DELÅRSRAPPORT 1/2015 1.1 30.4.2015

DELÅRSRAPPORT 1/2015 1.1 30.4.2015 Stadsfullmäktige 15.6.2015

Pärmbild: Emmi Hyyppä

REVISIONSNÄMNDEN BUDGET 2015 Uppnåendet av verksamhetsmålen 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde REVISIONSNÄMNDEN Revisionsväsendet Verksamhetsintäkter 7 700 3 720 48,3 % 0 16 182 0,0 % Verksamhetskostnader -180 734-46 940 26,0 % -40 805-133 323 30,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -173 034-43 220 25,0 % -40 805-117 141 34,8 % I enlighet med sitt arbetsprogram har revisionsnämnden utvärderat uppfyllelsen av de ekonomiska målen och verksamhetsmålen. Nämnden sammanträdde sju gånger under perioden 1.1 30.4.2015. Vid sammanträdena har nämnden hört ansvarsområdenas ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt sakkunniga och berett utvärderingsberättelsen över 2014. OFR-revisorn har rapporterat revisionsnämnden om revisioner som utförts enligt avtalet. Antalet köpta OFR-revisionsdagar var 33 under referensperioden. Det ekonomiska utfallet Utfallsprocenten för verksamhetskostnaderna var 26,0 den 30 april. Verksamhetsårets inkomster faktureras i huvudsak i maj efter bokslutsrevisionen. Revisionsarvodet för april månad och sammanträdesarvodena fattas i de realiserade kostnaderna. Månatliga rapporter om det ekonomiska utfallet har inte kunnat ges till revisionsnämnden på grund av problem som uppstod när ett nytt ekonomistyrsystem började användas. Revisionsväsendet behöver inga särskilda åtgärder för att hålla budgeten. 1

STADSSTYRELSEN BUDGET 2015 Uppnåendet av verksamhetsmålen 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde STADSSTYRELSEN Verksamhetsintäkter 17 207 942 4 257 267 24,7 % 4 544 125 16 990 873 26,7 % Verksamhetskostnader -37 094 666-11 186 077 30,2 % -11 605 820-34 177 665 34,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -19 886 724-6 928 810 34,8 % -7 061 695-17 186 792 41,1 % Stadsstyrelsen beslutade i anslutning till budgeten för 2015 att stadens sektorer ska utreda strukturförändringar före slutet av januari. Utredningarna skulle bl.a. gälla verksamhetsförändringar, personalinverkan, pensioneringar, kartläggning av chefsarbetet samt nya sätt för ärendehantering. Sektorerna skulle sätta upp mål för både kort- och långsiktiga strukturförändringar. Före slutet av april lade sektorerna upp specifi cerade genomförandeplaner som också innehöll en bedömning av kostnadseffekterna och kundperspektivet. Strukturförändring är en fortlöpande process som tar sig uttryck i ständig utveckling av verksamheten. Bolagiseringsbesluten har verkställts. Karleby Energi och Karleby Hamn har inlett sin verksamhet som aktiebolag. Bolagiseringen har en stor inverkan på stadens resultat 2015. De intäkter som staden tidigare fi ck genom avkastningen på grundkapitalet uteblir och inkomstföringen från bolagen blir betydligt mindre än den från affärsverken. Väsentligt i fortsättningen blir aktiebolagens resultat och förmåga att lämna utdelning. Under början av året kunde beslut fattas i de kommunstrukturfrågor som utretts mellan Karleby och kommuner i landskapet samt Kronoby. I utredningen kartlades kommunernas intresse för ett fördjupat samarbete och alternativet med en ny kommun. Enligt utredningens resultat var parterna mest intresserade av fördjupat samarbete gällande bl.a. livskraftsprogram, bildningsväsen samt ekonomiförvaltning och datateknik. agerar inte aktivt för och tar inte initiativ till sammanslagning av kommuner men är redo för en fortsatt beredning när det gäller objekten för samarbete. Personaltjänster har satt i gång arbetet för en personalplan i vilket alla resultatenheter deltar. Syftet är att utarbeta en klar strategisk plan över personalbehovet och hur det ska tillgodoses. Planen ska stå i linje med budgetramen. Praxisen med utvecklingssamtal har förnyats och preciserats. Samtalsformuläret har omarbetats och utvecklingssamtalen har satts i system. Strävan är att säkerställa att kvalifi cerade utvecklingssamtal förs regelbundet med alla inom varje enhet. Personaltjänsters chefsarbete har intensifi erats, tjänsterna som personalchef och arbetshälsochef slogs ihop till en ny tjänst som personalutvecklingschef. Inom växelverkan och kommunikation har man utvecklat förhandsplaneringen i arbetet med att informera om aktualiteter som är under beredning och för att främja rekryteringen. Många platsannonser har utarbetats och förmedlats via tidningar och elektroniska annonskanaler beroende på vilket förfaringssätt som gäller för befattningen eller målgruppen i fråga enligt en på förhand uppgjord plan. För staden har utarbetats och godkänts en e-postanvisning som tar upp det centrala rörande användningen av och stilen i e-postkommunikationen. En anvisning har utarbetats för att öka språkriktigheten i den kontaktinformation som ingår i stadens material och nyckelpersonerna har fått undervisning i detta. Stadens webbsidor och intranät har uppdaterats och handledning har getts till dem som svarar för uppdateringen hos enheterna. Stadens uppdateringar på Facebook har gjorts oftare och enheterna har uppmanats att göra detsamma. Man följer ständigt statistiken över besöken på stadens webbplats och Facebooksidor och har noterat en ökning av besöksantalen jämfört med tidigare år. Stadens kommunikationsgrupp har haft möten regelbundet. Användningen av den elektroniska sammanträdeshanteringen har breddats. Riksdagsval förrättades 19.4.2015. Samarbetet mellan de olika kundtjänstställena har börjat fördjupas. Transporten av den interna posten konkurrensutsattes och den nya producenten inledde tjänsteleveransen 1.4.2015. Uppdateringen av telefonsystemet har påbörjats. 2 Den elektroniska välfärdsberättelsen har övergått till Kommunförbundet som ansvarar för utvecklingen av den. Välfärdsgruppen bereder stadens berättelse på det nya underlag som Kommunförbundet har skapat.

