SID 1 (14) Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2017 Bakgrund Verksamheten på Hallen vård- och omsorgsboende drivs av Aleris. Hallen har totalt 69 lägenheter uppdelade på fem enheter. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende, boende för personer med demenssjukdom och korttidsboende. Omvårdnadsboendet har två våningar med 17 boende vardera, totalt 34 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har två våningar med sju respektive 16 boende vardera, totalt 23 boende. Korttidsboendet har totalt 11 lägenheter plus 1 korttidsplats på demensenheten med 16 boende. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Under februari 2018 gjordes en avtalsuppföljning som omfattade granskning och genomgång av 11 kriterier; ledning och organisation, personal, samverkan, kvalitetsutveckling, ledningssystem, social dokumentation, självbestämmande, integritet, bemötande, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. Verksamheten har fått svara på en enkät som innehöll frågor kring de ovan beskrivna kriterierna. Uppföljningen ska återge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetens följsamhet mot avtal därför har enkätsvaren kompletterats med följande: Uppföljning av utvecklingsplan för 2017 Observation av måltidssituationen Granskning av verksamheternas arbete med fokusområden Samtal med personal Granskning av social dokumentation Granskning av verksamhetens arbete med att säkerställa insatserna nattetid Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Uppföljningsbesöket var föranmält och genomfördes den 12 februari 2018. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in och granskats. Personaltäthet har beräknats utifrån de uppgifter som verksamheten har lämnat in. Verksamhetschefen har tagit del av rapporten och fått möjlighet att rätta till eventuella faktafel. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se annika.wiechel@solna.se
SID 2 (14) Uppföljningsresultat Redovisningen nedan baserar sig på enkätsvar, redovisade åtgärder enligt utvecklingsplan, verksamhetens inrapportering av fokusområden, dialog med verksamhetschef, personal och boende, måltidsobservation samt granskning av den sociala journalen. Ledning och organisation Verksamheten har en tydlig ledningsstruktur med tydlig ansvarsfördelning. Ledningen består av verksamhetschef, biträdande verksamhetschef, sjuksköterskor, kvalitetscoacher, och en koordinator. Kvalitetscoacher är undersköterskor som har särskilt uppdrag att vägleda personalen i social dokumentation och tillsammans med sjuksköterskor ansvarar för att leda och planera det dagliga arbetet. Koordinator arbetar med bemanningsfrågor på heltid. Sjuksköterskor har arbetsledaransvar kvällar och helger. Vid oförutsedda händelser kan en jourhavande chef kontaktas. Kvalitetscoacher turas om att ansvara för bemanning enligt ett fast schema. Under hösten har verksamheten haft en vakant nattsjukskötersketjänst och under den tiden har Aleris mobila team ansvarat för arbetsledning nattetid. Verksamheten har flertal möten mellan ledning och personal och mellan de olika yrkeskategorierna. Enligt verksamhetschef förmedlas nödvändig information till de olika yrkeskategorierna på APT, kvalitetsforum, avstämningsmöten och teammöten. Protokoll/minnesanteckningar förs för möten. Teammöten dokumenteras i SafeDoc. Verksamheten har sett över mötesstrukturen gällande APT och kommer att fr.o.m. 2018 att erbjuda två APT tillfällen med samma innehåll så att så många som möjligt kan delta i mötena. Personal och utbildning Bemanning Andel tillsvidareanställd omvårdnadspersonal som har en undersköterskekompetens är 88 %. Det finns en tydlig checklista för introduktion av nyanställda. Vid nyrekrytering ställs krav på undersköterskekompetens. Introduktion av nyanställda anpassas utifrån dennes erfarenhet och leds i möjligaste mån av personal som har erfarenhet och intresse av att introducera nya medarbetare. Introduktionen pågår i två dagar och vid behov kan ytterligare en dag erbjudas. Sommarvikarier får en introduktionsdag då man går igenom brandsäkerhet, lyftteknik, Värdegrund inom äldreomsorg, avvikelserapportering, Demens ABC +, Musik i vården, Basala hygienrutiner, Arbeta säkert med läkemedel, BPSD-webbutbildning. Även de som har blivit anställda under året har möjlighet att delta vid detta tillfälle.
