Lokalplan 2009 2013 lokalplanering och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet Fastighetsavdelningen
Lokalplan 2009 2013 lokalplanering och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet Fastighetsavdelningen
FÖRORD Syftet med föreliggande lokalplan är att ge ett underlag för Göteborgs universitets långsiktiga planering genom att beskriva hur lokalbestånd och lokalkostnader kan utvecklas under perioden år 2009 till 2013. Lokalplanen upptar pågående och önskade lokalprojekt för tiden 2009 2013. Lokalplanen är disponerad i en beskrivande del och med tre bilagor. Bilaga 1 är en lokalförteckning. Den omfattar samtliga förhyrningar. Bilaga 2 omfattar nuvarande andrahandsuthyrningar. Bilaga 3 består av projekttidsplaner med samtliga pågående och önskade byggprojekt innehållande lokalarea, beräknad projektkostnad samt tidsplan för varje objekt. Lokalplanen revideras och fastställs årligen. Fastighetsavdelningen i januari 2009
341 356 Produktion Skrivkraft marknadskommunikation AB 2009
Innehåll Inledning 9 Sahlgrenska akademin 11 Naturvetenskapliga fakulteten 15 Humanistiska fakulteten 19 Konstnärliga fakulteten 21 Samhällsvetenskapliga fakulteten 23 Handelshögskolan 27 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 31 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 33 IT-universitetet 35 Universitetsbiblioteket 37 Gemensamma förvaltningen 39 Gemensamma anläggningar 41 Göteborgs universitets studentkårer 43 bilagor 1. Lokalförteckning 1 1-7 2. Lokalförteckning 2: andrahandsuthyrningar 1 3. Projekttidsplaner 1-7
Inledning INLEDNING Under de senaste decennierna har Göteborgs universitet byggt nya och ändamålsenliga lokaler för så gott som samtliga verksamhetsområden. Universitetet utgör nu en framträdande del av stadens kärna i Göteborg. Institutionernas närhet till varandra främjar ett tvärvetenskapligt samarbete. De humanistiska och konstnärliga fakulteterna är belägna i närheten av stadens kulturinstitutioner. Den naturvetenskapliga fakulteten ligger dels på Chalmersområdet och dels på Medicinareberget. Sahlgrenska akademin ligger i omedelbar närhet till Sahlgrenska universitetssjukhuset. lokalplan 2009 2013 9
Det har från 1980-talet och framåt, både inom Göteborgs universitet och i Göteborgs Stad, funnits en stark vilja att så stor del som möjligt av universitetet skall finnas i närhet till stadens centrum. Universitetets verksamhet har stor betydelse för staden och studenterna bidrar till ett levande centrum. Göteborgs universitet hyr i princip hela sitt fastighetsbestånd från cirka 30 hyresvärdar. Statliga Akademiska Hus AB är största hyresvärden med drygt 50 % av universitetets lokalbestånd i sin ägo. UNDERLAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Fastighetsavdelningen har sammanställt och bearbetat det material som universitetets fakultetsnämnder eller motsvarande tillställt avdelningen. Ingen värdering av behoven eller prioritering av objekten är gjord, utan de projekt och de lokalbehov som fakultetsnämnderna framställt, har medtagits i planen. Lokalförteckningarna i planens bilaga 1 och 2 bygger på de kontrakt som Göteborg universitet tecknat med olika hyresvärdar. För beräkning av prognostiserad hyresutveckling har antagits att konsumentprisindex utvecklas med 4 % årligen under perioden. Inga förändringar är gjorda för omförhandling av kontrakt, däremot är kända förhandlingsresultat medtagna. Nybyggnadsprojekt och verksamhetsanpassningar är inkluderade i prognosen. Projekt som innebär en ökad hyreskostnad understigande 100 000 kr per år är ej upptagna, då dessa förutsätts behandlas under ordinarie budgetprocess. Tillgängligheten till universitetets lokaler förbättras kontinuerligt och hinder som lätt kan åtgärdas undanröjs enligt gällande förordning. Fastighetsavdelningen hyr ut outnyttjade sammanhängande lokaler inom Göteborgs universitet till hyresgäster utanför universitetet intill dess att universitetets förstahandskontrakt upphör att gälla eller till dess verksamheter inom universitetet återigen behöver lokalerna. Rektor har fastställt regler för Göteborgs universitets lokalhantering. Dessa finns tillgängliga på fastighetsavdelningens hemsida. 10 lokalplan 2009 2013
SAHLGRENSKA AKADEMIN Vid Sahlgrenska akademin (SA) studerar cirka 4 000 studenter och 1 100 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare. I dag disponerar akademin cirka 25 000 m² lokalytor betalda med LUA/ALF-medel inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) tre sjukhusområden och cirka 60 000 m² på Medicinareberget, inklusive Hälsovetarbacken. Därtill kommer biblioteksresurser med mera genom nuvarande biomedicinska biblioteket. sahlgrenska akademin Akademins forskare och undervisande personal, liksom studenter, finns inom hela SU:s geografiskt spridda organisation, men framför allt inom de tre sjukhusen Sahlgrenska, Mölndal och Östra. De skall i princip ha god tillgång till behövliga lokaler (föreläsningssalar, grupprum, laboratorier inklusive mindre djurhus m.m.) på gångavstånd, oavsett till vilket av sjukhusen ens specialitet är förlagd. Här finns det anledning för både akademin och Göteborgs universitet (GU) att fortsätta vara aktiva och pådrivande. En första rapport har tagits fram i samarbete mellan SU och SA, om lokaler för forskning och utbildning vid SU/Östra och SU/Mölndal. Den ligger helt i linje med att SU också aktivt driver frågan om en ökad forskningsanknytning av verksamheterna vid Östra och Mölndal. lokalplan 2009 2013 11
Ny fördjupad översiktsplan för Medicinareberget Arbetet med en ny fördjupad översiktsplan pågår inom stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden. Den kommer bland annat att ange var och i vilken utsträckning nya lokaler för forskning och undervisning kan byggas, en hälsosammare miljö och bättre tillgänglighet kan skapas etc. Översiktsplanen är med andra ord av stor strategisk betydelse för akademin och GU. Målsättning Det övergripande målet för lokalplaneringen och förändringsarbetet inom Sahlgrenska akademin är att skapa en fysisk och intellektuell miljö som är nödvändig för att bedriva och utveckla farmaceutisk, medicinsk, odontologisk och vårdvetenskaplig forskning och undervisning på högsta internationella nivå. Detta mål är av avgörande betydelse för akademins och GU:s konkurrenskraft nationellt och internationellt. Inte minst behöver studenternas studie- och arbetsmiljö vara mycket bra för att akademin skall kunna behålla sin starka position inom utbildningsutbudet i Sverige. Toppstudenter som kan rekryteras för forskning är dessutom viktiga för en framtida högkvalitativ tand- och sjukvård. Nya möjligheter för forskningen kräver också nya