Näringsväsendet har uppdaterat Karleby näringslivsprogram för 2015 2018. De centrala målen handlar om en attraktiv stad, fl exibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande samt ett logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft. Man siktar på att stadsfullmäktige ska kunna behandla programmet i maj 2015. Näringslivs- och planeringstjänster blir föremål för en omorganisation som går ut på att dra in tjänsten som planeringsdirektör och inrätta en tjänst som strategichef som kommer att lyda under näringslivsdirektören. Ändringarna i kommunallagen och verksamhetsmiljön (bolagiseringen) förutsätter att koncerndirektivet och de ägarpolitiska riktlinjerna omvärderas och revideras. Detta har förberetts inom ramen för projektet USO 3. Koncerndirektivet och ägarpolicyn är centrala instrument när mål för koncernbolagen sätts upp och när målen följs upp. Ägarstyrningen måste effektiviseras och uppföljningen organiseras på nytt (controllerfunktion). Avsikten med revideringen av direktivet och riktlinjerna är att kunna dela in koncernbolagen i tre kategorier enligt vilken strategisk betydelse och hurdan verksamhet de har. Beslut om koncerndirektivet och de ägarpolitiska riktlinjerna ska fattas i höst. Inom ekonomiförvaltningen har läget varit exceptionellt under början av året. Ny programvara, Agresso, började användas 1.1.2015, men systembytet är arbetsamt och tidskrävande. Under vårens lopp har man lyckats få basprocesserna att fungera tillfredsställande Systemets hela potential kan tillgodogöras så småningom efter att funktionerna uppdaterats och när systemets egenskaper kan börja utnyttjas och anpassas efter våra behov. Trots svårigheterna i början har Agresso visat sig kunna uppfylla de krav som ställs på verksamhets- och ekonomistyrning. Strukturförändringar inom centralförvaltningen Centralförvaltningens omstruktureringar handlar om koncentration av funktioner och arbetsinsatser särskilt inom stödtjänster. Dessutom undersöks möjligheterna till intensifi erat samarbete när det gäller såväl landsbygdsärenden som kommundelskontorens funktioner. Enheten matservice lösgörs från centralförvaltningen och läggs till som en enhet under stadsstrukturnämnden så att den blir en av tekniska sektorns funktioner. Ett mål är att förenkla ledarskapsmodellen. Tjänstebefattningar har slagits ihop inom personaltjänster samt näringslivs- och planeringstjänster. Upphandlingsväsendet har fortsättningsvis satsat på effektivisering. Upphandlingspoolens verksamhet har utvecklats och ett elektroniskt upphandlingssystem för små upphandlingar har tagits i bruk. Man har undersökt strukturen av stadens inköpsverksamhet och utvecklat upphandlingskompetensen hos staden. Ett mål beträffande personalärenden är en bättre administration av sjukledigheter och företagshälsovårdens kostnader och en effektiv implementering av arbetarskyddets handlingsprogram. Den elektroniska sammanträdeshanteringen effektiviseras och breddas. Systemförnyelserna fortsätter (bl.a. HR-funktioner) och e-tjänsterna och införandet av dem utvecklas. Det ekonomiska utfallet Den ekonomiska utvecklingen under årets fyra första månader baserar sig delvis på en uppskattning. Man har varit tvungen att uppskatta interna poster och t.ex. avskrivningar, eftersom alla transaktioner ännu inte fi nns med i det nya datasystemet. Uppskattningarna gör dock inte resultatet avsevärt mindre tillförlitligt. Utfallet av verksamhetskostnaderna för de funktioner som lyder under stadsstyrelsen är på en lägre nivå än i fjol. Utvecklingen överensstämmer med målen i budgeten. Stadsstyrelsens budget upptar ett ospecifi cerat sparmål om 1 800 000 euro. Detta mål försöker man nå främst genom besparingar som gäller personalen, beslut om servicenivån samt lokalitetslösningar. Det sparmål om 4 900 dygn som sattes upp för personalens frivilliga ledigheter i år kommer att nås. Kostnadseffekten är ca 500 000 euro. Verksamhetsintäkterna inkluderar interna intäktsposter, såsom matservice, ekonomiförvaltningstjänster och IT-tjänster. För deras del har faktureringen delvis uppskattats. Mer exakta uppgifter om de externt tillförda intäkterna fås senast i augusti, men några större avvikelser är inte att vänta. De hittills influtna skatteinkomsterna och statsandelarna motsvarar de mål som satts upp för dem. Enligt de senaste skatteprognoserna torde de totala skatteinkomsterna komma att överskrida målen. Mer noggranna ekonomiska prognoser fås när datainnehållen preciseras senast i juni. De uppgifter som man för tillfället har om hela stadens budgetutfall över årets första månader ger inte anledning till exempelvis några preciseringar av budgetramen för nästa år. 3

MILJÖHÄLSOVÅRDSNÄMNDEN BUDGET 2015 Uppnåendet av verksamhetsmålen 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde MILJÖ- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskydd Verksamhetsintäkter 1 550 500 502 984 32,4 % 482 682 1 441 053 33,5 % Verksamhetskostnader -2 337 067-653 906 28,0 % -661 336-2 227 944 29,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -786 567-150 922 19,2 % -178 654-786 891 22,7 % Tillsynen enligt miljö- och hälsoskyddets tillsynsplan har förverkligats till cirka 24 procent. Förberedelser har gjorts inför utvidgningen av systemet för offentliggörande av resultat av inspektioner i livsmedelslokaler (Oiva). Utvidgningen påbörjas under maj månad. Veterinärvårdens tjänster har skötts i enlighet med lagstiftningen i hela samarbetsområdet. Man har haft ett underskott i veterinärvården när det gäller tillsynen, eftersom man inte har kunnat få tillräckligt med vikarier. Kundrespons om tillsynen hämtas in aktivt. Det praktiska arbetet inom veterinärvården bestod mest (73 procent) av att vårda nyttodjur. Prestationer registrerades sammanlagt 5 169. Av dessa var 205 hälsovårdsbesök och 73 var djurskyddsinspektioner. Det ekonomiska utfallet Utfallet av miljöhälsovårdsnämndens verksamhetsintäkter är 32,4 procent vid utgången av april. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 28,0 procent och verksamhetsbidraget är 19,2 procent. Redogörelse för strukturförändringar Den kontinuerliga övervakningen av hushållsvattnet och provtagningen av badvatten har externaliserats vid årsskiftet. De lösgjorda resurserna har riktats till planenliga kontroller. 4

Uppnåendet av verksamhetsmålen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET BUDGET 2015 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsintäkter 40 744 294 13 081 043 32,1 % 12 697 356 40 434 699 31,4 % Verksamhetskostnader -189 695 779-63 454 383 33,5 % -59 171 591-189 255 608 31,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -148 951 485-50 373 340 33,8 % -46 474 235-148 820 909 31,2 % Social- och hälsovårdsväsendets centrala mål i början av året har varit att utveckla en optimal servicestruktur och optimala sätt att producera service i samarbete med Kronoby, Jyta och MÖCS. Tillsammans med Jyta och MÖCS har man utrett möjligheterna att bredda samarbetet och atmosfären har varit ytterst utvecklingsbenägen. Integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna ger en bra grund för utvecklingen av den framtida servicestrukturen och av kostnadseffektiviteten. Som ett resultat av det goda samarbetet har kostnadsökningen blivit måttfull under de senaste åren. Stadsstyrelsen förutsatte av alla sektorer funktionella och strukturella åtgärdsförslag på kort och lång sikt för att anpassa utgiftsutvecklingen för sektorerna till stadens bärkraft. Förutom social- och hälsovårdsväsendets egna planer och åtgärdsförslag gjordes det i samarbete med NHG en konsultutredning om servicestrukturen för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby i slutet av 2014. På basis av konsultutredningen och den egna planeringen tog man fram utvecklingsplaner och effektiviseringsåtgärder som stadsstyrelsen behandlade. I mars fastställde stadsstyrelsen med tanke på social- och hälsovårdsväsendet tre åtgärder på kort sikt och tre åtgärder på lång sikt vilka ska vidtas för att stävja ökningen av verksamhetsutgifterna. De här åtgärderna vidtas för närvarande. Till det centrala i fråga om alla åtgärderna hör att genomföra strukturförändringar, öka produktiviteten och bredda samarbetet. Till målen hör också att stärka klientorienteringen och delaktigheten. Interna processer har på ett intensivt sätt relaterats till målen. De har dessutom modellerats och förtydligats. I början av året har också ledningssyner förrättats. I dem har företrädare för den högsta ledningen och de förtroendevalda deltagit. I enlighet med målen som relateras till de kritiska framgångsfaktorerna för social- och hälsovårdsväsendet inriktas framöver i större utsträckning resurser på utveckling av öppenvård och förebyggande arbete och på tidigt ingripande. Målet är en bredbasig välfärdspolitik och en kontinuerlig uppföljning av dess verkningsfullhet med hjälp av välfärdsberättelsen. Man har nått goda resultat av satsningarna på förebyggande arbete inom t.ex. barnskyddet. På samma gång har man utvecklat modeller för att utveckla det multiprofessionella samarbetet (t.ex. totalrevideringen av mottagningsverksamheten, projektet Hyvä Potku ) för att man också ska kunna tillmötesgå de behov som de som i omfattande utsträckning brukar tjänsterna har. Beredningen av en ny omfattande regional produktionsorganisation som säkerställer det jourhavande sjukhusets ställning och integrerar social- och hälsovårdsväsendet har inletts på grundval av ett beslut som en politisk styrgrupp fattade den 31 mars 2015. Styrgruppen har beslutat inleda det arbete som ska utföras av arbetsgrupperna för serviceproduktionen vars mål är att efter en kartläggning av nuläget göra upp en plan för ordnandet av social- och hälsovården i området. Planen bör vara ett dokument som beskriver verksamhetsstrategin för den kommande produktionsorganisationen. De arbetsgrupper som koncentrerar sig på förvaltningen, ekonomin, personalen och kontakytan mellan kommunerna och produktionsorganisationen inleder enligt styrgruppens separata beslut sitt arbete först senare efter det att regeringsprogrammet för Finlands nya regering har färdigställts och programmets inverkan på den fortsatta beredningen av lagen om ordnandet av social- och hälsovården har klarlagts. På detta stadium koncentrerar sig social- och hälsovårdsväsendet på planeringen av verksamheten i stället för på planeringen av strukturerna och förvaltningen. Inom social- och hälsovårdstjänsterna ordnades klientresponsveckor under veckorna 12 13. Under en veckas tid samlade man in respons av 678 klienter och det allmänna betyget för de gemensamma frågorna för social- och hälsovårdstjänsterna uppgick till 4,5 4,9 (på en skala 1 5). Responsen som klienterna gav var utmärkt. Ändringen av socialvårdslagen, vilken trädde i kraft vid ingången av 2105, har medfört utmaningar för social- och hälsovårdstjänsterna. Lagen ålägger kommunerna att i större utsträckning än 5

