Slutredovisning av SAMBA-projektet Februari 1- januari 16
Bakgrund I projektansökan beskrivs att stora grupper står i dag utanför arbetsmarknaden och trygghetssystemen. Den oftast komplexa problematiken har bidragit till ett allt för långvarigt utanförskap. Av erfarenhet från både myndigheter och tidigare projekt så är det tidseffektivt att arbeta parallellt med arbetsprövning, utredning, förändringsarbete, samtal och stöd för en hållbar framtid. Behov av anpassade prövningsplatser har ökat. Den målgrupp som kommer att ingå i projektet har stort behov av att pröva sin arbetsförmåga och det är idag svårt att finna sådana platser i det privata näringslivet. Här följer exempel på behov/problem angående målgrupp som vi ser det idag: Individ och familj har ett flertal ärenden som genomgått arbetsförmedlingens alla steg/åtgärder men återgått utan alternativ försörjning. Det finns en grupp som länge försörjts med ekonomiskt bistånd av i flera fall okänd orsak, det vill säga att utan flera samarbetsaktörer som gemensamt kartlägger och är eniga i sina resultat. En stor grupp befinner sig i åldersspannet 5 6 år, där både individen själv och myndigheten/myndigheterna trampar vatten. Denna grupp individer har idag sin ersättning från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Individ och familj. Flertalet har också kontakt med Landstinget av olika orsaker, dock är psykisk ohälsa ett återkommande problem hos många. Samba som projekt skulle kunna fylla i luckorna på flera behovsområden hos de olika myndigheterna. Försäkringskassan har behov av att kartlägga individer som finns i deras system för att komma vidare. Arbetsförmedlingen har behov av att få draghjälp i gruppen över 5 år och individ- och familjeförvaltningarna har ärenden som är kartlagda och utredda men har inte resurser att etablera olika kontakter med arbetsgivare. Syfte Motverka utanförskap och låsningar i systemen genom att återföra individerna i målgruppen till rätt ersättning (arbete, studier eller myndighet) utifrån individens förutsättningar. Skapa förutsättningar för personlig utveckling och social trygghet genom arbete med individens självkänsla och självförtroende. Gemensamt kunna göra en korrekt bedömning av individens arbetsförmåga och att deltagaren finner sin väg till utbildning eller arbete. Synliggöra orsaken till utanförskapet. Effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetenser. Samverkan ska stärka individperspektivet och stärka helhetstänket. Att skapa intresseväckare för deltagarna genom praktikplatser och studiebesök. Att deltagaren får det stöd och den hjälp hen har rätt till.
Mål Föra de inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden. Hjälpa de inskrivna i projektet till rätt ersättning. Nyckeltal 15 individer inskrivna samtidigt. Max 35 deltagare per år. Den genomsnittliga inskrivningsperioden för bedömning av arbetsförmåga ska inte överstiga 1 år. Den genomsnittliga inskrivningsperioden för de som är kartlagda och får hjälp av kommunal SIUS för att hitta praktikplats och anställning, ska inte överstiga sex månader. Ökad självförsörjningsgrad med % inom ett år. 15 % ska ha fått arbete med eller utan bidrag och därmed bli självförsörjande 5 % av deltagarna ska uppleva att ha kommit närmare arbetsmarknaden utifrån utvecklingstrappan 85 % av deltagarna ska uppleva att hon/han utvecklats under projekttiden. Individuella mål Öka möjligheterna för individer att nå arbetsprövning, anställning eller studier för att komma ur bidragsberoendet. Vi vill att deltagaren ska uppleva Delaktighet i processarbetet och att det genomsyras av tillit och ett förtroende mellan deltagare och alla inblandade. Ett sätt att hitta sin väg vidare i livet. Det är därför viktigt att projektet i sig signalerar att deltagaren får en ny möjlighet. Tydlighet och att det finns klara mål och riktlinjer för vad som krävs av både deltagaren och samarbetsaktörerna i projektet. Mål för organisationen/förväntat resultat Projektets mål är att utveckla hållbara arbetsmetoder för grupper i utanförskap. Projektet vill redovisa minst två framgångsfaktorer som för deltagarna vidare. Två specifika händelser i arbetssättet som är gynnsamt för alla deltagarna men även för organisationen/verksamheten. Ett annat och mer långsiktigt resultat är att bygga upp en gemensam kunskapsbank och ett lärande av varandra där vi på sikt får en hög lägstanivå i utvecklingsprocessen.