arbetssätt, med ett nära samarbete mellan forskargrupper med skilda disciplinära bakgrunder och kompetenser. Det kommer därför att vara av stor vikt att lokalmässiga förutsättningar skapas för nära samarbete och interaktioner mellan forskargrupper och forskare. En stimulerande forskningsmiljö kommer också att vara avgörande för att akademin skall kunna rekrytera nya forskare och forskargrupper, samt för att behålla och utveckla befintliga, framgångsrika verksamheter. Dessutom har Sahlgrenska akademin målsättningen att föregå med gott exempel för att skapa en hälsofrämjande och hållbar arbets- och omgivningsmiljö. NULÄGE OCH BEHOV Upprustningen av Medicinarelängans olika forskningshus fortskrider. Renovering o ch ombyg g n a d av H i s t olog i hu s e t va r k l a r v id å r s s k i f t e t 20 0 6/20 07. Und e r a p r i l månad 2008 flyttade avdelningen för farmakologi respektive klinisk näringslära in i den senaste nybyggnationen Läkemedels- och nutritutionscentrum (LNC), vilken också utgör en entré till Medicinarelängan från nordväst. Den renoverade och anpassade låghusdelen mellan Fysiologihuset respektive Medkemihuset färdigställdes till höstterminens start 2008 och ses som ett komplement till undervisningslokalerna i det nya LNC. På samtliga sjukhus liksom i Medicinarelängan, på Odontologen och på Hälsovetarbacken skall det finnas studentcentra med läsplatser, datorer med mera för studenterna. 12 lokalplan 2009 2013
PÅGÅENDE PROJEKT Nya forskningshuset Detta hus är det sista som renoveras och anpassas i Medicinarelängan. Det pågår sedan en tid planering och projektering för de verksamheter som blir hyresgäster när huset är färdigställt. I dagsläget planeras för 17 forskargrupper inom ett nytt cancerforskningscentrum. Dessutom har avdelningen för allergologi för avsikt att flytta in i huset. Projektet beräknas vara klart under tredje kvartalet 2010. Överdäckning av läsesal i resurscentrum Det föreligger planer på att däcka över nuvarande läsesal i resurscentrum i Medicinarelängan, för att därigenom skapa en större datorsal för undervisning i direkt anslutning till inomhusgågatan. En ny läsesal skapas på övre planet ovanför datorsalen. Enligt planerna kommer projektet att kunna vara klart till höstterminens början 2009. FÖR AKADEMIN ANGELÄGNA PROJEKT Studentcentra/studietorg på samtliga sjukhus För att skapa goda studiemiljöer för akademins studenter behövs en satsning på studentcentra med läsplatser, datorer med mera på samtliga sjukhus. SU delar denna uppfattning och strävar efter att få med det i sin lokalplanering. Biomedicinska/biovetenskapliga biblioteket En väsentlig faktor för god studie- och forskningsmiljö är att informationsförsörjningen fungerar på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Detta är en nödvändig och betydelsefull del av infrastrukturen. Lika viktigt är att tillgodose studenternas behov av arbetsplatser. Här är biblioteket den naturligaste platsen på grund av öppettider och bemanning. Det finns således behov av vissa lokalmässiga förändringar och anpassningar. Ett lokalprogram har också tagits fram för en kommande tillbyggnad. Öka tillgängligheten till och från Medicinareberget Det har under en tid påtalats behovet av en bättre angöringsmöjlighet till Medicinareberget, främst från Guldhedsgatans spårvagns- och busshållplats, i direkt anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mot bakgrund av detta kommer förnyade kontakter att tas med bland annat Akademiska Hus. Konsekvensbeskrivning Det pågår kontinuerligt ett arbete med att effektivisera utnyttjandet av lokaler inom akademin. Som exempel kan nämnas att det inom institutionen för odontologi slutförts ett arbete med att utnyttja befintliga lokalytor på ett bättre sätt och därmed kunna lämna vissa ytor. Liknande arbete pågår även inom övriga verksamheter. Under juni månad 2008 omlokaliserades biomedicinsk laboratorievetenskap och flyttade verksamheten från Medicinaregatan 8 till Medicinarelängan. Flyttningen innebär en ytterligare lokaleffektivisering och lokalytor har kunnat frånträdas på Medicinaregatan 8. lokalplan 2009 2013 13
14 lokalplan 2009 2013
Ola Wetterberg, prefekt institutionen för kulturvård och Gun Selldén prefekt institutionen för geovetenskaper vid invigningen av Geovetarcentrums nya lunchrum. NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Naturvetenskapliga fakulteten är spridd över flera adresser, både inom och utanför Göteborg. Fakulteten har under året genomfört betydande delar av ett lokalprojekt som syftar till ett effektivare lokalutnyttjande och därmed sänkta hyreskostnader. Den första delen av effektiviseringsprojektet slutfördes under sommaren 2008, då Göteborgsdelen av institutionen för kulturvård flyttade från Bastionsplatsen till Wavrinskys plats. Här, i det hus som fortfarande kallas Geovetarcentrum, slutfördes inför sommaren de ombyggnader som samlade institutionen för geovetenskaper t i l l pl a n 4 o ch d ä r m e d möjl ig g jo r d e i n fly t t n i nge n av k u lt u r vå r d a r n a t i l l pl a n 3. D e övriga verksamheterna i huset är fakultetskansliet och geovetenskapliga biblioteket, ett bibliotek under universitetsbiblioteket, som numera svarar för biblioteksservicen till både geovetenskaper och kulturvård. NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Mariestadsdelen av institutionen för kulturvård är sedan sommaren 2007 inhyst i nyrenoverade lokaler i centrala Mariestad. I samband med ombyggnationerna för kulturvård passade fakulteten på att iordningställa en undervisningslokal anpassad till speciella behov hos geovetenskaps nya utbildningsprogram i vinvetenskap. En del lokaler har friställts i huset för att kunna hyras ut till andra aktörer. lokalplan 2009 2013 15