tidigare bevilja sina klienter öppenvårdsbetonade och förebyggande tjänster. Mest belastning orsakade lagändringen barnskyddet där man med hjälp av förebyggande åtgärder ska kunna undvika barnskyddsåtgärder. Belastningen gäller i första hand hemservice för barnfamiljer och familjearbete. Inom barnskyddet ska planen för barnskyddet som har gjorts upp enligt barnskyddslagen ses över under den kommande fullmäktigeperioden. Planen godkänns av fullmäktige. De resurser som enligt den nuvarande planen behövs för barnskyddet har inte till alla delar kunnat allokeras på grund av stadens ekonomiska situation. Vid ingången av 2015 ändrades också lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Enligt lagen ska kommunerna ersätta hälften av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet för personer som har varit arbetslösa över 300 dagar (tidigare 500 dagar) och 75 procent av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet för personer som har varit arbetslösa över tusen dagar. Till följd av detta har kommunandelsutgifterna för arbetsmarknadsstödet nästan tvådubblats i jämförelse med samma tidpunkt för ett år sedan. I början av året trädde också ändringar av lagen som reglerar servicecentret för arbetskraft i kraft och verksamheten utvidgades till att gälla hela landet. Med anledning av detta har staden förhandlat med området Jyta och Kronoby kommun om att inrätta ett sektorsövergripande servicecenter i området. För att leda verksamheten tillsätter NTM-centralen en ledningsgrupp som består av tjänsteinnehavare och förtroendevalda i området. Regionförvaltningsverket har upprepade gånger anmärkt på utkomstskyddet därför att enheten inte till alla delar har klarat av att uppfylla de krav på tidsgränser vilka ställs på tillhandahållandet av tjänster i lagen om utkomststöd. Man har rättat till situationen genom bland annat interna fl yttningar av personalen. Inom handikappservicen inledde ett grupphem i Mesill sin verksamhet vid ingången av 2015. Grupphemmet har femton platser. Enheten är avsedd för klienter som är i ett ytterst stort behov av vård och omsorg dygnet runt. Sammanlagt 23 klienter ansökte om plats på grupphemmet men alla sökande kunde således inte anvisas plats. Inom handikappservicen håller man på med en utredning av antalet utvecklingsstörda som är i behov av stödboende. Intresseorganisationer för de utvecklingsstörda har krävt att vidtar åtgärder för att ordna fl er stödboendetjänster dygnet runt. I Kronoby har ett beslut fattats om att centralisera arbetsverksamheten för utvecklingsstörda i Kronoby till ett och samma ställe. Man har hittat lokaler som är lämpliga för ändamålet och merparten av besluten för att slutföra behandlingen av ärendet har fattats. Avsikten är att arbetsverksamheten fl yttar till de nya lokalerna i början av november 2015. I Kronoby fi nns det också ett behov av att få fl er platser inom stödboendet avsett för utvecklingsstörda. ARA har två år i rad avslagit ansökan om att få bygga fyra tilläggplatser i anslutning till Solgården. Äldreomsorgen har ordnats utan dröjsmål och de tidsgränser som det föreskrivs om i den s.k. äldreomsorgslagen har underskridits. Kötider Karleby stödtjänster närståendevård hemvård intensifierat serviceboende institutionsvård kötid 0 3 dagar 1 3 månader 0 3 dagar 1 vecka 3 månader 2 månader Kronoby kötid 0 3 dagar 1 3 månader 0 3 dagar 1 vecka 2 månader För 2015 har som mål satts att 91,5 procent av dem som är över 75 år bor i sitt eget hem i Karleby. Eftersläpningen vad gäller målet i fråga uppgick till 0,2 procent i slutet av april. Det motsvarande målet för Kronoby är 89 procent och målet är svårt att nå därför att kommunens geografi ska struktur och den tillbudsstående servicestrukturen stödjer ett bruk av tjänster som tillhandahålls dygnet runt. Å andra sidan har andelen personer över 75 år som bor hemma ökat med 3,1 procentenheter i Kronoby under de tre senaste åren. På Furuåsens verksamhetscenter genomfördes en funktionell förändring i fråga om institutionsoch serviceboendet: i den totalrenoverade delen fi nns enheterna Ventus 1 3 och intervallen- 6