Metod Metodiken är uppdelad i två dimensioner. På det externa planet är metoden att inom ramen för projektet etablera en plattform för kontakter med olika arbetsgivare, vilket inte finns idag. Förhoppningen är att uppnå ett optimalt utbud av arbetsplatser där man på sikt kan knyta ihop företagarnas behov med myndigheternas behov samt individens behov. Den andra dimensionen är riktad mot arbetet med klienten och är uppdelat på kartläggning, process och verkställighet. De individer som har längst väg att gå för sin utveckling behöver alla tre stegen medan de som står närmast arbetsmarknaden går direkt in i process och verkställighet. Med denna inbyggda flexibilitet kan projekt Samba tillgodose samtliga samverkansaktörers behov. Med hjälp av utvecklingstrappans fem steg kan sedan individens behov matchas mot arbetsgivarens behov för att säkerställa en utveckling. Även om man i vissa fall inte kan tillämpa arbetslinjen behövs utvecklingstrappan som underlag för aktivitets- eller sjukersättning. Utvecklingstrappans fem steg. Sysselsättning: (står ej till arbetsmarknadens förfogande) Social träning Få igång rutiner För personer med psykisk ohälsa kan närvaro på ett par timmar påbörjas.
Arbetsförmågebedömning: Insats där individens arbetsförmåga kartläggs och som ligger till grund för kommande insatser för att få individen att komma in, på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Insatsen handlar om den sociala förmågan, t.ex. att bedöma om en person kan ta anvisningar, hålla tider och anpassa sig till en viss arbetsgemenskap. Arbetsprövning: Insats som syftar till att klarlägga en persons intressen och utvecklingsmöjligheter samt dennes fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga ställt i relation till kraven som ställs på arbetsmarknaden. Insatsen har föregåtts av en arbetsförmågebedömning och efterföljs av en eventuell arbetsträning. Uppe i tid, helst 1 % Arbetsprövning för att klara av olika arbetsuppgifter Växla och pröva olika uppgifter Pröva uthållighet Testa både den psykiska och fysiska förmågan Arbetsträning: Insats som innebär att en person systematiskt tränar sin fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga i syfte att klara en specifik uppgift. Arbetsträningen kan ske inom den kommunala verksamheten för arbetslösa, den kan även vara mer långvarig än en arbetsprövning. Systematisk träning för att klargöra fysisk och psykisk förmåga utifrån att klara en specifik arbetsuppgift Praktik: Insats för att ge arbetssökande möjlighet att hos en arbetsgivare att visa upp sina kunskaper och erfarenheter för att möjligheterna till anställning på arbetsmarknaden. Praktik är även praktisk övning i ett visst yrke och en möjlighet att skaffa referenser. Här avses praktik som ges hos privata och offentliga arbetsgivare, dock inte inom kommunal verksamhet för arbetslösa. Individen är utredd och det är klarlagt vilken nivå individen befinner sig på. Arbetsförmedlingen är oftast samarbetspartners och man kan ha praktik på öppna arbetsmarknaden.