Tre av de fyra biologiska institutionerna kommer från årsskiftet 2008/2009 att hyra mindre lokalytor för sina verksamheter. Zoologiska institutionen lämnar det översta våningsplanet på Medicinaregatan 18, liksom studentutrymmen i huset mittemot. Under året har flera laboratorier och skrivrum i övriga våningsplan liksom undervisningslokaler och andra studentutrymmen på entréplanet anpassats till ett mer effektivt lokalutnyttjande. Under 2009 återstår i huvudsak en ombyggnad av personalens lunchrum. Institutionen för växt- och miljövetenskaper och Göteborgsdelen av institutionen för marin ekologi finns i Botanhuset i Göteborgs botaniska trädgård. Från årsskiftet lämnar man två våningsplan i den norra huskroppen. I den södra huskroppen har flera laboratorier byggts om till kontor, mötesrum och undervisningslokaler. Även här kvarstår att bygga om personalens lunchrum. Under 2009 kommer fakultetens växtmolekylärbiologiska verksamhet att samlas i Botanhuset. Botanik- och miljöbiblioteket kommer att minska sin lokalyta i huset och studenternas lokaler och studiestödjande funktioner kommer att lämna den så kallade Grindstugan och flytta in i huvudbyggnaden. Husets entréparti kommer att byggas om av Akademiska Hus för nya hyresgäster i den norra huskroppen. Den fjärde biologiska institutionen, institutionen för cell- och molekylärbiologi, huserar tillsammans med en del av institutionen för kemi i Lundberglaboratoriet på Medicinareberget. Institutionen för cell- och molekylärbiologi är den som utnyttjar sin lokalyta mest effektivt av fakultetens institutioner, men man ser ändå över möjligheten att hysa andra verksamheter i begränsade delar av huset. Svenskt NMR-centrum, som är en del av fakultetens verksamhet på Medicinarberget, ser också över möjligheterna att inom oförändrad lokalyta hysa fler forskare. Institutionerna för fysik och matematiska vetenskaper liksom merparten av institutionen för kemi finns i lokaler på Johannebergsområdet. Dessa hyrs av Chalmersfastigheter AB. Under våren 2009 skall arbetet med nya hyresavtal för dessa verksamheters lokalbehov slutföras, även här med sikte på lägre lokalkostnader. Institutionen för marin ekologi finns förutom i Botanhuset även på två forskningsstationer i Bohuslän, där även delar av fakultetens övriga marina forskning och undervisning bedrivs. Forskningsstationerna, dels vid Tjärnö på östra sidan av Kosterfjorden nära Strömstad, dels vid Kristineberg i Fiskebäckskil, drivs båda av Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, en enhet inom naturvetenskapliga fakulteten. Tjärnös matsal och kök byggdes om under 2008. Vid årsskiftet 2008/2009 tar Göteborgs universitet över hyreskontrakten för de fastigheter vid Kristineberg som behövs för den egna verksamheten. För 2009 projekteras en ombyggnad av det så kallade Sommarlabbet då entréplanets laboratorier fräschas upp och planet en trappa upp byggs om för övernattning för de studenter som deltar i marina undervisningsmoment. 16 lokalplan 2009 2013
PÅGÅENDE PROJEKT Ombyggnader för Zoologiska institutionen, och i Botanhuset relaterade till minskningar i förhyrd yta i fastigheterna från kommande årsskifte. Ombyggnaderna beräknas vara klara strax efter årsskiftet 2008/2009. PLANERADE PROJEKT Zoologiska institutionen Ombyggnad av personalens lunchrum kommer att genomföras under 2009. Botanhuset Ombyggnad av personalens lunchrum beräknas vara klar före utgången av 2009. Detsamma gäller iordningställandet av utrymmen för den växtodlingsfacilitet som för närvarande är under upphandling samt ombyggnaden av undervisningslokaler till studentutrymmen, med anledning av uppsägning av förhyrningen i Grindstugan under 2009. Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Kristineberg Ombyggnad av Sommarlabbet skall vara klart att nyttjas från april 2010. lokalplan 2009 2013 17
18 lokalplan 2009 2013
HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetens institutioner är sedan 1995 samlade i området kring Näckrosdammen. Ungefär hälften av fakultetens institutioner finns i huvudbyggnaden, kallad Humanisten, samt i den med Humanisten sammanbyggda Språkskrapan. Lokalerna i dessa hus är planerade och byggda för undervisningsändamål med lärosalar och hörsalar och med öppna ytor för studenternas självstudier. HUMANISTISKA FAKULTETEN Under tidigare planperiod flyttade två av fakultetens institutioner till Vasaområdet och i december 2008 flyttade ytterligare en institution till samma område, som ett resultat av den omorganisation fakulteten har genomfört. Resten av fakultetens verksamhet bedrivs ännu så länge i de förhyrda villorna i Renströmsparken samt i Lorensbergsområdet. Verksamheten på Vasaområdet fungerar bra i renoverade lokaler som är anpassade för personal. Villorna var däremot aldrig ämnade att bli permanenta, utan på sikt avsåg man att finna mer varaktiga lösningar, Redan vid inflyttningen konstaterades också att lokalerna inte gick att utnyttja på ett effektivt sätt. En del av dem håller inte måttet för god arbetsmiljö med till exempel fuktskador. PLANERADE PROJEKT Under 2008 har humanistiska fakulteten aktivt arbetat med en beslutad omorganisation. Fakultetsledning och institutioner har under året arbetat med att genomföra fakultets- lokalplan 2009 2013 19
nämndens beslut. För att synliggöra omorganisationen kommer man i möjligaste mån att samlokalisera de nya institutionerna. En omflyttningsgrupp är utsedd och arbetet pågår för närvarande med inventering av lokaler och arbetsplatser och utarbetande av ett förslag till omflyttningar. I gruppens arbete ingår att hitta möjligheter till förtätningar och målet är att kunna lämna några av de villor som finns runt Näckrosdammen. Ett framtida nybygge inom området skulle göra det möjligt för fakulteten att lämna samtliga villor. Med anledning av omorganisationen och omflyttningarna kommer fakulteten under 2009 att planera för en del förändringar och ombyggnader för att möta den nya organisationens lokalbehov. Det kan gälla iordningställande av större personalrum, större studentexpeditioner, insatser för att tillgodose studenternas arbetsmiljö, uppsättning och borttagning av väggar etc. En del i beslutet kring omorganisationen var att skapa en central studentmottagning vid fakulteten. För att kunna genomföra beslutet måste ett utrymme skapas och en ombyggnad göras i befintliga lokaler på Renströmsgatan 6. Avdelningen för dramatik kommer att lämna sina lokaler på Almedalsvägen senast vid halvårsskiftet 2009. Viss ombyggnad av den befintliga lärosalen L100 på Lennart Torstenssonsgatan 8 kommer att bli nödvändig för att den praktiska undervisningen i dramatik därefter skall kunna tillgodoses. KOSTNADSUTVECKLING Med anledning av fakultetens omorganisation och omflyttningar ser man att vissa kostnadsminskningar kan göras på sikt genom förtätningar och uppsägningar av lokaler. Det planerade nybygget i anslutning till Humanisten och Språkskrapan bör inte innebära ökade lokalkostnader för fakulteten, eftersom planerna är att lämna samtliga förhyrningar i villorna runt Näckrosdammen. Förutom bättre anpassade lokaler i ett nybygge finns det andra samordningsvinster att räkna med. 20 lokalplan 2009 2013
KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetens verksamheter är i huvudsak lokaliserade till centrala Göteborg. Högskolan för scen och musik (HSM) är främst lokaliserad i Artisten vid Näckrosdammen och i Brew House, Gårda. Högskolan för design och konsthantverk (HDK) finns på Kristinelundsgatan 6-8, i samma kvarter som Röhsska museet. Konsthögskolan Valand och avdelningen Litterär gestaltning ligger på Vasagatan 50. I samma kvarter ligger Högskolan för Fotografi (HFF) och konstnärliga fakultetskansliet som båda är belägna på Storgatan 43. KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Filmhögskolan är lokaliserad till Viktoriagatan 13. Hit kommer troligen också mastersutbildningen Business & Design, som är ett samarbete mellan Handelshögskolan och HDK, att flytta in under året efter en första period på Norra Älvstranden. Avdelningen Göteborg Organ Art Center (GOArt) flyttar under 2009 sin forskning och administration till Viktor Rydbergsgatan 24, orgelverkstaden blir kvar på Ebbe Lieberathsgatan 25 till slutet av 2009. Utanför Göteborg finns HDK Steneby i Dals Långed. Fakulteten hyr dessutom orgelinstrument och fältlaboratorium för keramikbränning. lokalplan 2009 2013 21
Planer för framtiden De närmaste åren är lokalplaneringen vid fakulteten inriktad på att tillgodose behov av: Lokalanpassningar ur tillgänglighetssynpunkt, säkerhetssynpunkt och av miljöhänsyn. Samlokalisering av verksamheter som på grund av sin strategiska inriktning har trängande behov av fysisk närhet till varandra. Anpassning av dimensionering av ytor till verksamhetsutvecklingen inom respektive enhet. Projektet med handikappanpassning av HDK:s entré blev klar under 2008. Samtidigt görs anpassningar i byggnaden för att tillgodose de behov av förbättringar och förändringar av lokalerna som framkommit i samband med arbetsmiljöarbetet inom HDK. Filmhögskolan och avdelningen Teater vid HSM har långtgående planer på samlokalisering eftersom deras verksamhetsutveckling visar på möjligheter till fruktbara synergier. Där finns samtidigt en stark önskan om närhet till Artisten. Olika alternativ är fortfarande under utredning och diskussion. Kansliet och HFF är ihopträngda på Storgatan 43. Kansliet har i uppdrag att fullt ut överta fakultetens diariehantering och är därmed i akut i behov av brandsäkert arkiv och utrymme för posthantering. Därtill kommer behov av lagringsutrymme för de publikationer som produceras. Fakulteten ger fastighetsavdelningen i uppdrag att bistå med lokalutredare för att göra en översyn av verksamheternas behov i citymiljön samt utreda vilka alternativ som är mest ekonomiskt och arbetsmiljömässigt fördelaktiga. Behovet av fysisk träffpunkt för fakultetens doktorander i samband med deras seminarieverksamhet, utställningar och workshops finns kvar. Ett ytterligare seminarieutrymme kommer att tas i anspråk kontinuerligt under året eftersom Glashuset, den så kallade Kuben i Valandkvarteret skall klimat- och akustikanpassas. Ombyggnaden av Kuben beräknas vara klar till hösten 2009. Fakultetens studenter har vidare uttryckt önskemål om en gemensam träffpunkt för att etablera större gemenskap mellan de olika grupperna. Fakulteten undersöker möjligheterna att tillgodose detta behov. 22 lokalplan 2009 2013
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Under år 2009 slutförs planerade ombyggnadsprojekt i samhällsvetenskapliga fakultetens två campusområden. Det gäller etapp 2 i Campus Haga samt renoveringen av återstående delar av KK II vid Campus Linné. Campus Haga hyste merparten av samhällsvetenskaperna från inflyttningen 1990 1991. Dessa var förvaltningshögskolan, statsvetenskapliga institutionen, institutionen för journalistik och masskommunikation och Nordicom i kvarteret Dragonen; institutionen för socialt arbete, sociologiska institutionen och fakultetskansliet i kvarteret Sappören samt centrum för forskning om offentlig sektor, svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv och enheten för biblioteks- och informationsvetenskap i kvarteret Husaren. Första steget mot en etablering av Campus Linné ägde rum höstterminen 2005. Då flyttade institutionen för omvärldsstudier, institutionen för freds- och utvecklingsforskning samt socialantropologiska institutionen från det så kallade Världshuset på Brogatan 4 till före detta KK II och Annedalsseminariet med tillhörande rektorsvilla. Tillsammans bildade dessa samtidigt den nya institutionen för globala studier. I juni 2007 invigdes det så kallade Mediehuset inom området dit institutionen för journalistik och masskommunikation samt Nordicom lokaliserades. Även psykologiska institutionen som sedan 1995 finns i Psykologen på Haraldsgatan, strax söder om KK II, ingår i Campus Linné. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN lokalplan 2009 2013 23
Sommaren 2005 flyttade Museion, en enhet som administreras av samhällsvetenskapliga fakulteten i samverkan med humanistiska fakulteten, från lokalerna på Södra Viktoriagatan till Världskulturmuseet på Södra vägen. Ibero-amerikanska institutet på Viktor Rydbergsgatan övergick organisatoriskt från och med 2007 till samhällsvetenskapliga fakulteten, och flyttade under höstterminen till Campus Linné. Ibero-amerikanska biblioteket som hör till enheten, fick då sin lokalisering i det nya studietorget Linné som inhystes i en ombyggd före detta gymnastiklokal. Studietorget drivs av universitetsbiblioteket och innebär ett viktigt tillskott till studiemiljön för studenter som anställda vid institutionerna i Campus Linné. Verksamheter som funnits i temporära lokaler i det så kallade BASF-huset på Haraldsgatan flyttades i slutet av år 2007 till sina respektive institutioner i Campus Haga. NULÄGE OCH BEHOV Fakultetens ökade behov av lokaler, både tjänsterum och lärosalar, har föranletts av en stark expansion, både genom ökat utbildningsuppdrag och framgångsrik forskning. En nedgång i sökandetryck, med åtföljande problem att nå planerade resultatmål för studentprestationer under de två senaste åren, har dock gjort att vissa ombyggnadsplaner skjutits på framtiden. I och med fullföljandet av pågående projekt förutsätts problemen med trängsel och icke ändamålsenliga lokaler att vara avhjälpta under överskådlig tid. Fakulteten gör också bedömningen att ett sammanhållet Campus Linné innebär en avsevärt förbättrad arbetsmiljö. Annedalsseminariet ger tillgång till större och mera funktionella lärosalar, något som sedan länge efterfrågats. Annedalsseminariet utgör ett särskilt välkommet tillskott för psykologiska institutionen och institutionen för socialt arbete, där utökningar av utbildningsprogrammen medfört akut brist på undervisningslokaler, särskilt stora sådana. Det finns dock alltjämt behov av ytterligare tillgång till stora undervisningslokaler, särskilt vid terminsstart. PLANERADE PROJEKT Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalprojekt från och med 2009 omfattar i huvudsak slutförande av de ombyggnads- och renoveringsarbeten som pågår i Campus Haga samt slutförande av de återstående renoveringarna i KK II vid Campus Linné. Etapperna 2 och 3 i Campus Haga innebär ombyggnad och renovering av undervisningslokaler, allmänna utrymmen, kaféet och biblioteket. I början av vårterminen kommer en ny datorsal och några salar i Sappören vara färdiga att tas i bruk. Det nya studietorget i Dragonen, som kommer att drivas i universitetsbibliotekets regi, samt det ombyggda kaféet i Sappören kommer att öppnas i mitten av vårterminen. 24 lokalplan 2009 2013
