VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Relevanta dokument
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Utdrag ur Mat i Sverige,

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Kosten kort och gott

Svensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Vad påverkar vår hälsa?

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

WHO = World Health Organization

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Svensk Fjärrvärme 2014

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat för seniorer

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Låt oss hållas starka!

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Tio steg till goda matvanor

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Så sparar svenska folket

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Du är vad du inte äter

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

God mat + Bra miljö = Sant

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Bra måltider i skolan

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Detta tycker svenska folket om jordgubbar. - En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2011

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Mat och dryck för dig som har diabetes

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Formulär Måltidsdricka (icke-medieintensiv) (150301)

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Årets Pt 2010 Tel

En riktig må bra-kasse!

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Formulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

Diabetesutbildning del 2 Maten

Att läsa på. matförpackningar...

Okunskap och myter om bröd

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

Män och kvinnor 16 år och äldre i hela landet

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

VEGETARISK MAT TILL BARN

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Matprat i primärvården

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

o m m at och m otion?

Kost i skola och barnomsorg

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Transkript:

VITA SIDOR United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

BAKGRUND

Om undersökningen United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1 014 intervjuer genomfördes under perioden 28/9-6/10 2015. Svaren insamlades i representativa kvoter med avseende på kön, ålder och region. Datainsamlingen skedde via digitala enkäter, distribuerade via e-post.

Demografiskt urval REGIONALFÖRDELNING KÖN ÅLDER 20 % 38% 38% 15 % Kvinna; Man; 50% 50% 1 11% 11 % Övriga Sverige 54 % 18-25 26-45 46-65 66-80 Är du? n= 1014; Vilket år är du född? n= 1014; På vilket postnummer bor du? n= 1014

Levnadssituation och utbildningsnivå LEVNADSSITUATION UTBILDNINGSNIVÅ 3 30% Inget av ovanstående; 1% Grundskola/f olkskola; 8% Gymnasium, kortare än tre år; 11% 2 Eftergymnasial utbildning, tre år eller längre; 3 7% Gymnasium, tre år eller längre; 30% Gift/sambo med Gift/sambo utan Singel med hemmaboende barn hemmaboende barn hemmaboende barn Bor ensam Bor hos föräldrar Eftergymnasial utbildning, kortare än tre år; 17% Vilken är din familjesituation? n= 1014; Vilken är din högsta avslutade utbildning? n= 1014

GENERELLA INSIKTER

Viktigast för äldre att maten är nyttig, smak för yngre Att maten smakar gott Att maten är prisvärd Att maten är nyttig Att maten är lätt att tillaga/förbereda Att maten är klimatsmart* Att maten är estetiskt tilltalande Annat: 1 11% 10% 18% 4 4 40% 41% 5 5 Bland de äldre (66-80 år) är det viktigast att det är nyttigt (47 %) tillsammans med att det smakar gott (47 %). För dem som är yngre (18-25 år; 26-45 år ) tycker 29 % respektive 35 % att det är nyttigt är viktigast medan 58 % respektive 60 % tycker att det smakar gott är viktigast. Färre anser att det är viktigt att maten är klimatsmart. Men de som äter hälsosamt, är yngre och äter mer vegetarisk mat tycker att det är viktigare. Vet ej Inget av ovanstående Jag handlar inte mat 1% 1% 1% 1% 0% 1% 2016 2015 De som äter vegansk eller vegetarisk kost tycker det är viktigare att maten är nyttig (48 %) och klimatsmart (17 %) medan de som inte gör det tycker att det är viktigare att det är gott (61 %) och prisvärt (46 %). Vad är allra viktigast för dig när du handlar mat i allmänhet? (Max två svarsalternativ) n=1014 *Tidigare år så har Klimatsmart nämnts som Miljövänligt

