och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Relevanta dokument
Palliativ vård vid demens. Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Skandinavisk lederkonferense oktober 2018, Köpenhamn Johan Sundelöf, läkare och programchef, Betaniastiftelsen

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Smärta och obehag. pkc.sll.se

God palliativ vård state of the art

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård vid demenssjukdomar

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Neuropsykiatriska kliniken

Silviahemscertifiering

Behandling av BPSD utan läkemedel

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Vägledning för en god palliativ vård

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson


NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Validering i Sörmland Rev

Validand och valideringshandledare

Demens och palliativ vårdfilosofi

Palliativ vård ett förhållningssätt

Sundsvall

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Palliativ vård Professor Peter Strang

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Validand och valideringshandledare

Validering i Sörmland Rev

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

Palliativt förhållningssätt

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0


Validering i Sörmland

Att se människan bakom demenssjukdomen

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Palliativt förhållningssätt

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Rutin för BPSD-registrering

Säkerhet, roller och riktlinjer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Ettdemensvänligtsamhälle

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Transkript:

och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Vad är palliativ vård?

Livskvalitet och värdighet Förebygga, upptäcka, lindra symtom Helhetssyn kropp och själ Sjuka och närstående Vad är palliativ vård?

Symtomlindring Kommunikation Teamarbete Närståendestöd Fyra hörnstenar

Att leva med livskvalitet och värdighet

Centrala frågor Målen med vården? Vad kan vi förvänta oss? Hur ska den sista tiden se ut? Vad bör vi göra av det vi kan göra? Vad ger det? Vad tar det? För vems skull? Tydlig vårdplan? Vad är aktuellt? Varför? Är alla införstådda med planeringen? Vilket hopp, vems hopp och med vems tid bevaras hoppet? Att lyfta blicken i tid

Palliativ vård inte bara på slutet

Vad är viktigt för den obotligt sjuke? Vilka med på slutet Hinna förstå Önska plats för vård Komma till tals Symtomlindrad Känna värdighet Bemött som den människa man är Önskemål respekteras

Palliativ vård är en teamuppgift

Palliativ vård - en teamuppgift

Palliativ vård i Sverige Ojämlik Stora utbildningsbehov Stor geografisk spridning Sjukhus, boenden, det egna hemmet Alla sjukdomsgrupper Addera palliativ kunskap Behov när och där de uppstår

- avgiftsfri webbutbildning i allmän palliativ vård

Avgiftsfri Allmän palliativ vård Socialstyrelsens kunskapsstöd & nationella riktlinjer Tvärprofessionell alla yrkesgrupper Reflektionsfrågor Yrkesspecifik fördjupning 3,5h Kunskapstest Vid godkänd resultat - Diplom

Palliativ vård vid demens Teamarbete Kunskap Närståendestöd BPSD Kommunikation/ Tidig vårdplanering/ Personcentrerad vård Etiska frågeställningar Symtomlindring

Vad är demens? Varaktig (>6 månader) nedsättning av minnet som orsakas av en neurodegenerativ sjukdom, tillräckligt allvarlig för att orsaka svårigheter att klara sitt vardagliga liv.

Vad är demens? Alzheimers sjukdom 66% Vaskulär demens 25% Lewy Body Demens Frontotemporal demens Parkinsons sjukdom Alkoholorsakad demens Många fler..

Symtomen beror på var skada sitter

Symtom beror på var skadan i hjärnan är lokaliserad Språk Insikt, Empati, Personlighet, impulskontroll Initiativförmåga, Känslor, Uppmärksamhet Motorik Korttidsminnet (Hippocampus)

4 faser i sjukdomsförloppet och tecken på slutfas av demenssjukdom MCI Mild Måttlig Svår demens Funktionsnivå - Ätsvårigheter - Inkontinens - Motorikstörning - Dysfagi - Återkommande infektioner - Sängbunden - Mutistisk Hjälp iadl 5 20 år Särskilt boende (Hjälp padl) Helt hjälpberoende

Demens leder till döden

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demens (BPSD) Beteendestörningar Aggression Irritabilitet Tvångsmässighet Skrikbeteende Rastlöshet Vandringsbeteende Sömnstörningar Inaktivitet Psykiska problem Depression Ångest Hallucinationer

Nervskador orsakar kommunikationsvårigheter/bpsd Bristande perceptionsförmåga Bristande förmåga att tolka stimuli Bristande känslokontroll Bristande impulskontroll Bristande insikt

Kommunikationssvårigheter leder till missuppfattning av BPSD Externa stimuli, symtom, omvårdnadsåtgärd (klä sig, duscha, gå och lägga sig) Personalinsats Patient missuppfattar situationen (på grund av neurodegeneration) Patienten missförstår situation fara? Bristande förmåga att anpassa reaktionen (amygdala+frontal cortex) Motstånd uppfattas av personal som aggression Önskemål om lugnande medicinering framförs på ronden

Behandla inte kommunikationssvårigheter med läkemedel

Starkt evidens för att: Förstahandsåtgärd vid BPSD är icke-farmakologisk behandling

Neuroleptika eller anxiolytika vid BPSD Kort behandlingstid 2 veckor Tydligt in- och utdatum! Utvärdera Ompröva indikation

BPSD över tid vid Alzheimers sjukdom Depression Aggression Skrikbeteende Tidig fas Hallucinationer Tvångstankar Sen fas

Hur gör man då? Känn in Använd personkännedom Avled Fördröj Skifta fokus Anpassa upplägg till dagsform Stegvis Varsamhet

Hur gör man då? Vilka symtom? När uppstod/uppstår? Trolig orsak? Medicinsk historia? Undersökning: - mun, mage, leder, fötter Basala behov mötta? - fysiska, existentiella Läkemedelsgenomgång Tolkning, åtgärd, utvärdering