Merparten av övriga salar i Dragonen och Husaren som renoveras kommer att färdigställas till mitten av vårterminen eller under sommaren. Etapp 4 i Haga, med planerad ombyggnad av entrén vid Sprängkullsgatan 19, skjuts på framtiden. Genomförandet är beroende av de närmaste årens utveckling avseende fakultetens utbildningsuppdrag. Återstående renoveringsarbeten vid KK II kommer att slutföras under vårterminen 2009. Initiativ har tagits för att i samverkan med Akademiska Hus och Higab ta fram en masterplan för Campus Linné. Syftet är att åstadkomma en tydligare anknytning till omgivande delar av staden, uppnå mer trafikvänliga och funktionella områdesingångar samt knyta samman områdets olika delar, inklusive byggnaderna på Haraldsgatan, på ett bättre sätt. Arbetet med planen och därpå baserad eventuell projektplan kommer att fortsätta under vårterminen 2009. För mer långsiktiga behov bedömer fakulteten att det bör finnas expansionsutrymme i Campus Linné. Det finns ytterligare enheter som har intresse av samverkan med institutionen för globala studier. Dessutom bedöms det finnas utrymme för ytterligare expansion mellan Campus Linné och Medicinareberget. Detta skulle möjliggöra utflyttning av ytterligare någon enhet från Haga om behov uppstår. Men några konkreta planer för detta finns inte för närvarande. KOSTNADSUTVECKLING Fakultetsnämndens kostnader för lokaler har ökat genom nybyggnation, ombyggnationer och renoveringar. Det är av stor vikt att det framtida nyttjandet av lokalerna kan effektiviseras. Detta kan gärna ske genom samarbeten med huvudmän för andra likartade verksamheter i form av hyresavtal om nyttjande av undervisningslokaler under perioder och tider när lokalerna annars skulle stå outnyttjade. lokalplan 2009 2013 25
26 lokalplan 2009 2013
HANDELSHÖGSKOLAN HANDELSHÖGSKOLAN Redan när Handelshögskolan vid Göteborgs universitet startade 1923 fanns båda de ämnen med på schemat som idag alltjämt utgör skolans unika profil; ekonomi och juridik. Det första året hade skolan nio studenter. År 2007 lockade skolan cirka 8 000 studenter varav knappt hälften läser på heltid. Sedan 1995 finns merparten av Handelshögskolans verksamhet samlad i fastigheten på Vasagatan. Huset har bland annat belönats med Kaspar Salin-priset. All verksamhet ryms dock inte i fastigheten på Vasagatan. Ekonomisk-historiska institutionen finns vid Skanstorget, Gothenburg Research Institute (GRI) huserar främst på Övre Fogelbergsgatan, delar av GRI liksom av företagsekonomiska institutionen nyttjar även lokaler på Viktoriagatan. Institutionen för nationalekonomi med statistik har lokaler på Södra Allévägen. NULÄGE OCH BEHOV Lokalsituationen inom Handelshögskolan är mycket ansträngd. Främst råder stor brist på arbetsrum och studieplatser. Samtidigt utvecklas skolans verksamhet vilket i sig ökar behoven ytterligare. Handelshögskolan värderar att kunna samla så mycket som möjligt av sin verksamhet i ett fåtal fastigheter. Huset på Vasagatan är en viktig del i skolans profilering. Samtidigt blir de tvärvetenskapliga inslagen inom både forskning och utbildning allt fler, vilket är lokalplan 2009 2013 27
helt i linje med skolans ambitioner, och dessa gynnas av geografisk närhet till varandra. Därtill uppnås samordningsvinster i fråga om service med mera. Under hösten 2008 har en ombyggnation genomförts vilket har skapat nya och mer ändamålsenliga lokaler för enheterna School of Executive Education och externa relationer. Ombyggnaden har också givit plats för den expanderande juristutbildningen, främst i form av fler arbetsrum. PLANERADE PROJEKT Handelshögskolans gamla huvudbyggnad Handelshögskolans fakultetsnämnd har tidigare föreslagit att delar av den gamla byggnaden mot Vasagatan respektive Haga kyrkogata skall ersättas med nybyggnation. Dessa planer har skrinlagts sedan en tid bland annat i avvaktan på besked om bevarandeintressen. Nybyggnation på gården Handelshögskolan har istället beslutat att genomföra en utökning av lokalytorna genom nybyggnation på skolans innergård. Den blir i form av tre byggnadsskepp om totalt cirka 800 m², vilka kommer att kallas Hus L. L-husen skall främst tillföra arbetsplatser för doktorander och mer ändamålsenliga arbetslokaler för medarbetare på utlandsavdelningen, Graduate School samt ekonomprogrammet. Byggstart planeras till våren 2009, färdigställande beräknas till sommaren 2010. Tillbyggnad Handelsrätten Samtidigt med byggnationen av L-husen genomförs en tillbyggnad av den nuvarande matsalen, Handelsrätten. Tillbyggnaden omfattar cirka 210 m² fördelade på nuvarande två våningsplan. På det övre planet inrättas studieplatser för studenter. På det nedre planet utökas antalet matplatser för att möta dagens höga belastning med platsbrist under lunchtid. De nya matplatserna skall också fungera som studieplatser under övriga tider. I planerna finns även en utbyggnad av källarlokalerna belägna under Handelsrätten om 120 m². Här skall arkiv och förråd inrymmas. Se även nedan. Viktoriagatan Delar av de lokaler som Handelshögskolan disponerar på Viktoriagatan 13 skall byggas om och behovsanpassas för den verksamhet som bedrivs där av Business & Design Lab i samverkan med HDK. Den planerade ombyggnationen berör arbetsplatser på plan 2 samt den öppna ytan mitt i huset, den så kallade piazzan, som skall göras mer lämpad för seminarier, utställningar och liknande aktiviteter. På Viktoriagatan 13 planeras också en ombyggnad för att kunna hysa ett nordiskt testcenter för GMAT (antagningstest för masterutbildningar). Det gäller byggnation av två rum om totalt 23 m², vilka anpassas till de mycket specifika krav som ställs av den internationella organisation som ansvarar för testerna. 28 lokalplan 2009 2013