Mer än hälften äter bröd varje dag Varje dag 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan 16% 21% 51% En större andel män och äldre äter bröd varje dag jämfört med kvinnor och yngre. Bland männen äter 54 % bröd varje dag medan samma siffra för kvinnor är 48 %. 53 % av dem som beskriver sina matvanor som hälsosamma äter bröd varje dag jämfört med 40 % för dem som beskriver dem som ohälsosamma. 1 gång i veckan Mer sällan Bland dem som aktivt och regelbundet äter vegetarisk och vegansk mat är det bara 42 % som äter bröd varje dag jämfört med 60 % av dem som inte äter och inte vill äta mer vegetariskt eller vegansk mat. Aldrig 1% Ungefär hur ofta äter du bröd? n=1014

Men, allt färre äter bröd varje dag Andel som äter bröd dagligen Äldre fortsätter att äta bröd oftare än unga 2016 2015 2014 2013 2012 51% 5 50% 56% 59% Varje dag 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Mer sällan Aldrig 31% 39% 24% 20% 1 6% 3 24% 16% 1 7% 8% 7% 1% 1% 1% 6 71% 18-25 år 26-45 år 46-65 år 66-80 år Ungefär hur ofta äter du bröd? n=1014

Vanligast att äta 1-2 skivor per dag Mer än 8 6-8 4% 8 % av männen äter mer än 6 skivor börd om dagen och 50 % äter mer än 3 skivor bröd om dagen. Bland kvinnor äter endast 4 % fler än 6 skivor om dagen och 31 % fler än 3 skivor om dagen. 3-5 3 De med hemmaboende barn (47 %) äter mer bröd än de utan (37 %). 1-2 4 Färre än 1 14% Äter aldrig bröd Ungefär hur många brödskivor äter du om dagen? n=1014

Bröd äts eftersom det är gott och enkelt Det är gott Det är enkelt att tillaga/förbereda Det är nyttigt Det är billigt Annat: Vet ej Det är klimatsmart* 9% 6% 6% 1% 1% 1% 44% 46% 5 39% 40% 34% 2016 2015 2014 Även om det är det populäraste alternativet, så äter allt färre bröd för att det är gott, medan nyttigt ökar och enkellheten fortfarande uppskattas. Äldre (66-80 år) äter bröd på grund av att det är nyttigt (17 %) vilket är mycket högre jämfört med de övriga åldersgrupperna (18-25 år 4%; 26-45 år 8 %; 46-65 år 9 %). Bland de som uppger att de har ohälsosamma matvanor uppger 49 % att de äter bröd på grund av att det är enkelt att tillaga/förbereda. Väldigt få väljer bröd för att det är ett klimatsmart alternativ, endast 2 %. Vilken är den största anledningen till att du äter bröd? n=981 *Tidigare år så har klimatsmart nämnts som miljövänligt/klimatsmart

Onyttigt och mår dåligt fortsatt viktigaste anledningarna till bortval Onyttigt Jag mår dåligt av det (t.ex. får ont i magen) Går på en diet som inte tillåter bröd 24% 19% 16% 1 2 37% 44% 36% 47% 34% 57% Det är en mycket liten bas som helt väljer bort bröd, vilket gör resultaten osäkra. Det blir även omöjligt att bryta siffrorna för att hitta ytterligare sammanhang. Kort hållbarhet Innehåller tillsatser Annat Tråkigt 10% 9% 9% 16% 9% 1 9% 9% 10% 9% 1 14% 9% 11% 34% 30% Det är dock liknande orsaker till att personer väljer bort idag jämfört med några år tillbaka. Dyrt Allergier Mättar inte Tycker inte om smaken 7% 7% 8% 7% 4% 7% 1 6% 4% 7% 9% 9% 1 2016 2015 2014 2013 Hur kommer det sig att du väljer bort bröd? n=67 2012

Variation och onyttigt vanligaste anledningarna till att brödätare väljer bort Vill variera mig Onyttigt Tråkigt Dyrt Tycker inte om smaken Kort hållbarhet Innehåller tillsatser Jag mår dåligt av det (t.ex. får ont i Mättar inte Går på en diet som inte tillåter bröd Allergier Vet ej Väljer inte bort bröd till följd av någon 20% 20% 17% 21% 1 14% 1 1 11% 11% 10% 1 9% 10% 8% 8% 6% 6% 1% 30% 31% 2016 2015 De som framför allt väljer bort bröd på grund av att det är onyttigt är de med längre eftergymnasial utbildning (22 %) samt de som aktivt och regelbundet äter vegansk och vegetarisk kost (22 %). En relativt stor andel kvinnor (12 %) mår dåligt av bröd medan det endast är 4 % bland männen. I åldersgruppen 18-25 år så väljs bröd bort framför allt på grund av att det är tråkigt (21 %) och att de vill variera sig (32 %). Den här åldersgruppen skiljer sig på detta sätt relativt stort jämfört de andra åldersgrupperna. Händer det att du väljer bort bröd av någon av följande anledningar? n=947

