7 0.5 0.4 0.9 0,33% -0.8-0.8 Källor: SCB, Finansdepartementet. 27
Minskande statsskuld Statsskuld, konsoliderad Andel av BNP, procent 38.0 33.0 34.2 28.0 24.4 23.0 18.0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Finansdepartementet, ESV. 28
Anslag eller lån gör ingen skillnad Effekter på statens budget och finansiellt sparande av anslagsfinansierad respektive lånefinansierad infrastrukturinvestering, illustrativt exempel Ränta på 5 % och amorteringstid på 5 år Anslagsfinansierad investering Lånefinansierad investering år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM Infrastrukturanslag = Utgifter under taket - varav amortering 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 11,5 - - - - - - - 0,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 10,0 - varav ränta - - - - - - - 0,0 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 1,5 Statsskuldsränta 0,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,5 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 1,0 RGK:s nettoutlåning Finansiellt sparande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0-2,0-2,0-2,0-2,0-2,0 0,0-10,0-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-12,5-10,0-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-12,5 Statsskuld 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5 29
Om projekt läggs i bolag då? Projekt måste kunna bära sina egna kostnader, annars får staten det ekonomiska ägarskapet Sedan Spanienkrisen har Eurostat skärpt sina regler kring OPS-lösningar Öresundsbron? Finansdepartementet 30
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 19 december 2017 Finansdepartementet 31
Nyckeltal Ny prognos* (prognos från BP18, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,2 3,2 2,5 3,1 2,8 2,5 2,2 2,0 2,2 2,3 BNP, kalenderkorrigerad 3,0 2,9 2,7 3,4 2,9 2,6 2,2 2,0 1,9 2,0 BNP per capita 1,9 1,9 1,2 1,8 1,7 1,3 1,2 1,1 1,3 1,4 Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,4 2,4 2,7 2,9 2,9 3,0 2,7 3,0 Offentlig konsumtion 3,1 2,9 0,7 0,7 1,4 1,4 0,3 0,3 1,0 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 5,6 5,3 7,2 7,1 3,6 2,7 1,9 2,5 2,4 2,8 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,1-0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,0-0,5 0,2 0,4 0,4 0,3 0,0 0,1 0,0 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 2,1 1,7 1,6 2,0 1,4 1,3 0,6 0,6 0,6 0,6 Produktivitet, näringslivet 1,6 1,7 1,6 2,0 1,8 1,8 1,9 1,8 1,6 1,8 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,9 68,6 68,3 68,6 68,4 68,7 68,4 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 81,9 82,0 82,4 82,4 82,6 82,5 82,6 82,5 Arbetskraftsdeltagande, 15-74 år 72,1 72,1 72,7 72,7 73,0 72,7 73,1 72,7 73,2 72,8 Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,7 6,6 6,1 5,9 6,1 5,9 6,1 5,9 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,7 1,6 1,5 1,7 1,9 2,1 2,4 2,5 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 1,2 0,9 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 1,0 1,4 1,5 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,9 1,0 0,7 0,8 0,5 0,6 0,4 0,7 0,9 1,1 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 42,2 41,6 39,6 38,6 36,8 36,5 34,7 34,4 32,5 32 BNP-gap** 0,2-0,2 0,6 0,8 1,3 1,0 1,3 0,8 1,0 0,6 BNP, euroområdet 1,8 1,8 2,2 2,0 2,1 1,8 1,8 1,6 1,6 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,3 2,2 2,9 2,7 2,7 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 * Givet regeringens reformer t.o.m. BP18. **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. Finansdepartementet 32