Nya lokaler för ny institution Hösten 2008 beslutade fakultetsnämnden vid Handelshögskolan att inrätta den nya institutionen: institutet för innovation och entreprenörskap. Denna nya verksamhet kräver nya lokaler. För närvarande utvärderas möjligheten att hyra lokaler av Higab i det så kallade Biotechhuset på Medicinareberget. Det handlar i ett första steg om att hyra ett våningsplan om cirka 450 m², med möjlighet att utöka ytan framöver. Om dessa lokaler väljs sker inflyttning redan under våren 2009. Men i nuläget studeras också andra alternativ. Renovering Sprängkullsgatan Ekonomisk-historiska institutionens lokaler vid Skanstorget är i behov av upprustning. Bland annat planeras för renovering av kök inklusive utbyte av vitvaror, nya golvytor med mera. Ny transporthiss I fastigheten på Vasagatan 1 transporteras stora mängder material. Hittills har mycket av detta skett via hissen i Hus E. Detta är dock en personhiss som varken är lämpad eller avsedd för tunga transporter av returpapper, möbler med mera. Hissen har överbelastats, med stillastående och reparationer som följd. Av denna anledning planeras nu för nybyggnation av en transporthiss från källarplanet vid infarten från Lilla Bergsgatan. Arkiv och förråd Handelshögskolan behöver plats för långtidsarkivering av dokument. Därför planeras för en utbyggnad av källarlokaler belägna under Handelsrätten om cirka 120 m² som förutom arkiv också skall inrymma förråd. KOSTNADSUTVECKLING De planerade nybyggnationerna vid Handelshögskolan kommer att medföra högre hyreskostnader för perioden. Nybyggnationerna leder dock till en förbättrad och mer utvecklande arbetsmiljö för forskare och lärare, vilket på sikt kommer att leda till att öka Handelshögskolans intäkter av såväl externa medel som statsanslag. Kostnadsökningarna kan även till viss del uppvägas av att fakulteten på sikt eventuellt kan lämna en av de nuvarande förhyrningarna utanför huvudbyggnaden. lokalplan 2009 2013 29
30 lokalplan 2009 2013
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakulteten för utbildningsvetenskap består av tre institutioner. Dessa är institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), institutionen för mat, hälsa och miljö (MHM) samt institutionen för arbetsvetenskap (AV). Även den av Myndigheten för skolutveckling finansierade regionala rektorsutbildningen (RUT) finns inom fakulteten. De tre byggnaderna med det gemensamma namnet Pedagogen, belägna mellan Grönsakstorget och Hvitfeldtsplatsen, inrymmer IPD och MHM samt fakultetskansliet, serviceenheten, del av Idrottshögskolan, Pedagogiska biblioteket och två kaféer. Under 2008 har det vid fakulteten tillkommit nya enheter placerade på eller invid Pedagogen. Dessa är enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och Grundtviginstitutet. Svensk Nationell Datatjänst (SND) finns i närbelägna Geigerfeltska villan, på Arkitektgatan 3. Slöjdverksamheten vid MHM är alltjämt förlagd till Klangfärgsgatan 3, Grimmereds industriområde i Västra Frölunda. Vid IPD bedrivs en omfattande pedagogisk och didaktisk utbildnings- och forskningsverksamhet. Drygt tjugo professorer och ett stort antal forskare har genom sin forskning gjort institutionen till en av landets ledande inom utbildningsforskning. Forskningen har nära samverkan med de utbildningar som institutionen medverkar i. Förutom grund- och påbyggnadsutbildningar inom ämnesområdena barn- och ungdomsveten- UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN lokalplan 2009 2013 31
skap; idrottsvetenskap; lärande, kommunikation & IT; pedagogik och allmändidaktik; pedagogiskt arbete; specialpedagogik samt ämnesdidaktik, medverkar institutionens lärare i hög utsträckning i den för hela universitetet gemensamma lärarutbildningen. Forskarutbildningen genererar omkring femton doktorer varje år. MHM har under de senaste åren byggt upp en forskarmiljö. MHM betonar i sin verksamhet sambandet mellan det vi äter, vår hälsa och hållbar utveckling. Centrala teman i utbildning och forskning är kostvanor, måltider, ledarskap och organisation i restauranger och storhushåll, samt kostens betydelse för folkhälsan. Forskningen behandlar matvanor och andra vanor av betydelse för hållbar utveckling och didaktik i skolämnena hem- och konsumentkunskap samt slöjd. Institutionen för arbetsvetenskap (AV) har sina lokaler på Brogatan 2. AV är utpräglat tvär- och mångvetenskaplig både på forskningssidan och i grundutbildningen. Ett drygt tjugotal forskare undersöker flera fält inom arbetslivet såsom internationellt jämförande arbetsmarknadspolitik, lönebildning, arbetsorganisation, managementstrategier, arbete och hälsa, konflikter på arbetsplatsen, makt- och genusperspektiv på arbetsmarknaden samt integration av invandrare i arbetslivet. Gränsöverskridande arbete pågår med att ytterligare vidga området till att omfatta sambandet mellan människors privata och arbetsrelaterade strategier. Den statliga rektorsutbildningen (RUT) är en befattningsutbildning och riktar sig till nyblivna rektorer inom samtliga läroplansstyrda verksamheter. Under 2008 flyttade RUT till Pedagogen, hus A. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) medverkar i universitetets kvalitetsarbete i syfte att stärka den undervisande personalens högskolepedagogiska kompetens. Enheten samverkar med fakulteterna vid planering och genomförande av behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser och seminarier. Enheten erbjuder universitetets institutioner konsultativt stöd inom området högskolepedagogik och lärande. Man tar initiativ till och stödjer utvecklingsarbeten inriktade på förändring och utveckling av undervisningen. Grundtviginstitutet har ett universitetsuppdrag. Det innebär att institutets verksamhet berör samtliga fakulteter. Utgångspunkten för Grundtviginstitutet är att verka för bildning och folkbildning i ljuset av en bred syn på kunskap. Svensk Nationell Datatjänst (SND) finansieras av Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet. SND är en nationell operativ resurs för kvalificerad samordning av existerande och nya forskningsdatabaser inom samhällsvetenskap, humaniora och socialmedicin/epidemiologi. SND erbjuder stöd för svensk forskning genom att underlätta och utveckla forskares tillgång till data samt erbjuda stöd för forskning under hela forskningsprocessen. Huvuduppgiften är att inventera databaser inom ämnesområden, att samla in, bevara och sprida kvantitativa och kvalitativa studier. Under 2007 flyttade Idrottshögskolan in i provisoriska lokaler (idrottshallar) i det så kallade Exercishuset på Heden i centrala Göteborg. En nybyggnad med idrottshallar och kontorslokaler är under projektering vid Skånegatan. Lokalerna kommer att sambrukas med Katrinelundsgymnasiet, till vilket även Idrottshögskolan blir granne. 32 lokalplan 2009 2013