SID 3 (14) Checklistan som används vid introduktion lämnas till koordinator som har ett uppföljningssamtal med nyanställda. Enligt verksamhetschef behöver uppföljning av introduktionen struktureras. Under 2016 har Hallen Silviacertifierat demensavdelningarna. Enligt personal erbjuds personal som arbetar på demensavdelningarna reflektionstid enligt certifieringskrav då värdegrundsfrågor diskuteras. Verksamheten har planer på att under 2017-2018 utbilda all personal i Coachande samtal. Utbildning i kontaktmannaskap samt webbutbildningar exempelvis basala hygienrutiner, läkemedelsutbildning har erbjudits enligt utbildningsplan för 2017. Verksamhetens dietist har erbjudit alla medarbetare utbildning i kost och näringslära. Personal på avdelning med demensinriktning har fått möjlighet att delta i utbildning i Lågaffektivt bemötande. Effekten av 2017 årsutbildningssatsningar har inte utvärderats eller följts upp. De personal som deltog i samtal var nöjda med de erbjudna utbildningarna under 2017. Ungefär 50 % av medarbetarna har en kompetensutvecklingsplan. Enligt verksamhetschefen kan den låga andelen bero på chefsbyten som skedde under 2017. Under period september 2016 till september 2017 har 5 personer avslutat sin tjänst på Hallen. Hallen uppfyller bemanningskravet enligt gällande avtal. Verksamheten ska upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare samt följa upp och utvärdera de olika utbildningarna samt stötta personalen att vidmakthålla den nyvunna kunskapen. Samverkan Verksamheten har rutin för samverkan och har identifierat flera interna och externa samarbetspartners. Överrapportering mellan yrkeskategorierna fungerar väl. Överrapportering mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de övriga yrkeskategorierna sker muntligt på teammöte och avstämningssmöte och lämnas skriftligt under en specifik flik i den enskildes socialpärm. Personal upplever att de hinner ta del av dokumentationen i Safe doc men det händer att information av vikt saknas i Safe doc då alla inte dokumenterar viktiga händelser. Det finns även kollegor som i början av sitt arbetspass inte tar sig tid att läsa senaste anteckningarna i Safe doc. Verksamheten har sedan 2017 provat ut en ny modell för dagsplanering på en avdelning. Syfte med dagsplaneringen är att på ett effektivt sätt planera och fördela dagens arbetsuppgifter. Personal som har använt dagsplaneringen upplever att det går fortare att planera och det är tydligt vem som ska göra vad, när och hur. Detta projekt har fallit väl ut och samtliga avdelningar arbetar nu efter den nya dygnsplaneringen.
SID 4 (14) Verksamheten samverkar med skolor, lärosäten, arbetsförmedlingen och tar emot studenter, praktikanter. Rutin för extern samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten samt dödsbohandläggare inkluderas. Av rutinen ska det framgå när och hur samverkan sker samt vad syftet är. Ledningssystem Kvalitets- och utvecklingsarbete Kvalitetscoacher arbetar med kvalitets- och utvecklingsfrågor och planerar förändring och förbättringsarbetet i samarbete med de övriga i ledningsgruppen. Medarbetarna uppmuntras att lämna in förbättringsförslag och upplever att ledningen är lyhörd för deras förslag. Ett exempel på förbättringsförslag är projektet När varje möte är en unik träffpunkt som gav Hallen kvalitetspriset 2017. Förändringsarbetet sker i projektform och involverar övrig personal. Verksamheten utför stickkontroll av checklistor och signeringslistor. Rutiner Verksamhetschef och dennes biträdande ansvarar för att uppdatera rutinerna. Under 2017 har en rad olika rutiner reviderats, rutin vid stickskador, signeringslista, ekonomisk överenskommelse, brand, m.m. Medarbetarna får information om de nya rutinerna muntligt och skriftligt. Verksamhetschefen skriver nyhetsbrev riktat till personalen två gånger i månaden. Varje avdelning har ett mailkonto dit information om bl.a. nya rutiner skickas. Läskvittens begärs på vissa enheter men inte på alla. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in och granskats. Verksamheten behöver genom egenkontroll säkerställa att alla medarbetare tar del av rutiner och information. Riskanalys och egenkontroller Verksamheten har plan för egenkontroller i vissa områden däribland social dokumentation, brandsäkerhet, livsmedelshygien, loggkontroll och behörighet samt basala hygienrutiner. Resultat av egenkontrollerna återkopplas direkt till medarbetarna. Generella förbättringsområden tas upp på APT och vid behov erbjuds utbildning för att förbättra medarbetarnas kunskap i det specifika området.
