Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

för Havgårdens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Profil. Naturvetenskap och teknik

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Arbetsplan Älvbackens förskola

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Lyckans mål 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för VALEN

Vår verksamhet under läsåret

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan läsåret

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Lokal Arbetsplan för Sköldpaddan

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsplan. Rossö förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för Violen

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Transkript:

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi kommer att träna på att barnen ska räcka upp sin hand för att lära sig att vänta på sin tur och att lära sig att lyssna på sina kamrater. Vi kommer att använda oss av en pratsten, när man har stenen så har man ordet. Vi kommer att uppmuntra barnen till att ta egna initiativ för att bygga upp deras självkänsla för att det ska kunna lita på sin egen förmåga och att de duger som de är. Vi ska bli bättre på att vänta in barnen och låta dem försöka själv, vi uppmuntrar och berömmer även de små framstegen. Varje dag kommer barnen turas om att vara hjälpreda. Då får de bland annat säga vem som ska börja gå och sätta sig vid bordet, dela ut frukten till sina kamrater, duka fram tallrikar, bestick och glas innan maten och hålla i en egen samling. Leken är utgångspunkten för lust, glädje, fantasi, empati mm. Vi pratar om hur man är en bra kompis och vi ger barnen verktyg för att lösa konflikter. Även i leken övar vi turtagning och utvecklar vår sociala förmåga och samspel. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: - sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. - nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

- sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vårt övergripande tema denna terminen kommer att vara natur och teknik. Detta för att barnen har visat stort intresse för teknik och för djur och insekter. Vi har även gjort några enkla experiment som barnen har visat ett jätteintresse för. Vi kommer att fortsätta med experiment och ju längre mot våren vi kommer, desto mer kommer vi att vistas ute för att titta på hur naturen ändras från vinter till vår. Vi vill ge barnen utmaningar genom att ställa öppna frågor när vi har våra samlingar och i övriga aktiviteter. På så sätt får barnen uttrycka sina åsikter och tankar och vi visar att vi tar dem på allvar. Deras tankar är viktiga och på detta sätt får barnen inflytande och kan påverka situationer, till exempel när vi undersöker och experimenterar. Barnen få fortsätta ge hypoteser och prova sig fram och vi vuxna ska agera medforskare. Lärmiljön kommer att vara öppen, tillåtande, lustfylld och inspirerande med varierat material som är i barnens nivå. På avdelningen använder vi oss av materialbrickor som vi byter ut kontinuerligt efter barnens intressen och önskemål. Några exempel på materialbrickor kan vara finmotoriska övningar, färgövningar, byggtekniska övningar, siffror- och antalsövningar. Genom att bygga och konstruera olika saker tillsammans med barnen lär vi oss storlek, former och antal och barnen tränar sitt matematiska och tekniska tänkande. Tillsammans med barnen vill vi utveckla vår gård för att inspirera och skapa nya lärmiljöer. Vi vill skapa en stimulerande, varierande, utmanande och kreativ miljö som är influerad av barnens önskemål och har mer tekniska inslag. Våra odlingslådor vill vi använda oss mer av och genom dem ta upp hur saker och ting växer och naturens kretslopp på ett konkret sätt. Barnen visar även stort intresse för gråsuggor och därför vill vi bygga ett gråsugge-hus med fyra avdelningar (ett mörkt vått hörn, ett mörkt torrt hörn, ett ljust vått hörn och ett ljust torrt hörn). Barnens intresse blir grunden för vad vi undersöker vidare tillsammans. Barns inflytande - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Vi uppmuntrar barnen att varje dag ta egna initiativ till olika aktiviteter. Det är viktigt att materialet finns tillgängligt i barnens nivå. Barnen ska få möjlighet att prova och vi ska finnas med som stöd och hjälp vid behov. Genom att vända barnens frågor tillbaka till barnen och inte ge färdiga svar tar vi barnens tankar och funderingar på allvar. På detta sätt växer barnens självkänsla och deras åsikter och tankar tas tillvara på. Vi uppmuntrar barnen att våga prata, både enskilt och i grupp, och på så sätt har de möjlighet att påverka sin situation. Två gånger i veckan kommer vi att dela in barngruppen i mindre grupper. Genom att dela gruppen kommer barnen lättare till tals, känner sig delaktiga och blir sedda. Barn som har svårt att ta plats i den stora gruppen får på detta sätt chans att ta för sig. Vi ställer frågor; hur tänker/tycker/vill du, för att hjälpa barnet in i samtalet och försöka förstå hur barnen tänker/känner. På vår gemensamma planering reflekterar och utvärderar vi i arbetslaget veckorna som gått. När vi planerar de kommande veckornas innehåll använder vi oss av dokumentation och har med barnens intressen och tankar. Förskola och hem - Förskolläraren ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Inför varje inskolning har vi en introduktion med föräldrarna där vi går igenom förskolans tankar och idéer. Ett par veckor efter att inskolningen är avslutad ber vi föräldrarna utvärdera inskolningen och ge tips och förslag till förändringar. Genom den dagliga kontakten med hämtning och lämning får föräldrar möjlighet att uttrycka funderingar och ge önskemål och tankar angående verksamheten. Vi försöker att varje dag möta föräldrarna i hallen, både vid lämning och hämtning. På detta sätt får både föräldrar och vi pedagoger chans att prata och diskutera till exempel hur barnets dag varit, vad vi gjort tillsammans etc.

Via föräldramöten får föräldrar information som rör verksamheten och möjlighet att diskutera och samtala kring olika områden i verksamheten. På så sätt får de både insyn och inflytande. Varje föräldramöte har vi några diskussionsfrågor och funderingar att ventilera i grupp, det kan tex. vara "vad är matematik i förskolan" eller kring värdegrundsmaterialet. Vi har även utvecklingssamtal med föräldrar. Under samtalet görs en individuell utvecklingsplan som utgår från barnens behov, förutsättningar och föräldrarnas tankar. Samtalet ger, även det, föräldrarna möjlighet till både inflytande och insyn när det gäller barnets vardag på förskolan. Den dokumentationsmetod som vi kommer använda oss av under våren, TYRA-appen, ger även den föräldrarna insyn i sina barns vardag och de kan på så vis komma med förslag på vidareutveckling av verksamheten. Övergång och samverkan Vad gäller övergång och samverkan arbetar vi mest för att övergången till nästa avdelning, Skutan, ska bli så bra och smidig som möjligt. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, det vill säga dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas. TYRA-appen är en app vi börjat använda efter årsskiftet. Det är en app där föräldrar kan ta del av det vi gör på förskolan. Vi lägger ut dokumentation och händelser från verksamheten både på "bloggen" och i "barnens portfolier". I appen kan man enkelt koppla till läroplansmål och synliggöra pedagogiska processer, såväl enskilda som i gruppen. Vi utvärderar verksamheten kontinuerligt, både under planeringar och egna reflektionstider, men även utanför planeringstid när något kommer upp. Här ser vi fördel med att vara en liten verksamhet och att vi på så sätt ser alla barn och deras utveckling tydligare. På personalmöten har vi pedagogiska diskussioner kring t ex. barnsyn, likabehandling, genus, lärmiljöer m.m. och gör då kopplingar till den egna verksamheten. I slutet av varje termin har vi en utvärderingsdag där vi utvärderar terminens mål både avdelningsvis och tillsammans i

huset. Vi går även igenom likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning och upprättar/uppdaterar dem vid dessa tillfällen.