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) ansvarar för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Lärarutbildningen är ett av de populäraste utbildningsprogrammen inom universitetet med cirka 5 000 studenter som studerar för att få lärarexamen. Lärarutbildningen är universitetets största professionsutbildning och undervisningen bedrivs inom hela universitetet, i samverkan med fler än 40 institutioner. UFL:s kansli finns i lokaler på Föreningsgatan 20. Där finns den administrativa verksamheten. Lokalerna är mycket välbesökta, inte bara av universitetslärare och universitetsadministratörer, utan även av lärare och tjänstemän från den kommunala skolvärlden samt av studenter som kommer för att besöka lärarutbildningens egna studievägledare. Belastningen på lokalerna har ständigt ökat. Tillkommande aktiviteter har varit forskarskolan i utbildningsvetenskap, som bedrivs i samarbete med fakulteterna vid Göteborgs universitet. UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN lokalplan 2009 2013 33
Som en följd av styrelsens beslut om ändrande arbetsuppgifter för UFL från och med 2005/2006 har en ny ledningsorganisation för lärarutbildningen skapats med inrättandet av sex lärarutbildningsråd och ett forsknings- och forskarutbildningsråd. Samtliga råd har sina sammanträden förlagda i UFL:s lokaler. Även studievägledningsfunktionen har utvidgats genom etableringen av Vägledningscentrum för lärarutbildning, med egen ingång från Viktoriagatan 30 A. För att möta samtliga krav har kansliet tillförts ytterligare kontors- och sammanträdesrum. LOKALBEHOV Nämnden har nu vuxit till att omfatta 32 personer som har sina arbetsplatser vid UFL och antalet kontorsrum räcker därför inte till. Förutom att flera medarbetare delar rum, så har för närvarande tre anställda sin arbetsplats i rum som saknar fönster. Om UFL får fler statliga utbildningsuppdrag kan dessutom ytterligare kontorsrum komma att behövas. 34 lokalplan 2009 2013
IT-UNIVERSITETET IT-UNIVERSITETET IT-universitetets fakultet bildades år 2002 och består av universitetsverksamheten vid de två institutionerna Tillämpad informationsteknologi och Data- och informationsteknik. De bägge institutionerna är gemensamma mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, vilket resulterar i stor bredd och stark kompetens inom IT-området. Informationsteknologin påverkar samhället i allt större utsträckning och griper in överallt i vardagen. Den är också en stark drivkraft bakom globaliseringen. Ämnesområdena inom forskning och utbildning vid IT-universitetets fakultet är därför av stor betydelse för samhällets framtid. Fakulteten bedriver forskning inom en rad olika områden relaterade till informationsteknologi och informationsteknik. Idag omfattar utbildningarna totalt 1 000 studenter fördelade på tio program på master- och kandidatnivå samt ett stort antal fristående kurser. lokalplan 2009 2013 35
36 lokalplan 2009 2013
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Intill Näckrosdammen ligger centralbiblioteket. Biblioteket tillhandahåller litteratur för humaniora och samhällsvetenskap. Här finns även de UB-gemensamma funktionerna och administrationen. Biblioteket är via en förbindelsegång sammanbyggt med humanistiska fakultetens huvudbyggnad. UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Ytterligare sex bibliotek och två studietorg ingår i universitetsbibliotekets (UB) organisation. Biomedicinska biblioteket ansvarar för informationsförsörjningen till Sahlgrenska akademin och till den naturvetenskapliga fakulteten. Geovetenskapliga biblioteket vid Guldhedsgatan svarar för biblioteksservicen till institutionen för geovetenskaper och institutionen för kulturvård. Botanik- och miljöbiblioteket tillhandahåller litteratur och information till institutionerna för botanik, marin ekologi och miljövetenskap. Pedagogiska biblioteket ligger inom Pedagogen på Västra Hamngatan. Inom Handelshögskolan på Vasagatan finns det ekonomiska biblioteket. På Vasagatan mittemot Handelshögskolan ligger kurs- och tidningsbiblioteket, som tillhandahåller samhällsvetenskaplig kurslitteratur samt svenska och utländska dagstidningar. Ett studietorg med arbetsplatser för studenter, i första hand inom det vårdvetenskapliga kunskapsområdet, är beläget i Hälsovetarbacken. Ett studietorg ligger inom Campus Linné och betjänar studenterna inom det samhällsvetenskapliga området. lokalplan 2009 2013 37
PLANERADE PROJEKT Biomedicinska biblioteket En utbyggnad av biomedicinska biblioteket har funnits med i UB:s lokalplan sedan början av 2000-talet. År 2002 fanns långt gångna planer på att utlysa ett parallellt uppdrag att rita en tillbyggnad. Det visade sig så småningom att markfrågan inte var löst, en lösning drog ut på tiden och projektet avstannade. Under 2001 gjordes en del större ombyggnationer av befintliga lokaler. Detta för att få plats för de vårdvetenskapliga bibliotekens litteraturbestånd då de vårdvetenskapliga utbildningarna införlivades med Sahlgrenska akademin. Åtta år senare är tillbyggnaden fortfarande lika aktuell. Nuvarande byggnad, ritad av Klas Anselm på 1950-talet, betraktas av många som ett konstverk. Biblioteksverksamhet för 50 år sedan, har emellertid väldigt lite gemensamt med dagens. Verksamheten då, präglades av slutna magasin istället för publika ytor, tyst läsesal istället för grupprum och datorarbetsplatser samt trappor istället för hissar. Förr var besökarna till största delen forskare. Men idag är det mer studenterna som använder sig av biblioteksservice och lokaler. Personalen har vuxit från dåvarande sex anställda till dagens 33. Byggnaden är inte heller handikappanpassad. Tre av fem våningsplan är tillgängliga för besökare, men en person i rullstol kan endast nå ett av dessa plan. En tillbyggnad skulle lösa entréfunktionen och handikapptillgängligheten enligt den norm som gäller från och med 2010. UB har gjort följande prioritering när det gäller biomedicinska biblioteket: Alternativ 1: Tillbyggnad. Omfattar ny entré; öppen planlösning med informationspunkter vilket möjliggör en mer flexibel möblering vad gäller informationsoch låneverksamhet; ett kafé med generösa öppettider för hela Medicinareberget samt fler arbetsplatser för studenter inklusive grupprum. Denna tillbyggnad möjliggör dessutom att tillgängligheten till de offentliga våningarna i befintlig byggnad kan lösas. Alternativ 2: Ombyggnad av nuvarande lokaler. Omfattar installation av hiss för besökare mellan våningsplan 3 och 5; fler grupprum; flytt och ombyggnad av nuvarande kafé; ombyggnad av nuvarande entré samt ombyggnad av kontor. Alternativ 3: Nybyggnad alternativt ombyggnad av andra befintliga lokaler på Medicinarberget. Biblioteksservice för den samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten får huvuddelen av sin biblioteksservice från UB:s centralbibliotek. Denna fakultet är den enda som inte har lokalmässig närhet till sitt bibliotek. Ett nytt studietorg har därför skapats inom Campus Linné. Institutionsgruppsbiblioteket i Haga förändras under våren 2009 till ett mindre studietorg och kommer därmed också att ingå i UB:s organisation. 38 lokalplan 2009 2013