SID 5 (14) Verksamheten har under 2017 identifierat några risker däribland bristande journalföring för omvårdnads- samt hälso- och sjukvårdspersonal. Aleris egen kvalitetsutvecklare har utfört en internrevision i syfte att kontrollera följsamhet till kvalitetsledningssystemet. Revisionen visade på flera förbättringsområden t.ex. personalens delaktighet i framtagande av mål och aktivitet för verksamheten, avsaknad av lokala rutiner beträffande kontakt med läkare och sjuksköterska vid förändring av hälsotillstånd samt utvärdering och systematisk bedömning av effekt av en genomgången fortbildning. Verksamheten har arbetat för att åtgärda samtliga punkter som har framkommit i samband med revisionen. Utredning av avvikelser Det finns en tydlig rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras på avsedd blankett och beroende på vad den handlar om lämnas till en utsedd ansvarig som dokumenterar rapporten i avvikelsehanteringssystemet, Centuri. Avvikelserna, utredningen och vidtagna åtgärder förvaras i den boendes pärm som har berörts av avvikelsen. För att underlätta avvikelserapporteringen används en och samma blankett för alla typer av avvikelser. Samtliga avvikelser, synpunkter och klagomål sammanställs och redovisas årligen till företagets ledning. I samtal med personal framkommer det att viss återkoppling av avvikelser sker på APT men inte regelbundet. Rutin för hur avvikelserna återkopplas till medarbetarna behöver förtydligas. Det råder viss osäkerhet hos personalen gällande avvikelser som berör omvårdnadsinsatser. De flesta avvikelserna handlar om fall och läkemedel. Under 2017 har verksamheten rapporterat en händelse enligt lex Sarah till beställaren. Verksamheten behöver säkerställa att personalen är väl förtrogna med hur, när och varför avvikelser ska rapporteras. Rutin för hur avvikelserna återkopplas till medarbetarna behöver förtydligas. Synpunkter och klagomål Alla synpunkter och klagomål tas upp först med dem det berör och tas sedan upp på ATP som allmän information i lärosyfte. Det finns en tydlig rutin för synpunkts- och klagomålshantering. Blankett avsedd för klagomål och synpunkter finns på enheterna. Enligt verksamheten finns det rutin för hur muntligt framförda klagomål ska hanteras. Personal som deltog i samtal berättade att de hanterar muntligt framförda klagomålen olika, i vissa fall informeras verksamhetschefen om klagomålen och i vissa fall hanterar de klagomålen själva. Enligt brukarundersökning vet 70 % i år vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål jämfört med 44 % år 2016.
SID 6 (14) Verksamheten behöver säkerställa att rutin för hantering av muntligt framförda klagomål är väl förankrad hos personalen. Social dokumentation Rutiner Verksamheten använder Safe doc för dokumentation. Enligt rutin ska all personal dokumentera och ta del av senaste anteckningarna i samband med skiftbyte. Kvalitetscoacher utför egenkontroll av innehållet i social dokumentation två gånger per år. Medarbetarnas senast inloggning i Safe doc kontrolleras. Med anledning av resultatet har social dokumentation lyfts in kontaktmannaskapsutbildningen. Genomförandeplaner, bemötandeplaner och löpande anteckningar Verksamheten har under 2017 utbildat flera medarbetare i hur registrering i BPSD-register går till och hur verktyget ska användas. Samtliga boende på demensenheterna är skattade och bemötandeplan för de som har svåra psykiska och beteendemässiga symtom upprättas. Ett av verksamhetens fokusområde har varit att upprätta och följa upp bemötandeplanerna. Verksamheten kommer under 2018 fortsätta att säkerställa att bemötandeplaner i större utsträckning följs av all personal. Av samtal med personal framgår det att bemötandeplanen följs av all personal. För att öka följsamheten används en BPSD-tavla som synliggör vilka åtgärder/aktiviteter som varje boende har i sin bemötandeplan. Alla ska signera när en åtgärd har vidtagits. Kvalitetscoacher kontrollerar signeringslistan månatligen. Fem genomförandeplaner samt tillhörande social journal granskades vid uppföljningstillfället. Samtliga genomförandeplanerna var uppdaterade. Information om att genomförandeplanen har uppdaterats stod endast i ett fall i den sociala dokumentationen. Information om den enskilde använder larm eller har andra typer av skyddsåtgärder dokumenteras i genomförandeplanen. Den enskildes önskemål om aktiviteter framgår tydligt, däremot saknas dokumentation om den enskildes önskemål om vad egentid ska användas till. Den enskildes delaktighet dokumenteras vid upprättande av genomförandeplanerna däremot saknas uppgifter om delaktighet vid uppdatering. Uppgifter om vad den enskilde önskar göra på sin egentid saknas i genomförandeplanen. Dokumentation av insatser som avviker från genomförandeplan görs men oklart om det görs tillräckligt regelbundet eller systematiskt. Genomförandeplanerna saknade delvis information om den enskildes kommunikativa förmåga.