Många kan ha någon form av hinder och är berättigade till någon form av statsbidragsanställning. Resultat 3 personer har varit eller är inskrivna i projektet under projekttiden 1--1 16-1- 31. Eftersom projektet blev förlängt med två år så ansåg styrgruppen att deltagare som inte avslutats den 31/1-16 skulle följa med till det förlängningen av SAMBA-projektet. Detta gjorde att 1 av de 3 deltagarna följde med in i förlängningen av projektet. Därav kommer endast de 18 deltagare som avslutats redovisas med anledning till avslut. 1 Remitterande myndigheter 1 8 6 IFF Nybro IFO Emmaboda Arbetsförmedlingen Landstinget Försäkringskassan Fördelning av deltagare Antal deltagare per kommun 5 18 16 1 1 15 1 8 1 6 5 Kvinnor Män Nybro 1st Emmaboda 11st
1 Fördelning deltagare Nybro Fördelning deltagare Emmaboda 1 1 8 8 7 6 5 6 3 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Åldersfördelning 8 7 6 5 3 1 5-3år 3-35år 35-år -5år 5-5år 5-55år 55-6år
Självförsörjning genom arbete eller studier 5 3 1 Arbete (%) Studier (6%) Av de 18 deltagarna avslutades 5 personer då de uppnått en egen försörjning genom arbete eller studier. Detta innebär ett resultat mot självförsörjning om 8 %. 5 Självförsörjning genom ersättning av annan myndighet 3 1 FK: Sjukersättning (%) FK: Aktivitetsersättning (6%) FK: Föräldrapenning (1%) Av de 18 deltagarna beviljades 7 personer rätt ersättning enligt ovan.
Sammanställning av de 18 avslutade ärendena 5 3 1 Totalt 67 % av de avslutade ärendena har idag en försörjning som gör att de inte är i behov av försörjningsstöd. Av de 33 % som inte har en egen försörjning så uppdagades det under projektet att det förelåg ett missbruk hos 16 %. Dessa har remitterats till berörd myndighet för att få adekvat stöd och behandling. Ekonomi Kostnadssammanställning 1 Ack utfall Budget Resultat Projektledare 1 % 375 861 5 1 139 Utredningar 89 3 165 75 7 Externa tjänster 15 15 Resor deltagare 15 15 Resor personal 11 799 1-1 799 IT/telefoni 7 838 15 7 16 Kontor 6 6 Friskvård Utgifter deltagare 6 757-6 757 Övrigt 3 8 Summa 513 555 85 336 5
Kostnadssammanställning 15 Ack utfall Budget Resultat Projektledare 1 % 9 57 5 5 93 Utredningar 77 165 87 8 Externa tjänster 15 15 Resor deltagare 15 15 Resor personal 1 169 1-169 IT/telefoni 7 986 15-1 986 Kontor 6 6 Friskvård Utgifter deltagare 3 867 3-867 Övrigt 68-68 Summa 65 57 85 53 Analys Projektet har haft 3 deltagare inskriva. Det fanns utrymme i budgeten för att kunna ta emot 35deltagare per år. Anledning till att inte fler kunnat tas in är att merparten av deltagarna stått långt från arbetsmarknaden pga. olika hinder (psykisk ohälsa merparten). Detta gör att rehab- processen blir lång, med utredning, behandling och rehabförsök/arbetsprövning. Detta är en tidskrävande process som gör att det tar lång tid att komma till avslut. Styrgruppen har här varit tydliga med att poängtera att det är viktigare att det blir ett kvalitativt arbete där projektet bidrar med något slags avslut i de inremitterade ärendena. Detta har gjort att rotationen på de 15 platserna inte blivit så stor som man trodde innan projektet startade. En annan faktor som påverkat antalet deltagare i projektet är att arbetsmarknaden i regionen varit i lågkonjunktur och detta gjort att det varit hårt tryck på de arbeten som annonserats ut och de flesta krävt utbildning och detta har inte merparten av deltagarna. Styrgruppen valde då även att bortse från de riktlinjer som fanns i projektansökan angående inskrivningstider beroende på spår i projektet. Under andra hälften av 1 och hela 15 har myndigheterna velat remittera in många personer i projektet, vilket gjort