Brödets egenskaper mindre viktigt vid köpbeslut Hur mycket fibrer brödet innehåller Hur mycket fullkorn brödet innehåller Hur mycket socker brödet innehåller Hur mycket tillsatser brödet innehåller Att det är nyckelhålsmärkt 11% 14% 14% 14% 14% 14% 3 34% 34% 31% 24% 3 3 40% 18% 27% 3 40% 3 1 2 18% 31% 2 4 2016 2015 2014 Hur många kalorier brödet innehåller Hur mycket fett brödet innehåller Hur mycket salt brödet innehåller Att brödet inte innehåller laktos Att brödet inte innehåller gluten 7% 9% 10% Att det är ekologiskt 11% 2013 Köper aldrig bröd 2012 Vilka av följande egenskaper hos brödet är viktigast när du ska välja vilken sorts bröd du ska köpa? n=1014 (Max 3 alternativ) 4% 4% 6% 6% 4% 4% 6% 4% 4% 4% Alla grupper väljer ungefär samma egenskaper som viktiga men i olika frekvens. I synnerhet fullkorn- och sockerinnehållet har blivit mindre viktigt Äldre uttrycker i större grad än unga hur alla aspekter är viktiga när de väljer bröd. Även de som beskriver sina matval som hälsosamma markerar i högre grad flera olika egenskaper som viktiga för vilket bröd de väljer jämfört med de som beskriver sina matval som ohälsosamma.

För män är bröd den viktigaste källan till fibrer, för kvinnor är det grönsaker Grönsaker Bröd 38% 5 För män är kommer bröd (45 %) först och grönsaker (44 %) på andra plats som den viktigaste källan till det dagliga behovet av fibrer. Frukt och bär Potatis och andra rotfrukter Gröt 17% 30% 34% För kvinnor kommer bröd (32 %) först på tredje plats. På första plats kommer grönsaker (60 %) och på andra plats kommer frukt och bär (37 %). Bönor Linser Linfrön Ärter Annat: Vet ej 14% 9% 8% 7% Bland de som beskriver sina matvanor som hälsosamma, så anser 56 % att grönsaker, 38 % bröd, 36 % frukt och bär är deras viktigaste källor till det dagliga behovet av fibrer. För dem som beskriver sina matvanor som ohälsosamma, anser flest att bröd (43 %) är deras viktigaste källa till fibrer och grönsaker kommer strax därefter på 35 %. Vilka av följande matvaror anser du vara dina viktigaste källor för ditt dagliga behov av fibrer? n=1014

Sällankonsumenter av kött äter oftare mackmåltider Frukost Mellanmål 6% 8% 29% 2 1 2 20% 1 2 1 19% 14% 28 % av de som är veganer, vegetarianer eller flexitarianer äter middag som består till huvudsak av smörgåsar eller mackor varje vecka, samma siffra för de som varken äter eller vill äta mer veganskt eller vegetariskt är 11 %. Lunch Middag 1 10% 11% 17% 24% 28% 4 3 Veganer, vegetarianer och flextarianer äter oftare smörgåsar och mackor till lunch, mellanmål och middag medan bland andra är det vanligare att det äter smörgåsar och mackor till frukost. Varje dag Varannan dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Det är även vanligare bland unga att måltider till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014

Hela måltider bestående av mackor blir allt vanligare Frukost 6 56% Det finns en tendens mot att det blir allt vanligare generellt med måltider som till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Mellanmål Lunch Middag 2 16% 20% 1 37% 2016 2015 Andelen som äter frukost, lunch och middag där måltiden i huvudsak består av smörgåsar eller mackor har ökat mellan 2015 och 2016. 62 % äter frukost minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av mackor och smörgåsar. Nästan var fjärde person äter lunch minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor och när det gäller middagar så gäller det för var femte person. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014