SID 7 (14) Löpnade anteckningarna innehöll information som i vissa fall inte var väsentlig. Dokumentation om händelse av vikt saknade i vissa fall åtgärd och uppföljning. Det förekommer en del hälso- och sjukvårdsuppgifter i den sociala journalen. Information från hälso- och sjukvårdspersonal till omvårdnadspersonal var i vissa fall inte uppdaterad. Enligt de boende som deltog i samtal är det vanligt att man ändrar åsikt och uppfattning om aktiviteterna och det händer att aktiviteter som var önskvärda i början av vistelsen inte är lika åtråvärda efter några månader och vice versa. I ett fall fanns det tydligt dokumenterat att den enskilde inte ville delta i någon form av aktivitet. Av sociala journalen framgick dock att den enskilde blev erbjuden olika aktiviteter och att hen var nöjd med dem. Uppgiften i genomförandeplanen borde ha uppdaterats vilket inte var så i det fallet. Uppgifter om aktiviteter var inte uppdaterad i någon av de granskade journalerna. Verksamheten behöver beakta den enskildes ändrade behov och önskemål av aktiviteter vid uppdatering av genomförandeplaner. Kvalitetsutvecklarens bedömning är att innehållet i den sociala dokumentationen behöver utvecklas och förbättras så att dessa utgör ett kvalitativt underlag inför uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Verksamheten ska säkerställa att skyddsåtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas. Kvalitetssäkra insatserna nattetid Det finns delvis dokumentation över nattinsatser men det framgår inte tydligt om dessa är utifrån den enskildes behov eller önskemål. I alla de granskade journalerna stod att tillsyn ska erbjudas. Det framgår delvis av dokumentationen vilka insatser som behöver utföras nattetid för att tillförsäkra den enskilde trygghet nattetid. Verksamheten ska med hjälp av det digitala verktyget Phoniro Care (Mobipen) utföra egenkontroll för att säkerställa att insatserna nattetid utförs enligt den enskildes behov och önskemål. Kvalitetsutvecklaren granskade registrering av nattinsatserna via Phoniro Care. I ett av granskade fallen var 10 tillsynsbesök utförda under en natt trots att den enskilde enligt genomförandeplan önskade två tillsynsbesök per natt. Anledning till de extra tillsynsbesöken var inte dokumenterad i den sociala journalen. Medelbesökstiden var två minuter. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att frångå de kollektiva nattrutinerna mot en mer personcentrerad omvårdnad. Självbestämmande och integritet, anhörigstöd Varje boende har en utsedd kontaktman och en vice kontaktman. Den boende får information om att det finns möjlighet att byta kontaktman. Vid planerade och kortare frånvaro tar vice kontaktman över det övergripande ansvaret. Verksamheten uppger att det
SID 8 (14) kan vara svårt att ta in vikarier med kort varsel och då kan arbetet omfördelas mellan olika yrkeskategorier. På demensenheter ersätts alltid ordinarie personal med vikarier som är vana att arbeta på demensenheter. Kvalitetsutvecklararens kommentar Verksamheten behöver säkerställa att det finns tillgång till kompetent personal som kan vikariera vid frånvaro med kort varsel. Vidare behöver verksamheten göra en konsekvensoch riskanalys när omfördelning av resurser sker. Tillgänglighet, delaktighet och kommunikation Verksamheten har en skriftlig, lokal rutin för mottagande av ny boende. De boendes önskemål och behov fångas upp vid inflyttning och dokumenteras i genomförandeplanen. På demensenheterna utgår personalen från observation, levnadsberättelse samt anhörigas tankar och idéer för att öka den enskildes upplevelse av delaktighet. Personalen är lyhörda för minsta tecken på oro och undersöker vad det kan bero på. Detta arbetssätt tillämpas i val av aktiviteter och mat och även andra frågor såsom val av kontaktman. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning upplever 50 % att de får information om tillfälliga förändringar jämfört med 55 % år 2016. En av de boende kände inte till att forumet fanns och några önskade borådsträffar oftare än två gånger per år. De boende upplever att det händer ofta att det är vikarier som arbetar men de får inte alltid information om vilka som arbetar istället för ordinarie personal. Den senaste brukarundersökningen visar att 72 % av de boende upplever att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbete (68 % 2016) och upplevelsen att kunna påverka vid vilka tider man kan få hjälp, har ökat från 52 % år 2016 till 59 % år 2017. Verksamheten ska erbjuda de boende möjlighet att vara delaktiga i frågor som berör dem och säkerställa att de boendes synpunkter och idéer tillvaratas. Anhörigstöd Verksamheten erbjuder enskilt samtal till anhöriga samt brytsamtal enligt Nationell Vårdplan för Palliativ vård (NVP). Anhörigas behov av stöd fångas upp vid ankomstsamtal och dagliga möten. Stöd enligt önskemål erbjuds. Anhöriga får information om Solna stads anhörigstödsteam samt de olika intresseföreningarna. Verksamheten anordnar Bo- och anhörigmöte fyra ggr per år och informationsbrev skickas ut till dem som önskar en gång per månad. Boende på avdelningarna får informationsbrev i
SID 9 (14) pappersform. Genom projektet Hemma hos mig möjliggör Hallen för de boende att bjuda sina anhöriga och vänner på middag/fika i sin lägenhet. Verksamheten har erbjudit anhöriga föreläsning i Musikens inverkan på hälsa samt i Kost och nutrition. Bemötande, värdegrund Verksamhetens värdegrund är OPEN, Omtänksamhet, Professionell, Engagerad, Nytänkande. Varje månad uppmärksammas en eller flera medarbetare som har gjort en extra insats enligt de fyra värdebegreppen. Personalen på demensenheterna deltar i reflektionsmöte 1,5 timme per månad. Under dessa möten förs diskussioner om etiska dilemman samt värdegrunden på ett strukturerat sätt. Personalen på andra enheter erbjuds handledning eller tid för reflektion om behov finns. Enligt verksamheten erbjuds personal och anhöriga utbildning i Nollvision; demensvård utan begränsningsåtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att fortlöpande följa upp skyddsåtgärderna samt genom samtal medvetandegöra personalen i val av åtgärder. I samtal med de boende framkommer det att det förekommer att personal pratar sitt eget språk vid måltider eller i omvårdnadssituationer. En boende berättar att det har hänt att personalen bråkat med varandra inne i dennes lägenhet. Enligt brukarundersökningen upplever 90 % av de boende att personalens bemötande är mycket eller ganska bra. (96 % 2016) Mat och måltider Verksamheten har Mat och dryck som profil. Arbetet med att förbättra måltidssituationen har varit ett av verksamhetens fokusområden under 2017 och kommer även att fortsätta under 2018. Resultat av observationerna sammanställs och diskuteras på kostrådet, våningsmöten och APT. Verksamheten har arbetat aktivt med att kartlägga och analysera utvecklingsområdena på varje enhet och åtgärdat bristerna. Som ett led i förbättringsarbetet har samtliga medarbetare erbjudits utbildning i kost och näring för äldre. Verksamheten uppmärksammar högtider och bemärkelsedagar kring maten, t.ex. kanelbullens dag, semmeldag eller kebabens dag. De boendes eventuella reaktion eller/och synpunkt på maten framförs till kostombud eller dietisten samma dag. I samtal med personal framkommer att de inte alltid skriver avvikelserapport avseende maten. Verksamheten upplever att kommunikationen med matleverantören har förbättrats och att de har numera kontinuerliga möten i syfte att tillsammans förbättra maten och
