Lokalplan lokalplanering och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet. Fastighetsavdelningen

Transkript

1 Lokalplan lokalplanering och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet Fastighetsavdelningen

2

3

4

5 Lokalplan lokalplanering och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet Fastighetsavdelningen

6

7 FÖRORD Syftet med föreliggande lokalplan är att ge ett underlag för Göteborgs universitets långsiktiga planering genom att beskriva hur lokalbestånd och lokalkostnader kan utvecklas under perioden år 2011 till Lokalplanen upptar pågående och önskade lokalprojekt för tiden Lokalplanen är disponerad i en beskrivande del och med tre bilagor. Bilaga 1 är en lokalförteckning. Den omfattar samtliga förhyrningar. Bilaga 2 omfattar nuvarande andrahandsuthyrningar. Bilaga 3 består av projekttidsplaner med samtliga pågående och önskade byggprojekt innehållande lokalarea, beräknad projektkostnad samt tidsplan för varje objekt. Lokalplanen revideras och fastställs årligen. Fastighetsavdelningen i februari 2011

8 Produktion Skrivkraft marknadskommunikation AB 2011

9 Innehåll Inledning 9 Sahlgrenska akademin 11 Naturvetenskapliga fakulteten 15 Humanistiska fakulteten 17 Konstnärliga fakulteten 19 Samhällsvetenskapliga fakulteten 21 Handelshögskolan 25 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 27 IT-fakulteten 29 Universitetsbiblioteket 31 Gemensamma förvaltningen 37 Gemensamma anläggningar 39 Göteborgs universitets studentkårer 41 bilagor 1. Lokalförteckning Lokalförteckning 2: andrahandsuthyrningar 1 3. Projekttidsplaner 1-7

10

11 Inledning INLEDNING Göteborgs universitet är ett av Nordens största. Att universitetet dessutom inryms i ett modernt storstadscity är unikt och präglar hela stadens identitet. Det har från 1980-talet och framåt, både inom universitetet och inom Göteborgs Stad, funnits en stark vilja och inriktning att universitetet ska finnas i stadens centrum. Universitetets verksamhet har mycket stor betydelse för stadens utveckling och studenterna bidrar starkt till ett levande centrum. Göteborgs universitet hyr nästan hela sitt fastighetsbestånd från cirka 30 hyresvärdar. Statliga Akademiska Hus AB är största hyresvärden med drygt 50 % av universitetets lokalbestånd i sin ägo. Universitetet äger självt Studenternas Hus och Ågrenska villan. lokalplan

12 Inledning UNDERLAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Fastighetsavdelningen har sammanställt och bearbetat det material som universitetets olika fakultetsnämnder eller motsvarande tillställt avdelningen. Ingen värdering av behoven eller prioritering av objekten är gjord, utan de projekt och de lokalbehov som fakultetsnämnderna framställt, har medtagits i planen. Lokalförteckningarna i planens bilaga 1 och 2 bygger på de kontrakt som Göteborgs universitet tecknat med olika hyresvärdar. För beräkning av prognostiserad hyresutveckling har antagits att konsumentprisindex utvecklas med 1,6 % årligen under perioden. Inga förändringar är gjorda för omförhandling av kontrakt, däremot är kända förhandlingsresultat medtagna. Nybyggnadsprojekt och verksamhetsanpassningar är inkluderade i prognosen. Projekt som innebär en ökad hyreskostnad understigande kr per år är ej upptagna, då dessa förutsätts behandlas under ordinarie budgetprocess. Tillgängligheten till universitetets lokaler förbättras kontinuerligt och hinder som lätt kan åtgärdas undanröjs enligt gällande förordning. Fastighetsavdelningen hyr ut outnyttjade sammanhängande lokaler inom Göteborgs universitet till hyresgäster utanför universitetet intill dess att universitetets förstahandskontrakt upphör att gälla eller till dess verksamheter inom universitetet återigen behöver lokalerna. Rektor har fastställt regler för Göteborgs universitets lokalhantering. Dessa finns tillgängliga på fastighetsavdelningens hemsida, 10 lokalplan