Bara en fjärdedel anser att bröd är klimatsmart Bröd är gott Bröd är prisvärt Det finns en överdriven rädsla för bröd och kolhydrater idag En smörgås/några smörgåsar kan vara en fullgod måltid Bröd är viktigt för att få i sig tillräckligt med fibrer Bröd är en viktig del av en balanserad kost Man blir tjock av att äta bröd Bröd är klimatsmart* Bröd är miljövänligt* 50% 40% 44% 41% 49% 44% 46% 50% 51% 37% 30% 41% 3 31% 36% 38% 34% 34% 36% 39% 44% 46% 28% 2 3 27% 2 26% 2 29% 31% 26% 2016 2015 2014 2013 2012 77% 77% 8 8 84% Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014 (Andel som instämmer helt eller till stor del) *Tidigare år så har klimatsmart nämnts som miljövänligt Det är framför allt äldre som tycker att bröd är gott (18-25 år, 69 %; 26-45 år, 72 %, 46-65 år, 82 %; 66-80 år, 84 %). De som tar stor hänsyn till miljön (38 %) anser att bröd är mer klimatsmart jämfört med dem som tar lite hänsyn till miljön (15 %). Fler äldre (66-80 år) tycker att bröd är en viktig del av en balanserad kost (18-25 år, 20 %; 66-80 år, 49 %) samt att en smörgås eller några smörgåsar kan vara en fullgod måltid (18-25 år, 31 %; 66-80 år, 42 %) jämfört med de yngsta (18-25 år).

Få känner till brödets fördelar Fibrer i bröd ökar mättnadskänsla vilket kan göra att vi äter mindre 54% Relativt få instämmer i påståendena kring brödets hälsoeffekter. Det är dock mindre skillnader mellan olika grupper. Fullkorn minskar risken för förstoppning 51% Hjärnan behöver kolhydrater 50% Fullkornsbröd är en bra källa för att få i sig järn 39% Att äta mycket fullkornsprodukter förknippas med en lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar 39% Fibrer i bröd stärker vårt immunförsvar 3 Andel som instämmer helt eller till stor del Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014

Få ser bröd som en naturlig del av en vegetarisk diet Jag skulle vilja äta mer fullkorn Bröd är en naturlig del av en vegetarisk diet 29% 4 Andel som instämmer helt eller till stor del Framför allt de yngre (18-25 år) vill äta mer fullkorn (53 % jämfört med 35 % för de äldsta). Få ser bröd som en naturlig del av en vegetarisk diet, endast 25 % bland de mellan 18-25 år. Men 37 % av dem som är veganer, vegetarianer eller flextarianer instämmer i påståendet. Medan det bara är 22 % bland dem som inte äter eller inte vill äta mer vegansk eller vegetarisk kost som instämmer i påståendet. Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014

Fullkornsbröd förknippas med att vara hälsosamt, men få förknippar det med hälsosamma effekter Hälsosamt Hög mättnadskänsla Förbättrad tarmverksamhet Källa till mitt behov av fibrer 7 71% 64% 6 Det skiljer sig lite mellan de olika grupperna men det finns vissa skillnader. Exempelvis förknippar fler äldre fullkornsbröd med hälsosamt jämfört med de yngre (18-25 år, 68 %; 26-45 år, 69 %, 46-65 år, 79 %; 66-80 år, 86 %). Matvara med många möjligheter Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar Enklare att hålla vikten Sänkta kolesterolnivåer 37% 37% 3 56% De som tar hög hänsyn (46 %) till klimatet förknippar bröd som klimatsmart i betydligt högre grad jämfört med de som tar lite hänsyn (19 %). Klimatsmart Minskad risk för att utveckla diabetes Minskad risk för vissa cancerformer 34% 34% 3 Framför allt de äldre förknippar bröd som en källa till fibrer (18-25 år, 53 %; 26-45 år, 60 %, 46-65 år, 63 %; 66-80 år, 75 %). Billigt Förknippar du följande med fullkornsbröd? n=1014 27% En större andel äldre förknippar även bröd med förbättrad tarmverksamhet (18-25 år, 54 %; 26-45 år, 61 %, 46-65 år, 67 %; 66-80 år, 74 %).