BPSD-registret

Bok om tvångsåtgärder och begränsningar www.svensktdemenscentrum.se

PERSONCENTRERAD VÅRD - skillnad mellan god och mindre god demensvård

SYMTOMLINDRING

Symtomkontroll Prevention Skattning Symtomlindring

Symtomprevention Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention/inkontinens - kroniska tillstånd - infektioner - aspiration - falltendens frakturrisk - polyfarmaci

Symtomprevention (forts.) Fiberrik kost Konsistensanpassning Optimering av nutrition Frekventa vändningar God munvård Fallprevention Lm-sanering Tydlig vårdplan

Symtomskattning Ändrat beteende - bristande symtomkontroll? Tidigare sjukhistoria kolla journalen! Abbey Pain Scale, SÖS-stickan, kroppsliga tecken Tecken på smärta? Dokumentera symtom, bedömning, åtgärd, effekt

Symtomskattning (forts.) Undersök patienten! Gå in på rummen! - även när det är som vanligt lättare att jämföra! Undersök mun, mage, leder, fötter, hud Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion Liberal med analgetika Utvärdera

Symtomskattning är ett teamarbete Medicinsk journal Familj, släkt, personal Abbey Pain Scale Dokumentation Tolkning Bedömning/Åtgärd/Behandling Utvärdering

Hjässloben sinnesintryck och kreativitet

Kreativa centrum fungerar länge vid demens konst, musik, kreativitet får människor att må bra Lindrig minnesstörning Lindrig demens Svår demens Slutfas demenssjukdom

ETISKA FRÅGESTÄLLNINGAR

ETISKA FRÅGOR Hjärt-/lungräddning Remittering till sjukhus Nutrition Antibiotika Blod? Malignitetsutredning?

ETISKA FRÅGOR Vad är aktuellt? För vems skull? Hur ska den sista tiden se ut? Vilken infektion får vara den sista? Tydlig vårdplan Behandlingsrestriktioner klargjorda Förankrad planering

ESPEN GUIDELINES OM NUTRITION Optimera utifrån läge kost under hela förloppet Individuell bedömning vad som är bäst Bedöm för- och nackdelar med olika strategier Sondnäring ej aktuell vid svår demens

KOMMUNIKATION

Vad kan vi förvänta oss? Hög Funktionsnivå Låg Cancer Hjärtsvikt / KOL / Multisjuklighet Demens Tid Livets slutskede

Tidig vårdplanering

Tidig vårdplanering är nyckeln till samsyn målen med vården Etiska frågor: Hjärt-/Lungräddning? Antibiotika? Näringsdropp/sond? Inremittering till sjukhus? Farhågor? Preferenser? Vad är viktigt? Personkännedom X

Kunskap om sjukdomsförloppet är nyckeln till konsensus kring målen med vården MCI Mild Måttlig Svår demens Functional level - Ätsvårigheter - Inkontinens - Motorikstörning - Dysfagi - Återkommande infektioner - Sängbunden - Mutistisk 5 20 år Särskilt boende Helt hjälpberoende

NÄRSTÅENDESTÖD

Checklista för dialog med närstående Beskriv sjukdomsförloppet inom en månad från inskrivning på boende Beskriv i förväg tecken på slutfas av demenssjukdom Beskriv löpande var den demenssjuke befinner sig i förloppet Tala i förväg om nutrition/vätska i livets slutskede risk för illamående och andnöd Beskriv skillnad mellan svält och kakexi

Checklista för dialog med närstående Evidens för - Hjärt-/lungräddning - Inremittering till sjukhus - Antibiotika - Näringsdropp eller sond Beskriv vanliga dödsorsaker vid demens återkommande pneumonier Efterlevandesamtal återkoppling viktig och kostnadsfri! Informationshäfte till närstående

Närståendehäfte

TEAMARBETE

Palliativ vård är en teamuppgift

EAPC WHITE PAPER ON PALLIATIVE CARE IN DEMENTIA

Budskap EAPC White paper Demens leder till döden Palliativ vårdfilosofi naturlig hela vårdförloppet Förbättra livskvalitet Uppehålla funktioner Maximera komfort Kvar i hemmiljö så länge som möjligt Kontinuitet angelägen

Budskap EAPC White paper Samarbete demensvård och palliativ kompetens Anpassa resurser, organisation och bemanning Utbildning och handledning Nationell vårdplan användbar vid demens

Budskap EAPC White paper Patientens behov i centrum Delaktighet i beslut patient och närstående Patient och närstående - partners Informera genom hela förloppet Uttryckta önskemål respekteras (om möjligt) Hänsyn till familjen, säkerhet och vårdtyngd var vårdas?

Budskap EAPC White paper Tvång och restriktioner bör undvikas Dropp: - inte indicerat i livets slutskede - förvärrar andnöd Sond förlänger inte överlevnad Antibiotika: - Ibland motiverat som symtomlindring MEN - inte alltid motiverat om livsförlängande behandling enda målet utan avseende på livskvalitet och symtomlindring Nära och tidig dialog med patient och närstående

Sammanfattning Demens är inte en sjukdom olika sjukdomar leder till demens Demens leder till döden Kliniska tecken på slutfas av demenssjukdom BPSD icke farmakologisk behandling Symtomprevention, lindring och skattning - helhetssyn Personcentrerad vård Etiska vanliga frågeställningar Tidig vårdplanering nyckeln till samsyn mål med vården

Kom ihåg En person som är på väg att lämna livet har rätt att få samma uppmärksamhet och kärleksfulla omvårdnad, oavsett diagnos, som den som just inträtt i livet Tack!