Plan mot diskriminering och kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder Gubbabackens förskola Katarina Lindqvist-Nilsson 2017-08-01 2018-07-31
Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är Gubbabackens förskolas plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Gubbabackens förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Blev föregående års planerade åtgärder genomförda? Värdegrundsarbetet sker i vardagen och vi har värdegrundsdiskussioner kontinuerligt på våra gemensamma reflektioner samt återkommande i vårt systematiska kvalitetsarbete. Under reflektionerna har det synliggjorts hur olika rutinsituationer fungerar och därmed har vi kunnat utveckla dem och få en samstämmighet på förskolan. Samtliga pedagoger på förskolan deltar nu i normkritiska gruppen där vi har även arbetat med ögonblicksforskning där vi utgått från frågorna Hur ser makten mellan pedagoger och föräldrar ut i hallen? samt Hur ser barnens inflytande/makt ut vid matsituationen?. Vi har läst Sven Perssons bok Om relationell pedagogik som stöd för diskussionerna. Samtliga avdelningar har arbetat med barnkonventionen. För att skapa en miljö för alla barn så har vi gjort en checklista där vi systematiskt har gått igenom vilket material och vilka miljöer som ska finnas på varje avdelning, detta för att skapa en större likvärdighet.
Uppnåddes målen i föregående års plan? Det vill säga, visade sig genomförda åtgärder vara relevanta i förhållande till målsättningarna? Vi är på god väg att uppnå målen i föregående års plan. Det som återstår är att inkludera vårdnadshavare och barn ännu mer. Vi kommer att fortsätta arbeta med målen under kommande år. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Enkäter riktade till vårdnadshavarna om barnens trivsel (förskolenkäten) har gått ut. En anmälan om kränkande behandling (medarbetare-barn) har gjorts under året. Kontroll av förskolans rutiner genom bland annat barnskyddsrond har gjorts. Kontinuerliga samtal med barngrupperna. Samtal i personalgruppen utifrån specifika områden och pedagogisk dokumentation. Samt kontinuerlig dokumentation i vårt systematiska kvalitetsverktyg. En risk som vi har identifierat är när det pratas språk på förskolan som få förstår, kränkningar kan då inte synliggöras. Även personalbrist bidrar till att risken för kränkningar ökar. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Det finns en risk vid barnets toalettbesök att de utsätts för kränkningar. Matsituationen. Se över hur barnens inflytande och medbestämmande ser ut. Utevistelsen. Ser över vad barnens erbjuds samt hur aktiva pedagogerna är. Det ska vara tryggt för barn att vara på toaletten i lugn och ro. Toalettbesök ska vara fria från kränkningar. Måltidsstunden ska vara fri från "maktkamp" mellan barn-barn och/eller barn-vuxna. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen. Det ska råda en positiv inställning till mat. Eliminera risken för att diskriminering och kränkning förekommer på gården. Stämma av på morgonmötet om det finns barn i farozonen. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen. Pedagogerna ska vara närvarande och ha koll på situationen under barnens toalettbesök. All personal Löpande Låta barnen lägga upp mat själv och låta dem bestämma vad de ska äta. Det är den vuxnes ansvar att se till att alla barnen känner sig delaktiga och att de får vara med och bestämma. Demokrati råder. Att pedagogerna roterar ute på gården och erbjuder planerade, pedagogiska aktiviteter för barnen. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen har identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. All personal. Förskollärarna har ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet. All personal. Förskollärarna har ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet. Löpande Löpande
Vilan. Det finns en risk för kränkningar om barn lämnas ensamma på vilan. Språk. Risken när vi inte har ett gemensamt språk är att vi inte förstår när kränkningar sker genom ord och tillsägelser. Gäller både barn och vuxna. Bemanning. Vilan ska vara en trygg och positiv stund för barnen. Ingen ska bli utsatt för kränkningar. Alla har rätt att bli respekterade och bemötta med värdighet. Alla barn ska vara trygga oavsett bemanning. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Det finns alltid pedagoger närvarande vid vilan för att minimera risken för diskriminering och kränkning. Barnen ska veta att deras napp, gosedjur, flaskor m.m. finns vid vilan. Barnen har sängar att sova i, men vid behov finns även barnens egna vagnar att tillgå. Vissa barn sover ute i vagnar. All personal Löpande Vara närvarande som pedagog och vara uppmärksam på när andra språk pratas och delta i samtalen. Genom att synliggöra andra språk med All personal. Förskollärarna har ett ordbilder möjliggör vi en större särskilt ansvar för det förståelse för vad orden betyder. pedagogiska arbetet. Löpande Se till att arbetslagen har tydliga rutiner för den vardagliga organisationen. Vid frånvaro tillse så att det finns ordinarie personal på varje avdelning. Biträdande förskolechef. All personal Löpande ÖVRIGT I systematiska kvalitetsarbete har vi var femte vecka extra fokus på planen mot D/K och likabehandlingsarbetet. Där medarbetarna synliggör vardagliga händelser knutna till områdena.
DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Barnen har varit delaktiga genom leken och vardagens aktiviteter. Föräldrarnas åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under föräldramöten, utvecklingssamtal och förskoleförvaltningens föräldraenkät HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman.
I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.
Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är Gubbabackens förskolas dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot barkgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Gubbabackens förskola gjort en undersökning och analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling. Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Kartläggning och analys Inte benämna barn med kön utan använda barnets namn. Vi sätter inte förutbestämda kön på barnen. Genom systematiskt arbete identifiera var barnen leker, samt inspirera dem till nya lekar. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Den pedagogiska inriktningen genomsyrar hela verksamheten oavsett ålder. Barns inflytande och medbestämmande oavsett ålder. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Hjälpmedel erbjuds om det behövs. All form av trakasserier ska anmälas enligt planen för D/K. Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Var är vi (risk och hinder)? Genom att benämna barn med kön istället för att använda barnets namn. Risk att barnen blir exkluderade på grund av könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Risk att barnen blir exkluderade på grund av religion eller annan trosuppfattning. Risk att barnen blir exkluderade på grund av etisk tillhörighet. Risk att barnen blir exkluderade på grund av sexuell läggning. Risk att barnen blir exkluderade på grund av ålder. Vart ska vi (målsättning)? Vi sätter inte förutbestämda kön på barnen. Att ge alla barnen möjlighet att delta på sina egna villkor. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Den pedagogiska inriktningen ska genomsyra hela verksamheten oavsett Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Inte benämna barnen utifrån kön. Genom systematiskt arbete identifiera var barnen leker, samt inspirera dem till nya lekar. Att systematiskt arbeta för att verksamheten är inkluderande. Att systematiskt arbeta för att verksamheten är inkluderande. Att systematiskt arbeta för att verksamheten är inkluderande. Att systematiskt arbeta för att verksamheten är inkluderande. All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna. Löpande All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna. Löpande All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna Löpande All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna Löpande All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna Löpande All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna Löpande
Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Risk att barnen blir exkluderade på grund av funktionsnedsättning. Risken är att sexuella trakasserier sker på dolda ställen. Risken är att barnen får ta konsekvensen för vårdnadshavarens agerande. ålder. Barns inflytande och medbestämmande oavsett ålder. Möjliggör för alla barn att delta i verksamheten. Alla ska känna sig trygga på förskolan. Alla ska känna sig trygga på förskolan. Hjälpmedel erbjuds om det behövs. Upprätta handlingsplan. All form av trakasserier ska anmälas enligt planen för D/K. Systematiskt identifierar var barnen All personal. Särskilt ansvar på förskollärarna Löpande leker och befinner sig. All personal Löpande Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. All personal Löpande
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning och utvärdering Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete. Följs upp var femte vecka i vårt systematiska kvalitetarbete.
ÖVRIGT Vi arbetar tematiskt för att kunna erbjuda en likvärdighet till barnen i våra aktiviteter och miljöer. DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Löpande arbete i vårt systematiska kvalitetsarbete där medarbetarna kontinuerligt reflekterar över olika situationer som uppstår runt barnen i verksamheten. Alla avdelningar arbetar med material från barnkonventionen där barnens tankar och funderingar framkommer.
FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår.
RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå
kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.
Stöd för kartläggning och analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 7. Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser/i vilka situationer kan trakasserier förekomma? b. Händer det att barn får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran och bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnor och män, flickor och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc.? Finns det risk för att det män/ pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera. d. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män, flickor och pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt?
Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mot likabehandling kopplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet och könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Tillåts barn formulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet oavsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal och av barn? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn och som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.
Diskriminering på grund av: Religion eller annan trosuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning eller hinder mot likabehandling kopplade till religion eller annan trosuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både personal och barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar förskolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan lika stor hänsyn till alla religioner och trosuppfattningar?
Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge några exempel. b. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det etniskt svenska framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.
Diskriminering på grund av: Sexuell läggning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån sexuell läggning eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Finns det öppet homo- eller bisexuella anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av personalen och av barnen? Om nej: Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas? c. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet framställs som självklart (norm)?
Diskriminering på grund av: Ålder Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån ålder eller hinder mot likabehandling kopplade till ålder. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt motiverade begränsningar utifrån ålder är tillåtet. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med ålder? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns ålder?
Diskriminering på grund av: Funktionsnedsättning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån funktionsnedsättning eller hinder mot likabehandling kopplade till funktionsnedsättning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med funktionsnedsättning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med en viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att trakasserier även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. c. Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn, personal med flera)? Ge konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier med mera. Beakta den pedagogiska och sociala tillgängligheten såväl som den fysiska.
Diskriminering på grund av: sexuella trakasserier Undersök eventuella risker för diskriminering i form av sexuella trakasserier. a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både personal och barn. Var kan det förekomma? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka sexuella trakasserier på ett bra sätt? Repressalier Den som har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mot diskrimineringslagen har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för repressalier i verksamheten? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka repressalier på ett bra sätt?
Stöd för kartläggning av kränkande behandling a. Hur tar vi reda på om kränkningar sker i vår verksamhet? b. Hur arbetar vi för att minska kränkningar? c. Hur gör vi när vi får signaler om att en kollega kränkt ett barn? d. Arbetar vi kontinuerligt med självvärdering och reflekterar regelbundet över vårt förhållningssätt gentemot olika barn? e. Vilka forum finns för oss att diskutera frågor om kränkande behandling på förskolan? f. Hur arbetar vi för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn? g. Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situationer där vi kan utveckla detta? h. Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen? i. Tar vi barns tankar, känslor och upplevelser på allvar? Hur? j. Hur hanterar vi känslor? Är vissa känslor mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra känslor som frustration och ilska? Hur stödjer vi barnen i att förstå känslor? k. Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla och självförtroende? l. Hur uppmärksammar vi barnens olika lekmönster och hierarkin i barngruppen?