Vilka positiva hälsoeffekter knippar du med att äta fullkornsbröd? n= 705

SLUTSATSER

Få känner till de fördelar som bröd och fibrer ger, i synnerhet kvinnor Nästan hälften tror att deras dagliga matvanor innebär en brist på fibrer, 4 vill äta mer fullkorn. För män kommer bröd (45 %) först och grönsaker (44 %) på andra plats som den viktigaste källan till det dagliga behovet av fibrer. För kvinnor kommer däremot bröd först på tredje plats (32 %). På första plats kommer grönsaker (60 %) och på andra plats kommer frukt och bär (37 %). Få känner till de fördelar som bröd och fibrer ger: Fibrer i bröd ökar mättnadskänslan vilket kan göra att vi äter mindre 54% Fullkorn minskar risken för förstoppning 51% Hjärnan behöver kolhydrater 50% Fullkornsbröd är en bra källa för att få i sig järn 39% Att äta mycket fullkornsprodukter förknippas med lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar 39% Fibrer i bröd stärker vårt immunförsvar 3

Fullkornsbröd förknippas med att vara hälsosamt, men få förknippar det med hälsosamma effekter Hälsosamt Hög mättnadskänsla Förbättrad tarmverksamhet Källa till mitt behov av fibrer Matvara med många möjligheter Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar Enklare att hålla vikten Sänkta kolesterolnivåer Klimatsmart Minskad risk för att utveckla diabetes Minskad risk för vissa cancerformer Billigt 37% 37% 3 34% 34% 3 27% 7 71% 64% 6 56% Förknippar du följande med fullkornsbröd? n=1014

Mer än var tredje svensk utan allergier äter fri från produkter Nära häften av svenskarna äter fri från produkter. Men, det är inte någonting en gör på grund av allergi, främst görs det av hälsoskäl: 1. Mer hälsosamt 4 2. Bättre för magen 40% 3. Allergi eller intolerans 26% Hela 3 av de utan allergier och överkänslighet äter fri från produkter. Anledningen? 14% av dem gör det pga. att andra i hushållet är allergiska men de överlägset vanligaste anledningarna är: 1. Det är hälsosamt (51%) 2. Bättre för magen (38%) 3. Det är bra för att gå ner i vikt (16%)

Svenska folket överskattar andelen glutenintoleranta Svenskarna tror att 18% (medelvärde) av svenska folket är glutenintoleranta (1 median) medan det i själva verket är 1-.

Vi behöver äta mer bröd för klimatets skull Trots att 46% (4 2015) säger att klimatförändringarna kommer att påverka deras matval menar bara 9 % att de kommer att äta mer bröd som en konsekvens av det. Grönsaker, baljväxter och fisk äter man för klimatets skull, inte bröd. Nästan en tredjedel tror till och med att bröd påverkar klimatet negativt.

Mackor blir allt mer okej som en måltid Vi ser fortfarande att äldre äter bröd mer regelbundet medan yngre hellre äter det som måltid, bröd är inte längre en lika självklar del av en balanserad kost. Vegetarianer, vegan och flexitarianer äter bröd till måltid snarare än frukost. 20% som äter huvudsakligen mackor till middag jmf m 1 förra året. Allt färre äter mackor varje dag, det har snarare blivit en maträtt som andra, många äter det ofta som en huvuddel av middag eller lunch.

Hela måltider bestående av mackor blir allt vanligare Frukost 6 56% Det finns en tendens mot att det blir allt vanligare generellt med måltider som till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Mellanmål Lunch Middag 2 16% 20% 1 37% 2016 2015 Andelen som äter frukost, lunch och middag där måltiden i huvudsak består av smörgåsar eller mackor har ökat mellan 2015 och 2016. 62 % äter frukost minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av mackor och smörgåsar. Nästan var fjärde person äter lunch minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor och när det gäller middagar så gäller det för var femte person. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014