Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17
Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat
2C o Hittills 0.78 C o Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till år 2100, om inget görs Risk för självgenererande processer som inte går att stoppa
Temperaturprojektioner; 1990-99 till 2090-99, multimodell/a1b Om 80 år..
2010 ett varmt år på jorden Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIA
Effekterna är redan här! Nederbördsförändring 1901-2005 Ökad och minskad nederbörd Källa: Naturvårdsverket, (IPCC)
Förändring C o Årsmedeltemperatur Förändring i % Årsnederbörd Effekterna är redan här! Klimatförändringen hittills i Sverige Normalperioden 1961-1990 jämförd med 1991-2005 Källa: Naturvårdsverket (SMHI)
Koldioxidhalten har ökat från 280 ppm i atmosfären till 385 ppm För en stabilisering till 2 C o behöver halten minska ned till 350 ppm till 2050 Koldioxidutsläppens andel i global uppvärmning var 77% 2004 varav 57% fossil bränsleanvändning resten AVSKOGNING
Halterna av lustgas och metan ökar också Metan CH4 25 CO 2 e Lustgas N 2 O 298 CO 2 e
Verkligheten hittills överträffar utsläppsscenarierna Raupach m fl. 2007 + tillägg av Rummunkainen. Tagen från ESSP-presentation i SBSTA 28
Verkligheten hittills överträffar utsläppsscenarierna 1981-2010 1981-2010 Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden 1961-1990 Safe scenario 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2 Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI
Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden 1961-1990 1981-2010 2011-2040 Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2
Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden 1961-1990 1981-2010 2011-2040 2041-2070 Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2
Beräknade temp på vintern.. 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2
Förändring av medeltemperatur ~2085 Januari Juni +6.5 +2.5 +3 +6.5 SMHI SMHI
Vegetationsperioden blir längre vegetationsperiod 1961-1990 Exempel Mälardalen Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec snö Vårbr. skörd höstsådd vegetationsperiod 2085 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec snö vårbruk? skörd? höstsådd?
Beräknad nederbördsförändring (%) från 1961-1990 till 2071-2100 vinter sommar Källa: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2)
Global trend mänskliga utsläpp, CO 2 e Koldioxid från användn. av fossila bränslen Koldioxid från avskogning, förmultn. av torv Metan från jordbruk, avfall och energi Dikäveoxid N2O från jordbruk och skogsbruk 1970 1980 1990 2000 2004 Källa: Baserad på data från IPCC (2007a)
Utsläpp av växthusgaser i Europa per capita 2004 Vi måste ner till 1-2 ton CO 2 e per person och år!! Sverige Sverige 2005 7,4 ton/person 5 10 15 20 25 30 ton CO 2 ekv per capita år Källa: Europé s environment The forth assessment (EEA 2007).
Jordbrukets klimatutmaningar Anpassning till förändrat klimat Minska beroende av fossil energi Minska utsläppen av GHG Långsiktigt hållbar produktion Mer mat på sikt? Möta efterfrågan på klimatmärkta produkter Producera bioenergi
Jordbrukets klimatutmaningar Greppas fokus i nuläget Anpassning till förändrat klimat Minska beroende av fossil energi Minska utsläppen av GHG Långsiktigt hållbar produktion Mer mat på sikt? Möta efterfrågan på klimatmärkta produkter Producera bioenergi
Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -markanvändning -energianvändning -utsläpp i industri -avskogning Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
Förlustvägar på gården Stor skillnad på produkters påverkan före gården N 2 O Lustgas direkt avgång från mark gödsel i stall och lager CH 4 Metan från djurens fodersmältning, i stall och lager CO 2 Koldioxid Förbrukning drivmedel ölja el Valet av insatsvara är viktigt! Indirekt lustgasavgång efter läckage av NO 3 eller avgång av NH 3 till luften
Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
Lustgas reaktivt KVÄVE" N 2 O avgår från mark vatten och sediment NH + Nitrifikation 4 NO - 3 ammonium reaktivt KVÄVE" nitrat reaktivt KVÄVE" Denitrifikation N 2 STABIL atmosfärisk kvävgas N 2 O bildas när nitrifikationen är hämmad N 2 O bildas vid ofullständig denitrifikation
Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären till "reaktivt N oxiderat eller reducerat 500 400 miljoner ton N per år Tg N år -1 300 200 100 Fossila bränslen BNF odlade Haber-Bosch BNF, hav BNF, land Åska 0 1860 1990 2050 Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry
Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Från förindustriell tid till nu Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Not yet quantified Ozonförstörande utsläpp till atmosfären Kväveomsättning Förlust av arter biologisk mångfald Fosforomsättning Ändrad markanvändning Global Färskvattenanvändning
Vi överskrider planetens begränsningar Klimatförändringar Från förindustriell tid till nu Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte kvantifierad än Ozonförstörande utsläpp till atmosfären Kväveomsättning Förlust av arter biologisk mångfald Ändrad markanvändning Global färskvattenanvändning Fosforomsättning
Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 kg handelsgödsel Klimatdeklarerad prod. med bästa teknik 1 liter diesel Kg CO 2 ekv lustgas N 2 O Varje kg kväve spelar roll för klimatet Kg CO 2 ekv koldioxid CO 2
Världens samlade produktion av olja och flytande gas 30 25 Billion Barrels a year (Gb/a) 20 15 10 M.East Other 5 Russia Europe US-48 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 US-48 Europe Russia Other M.East Heavy etc. Deepwater Polar NGL
Beräkningsverktyg i Klimatkollen Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänster gårdsgräns NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 systemgräns N 2 O N 2 O CO 2 Förenklat Carbon footprint på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv)
Exempel mjölkgård 80 kor 80 ha åker och 20 ha naturbete
Exempel - mjölkgård
SOJA - vi vet inte hur stor inverkan det har men..vi vet att det ÄR VIKTGIGT att minska sojaberoendet
Exempel växtodlingsgård mellansverige 150 ha
Exempel - växtodlingsgård i mellansverige
Vill du veta mer om klimat och klimatrådgivning? Vi utvecklar informationen på vår hemsida www.greppa.nu på klimatområdet under vintern Kontakta mig gärna! Anna Hagerberg 040-415232 anna.hagerberg@jordbruksverket.se
Vilka krav kommer ställas på jordbruket? Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än Bioenergiproduktionen i Sverige ska stå för 50% av energianvändningen till 2020. Förändringar i landsbygdsprogrammet CAP väntas inför perioden 2013-2019 - mer fokus miljö sannolikt Generellt ökade krav på resurseffektivitet och långsiktigt miljömässigt hållbar produktion Ökat fokus på hur mat- och energiproduktion sker?? Efterfrågan på klimatmärkta produkter..??