SID 10 (14) måltidssituationen för de boende. Avvikelserapporter lämnas till köket samt gås igenom på de månatliga samverkansmötena mellan Fazer och Aleris. En dag i veckan lagar personalen mat på enheterna. Boende bjuds in till delaktighet utifrån intresse och förmåga. Ytterligare aktivitet som är knuten till maten är Festliga måltider då verksamheten bjuder på mat från andra kulturer eller köper mat från restaurangen utifrån vad de boende har önskat. Enligt brukarundersökningen 2017 har nöjdheten med måltidssituationen ökat från 60 % (2016) till 72 % och upplevelsen av matens smak har ökat från 56 % (2016) till 67 %. I avtalsuppföljningen ingår att observera måltidssituationen. Observation av måltidssituationen ägde rum på en avdelning med demensinriktning. Maten serveras vid två olika bord och vid varje bord satt en personal som hjälpte till vid behov. Omsorgsmåltid tillämpades. Efterrätt serverades. Temperaturmätning av maten skedde enligt rutin. Förkläde användes vid servering. Maten presenterades men visades inte. Personalen behöver lägga större omtanke och omsorg när de lägger upp maten på tallriken. Personalen frågade vad de boende ville ha eller om de önskade mer mat på ett sånt sätt som inte var anpassat efter målgruppen, t.ex. ställde personalen flera frågor i samma mening. Vid observationstillfället stämde inte det som bjöds på med menyn. Köket hade inte informerat om förändringarna i förväg vilket skapade viss irritation hos personalen. Verksamheten behöver fortsätta utveckla måltidssituationen. Aktiviteter och utevistelser Hallen har vidtagit en rad olika åtgärder för att förbättra aktiviteterna. Alla fredagar ska det vara en eftermiddagsaktivitet, t.ex. erbjuds musikunderhållning två gånger i månaden på fredagar som är öppen för allmänheten. Vilket tema och vilka låtar som ska spelas bestäms utifrån de boendes önskemål. Verksamheten har ett flertal gånger arrangerat besök på Friends arenan samt utflykter till shoppingcentrum, utflykt till Södermalm, restaurangbesök, fjärilshuset. Under 2018 kommer en aktivitetsgrupp att starta. Målet är att erbjuda alla som önskar möjlighet till utevistelse. Enligt avtal ska verksamheten erbjuda utevistelse dagligen till dem som önskar. I samtal med de boende framkommer det att de inte alltid får information om aktiviteter i tid. En av deltagarna hade inte fått information om att det var sittgympa den förmiddagen vilket var något som hen hade sett fram emot och velat delta i. På vissa enheter får de boende skriftlig information om aktiviteter men inte på andra. De boende önskar mer
SID 11 (14) musikunderhållning på våningarna samt färre aktiviteter under vardagar och fler utflykter utanför boendet. De boende önskar någon lättare aktivitet på söndagar. Vad och om det erbjuds aktivitet under helger, är beroende av vilka som arbetar, enligt personal. Egentid erbjuds en timma i veckan och den erbjudna tiden dokumenteras i den enskildes sociala journal. Aktivitetsansvariga har övergripande ansvar för att egentid erbjuds och dokumenteras. Av de granskade genomförandeplanerna framgick det inte vad den enskilde önskar att göra på sin egentid och av den sociala journalen framgick det delvis i vilken omfattning egentid hade erbjudits. Enligt brukarundersökning 2017 var 64% av de boende nöjda med aktiviteterna (67 % år 2016) och de boendes möjlighet att komma utomhus var 47 % (52% år 2016). 35 % av äldre anger att de sällan besväras av ensamhet jämfört med 65 % föregående år. Verksamheten planerar att under 2018 fokusera på att kartlägga orsakerna till de boendes upplevda ensamhet och vidta åtgärder för att minimera den. Verksamheten behöver vidta åtgärder för att identifiera och i möjligaste mån undanröja faktorer som kan leda till besvärande ensamhet. Verksamheten ska förbättra de boendes möjlighet till utevistelse. Verksamheten behöver skapa forum för att fortlöpande ta reda på den enskilde önskar för typ av aktiviteter. Verksamheten ska säkerställa att samtliga boende på alla våningar får information om dagens aktiviteter. Säkerhet Tystnadsplikt och sekretess Verksamheten har rutin för tystnadsplikt och sekretess. All personal skriver under denna när de har läst information om tystnadsplikt och sekretess. Personalen känner till vad inre och yttre sekretess innebär. Nyckelhantering Uttag av nycklar signeras inte och nycklarna till läkemedelsskåpet lämnas inte tillbaka efter avslutat arbetspass. Rutin för hantering av de boendes läkemedelsskåp behöver ses över och säkerställas. Privata medel Det finns ett egenkontrollsystem av privata medel och varje uttag och insättning hanteras enligt rutin.