att det bildats en viss kö. Detta har gjort att arbetsgruppen fått besluta om vem som ska erbjudas plats och detta är utifrån vem som anses vara i mest behov av en samordnad planering och ett stort stöd. Det många deltagare beskriver som positivt är att när de blir inskrivna i projektet så går det snabbt från första mötet tills man kommer igång med planeringen och får träffa sina myndighetskontakter. Utifrån de två olika spåren som fanns i projektet så har det blivit så att endast ett av spåren har använts. Endast spåret där deltagarna varit i behov av kartläggning, process och
verkställighet har använts. Spåret där personerna varit nära arbetsmarknaden och varit helt färdiga för jobb har inte varit aktuellt. Vid några tillfällen har myndigheterna remitterat in i detta spår men när undertecknad börjat jobba med personerna har det visat sig att det finns flera hinder som gör att personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande för tillfället. När undertecknad varit på myndigheterna och frågat varför de inte remitterat in personer i detta spår så har de svarat att det är i de tyngre ärenden som man behöver hjälp/avlastning. Målet var att % av deltagarna skulle vara självförsörjande efter projektet. Projektet uppnådde där till 8 % och det får anses väldigt lyckat då 9 % av deltagarna led av svår psykisk ohälsa och därmed stod långt från arbetsmarknaden. Det fanns även ett mål att 15 % ska ha fått arbete med eller utan bidrag och där nådde projektet upp i %. Det som även är glädjande är att 67 % av de avslutade ärendena har idag en försörjning som gör att de inte är i behov av försörjningsstöd. Detta är väldigt bra med tanke på att de flesta deltagarna hade haft ekonomiskt bistånd under längre tid. 5 deltagare beviljades sjuk- eller aktivitetsersättning efter psykiatrisk utredning och adekvat behandling samt arbetsprövning. De som beviljades dessa ersättningar hade i genomsnitt haft offentlig försörjning i ca 6år innan de beviljades denna ersättning. Kontinuiteten i projektet har varit stor och har bidragit till det lyckade resultatet. I arbetsgruppen har teamet varit intakt bortsett från att psykiatrin i Nybro har bytt ut sin representant. Detta har gjort att samverkan varit god och även gett ringar på vattnet som gynnat alla medverkande myndigheter, då ett stort erfarenhetsutbyte skett som förgrenat sig ut på de berörda myndigheterna. Något som undertecknad velat uppnå med arbetsgruppen är att alla ska bidra trots att man kanske inte äger ärendet och detta har gett frukt då det är mer individtänk än organisationstänk. I arbetsgruppen diskuteras alla deltagarnas processer och alla professionerna bidrar med sin kunskap. Detta gör i förlängningen att deltagarna får den bästa hjälpen för att en förändring ska kunna ske. Styrgruppen har även den varit intakt och bestått av representanter från IFO Nybro/Emmaboda, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget (psykiatri) och samordningsförbundet. Det har inte varit någon representant från primärvården varken i styrgruppen eller arbetsgruppen, detta har lösts med att projektledaren haft en kontaktperson som varit behjälplig och detta har funkat tillfredställande. Något som myndigheterna upplevt som bra är att det bara varit en projektledare i projektet. Då har ärendena från Nybro och Emmaboda jobbats med på samma sätt och utifrån samma metod som är sedan länge beprövad. Emmaboda har beskrivit det som en stor trygghet att projektledaren har varit utbildad socionom och arbetat under många år med människor, då de anser att en grundförutsättning är att projektledaren kan bemöta alla människor.