heten Vaiho och i den s.k. nyare delen fi nns enheterna för intensifi erat serviceboende, d.v.s.: Adalmiina, Artunpirtti och Toivontupa. Procentandelen för tjänster avsedda för äldre personer över 75 år i jämförelse med målen Karleby Kronoby Service/ boendeform Mål Sit. 12/2012 Sit. 12/2013 Sit. 12/2014 Sit. 4/2015 Sit. 12/2012 Sit. 12/2013 Sit. 12/2014 Sit. 4/2015 Bor hemma Karleby 91,5 % Kronoby 89 % 89,8 % 90,8 % 91,0 % 91,3 % 84,4 % 88,3 % 87,7 % 87,5 % Stöd för närståendevård 5 6 % 4,1 % 5,0 % 4,7 % 4,1 % 7,2 % 6,5 % 4,7 % 4,9 % Regelbunden hemvård 5 6 % 12,5 % 12,4 % 11,5 % 13,0 % 16,7 % 11,0 % 11,2 % 11,3 % Stödtjänster 15,1 % 15,0 % Seniorboende 1,9 % 4,2 % Intensifierat serviceboende 6,5 % 8,5 % 7,9 % 7,8 % 7,5 % 6,0 % 5,3 % 8,1 % 8,1 % Institutionsvård 1,9 % 1,4 % 1,3 % 1,2 % 1,2 % 9,6 % 6,4 % 4,2 % 4,4 % I början av året har ett preliminärt planeringsarbete utförts för att inrätta en rehabiliteringsenhet inom hemvården. Målet är att rehabiliteringsenheten inleder sin verksamhet i september 2015 och rehabilitering ska då ordnas för fem klienter i deras egna hem. Personal rekryteras bland äldreomsorgspersonalen och inrättandet av enheten orsakar därför inga ökade kostnader. Tack vare en optimering av hemvården har man kunnat inrikta personalresurser på hemservice för barnfamiljer, dagverksamhet för äldre personer och ett internt utvecklingsprojekt för att närståendevård. Under det att projektet SeniorKaste har pågått har man utvecklat en verksamhetsmodell för ett säkert boende i hemmet och en verksamhetsmodell för familjevård. En sektorsövergripande arbetsgrupp har dessutom utvecklat en rehabiliteringsplanen och en utvecklingsarbetsgrupp för dagverksamhet för äldre personer har vidtagit fortsatta åtgärder för att utveckla innehållet i dagverksamheten som bör vara målriktad och stödja rehabilitering. Varje vecka tränar ca 600 personer i motionssalarna vid Furuåsen och Kuusikumpu. Verksamheten utgörs av ett betydelsefullt samarbete som bedrivs av äldreomsorgen, hälsovårdstjänsterna och idrottstjänsterna i syfte att upprätthålla och främja äldre personers funktionsförmåga. Antalet besök för att bedöma behovet av service har ökat i början av året. Antalet förebyggande hembesök har sjunkit därför att äldre personer inte upplever sig ha ett behov av dem. Enligt en respons via medborgarnas idrottsråd så bör man inom de motions- och idrottstjänster som är avsedda för äldre personer uppmärksamma framkomligheten i hela stadens område. Man upplever att möjligheten att vila är viktig och därför bör det fi nnas bänkar både längs promenadlederna och i affärscentrumen. Det behövs dessutom information om exempelvis specialidrottskort. Responsen som man fi ck under klientresponsveckan var utmärkt. Som ett utvecklingsobjekt lyfte man fram klientens deltagande i arbetet med att göra upp en vård- och serviceplan. Hälsovårdstjänsterna har i samarbete med MÖCS, Jyta och Kronoby kommun tagit fram ett förslag till en nytt hvc-sjukhus. Stadsstyrelsen har utifrån sitt beslut av den 4 maj 2015 principiellt godkänt att en ny verksamhetsenhet byggs. Den nya verksamhetsenheten byggs i omedelbar närhet till det jourhavande sjukhuset och via detta söker man synergifördelar genom bland annat diagnostiska stödtjänster och ett samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården vilket är mera intensivt än för närvarande. Avsikten är att den nuvarande huvudhälsostationsbyggnaden saneras till ett välfärdscenter där social- och hälsovårdspersonalen jobbar 7

i samma lokaler på ett så multiprofessionellt och smidigt sätt som möjligt. På grundval av socialoch hälsovårdsnämndens förslag har stadsstyrelsen den 11 maj 2015 fattat ett principbeslut om att också inleda planeringen och genomförandet av totalrenoveringen av huvudhälsostationen. Planeringsprojektet för det nya hvc-sjukhuset har medfört ett stort antal arbetsuppgifter under början av året. Tillämpningen av en modell med en utskrivningsskötare i landskapet, vilken har skrivits in i planen för ordnandet av hälso- och sjukvården, har inletts i form av ett samprojekt för Karleby hälsocentral och MÖCS. Karleby Kronoby Stödtjänster 12/2012 12/2013 12/2014 4/2015 12/2012 12/2013 12/2014 4/2015 Stöd för närståendevård för personer över75 år 156 197 191 172 39 48 34 35 Dagverksamhet 89 klienter 108 149 44 53 28 39 Färdtjänst 175 klienter 233 221 183 131 134 127 132 Butiksservice 168 klienter 177 278 190-34 34 32 Måltidsservice 215 klienter 282 458 315 160 127 98 78 Trygghets-telefon 480 557 630 579 97 102 99 88 Förebyggande hembesök och servicehandledning/hem-besök 273 300 545 407 78 55 33 34 Veteranskötarbesök/antalet 96 103 47 23 27 klienter Hjälpkarlsbesök, antalet klienter - 361/159 251/951 90/324 - - - - Snösedlar 208 243 245 - - - Ändringsarbeten i bostad - 37 45 - - - Minnesteamets klientantal - 135 147 - - - SAS-placeringar 58 6 Verksamheten med kvällsjour (16.00 21.00) och sockenhelgs- och veckoslutsjour (8.00 21.00) inom mun- och tandvården i enlighet med jourförordningen inleddes problemfritt enligt planerna den 1 april 2015. Till det jourområde som Karleby hälsocentral har hör ca 230 000 invånare. Tjänsten förbättrar verksamheten inom mun- och tandvården och tillgången till tjänsterna. Inom mun- och tandvården blev köerna i sakta mak längre i början av året. Vårdkapaciteten är otillräcklig för befolkningen och antalet personer som hade köat i över sex månader uppgick till drygt 700. I kön till mun- och tandvården finns drygt 2 300 personer. Arrangemangen av verksamheten inom mun- och tandvården försvårades av inneluftsproblem på tandkliniken i Lochteå och de ledde till inskränkningar av verksamheten där. Också på Kelviå hälsostation har det påträffats inneluftsproblem och symtom hos personal. I mars 2015 har det avseende byggnaden utförts en konditionskartläggning av ventilationen och i samband med den påträffades ett flertal brister. En regional åtgärdsenhet inledde sin verksamhet i lokalerna på huvudhälsostationen i början av året. På enheten utförs endoskopiska undersökningar inom primärvården i Karleby och Kronoby och från och med den 1 juli också endoskopiska undersökningar inom Jyta. På hälsocentralen har det varit brist på läkare (4 5 läkare) under hela början av året. Det här har lett till ett knappt utbud av icke-brådskande mottagningstider (i genomsnitt har väntetiden till mottagningen uppgått till trettio dagar). Mottagningsverksamheten har utvecklats via projektet HyväPotku. Efterfrågan och utbud har följts med hjälp av mätningar och utbudet har reglerats i enlighet med efterfrågan genom att bland annat omarbeta läkarnas tidsbeställningsböcker. Under projektets gång har man inlett bland annat konsultläkarverksamhet för att stödja vårdarnas verksamhet. Företaget Coronaria Hoitoketju har svarat för läkarmottagningsverksamheten i Kelviå. Optionsmöjligheten för 2016 tas inte i bruk. Under hösten ändras läkartjänsterna i Kelviå till att partiellt tillhandahållas som egen verksamhet. De läkartjänster som Attendo har levererat 8