13 SAHLGRENSKA AKADEMIN Vid Sahlgrenska akademin (SA) studerar cirka studenter och 850 doktorander. Antalet anställda är 1 450, varav 850 forskare och/eller lärare. I dag disponerar akademin cirka m² lokalyta betalda med LUA-medel inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) tre sjukhusområden och cirka m² på Medicinareberget, inklusive Hälsovetarbacken. Därtill kommer biblioteksresurser med mera genom nuvarande biomedicinska biblioteket inklusive studietorget Hälsovetarbacken. sahlgrenska akademin Akademins forskande och undervisande personal, liksom studenter, finns inom hela SU:s geografiskt spridda organisation, men framför allt inom de tre sjukhusområdena Sahlgrenska, Mölndal och Östra. Målet är att personalen ska ha god tillgång till behövliga lokaler (föreläsningssalar, grupprum, laboratorier med mindre djurhus m.m.) på gångavstånd, oavsett till vilket av sjukhusen ens specialitet är förlagd. Här finns det anledning för både akademin och Göteborgs universitet att fortsätta vara aktiva och pådrivande. En första rapport, har tagits fram i samarbete mellan SU och SA, om lokaler för forskning och utbildning vid SU/Östra och SU/Mölndal. Den ligger helt i linje med att SU också aktivt driver frågan om en ökad forskningsanknytning av verksamheterna vid Östra och Mölndal. lokalplan

14 sahlgrenska akademin Ny fördjupad översiktsplan för Medicinareberget Projektet med att ta fram underlag för en ny fördjupad översiktsplan har pågått en tid och är betitlat Utvecklingsplan för Medicinareberget och Sahlgrenska sjukhuset. Syftet är att skapa samsyn mellan verksamhetens företrädare och fastighetsägare om den framtida utvecklingen. Planen kommer bland annat att ange var och i vilken utsträckning nya lokaler för forskning och undervisning kan byggas och hur en hälsosammare miljö och bättre tillgänglighet kan skapas. Underlaget kommer att lämnas över till stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden för ytterligare beredning för att man på så sätt ska kunna nå fram till ett framtida bärkraftigt beslut. Översiktsplanen kommer med andra ord att vara av stor strategisk betydelse för akademin, Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Folktandvården. Målsättning Det övergripande målet för lokalplaneringen och förändringsarbetet inom Sahlgrenska akademin är att skapa en fysisk och intellektuell miljö som är nödvändig för att bedriva och utveckla farmaceutisk, medicinsk, odontologisk och vårdvetenskaplig forskning och undervisning på högsta internationella nivå. Detta mål är av avgörande betydelse för akademins och universitetets konkurrenskraft nationellt och internationellt. Inte minst behöver studenternas studie- och arbetsmiljö vara mycket bra för att akademin ska kunna behålla sin starka position inom utbildningsutbudet i Sverige. Toppstudenter som kan rekryteras för forskning är dessutom viktiga för en framtida högkvalitativ tand- och sjukvård. Nya möjligheter för forskningen kräver också nya arbetssätt, med ett nära samarbete mellan forskargrupper med skilda disciplinära bakgrunder och kompetenser. Det kommer därför att vara av stor vikt att lokalmässiga förutsättningar skapas för nära samarbete och interaktioner mellan forskargrupper och forskare. En stimulerande forskningsmiljö kommer att vara av avgörande betydelse för att akademin ska kunna rekrytera nya forskare och forskargrupper samt för att behålla och utveckla befintliga, framgångsrika verksamheter. Dessutom har Sahlgrenska akademin målsättningen att föregå med gott exempel för att skapa en hälsofrämjande och hållbar arbets- och omgivningsmiljö. NULÄGE OCH BEHOV Upprustningen av Medicinarelängans olika forskningshus har i princip slutförts. Renovering och ombyggnad av Histologihuset var klar vid årsskiftet 2006/2007. Under april månad 2008 flyttade avdelningen för farmakologi respektive klinisk näringslära in i de då nybyggda lokalerna, Läkemedels- och nutritutionscentrum (LNC). Dessa lokaler utgör dessutom en entré till Medicinarelängan från nordväst. Den renoverade och anpassade låghusdelen mellan Fysiologihuset och Medkemihuset färdigställdes 12 lokalplan