G E M E N S A M M A FÖRVALTNINGEN Den gemensamma förvaltningen är i huvudsak koncentrerad till fyra byggnader i anslutning till Vasaparken. Universitetets huvudbyggnad från 1907 i Vasaparken inrymmer bland annat universitetsledningens kansli och aula. Förvaltningens övriga avdelningar återfinns på Karl Gustavsgatan 12 B, Erik Dahlbergsgatan 11 B, Karl Gustavsgatan 29, Vasagatan 33 samt på Medicinaregatan 20 med Konferenscenter Wallenberg. GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN PLANERADE PROJEKT Studenternas Hus Planering pågår för en flytt av studentavdelningen till Studenternas Hus i syfte att åstadkomma en samlokalisering med andra studentanknutna verksamheter och husets nuvarande studentaktiviteter. Universitetet avvaktar med projektet i väntan på besked från regeringen. Förvaltningens framtida lokalisering Gemensamma förvaltningen ser över sitt långsiktiga lokalbehov och utreder framtida lokalisering utifrån såväl geografiskt som organisatoriskt perspektiv. lokalplan 2009 2013 39
Samordning av Göteborgs universitets säkerhetssystem Ett projekt har påbörjats för att samordna universitetets passerkontrollsystem till två huvudsystem i syfte underlätta tillgängligheten för personal och studenter, öka säkerheten samt förbereda anslutning till en gemensam persondatabas. Ny hiss Hiss installeras på Vasagatan 33. KOSTNADSUTVECKLING Ombyggnationen av Studenternas Hus kommer att medföra vissa hyreskostnadsökningar under planperioden. 40 lokalplan 2009 2013
G E M E N S A M M A ANLÄGGNINGAR Göteborgs universitets gemensamma anläggningar är sådana som inte tillhör någon enskild fakultet eller motsvarande utan kan disponeras av alla. Skrivsalen, parkeringsförhyrningar, kaféer, gästforskarbostäder och lokaler till personalorganisationerna utgör de gemensamma anläggningarna. GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR Verksamheten med gästforskarbostäder har minskat i Göteborgs universitets regi genom uppsägningar av hyreskontrakt på delar av bostadsbeståndet. Samtliga restauranger har ombildats till kaféer. KOSTNADSUTVECKLING Inga större förändringar av lokalkostnaderna kan förväntas under planperioden. lokalplan 2009 2013 41
42 lokalplan 2009 2013
GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER Göteborgs universitets studentkårer (GUS) ser det som positivt att man inom många delar av universitetet arbetar för att tillgängligheten till universitetets lokaler skall bli bättre. Dock anser GUS fortfarande att tillgänglighetsanpassningen är ett bristområde. Det finns flera exempel på lokaler där detta faktum påpekats av berörda studenter. Det gäller dels tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar, dels tillgången till utrymmen för studenter, utrymmen som är anpassade för att kunna erbjuda en god studiemiljö. En översyn krävs för att de utrymmen studenterna använder skall kunna anpassas efter rådande och kommande behov. Funktionella, välventilerade lokaler, lokaler för förvaring och beredning av medhavd mat, tillgång till viloutrymmen och studieplatser, såväl enskilda som grupprum, är exempel på sådana behov. Just grupprum är i många fall problematiskt då många kurser innehåller delmoment med grupparbeten samtidigt som tillgången till behovsanpassade grupprum är dålig. Många är de studenter som får använda korridorer, kaféer och allmänna utrymmen som arbetsplats, och många väljer att studera i sitt hem. Studenter behöver tillgång till datorer, funktionella arbetsplatser och närhet till bibliotek och andra informations- GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER lokalplan 2009 2013 43
ställen. Det är en självklarhet att inlämningsuppgifter skall lämnas in datorskrivna, men långt ifrån alla studenter har en dator hemma. Tillgången till datorarbetsplatser för studenter på universitetet måste därför bli bättre. Att det råder brist på arbetsrum drabbar ofta doktorander som kan bli hänvisade till bibliotek och då blir beroende av deras öppettider. Många studenter upplever problem med skrivsalen på Viktoriagatan. När många kurser har tentamen samtidigt, men har olika start- och sluttider, blir det oroligt med mycket spring ut och in. Den information som meddelas högt gäller inte alla och stör då koncentrationen för många av de studenter som befinner sig i salen. Då det är så många kurser som använder sig av skrivsalen händer det också att tentor förläggs till kvällstid, trots att kursen skall gå dagtid. För att alla studenter skall kunna skriva sina tentor utan allt för många störande moment och på dagtid vore det önskvärt om fler lokaler på universitetet kunde användas som skrivsalar. Något som ofta påtalas från studenthåll är avsaknaden av en fysisk träffpunkt för studenterna vid Göteborgs universitet. Studenternas Hus, som tidigare fungerat lite som en plats där studenter från olika utbildningar kunnat mötas, är i stort behov av renovering, något som inte kan göras förrän ägandeförhållandet är löst. GUS ser de problem som finns gällande ägandet och den planerade ombyggnationen av Studenternas Hus som mycket olyckliga eftersom de verksamheter som nu finns i huset och deras utveckling blir lidande. Vad som än händer med Studenternas Hus måste hänsyn tas till de nuvarande verksamheterna i huset. En klar vision om verksamheternas framtid samt det framtida användandet av huset måste finnas och följas. Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet (SLUG) trivs bra i Pedagogens lokaler och med placeringen mitt i centrala Göteborg. Man vill att Pedagogen skall kännas som en fast punkt i studierna för alla UFN:s studenter. SLUG ser positivt på det arbete som nu pågår med nya idrottslokaler. Haga studentkår och FFS Samhällsvetarsektion anser att de lokalytor som nu frigörs i Campus Haga, när JMG flyttat till Campus Linné, måste användas på bästa sätt. Många institutioner vill och behöver expandera för att få plats, men bristen på läsplatser, grupprum och datorsalar måste också åtgärdas. I samband med flyttningar och ombyggnationer är det också viktigt att nuvarande verksamheter och lokaler med betydelse för studenterna inte prioriteras bort. Detta gäller bland annat studentkårernas kontor och utrymmen, förrådsutrymmen, möjligheter till värmning av medhavd mat, möjlighet att diska samt uppehållsutrymmen för studenter i närheten av studentkårernas verksamhet. Ventilationen i lokalerna i Haga är undermålig och bör ses över vid de renoveringar och ombyggnader som blir aktuella. Den höga beläggningen i de datorsalar som finns och ventilationssystemets brister gör att luften konstant är dålig i dessa salar. 44 lokalplan 2009 2013