till Kronoby har fungerat klanderfritt och ett beslut fattades om att läkartjänsterna i sin helhet fortfarande läggs ut på entreprenad till slutet av 2016. Beläggningsgraden på avdelningarna på hvc-sjukhuset har uppgått till i genomsnitt 101,33 procent. På beläggningsgraden har inverkat läkarbristen på avdelningarna och den låga beläggningsgraden (lägre än genomsnittet) i Terjärv. Bruket av patientplatser har tidvis begränsats av ett infektionsläge på avdelningarna. Den genomsnittliga vårdtiden på avdelningarna är sexton dagar. Staden har upphandlat sammanlagt 246 vårddagar på Kotipolku och 107 vårddagar av Jyta. Införande av e-tjänster har avancerat enligt planen. I början av året har en förhandsuppgiftsblankett och en s.k. självanmälan införts inom mun- och tandvården. Det ekonomiska utfallet Utfallet för de fyra första månaderna under 2015 kan i regel anses stämma överens med budgeten. Verksamhetsintäkterna uppgår till 32,1 procent i jämförelse med budgeten och en del av de inkomster som gäller perioden har ännu inte bokförts. Verksamhetsutgifterna har enligt bokföringen och till följd av ett nytt system partiellt också beräknats öka med närmare 4 miljoner euro i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. En prognos i egentlig mening om utvecklingen under slutet av året kan inte ställas förrän på ett senare stadium men det procentuella kostnadsutfallet i förhållande till budgeten är på detta stadium relativt stort. Verksamhetsutgifterna har stigit vad gäller personalutgifter och köpta tjänster. Personalutgifterna steg med ca 1,2 miljoner euro och av ökningen beror 50 procent på nödvändiga vikariat. Personalutgifterna har också ökat på grund grupphemmet som inledde sin verksamhet i Mesill i början av året. Till grupphemmet rekryterades tio personer. Den specialiserade sjukvården som ingår i de köpta tjänsterna har ökat med ca 1 miljon euro. I förhållande till budgeten uppgår överskridningen av utgifterna enligt förhandsfaktureringen till ca 1,4 miljoner euro. I jämförelse med året innan har de köpta tjänsterna ökat också på grund av att en enhet för intensifi erat serviceboende inledde sin verksamhet i höstas (Majakka, Granbacken). Kostnaderna för enheten har under innevarande år uppgått till ca 300 000 euro. I fråga om de övriga kostnadsposterna så har den främsta ökningen gällt kommunandelen för arbetsmarknadsstödet där ökningen uppgår till ca 130 000 euro. Redogörelse för strukturförändringar Stadsstyrelsen har vid sitt möte den 16 mars 2015 ( 162) ställt upp åtgärder som social- och hälsovården på såväl kort som lång sikt ska vidta som ett led i strukturförändringarna och anpassningen av ekonomin. Till dem hör: Åtgärder på kort sikt: 1. Beakta dem som i stor utsträckning brukar tjänsterna och främja en funktionell integration av social- och hälsovårdsväsendet genom att placera socialvårdstjänsterna på Karleby huvudhälsostation när lokaler blir lediga. 2. Höja andelen personer över 75 år vilka bor hemma till 91,5 procent och höja det omedelbara klientarbetet inom hemvården till 70 procent. 3. Stärka förebyggande arbete och möjliggöra ett öppenvårdsbetonat servicesystem (som exempel kan nämnas hemservice för barnfamiljer, inrättande av en rehabiliteringsenhet inom hemvården och ändring av prioriteringen inom barnskyddet från institutionsvård till öppenvård). Åtgärder på lång sikt: 1 Bilda en så omfattande regional serviceorganisation som möjligt för att säkerställa tjänster som tillhandahålls på ett jourhavande sjukhus och realisera en integration av social- och hälsovårdstjänsterna. 2. Bygga ett nytt hvc-sjukhus och totalrenovera det gamla hvc-sjukhuset i syfte att ta lokalerna i bruk för välfärdsrådgivning och rehabiliteringstjänster. 3. Utföra en helhetsbedömning av servicenätverket och främja en funktionell integration av social- och hälsovårdstjänsterna inom primärvården med hjälp av en modell för ett välfärdscenter. 9

Konkreta åtgärder för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby för att nå målen: För att utveckla tjänster för invånare som i stor utsträckning brukar tjänsterna och främja en funktionell integration av social- och hälsovårdsväsendet har ett Kaste-projekt inletts på våren 2015. Målet för projektet är att utveckla multiprofessionellt samarbete och verksamhetsmodeller som är lämpliga med tanke på det kommande välfärdscentret. Stadsstyrelsen har i enlighet med social- och hälsovårdsnämndens förslag fattat ett principbeslut om att bygga ett nytt hvc-sjukhus i omedelbar anslutning till det jourhavande sjukhuset. För planeringen av byggandet har det anställts en projektchef. Stadsstyrelsen har också i enlighet med social- och hälsovårdsnämndens förslag fattat ett beslut om att inleda planeringen av den kommande renoveringen av den nuvarande huvudhälsostationen och bildandet av det kommande gemensamma välfärdscentret för social- och hälsovårdstjänsterna. Planeringsprocessen för välfärdscentret inleds den 1 augusti 2015. Inom äldreomsorgen har andelen äldre personer över 75 år vilka bor hemma ökat. För närvarande bor 91,3 procent av dem hemma och som mål har det satts att nå 92 procent under 2016. Som mål för andelen omedelbart klientarbete inom hemvården har satts för yrkesgruppen sjukskötare 50 procent och för yrkesgruppen närvårdare 70 procent. För närvarande uppgår sjukskötarnas andel omedelbart klientarbete till 45 50 procent och för närvårdarna till ca 65 procent. Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat lämna sitt förslag till inrättandet av en rehabiliteringsenhet inom hemvården till stadsstyrelsen den 20 maj 2015. I syfte att kartlägga det förebyggande arbetet har det gjorts en omfattande och multiprofessionell kartläggning av barns och unga personers välfärd 2015. Avsikten är att på basis av den göra upp en plan i egentlig mening. En granskning av servicestrukturen för den öppna hälso- och sjukvården har inletts i de sammanslagna kommunerna. Slutrapporten med förslag och alternativ lämnas till social- och hälsovårdsnämnden och vidare till stadsstyrelsen före utgången av augusti. 10

NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN BUDGET 2015 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN Verksamhetsintäkter 5 552 610 2 802 379 50,5 % 2 370 209 6 542 357 36,2 % Verksamhetskostnader -83 076 800-27 518 774 33,1 % -26 451 750-80 623 758 32,8 % VERKSAMHETSBIDRAG -77 524 190-24 716 395 31,9 % -24 081 541-74 081 401 32,5 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Reformen av bildningsväsendets organisation har inletts enligt målen i bildningsväsendets utvecklingsplan. Det är fråga om en strukturell reform som är en av de strukturreformer som stadsstyrelsen har godkänt. Bildningsväsendets ledningsgrupp fungerar som styrgrupp för reformen. Målet är att etablera en verksamhet inom sektorn som är indelad i processer så att bildningssektorn i sig bildar en kärnprocess och serviceområdets gemensamma processer är till exempel främjande av välmågan och avtalet om medborgarverksamhet. Med investeringar i småbarnsfostran och undervisningstjänsterna och utbildning av personalen har man främjat reformen av fostran och undervisningen och det omfattande yrkesövergripande samarbetet. Lösningen på Vingesgatan är ett exempel på ett lyckat gemensamt projekt. De preliminära utredningarna beträffande tre skolor (Chydenius skola, Kyrkbackens skola och Ykspihlajan koulu) har inletts snabbt och grundligt. Kvaliteten på den grundläggande undervisningen och tillgången till den utvärderas enligt kvalitetskriterierna. Utvärderingen sker på många nivåer, såväl kvantitativa som kvalitativa. Enheternas verksamhet utvecklas på basis av utvärderingen. En utvärdering av kvaliteten hos dagvården har gjorts i enlighet med utvärderingsplanen. Inledandet av dagvården har utvärderats på kontinuerlig basis och sammanställs alltid på sommaren och efter årsskiftet. Fostringskontinuumet mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen stärks och den grundläggande utbildningen görs enhetligare. Gymnasieutbildningen utvecklas som sin egen utbildningsform i samarbete med utbildningen på andra stadiet. Arbetet med reformen av den fi nskspråkiga gymnasieutbildningens nätverk framskrider som planerat. I den gemensamma ansökan i vår fi ck Lucina Hagmanin lukio endast två förstahandsansökningar, därför drogs intagningen av elever till Lucina Hagmanin lukio in för första årskursens del för läsåret 2015-2016. När tjänster produceras beaktas stadsdelarnas och språkgruppernas behov. Dagvårdstjänster ordnades enligt behov för båda språkgrupperna och man kunde fullfölja den subjektiva rätten till dagvård inom hela stadens område, även om det har varit svårt när det gäller dagvårdsplatserna. Efter årsskiftet har man varit tvungen att lägga till två temporära grupper på Elisabethsvägen för att kunna fullfölja den subjektiva rätten till dagvård. Småbarnsfostrans klienter har vägletts och handletts genom att man har informerat om olika typer av tjänster inom småbarnsfostran i Karleby (stadens lekplatsverksamhet, församlingarnas klubbar o.s.v.) som kan vara ett alternativ till dagvård. Elektroniska kund- och förvaltningstjänster utökas. Respons samlas systematiskt in från kommuninvånare och kunder i ansvarsområdena och serviceenheterna i syfte att utveckla verksamheten. Språkbadsskolans och musikklassens verksamhet har auditerats. Utvärderingen av verksamheten i syfte att säkerställa en god kvalitet och utveckling har genomförts. Resultaten utnyttjas i planeringen av fortbildning. En i socialt avseende hållbar utveckling stöds genom att utslagning förebyggs. Denna verksamhet är hela bildningsverksamhetens viktigaste uppgift i strategiarbetet. Alla bildningscentralens aktörer arbetar också för att förebygga utslagning. Gemenskapen främjas genom samarbete mellan sektorerna och ansvarsområdena samt med aktörer som främjar välmågan. När bildningsväsendets organisation reformeras utvecklas samarbetet inom sektorn så att man skapar fl era gemensamma processer och utvecklar verksamheten mot en serviceorganisation vars verksamhet utgår från kundernas behov. Den höga nativiteten har inverkat på att kostnaderna för småbarnsfostran och antalet dagvårdsavtal ökat. Antalet familjer som får Karlebystödet och kostnaderna i anknytning till det har hållits ungefär på samma nivå som året innan. Bildningsväsendets nämnder har berett stadsstyrelsens strukturförändringsåtgärder som strävar mot anpassningsåtgärder på såväl kort 11

som lång sikt. Ekonomiförvaltningen har utbildat bildningsväsendets personal i ibruktagandet av det nya datasystemet för ekonomiförvaltning. En betydande reform är det system för ekonomisk rapportering som alla chefer kan använda. Utvecklingsprojekt som är underställda undervisnings- och kulturministeriet har sökts aktivt inom alla sju resultatområden. Bildningscentralen har samordnat projektansökningar, övervakat genomförandet och rapporteringen av projekt tillsammans med personalen inom ekonomiförvaltningen. Programmet Kuntarekry har underlättat rekryteringen av personal inom småbarnsfostran och undervisning. Inom småbarnsfostran har rekryteringen av personal varit en stor process under våren (daghemmen i Rytibacken och Storby). Arbetsplatserna inom undervisningen har fortfarande en god dragningskraft och det har gått bra att hitta kompetenta lärare till de öppna tjänsterna. Man har fått två ytterligare skolpsykologbefattningar och rekryteringen har inletts. Fortbildning för personalen har ordnats på basis av behov och personalen har deltagit aktivt. Man har fortsatt med inskolnings- och mentorsverksamhet i enlighet med sektorns praxis. Arbetsplatsutredningarna har framskridit i enlighet med de planer som gjorts upp i samarbete med Työplus och utvecklingssamtal förs regelbundet. Ledarskapsutbildningen för cheferna fortsatte under våren. Fortbildning har ordnats i enlighet med utbildningsprogrammet. Arbetsförhållandena utvecklas i enlighet med planerna för välfärd i arbetet. Bildningsväsendet samarbetar via projekt med aktörer i grannkommunerna. Ett exempel på detta samarbete är projektet Kunnig inom vilket man arbetar på de båda inhemska språken både i Karleby- och Jakobstadsnejden. Det ekonomiska utfallet Utfallet av verksamhetsintäkterna för nämnden för utbildning och fostran är 50,5 procent. Som understöd och bidrag har under januari-april bokförts sammanlagt 1 158 242 euro. Utfallet av verksamhetsbidraget är 33,1 procent. På basis av utfallet i april ser det ut att det krävs att anpassningsåtgärderna lyckas enligt en separat utredning för att man ska kunna hålla sig inom ramen för anslagen. Verksamhetsbidraget var 31,9 procent för hela nämndens del. Utfallet av Karlebynejdens instituts verksamhetsbidrag var 41,6 procent. De anpassningsåtgärder som har att göra med strukturförändringen följs upp regelbundet. Redogörelse för strukturförändringar Timresursen inom den grundläggande undervisningen har kunnat riktas väl. Det ökade antalet elever för läsåret 2015 2016 (cirka 90 elever) utgjorde en utmaning när det gäller riktande av resurserna. Även antalet biträden anpassades för följande läsår. Aktiv projektfi nansiering som minskar bildningsväsendets nettoutgifter år 2015. Minskning av undervisningsgrupperna, Undervisnings- och kulturministeriet - 2015 2016 sammanlagt 296 000 - med hjälp av finansieringen kan man minska undervisningsgruppernas storlek på läsårsnivå för 305 undervisningstimmars del Främjande av jämställdhet inom utbildningen, Undervisnings- och kulturministeriet - 2015 2016 sammanlagt 180 000 - med hjälp av finansieringen riktas stödåtgärder mot skolor i svag och svår position som fyller kriterierna för projektet i form av specialundervisning, skolans socialarbete och ungdomsarbete 12 Utvecklande av verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen 2015 2016, Undervisnings- och kulturministeriet - ny fi nansiering 2015 2016 sammanlagt 164 000 - innehåll: bl.a. ict-arbete i skolorna, främjande av elevernas skolmotivation, trivsel i skolan och förebyggande av avhoppning, utvecklande av delaktighet och samarbete mellan hem och skola

Anställande av skolgångsbiträden och utbildning inom specialundervisningen 2015 2016, Undervisnings- och kulturministeriet - ny fi nansiering 2015 2016 sammanlagt 115 200 Utökning av språkbadsverksamheten 2015 2016, Undervisnings- och kulturministeriet - ny fi nansiering 2015 2016, sammanlagt 135 400 - omfattar inledandet av ett projekt med språkberikad undervisning i 4-5 lågstadiers förskoleoch nybörjarundervisning samt utvecklande av språkbadsverksamheten på högstadiet bl.a. med hjälp av gemensamma lärare. När det gäller förskoleundervisningen är genomförandet av strukturförändringen delvis i planeringsskedet och häller delvis på att genomföras när det gäller komprimeringen av verksamheten sommartid 2015. I april fi ck man in uppgifter från vårdnadshavarna om dagvårdsbehovet under sommaren och enheternas begränsade öppettider planeras. Man har också arbetat med den elektroniska dagvårdsansökan och målet är att ta den i bruk i början av nästa verksamhetsperiod. 13