15 till höstterminens start 2008 och ses som ett komplement till undervisningslokalerna i det nya LNC. Vid höstterminens början 2009 togs en ny datorsal för utbildning samt en ny läsesal för studenterna i drift, båda är belägna i Resurscentrum. På samtliga sjukhus liksom i Medicinarelängan, på Odontologen och på Hälsovetarbacken ska det finnas studentcentra med studieplatser, datorer, trådlös uppkoppling med mera för studenterna. Under slutet av oktober 2010 slutfördes renoverings- och nybyggnadsarbetena i Nya forskningshuset. I de nya lokalerna har Cancercentrum Sahlgrenska flyttat in i fyra av de sex våningarna. I de två resterande våningsplanen har Krefting Research Centre etablerat sig. PÅGÅENDE PROJEKT Servicehuset Servicehuset, som ligger i direkt anslutning till det nyligen färdigställda Nya forskningshuset, kommer att byggas om och byggas till för att kunna erbjuda förbättrade och mer funktionella ytor för Sahlgrenska akademins fastighets- och serviceavdelning, inklusive lokalvården. Anpassningen kommer dessutom att möjliggöra byggandet av en välkomnande och ändamålsenlig entré till Nya forskningshuset och dess olika verksamheter. Föreläsningssalar Arbete pågår sedan en tid med att färdigställa två större föreläsningssalar lokaliserade till Medicinaregatan 16. Inom projektet kommer uppehållsutrymmen för studenterna också att tillskapas. sahlgrenska akademin Anpassning av lokalytor inom Biotechhuset Avdelningen för biomaterialvetenskap inom institutionen för kliniska vetenskaper avser att flytta från befintliga ytor till nya anpassade lokaler bestående av laborationsrespektive skrivrum, inklusive mötesytor inom Biotechhuset. Anpassning av undervisningslaboratorium 2711 (LNC) För att möjliggöra ett mer rationellt utnyttjande av undervisningslaboratoriet pågår arbeten med att dela lokalytan i två delar. I samband med detta kommer lokalerna anpassas till att utgöra två funktionella enheter främst avsett för dietist- och arbetsterapeututbildningen respektive undervisning inom det farmakologiska området. Energibesparande åtgärder inom laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM) Arbetet med att minska energianvändningen inom EBM har pågått en tid och ett antal olika åtgärder pågår och planeras. Exempelvis kommer en mer energisnål burdiskmaskin att installeras. Ett antal djurrum kommer att genomgå anpassningsåtgärder. Sammantaget innebär förändringarna en reducerad energikonsumtion, omläggning från naturgas till el, ökad driftsäkerhet, förbättrad arbetsmiljö samt en ökad stallningskapacitet. lokalplan