SID 12 (14) Enligt verksamheten finns en skriftlig överenskommelse med boende och/eller anhöriga om vad privata medel ska användas till. Trygghetslarm Samtliga lägenheter är försedda med trygghetslarm. Ca 75 % av alla boende använder någon form av trygghetslarm. Dokumentation om att den enskilde har larm finns i den sociala dokumentationen. Provtryckning av larmklocka görs av kontaktman en gång i veckan. Det befintliga larmet fungerar inte optimalt, ibland går det inte att larma, ibland går inte att stänga av signalen, räckvidden är dålig och det händer att det larmas utan någon knapptryckning. Solna stad har planer på att byta ut larmsystemet under 2018. Med tanke på larmsystemets bristfälliga funktionalitet behöver verksamheten säkerställa att kontroll görs i tillräcklig omfattning för att säkerställa den boendes trygghet. Vidare ska det göras riskanalys i samband med larmbytet. Hot och våld Rutinen för hot och våld finns men den omfattar inte åtgärder vid hot och våld mellan boende, från personal mot boende samt våld i nära relation. Verksamheten behöver säkerställa att det görs riskbedömning i ärenden där det förekommer våld i nära relationer mot äldre. Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Biståndshandläggarna genomför en individuell uppföljning inom tre månader, två år efter inflyttning eller när behov uppstår. I samband med individuppföljningar djupintervjuar biståndshandläggarna de boende i syfte att säkerställa att de får den beviljade hjälpen på ett tillfredställande och kvalitativt sätt. Resultatet kan användas som ett komplement till brukarundersökningen då vissa nyckelfrågor såsom bemötande, trygghet och nöjdhet är frågor som ställs årligen via Socialstyrelsens enkätundersökning vad tycker äldre om äldreomsorgen. I tabellen nedan presenteras en jämförelse i några utvalda områden. Fram till den 30 december har 17 individuppföljningar genomförts på Hallen.
SID 13 (14) Område Genomsnitt positiva svar i procent för Solna enligt ÖJ 2017 Andel positiva svar på Hallen enligt ÖJ 2017 Bemötande 91 90 100 Trygghet 85 80 93 Förtroende för 82 80 100 personal Besväras sällan 41 35 85 av ensamhet Möjlighet till utevistelse 61 47 56 Individuell uppföljning 2017 på Hallen Tillräckligt med tid 75 72 85 Måltidssituation 68 72 - Möjlighet att 64 59 - påverka vilka tider man får hjälp Sammantaget nöjdhet 83 78 86 Sammanfattande bedömning Hallen är en väl fungerande verksamhet där 90 % av de boende är mycket eller ganska nöjda mer personalens bemötande. Verksamheten har Silviacertifierat demensavdelningarna under 2016. Verksamheten har arbetat systematiskt med att utveckla och förbättra måltidssituationen. Kvarstående förbättringsområden utifrån denna uppföljningen: Verksamheten ska Upprätta kompetensplan för alla medarbetare samt följa upp och utvärdera de olika utbildningarna samt stötta personalen att vidmakthålla den nyvunna kunskapen. Komplettera rutinen för samverkan så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten samt dödsbohandläggare inkluderas. Säkerställa att personalen är väl förtrogna med hur, när och varför avvikelser ska rapporteras. Vidare ska rutin för hur avvikelserna återkopplas till medarbetarna förtydligas.
SID 14 (14) Säkerställa att det finns tillgång till kompetent personal som kan med kort varsel vikariera vid korttidsfrånvaro. Vidare behöver verksamheten göra en konsekvensoch riskanalys när omfördelning av resurser sker i de fall det inte finns tillgång till vikarier. Säkerställa att rutin för hantering av muntligt framförda klagomål är väl förankrad hos personalen. Erbjuda de boende möjlighet att vara delaktiga i frågor som berör dem och säkerställa att de boendes synpunkter och idéer tillvaratas. Vidta åtgärder för att identifiera och i möjligaste mån undanröja faktorer som kan leda till besvärande ensamhet Förbättra de boendes möjlighet till utevistelse Utveckla sitt arbete med att informera boende om planerade aktiviteter och tillfälliga förändringar Se över rutin för hantering av de boendes läkemedelsskåp Säkerställa att kontroll av larmets funktionalitet görs i tillräcklig omfattning för att säkerställa den boendes trygghet. Säkerställa att det görs riskbedömning i ärenden där det förekommer våld i nära relationer mot äldre. Verksamheten ska revidera sin utvecklingsplan utifrån denna uppföljning och utifrån årets resultat i Öppna jämförelser. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 25 april 2018. Mona Zakeri Kvalitetsutvecklare