KULTUR- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BUDGET 2015 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UNGDOMSVÄSENDET Verksamhetsintäkter 522 300 434 500 83,2 % 221 166 524 615 42,2 % Verksamhetskostnader -9 426 780-3 083 968 32,7 % -2 922 912-9 016 835 32,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 904 480-2 649 468 29,8 % -2 701 746-8 492 220 31,8 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Ansvarsområdenas samarbete när det gäller olika evenemang har fortsatt på samma nivå som tidigare år. Inledandet av verksamheten vid ungdomscentret Vinge i början av året har fört med sig möjligheter, särskilt när det gäller utvecklandet av det kulturella ungdomsarbetet. Också i samband med projektet med byggandet av allaktivitetshuset i Storby har utrymmen planerats för ungdomstjänster. K.H.Renlunds museum har förberett sommarutställningar med Annie Krokfors arbeten och fi nska ITE-konstnärers verk. Karleby naturmuseum Kieppi har hållit en verkstad kring svärmare och spinnare. Bildningsväsendets ansvarsområden har fortsatt med att idka närmare samarbete såväl inom sektorn som med utomstående samarbetsparter i syfte att producera tjänster som främjar olika invånargruppers välmående. Verksamhetskonceptet Ohjaamo har tagits i bruk i ungdomscentret Vinge. Det baserar sig på handledning och rådgivning för unga i samarbete mellan olika experter. Besökarmängden vid olika evenemang för ungdomar och i ungdomslokaler har varit stigande under början av året. Stadsbiblioteket har en tjänst via vilken kommuninvånarna kan donera en lässtund till boende vid servicehusen. Ett försök med nya öppettider gällde hela huvudbiblioteket och genomfördes 11.1 26.4.2015. Responsen var positiv och försöket fortsätter på hösten. K.H.Renlunds museum har fortsatt med arbetet att samla material om skolans historia i Karleby, bl.a. genomfördes ett skolfi lmsprojekt i samarbete med stadens undervisningsväsen. Museitjänster har dessutom inlett ett kulturmiljö- och ekoterapiprojekt som får projektfinansiering från Museiverket. Projektet genomförs i samarbete med ungdomstjänster, idrottstjänster och skolorna. I anknytning till Kieppis verkstad som handlade om fåglars häckning gjorde bildkonstnär Marjut Järvimies en installation med namnet Fågelbo. År 2015 inledde ett nytt ungdomsfullmäktige sin verksamhet. Utöver de traditionella metoderna för påverkan och de vanliga grupperna har kommuninvånarnas möjligheter att påverka förbättrats i och med pilotprojektet med invånarråd i Kelviå. Verksamhetsmodellen med invånarråd utvärderas efter pilotperioden. Kulturtjänster har inlett arbetet med planering av en elektronisk bidragsprocess tillsammans med stadens dataförvaltning. Anders-bibliotekens nya elektroniska tjänster Zinio och Ellibs finns tillgängliga på många olika plattformar och apparater antingen hemma eller i biblioteket. Bibliotekets kunder kan läsa nästan 60 tidningar i elektronisk form i tjänsten Zinio. Ellibs-samlingen omfattar skönlitteratur, facklitteratur och ljudböcker för vuxna och barn. Inskolnings- och mentorsverksamheten har fortsatt i enlighet med verksamhetsområdets praxis. Bildningscentralen har svarat för sin personals verksamhet för välmående i arbetet. Centralens utomstående ansvarsområden har planerat och förverkligat sina egna tyhy-processer självständigt. Det ekonomiska utfallet Budgetens utfall 1.1 31.8.2014 är på rätt nivå för hela nämndens del. Verksamhetsintäkternas utfall uppgår till 83,2 procent.verksamhetskostnadernas utfall uppgår till 32,7 procent i slutet av april. Verksamhetsbidragets utfall är 29,8 procent. Med hänseende på tidsperioden ligger anslagen på rätt nivå. 14

Redogörelse för strukturförändringar Våren 2015 har ett utvecklingsarbete inlett som omfattar hela bildningsväsendet och som har som mål att reda ut möjligheterna att tillämpa en organisationsmodell som baserar sig på processer och service. Kultur- och ungdomsnämnden har inlett en dialog om möjligheterna att utveckla sina ansvarsområdens bidragsverksamhet. Ansvarsområdena har år 2015 enligt plan fäst särskild uppmärksamhet vid skaffande av projektfi nansiering. Man fi ck positivt beslut på två av de ansökningar om projektfi nansiering som biblioteket sände året innan och understöd för landskapsbibliotek för 2015. 15

Uppnåendet av verksamhetsmålen IDROTTSNÄMNDEN BUDGET 2015 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde IDROTTSNÄMNDEN Idrottstjänster Verksamhetsintäkter 1 321 700 467 947 35,4 % 459 776 1 476 187 31,1 % Verksamhetskostnader -5 052 430-1 560 338 30,9 % -1 572 316-4 963 412 31,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 730 730-1 092 391 29,3 % -1 112 540-3 487 225 31,9 % Id tt ä d ä tt bi d d h t Idrottsnämndens verksamhetsår har inletts i enlighet med de uppställda verksamhetsmålen. Hobbyverksamhet med låg tröskel och integrering av invandrare med hjälp av motion har utvecklats inom projektet Kom Med! Ely-centralen beviljade 26 000 euro i fortsatt fi nansiering. I enlighet med programmets Kraft i åren anda har man fortsatt med att utbilda personer inom utbildningarna KunnonHoitaja, VertaisVeturi och Ulkoiluystävä. Servicekedjan som omfattar motionsrådgivning och hälsomotion har utvecklats tillsammans med hälsotjänsterna och tredje sektorn samt med privata serviceproducenter inom motionsbranschen. Motionsrådgivningen fl yttade till hälsocentralen i början av april. Trafi kverket beviljade statsunderstöd för mobilitetsstyrning i form av ett projekt där den cykelvänligaste arbetsgivaren söks genom en tävling och som erbjuder arbetsgivarna experthjälp för främjande av cykling. Under början av året har det i enlighet med de i utvecklingsplanen uppställda målen satsats på att öka kommuninvånarnas och samarbetsparternas delaktighet i utvecklingsarbetet. Ett föreningsforum har ordnats om det höga priset för idrottshobbyer. Behoven och förhoppningarna som anknyter till idrottsgården/arenan kartlades med hjälp av en enkät till idrottsföreningarna. 39 föreningar och/eller avdelningar svarade på enkäten. En enkät om simundervisningen har gjorts till lärarna som en del av ett lärdomsprov. Det första pilotprojektet med invånarråd har inletts i Kelviå tillsammans med bildningsväsendets fritidstjänster. Antalet besökare i Badcentret VesiVeijari har minskat med 3 715 besökare jämfört med samma tidpunkt i fjol (januari mars). Detta torde bero på det utmärkta skridsko- och skidåkningsföret, eftersom utomhusförhållandena vintertid alltid avspeglas i antalet besökare. I mars uppnåddes en förbättring i besökarantalet på 335 besök. Användningen av specialmotionskortet har ytterligare ökat. Användningen av idrottslokalerna har varit aktivt. I ishallen har man utöver verksamhet med issport spelat en Eurocupmatch samt finalmatcher i volleybolligan. Projektplanen för en grundlig renovering av idrottsplanen i Kelviå har färdigställts. Kostnadskalkylen visade att det anvisade anslaget inte kommer att räcka till och att man återkommer till förverkligandet av projektet och dess tidtabell efter att man fått beslut om stadsunderstöd (majjuni). Ishallens nya rink konkurrensutsattes och installationen sker i juli. Det ekonomiska utfallet Verksamhetsintäkternas utfall uppgår till 35,4 procent. Verksamhetsintäkternas utfall uppgår till 30,9 procent. Verksamhetsbidraget uppgår till 29,3 procent och är med tanke på tidpunkten på rätt nivå. Redogörelse för strukturförändringar Våren 2015 har ett utvecklingsarbete inletts som omfattar hela bildningsväsendet och som har som mål att reda ut möjligheterna att tillämpa en organisationsmodell som baserar sig på processer och service. Ansvarsområdena har år 2015 planenligt fäst särskild uppmärksamhet vid skaffande av projektfi nansiering. 16