16 sahlgrenska akademin FÖR AKADEMIN ANGELÄGNA PROJEKT Studentcentra/studietorg på samtliga sjukhus För att skapa goda studiemiljöer för akademins studenter behövs en satsning på studentcentra med studieplatser, datorer med mera, på samtliga sjukhus. SU delar denna uppfattning och strävar efter att få med det i sin lokalplanering. Biomedicinska/biovetenskapliga biblioteket En väsentlig faktor för god studie- och forskningsmiljö är att informationsförsörjningen fungerar på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Detta är en nödvändig och betydelsefull del av infrastrukturen. Lika viktigt är att tillgodose studenternas behov av arbetsplatser och mötesplatser av olika slag under dagar, kvällar och helger. Under 2001 gjordes en del ombyggnationer av bibliotekets lokaler för att få plats för de vårdvetenskapliga biblioteken som en konsekvens av att de vårdvetenskapliga utbildningarna införlivades med Sahlgrenska akademin. En tänkt tillbyggnad skulle då bland annat lösa tillgängligheten till nuvarande hus som idag är starkt begränsad för personer med rörelsehinder. Tio år senare är en ombyggnad eller tillbyggnad fortfarande lika aktuell. Biomedicinska biblioteket är idag det lokalmässigt sämsta av universitetets alla biblioteksbyggnader. En tillbyggnad till befintligt bibliotek är nödvändig för att skapa en knutpunkt på Medicinareberget där akademin, studentkåren och bibliotek kan samverka om gemensamma studentinriktade aktiviteter. Öka tillgängligheten till och från Medicinareberget Det har under en tid påtalats ett behov av bättre angöringsmöjlighet till Medicinareberget främst från Guldhedsgatans spårvagns- och busshållplats i direkt anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Dessutom bör det tillskapas bättre förutsättningar för att med cykel kunna bege sig till Medicinareberget framförallt från Linnéplatsen. Mot bakgrund av detta kommer förnyade kontakter att tas med bland annat Akademiska Hus. Konsekvensbeskrivning Det pågår kontinuerligt arbete med att effektivisera nyttjandet av lokalytor inom akademin. Som exempel kan nämnas att det inom institutionen för odontologi nyligen slutförts ett arbete för att utnyttja befintliga lokalytor på ett bättre sätt, och därmed kunna lämna vissa ytor. Liknande arbete pågår även inom övriga verksamheter. Under juni månad 2008 omlokaliserades biomedicinsk laboratorievetenskap och flyttade verksamheten från Medicinaregatan 8 till Medicinarelängan. Flyttningen innebar en ytterligare lokaleffektivisering och lokalytor kommer att kunna frånträdas den tidigare lokaliseringen. I och med den planerade omlokaliseringen av avdelningen för biomaterialvetenskap till Biotechhuset och därmed mer yteffektiva och anpassade lokaler kan ytterligare lokalytor lämnas. 14 lokalplan

17 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Naturvetenskapliga fakulteten är spridd över flera adresser både inom och utanför Göteborg. Fakulteten har under de senaste åren genomfört betydande delar av ett lokalprojekt som syftat till ett effektivare lokalutnyttjande och därmed minskade hyreskostnader. Den första delen av effektiviseringsprojektet slutfördes under sommaren 2008, då Göteborgsdelen av institutionen för kulturvård flyttade från Bastionsplatsen till Wavrinskys plats. En fortsatt utveckling av institutionen för kulturvårds verksamhet i Mariestad pågår och fortsätter under 2011 genom att delvis nya lokaler och anläggningar färdigställs för hantverksutbildningarna och för Hantverkslaboratoriet, vilket är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Under 2009 och 2010 har ombyggnader skett i Botanhuset och Zoologihuset med minskade lokalytor och lokalkostnader som resultat. Växtmolekylärbiologerna har samlats i Botanhuset där fakulteten också investerar i en odlingskammare. lokalplan

18 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN På Campus Johanneberg pågår vissa ombyggnader, omflyttningarna inom fysik förväntas bli klara under Nya hyresavtal med Chalmersfastigheter AB, som tydligare kopplats till fakultetens verksamhet, har från och med 2010 inneburit minskade lokalkostnader för fakulteten. Sven Lovén centrum för marina vetenskaper har forskningsstationer på Tjärnö och vid Kristineberg. Under 2010 påbörjades arbetet med att bygga om sommarlabbet vid Kristineberg för att ge möjlighet till övernattning för de studenter som deltar i marina undervisningsmoment. För att bättre kunna konkurrera om naturvetarstudenter i framtiden är det viktigt att ge god service till studenterna. För att göra detta har Studentcentrum för naturvetenskap bildats. Studentcentrum har till uppgift att hålla samman viss information om utbildningarna inom den naturvetenskapliga fakulteten och ge ökad service till framför allt programstudenterna. Lokaler för Studentcentrum för naturvetenskap har skapats genom att bygga om den tidigare Jättegrytan i Geovetarcentrum. Geovetarcentrum ligger strategiskt mellan Medicinareberget och Campus Johanneberg, vilket innebär att det är en central plats för fakulteten. Lokalerna är färdiga att tas i bruk i januari Studentcentrum för naturvetenskap innehåller studie- och karriärvägledning samt internationalisering och alumnfrågor för fakultetens studenter. 16 lokalplan