När det kommer till psykisk ohälsa så har hela 9 % av deltagarna haft detta. Antingen har de varit utredda eller varit aktuella inom psykiatrin. Många av dessa har haft denna ohälsa under flera år och inte upplevt en förbättring. Med tanke på det hårda tryck och den läkarbrist som rått på vuxenpsykiatrin i Nybro så har en del deltagare remitterats till P-O Nylander på Vita villan i Kalmar för utredning och behandling. Tyvärr har inte den önskade gräddfilen till psykiatrin åstadkommits pga. ovanstående anledningar. Fastän detta har projektledaren upplevt stor nytta med att psykiatrin varit representerade i arbetsgruppen, då representanten haft specifik kunskap som gynnat deltagarna. Om man ser till fördelningen av deltagare från de olika myndigheterna så har alla myndigheter haft deltagare och detta tror undertecknad är viktigt eftersom man då kan känna en delaktighet i projektet. Framgångsfaktorer Den största framgångsfaktorn är den samverkan mellan myndigheter som sker på individnivå. Där myndigheterna sätter individen i fokus och använder sitt handlingsutrymme så det gagnar deltagaren. Deltagarna har ofta kontakt med flera myndigheter och då är det extremt viktigt att alla myndigheter har samma mål och strävar åt samma håll. Flerpartsmötena och den gemensamma handlingsplanen har gjort att processen hela tiden gått framåt men även att myndigheterna känt att de har haft kontroll på ärendet. En stor framgångsfaktor är även den grundliga kartläggningen som görs när en deltagare kommer in i projektet. att handlingsplanen blir relevant, där resurser och eventuella hinder upptäcks. Det som är viktigt med kartläggningen är att den görs innan någon arbetsprövning eller rehabiliteringsåtgärd startas, eftersom planeringen blir anpassad utifrån utvecklingstrappan. Detta tror undertecknad är en stor vinst, då deltagarna får rimliga krav utifrån sina förutsättningar och får en upplevelse av att de klarar saker samt att det ställs rimliga krav utifrån individens mående. Denna kartläggning gör att personernas processer blir kortare och de som kan stå till arbetsmarknadens förfogande kan på detta sätt få en självförsörjning snabbare. För de som saknar arbetsförmåga går det snabbare att utreda och ansöka om aktivitets- eller sjukersättning. En annan framgångsfaktor är samarbetet med vita villan i de ärenden där psykiatrin haft svårt att erbjuda snabba läkartider och utredningar för personer med svår psykisk ohälsa. Där har personerna genom vita villan fått adekvat behandling och medicinering. I vissa fall har även en utredning gjorts som i många fall skapat en insikt hos deltagaren i sin problematik och gett en förklaring till varför vissa saker inte funkat tidigare i livet. Projektledarens möjlighet att lägga mycket tid på varje deltagare är en stor framgångsfaktor eftersom det ger deltagarna en trygghet samt någon som kan vara ett stöd när det är jobbigt. Denna tid möjliggör även att projektledaren kan vara en stor motivationscoach, då ofta deltagarna är osäkra och ängsliga inför förändringar men även på sin egen förmåga. Projektledaren har även byggt upp ett kontaktnät på de olika myndigheterna som förkortar
och förenklar deltagarnas processer. I detta kontaktnät finns även kunskap om de olika samhällsfunktionerna som kan ge deltagarna större livskvalité när de är i projektet men även efter att de avslutats. Den sista framgångsfaktorn är den homogena arbetsgrupp där alla bidrar till deltagarnas framsteg, samt de täta uppföljningar som sker med samverkanspartners. Framtid Den 1 februari 16 började förlängningen och utökningen av SAMBA-projektet genom samordningsförbundet. Nybro och Emmabodas individ och familj kommer fortfarande vara projektägare och driva projektet i samverkan med de andra myndigheterna. Projektet kommer att behålla spåret där deltagare är i behov av kartläggning, process och verkställighet. Denna arbetsmetod är väl inarbetade och med tanke på att undertecknad kommer fortsätta jobba i projektet så är arbetsmetoden redan implementerad. Målgruppen är män och kvinnor mellan -6år. Det har anställts en ny projektledare till det nya spåret som inriktar sig mot integration och har följande målgrupp: Den första målgruppen är individer som är på väg att avsluta etableringen men som inte behärskar det svenska språket tillräckligt För den andra målgruppen vill vi sätta extra fokus på ärenden som är i JOB:en men som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig JOB:ens arbetsmarknadsåtgärder och härmed riskerar att bli beroende av helt försörjningsstöd under FAS 3. Slutligen men inte minst viktigt är det att de individer som redan är beroende av försörjningsstöd får ett särskilt stöd och driv för att komma in på arbetsmarknaden. Förhoppningen är att skapa en tjänst mellan myndigheterna och systemen som överbryggar systemen och myndigheternas uppdrag för individer som behöver särskilt stöd och som behöver samordnade insatser. Genom mycket stöd, coachning och gruppverksamheter hoppas man på att öka självförsörjningen i gruppen. Projektledaren kommer även jobba mycket med samverkan mellan myndigheterna samt ha ett tätt samarbete med näringslivet för att kunna erbjuda praktiker och i förlängningen anställningar. Ulf Arvidsson Projektledare SAMBA-projektet