Uppnåendet av verksamhetsmålen STADSSTRUKTURNÄMNDEN BUDGET 2015 1.1.-30.4.2015 budget 1.1.-30.4.2014 BS 2014 bokslut Uppgiftsområde STADSSTRUKTURNÄMNDEN Verksamhetsintäkter 51 331 860 15 454 017 30,1 % 15 156 549 47 823 167 31,7 % Verksamhetskostnader -49 243 259-14 835 205 30,1 % -14 358 803-48 291 419 29,7 % VERKSAMHETSBIDRAG 2 088 601 618 812 29,6 % 797 746-468 252-170,4 % Idrottsnämnden är en nettobindande enhet Personalens sjukfrånvaro inom tekniska sektorn var ca en procent mer än under samma tidsperiod i fjol. Frånvaro på grund av olycksfall var ca fyra procent mindre jämfört med samma tidsperiod i fjol (10 färre kalenderdagar). Det planerade samarbetet inom planläggning med Mellersta Österbottens förbund inleddes och personalarrangemangen i anslutning till detta verkställdes under början av året. En ny planläggningschef anställdes och denne tillträder tjänsten i början av juni. Geodatatjänster utförde stereokartering över de östra områdena av Karleby. Tekniska sektorns dokumenthanteringssystem (M-Files) började införas och kartor framställdes bl.a. för friluftsliv och cykling. Den elektroniska distributionen av stadens geodatamaterial har utvecklats vidare. Tjänster inom markpolitik har upplåtit 25 tomter eller byggplatser för småhus. Antalet reservationer i kraft är 18. Inom Stamkarleby finns det för närvarande 26 lediga tomter. Av dessa fi nns 18 i Kilsbäckens område och åtta på Blåbärsbacken. Inga tomter har överlåtits i Lochteå, Kelviå och Ullava. Två tomter som är avsedda för byggande i bolagsform har sålts inom Stamkarleby. Fyra industri- och företagstomter har arrenderats. Mark har sålts för närmare 2,8 miljoner euro (läget 21.5.2015). Tack vare de nya utarrenderade tomterna har stadens årliga arrendeinkomster ökat med 43 000 euro i år. Skogstjänster hade extra arbete under vintern på grund av de dåliga drivningsförhållandena och snöskadorna. Man lyckades ändå sköta arbetena mestadels enligt planerna. Inkomsterna och utgifterna beträffande skogarna utföll så som beräknat. Läget vad gäller fastighetsförrättningar förbättrades något jämfört med året innan. Sedan början av 2015 har 30 nya fastighetsförrättningar aktualiserats, 11 tomtindelningar eller ändringar av tomtindelning utarbetats och 45 tomter registrerats. Tyngdpunkten i verksamheten har legat på nya detaljplaneområden. Inom terrängmätning har tyngdpunkten under början av året legat på mätningar av gator och tomter på Blåbärsbacken och i Kanaansland. Utmärkningar av byggnadens plats och övriga mätningsåtgärder har utförts ungefär i samma takt som under tidigare år. Beredningen av planarbetena har fortgått enligt arbetsprogrammet/planläggningsöversikten som godkändes av stadsstyrelsen 8.12.2014. Tyngdpunkten i arbetena har legat på detaljplanerna för bostadsområdena. Stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har godkänt tre detaljplanearbeten under årets första kvartal. Basutredningar som hör till generalplanearbeten har lagts ut på konsulter: dimensionering av nätverket av kommersiella tjänster i Karleby, områdesreservationsplan för riksväg 8 och riksväg 13, trafi kplan för Karleby, utredningar gällande arkeologiska kulturarv i anslutning till generalplaner för byområden. Antalet undantagslov och avgöranden som gäller planeringsbehov motsvarar fjolårets antal. Början av året var mer snörik än normalt och vägarna behövde plogas oftare än genomsnittet. Även snökörningarna var fl er än normalt. På grund av det omväxlande vädret behövde också vägarna sandas mer än vanligt. Därför var också utgifterna för underhållet av trafikleder något större jämfört med fjolåret. De fastslagna plogningsgränserna kunde hållas. Kommunaltekniska investeringsarbeten i nybyggnadsområden har för det mesta genomförts enligt planerna. 17

Områdesreservationsplaneringen för riksvägarna 8 och 13 pågår i samarbete med NTM-centralen. Planen för en avfart vid anslutningen riksväg 8-riksväg 28 (Kajanavägen) som en lösning för övergångsfasen färdigställdes av NTM-centralen. Planen ska sättas i verket sommaren 2015. De stora husbyggnadsprojekt som ingår i budgetens investeringsdel, dvs. Storby allaktivitetshus, Lucina Hagmanin koulu och Utskogens daghem, har fortskridit enligt tidsplanen. Projektet för Storkisbackens skola och daghem vilket ska genomföras enligt livscykelmodellen har fortskridit till bygglovsfasen. Andra större ventilationsprojekt som har planerats och konkurrensutsatts för att genomföras under sommaren är bl.a. omändringarna på ventilationssystemet i Halkokari skola och ishallen. Rumsplaneringen av stadshusets lokaliteter har kommit i gång. Den första etappen av socialcentret i Ventus blev klar i februari och arbetena fortsätter i höst efter att rådgivningen har fl yttat till Storby allaktivitetshus. Vintern var varmare än normalt i januari februari. Snön orsakade ett större antal plogningar än vanligt. Uppföljningen av energiförbrukningen och distansförvaltningen av fastigheterna har intensifi erats. I vissa byggnader har man på grund av problem med inomhusluften varit tvungen att ändra funktionstiderna och inställningarna för ventilationsapparaturen, vilket har ökat energiförbrukningen i byggnaderna. Ett elektroniskt serviceprogram togs i bruk för vissa pilotobjekt bland fastigheterna. Serviceprogrammet kommer senare att tillämpas på flera objekt. Det ekonomiska utfallet På basis av en grov uppskattning i april verkar det vara möjligt för stadsstrukturnämnden att hålla sig inom budgeten vad gäller verksamhetsbidraget. Inkomster torde fl yta in något mindre än budgeterat, men också utgifterna kommer att underskrida budgeten. Utfallet för inkomsterna är ca 30,1 procent av de budgeterade och utfallet för utgifterna ca 30,1 procent. Osäkerhetsfaktorer för budgetutfallet är problemen med inomhusluften i byggnaderna. Vädret under början av året var som helhet normalt för sektorn. Med hjälp av anpassningsprogrammets åtgärder strävar nämnden efter att kunna hålla sig inom budgeten. Redogörelse för strukturförändringar En specifi k plan i anslutning till anpassningsåtgärder behandlades i nämnden. De viktigaste projekten är arrangemang som gäller sjukhusbackens fastigheter och stödtjänster samt de tekniska stödtjänsterna vid Storby allaktivitetshus, sammanslagning av matservice och städtjänster, nyttjande av den tredje sektorn och överföring av bestämda radhus/höghus till Kokkolan Vuokra-asunnot. 18