19 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetens institutioner och enheter är sedan 1995 i stort sett samlade i området kring Näckrosdammen. Fyra av fakultetens sex institutioner finns numera i huvudbyggnaden, kallad Humanisten, samt i den med Humanisten sammanbyggda Språkskrapan. En institution finns i före detta Hovrätten på Olof Wijksgatan 6 och den sjätte institutionen finns i lokaler på före detta Vasaområdet. Vissa av lokalerna i dessa hus är planerade och byggda för undervisning med lärosalar/hörsalar och med öppna ytor för studenternas självstudier. En av institutionerna har delad lokalyta och två tredjedelar av personalen tillhörande institutionen för svenska språket sitter på Lennart Torstenssonsgatan 6-8. HUMANISTISKA FAKULTETEN Efter de ombyggnader och de många omflyttningar som genomfördes våren och sommaren 2009 med anledning av omorganisationen, ser fakulteten ett ökat tryck på studiemiljöer för studenterna och behov av allmänna kommunikationsytor. Det är även ett ökat tryck på lärosalarna och hörsalarna. Detta är naturliga konsekvenser av omflyttningarna när fakulteten lämnade fem fastigheter och förtätade både på institutionsnivå och i sina undervisningslokaler. Under 2010 har ytterligare ombyggnader och omflyttningar skett med anledning av etableringen av Servicecenter Näckrosen. Ombyggnaden och etableringen innebar att vaktmästeriet och stora förrådsutrymmen fick flyttas till annan lokal. En lärosal fick byggas om för fakultetens verksamhet och inhyser nu posthantering och vaktmästeri. lokalplan

20 HUMANISTISKA FAKULTETEN NULÄGE OCH LOKALBEHOV Från 2008 har en hel del förändringar skett med fokus på att samla fakultetens institutioner och personal närmare Humanisten och Språkskrapan. På sikt ser fakulteten möjligheter att lämna verksamheten på Vasaområdet och de kvarvarande villorna i Renströmsparken och samlokalisera samtliga institutioner i en ny byggnad som placeras i anslutning till Humanisten och Språkskrapan. Fakultetens lokalbehov är i stort sett tillgodosett idag med de lokalytor fakulteten förfogar över. Ett planerat och uppfört nybygge skapar nya förutsättningar för att fakultetens personal, studenter och verksamhet kan samlokaliseras i största möjliga utsträckning. Fakulteten eftersträvar en helhetslösning som ska avtecknas i den nya byggnaden och hur den anpassas till befintliga lokaler. Fakultetsnämnden arbetar för att studentantalet ska vara relativt konstant de närmast kommande åren. Personalantalet bedöms bestå. Fakultetens lokalbehov ser relativt stabilt ut under planperioden. PLANERADE PROJEKT Detaljplan för området där det planerade nybygget ska uppföras är fortfarande inte fastställd. Fakulteten arbetar med ett lokalprogram för Humanistens nybygge. Lokalprogrammet är i stort sett klart och ska sanktionernas i den arbetsgrupp som bildats på fakultetsnivå. I arbetsgruppen ingår även representanter från fastighetsavdelningen. Projekt för fakulteten under 2011 är: Fortsatt arbete med akustik- och belysningsprojektet på Lennart Torstenssonsgatan 6-8 (påbörjat). Invändigt underhållsarbete på Lennart Torstenssonsgatan 6. Handikappanpassning av stora och lilla hörsalen samt hörsal T302. Arbetet görs i samarbete med Akademiska Hus. Mindre ommöbleringar för att möta studenternas behov av ytterligare studiemiljöer. KOSTNADSUTVECKLING Genomförd omorganisation och gjorda omflyttningar har gett fakulteten kostnadsminskningar och på sikt bör ett nybygge inte innebära ökade lokalkostnader, eftersom planen är att lämna fastigheterna runt Näckrosdammen samt på Vasaområdet. Lokaler ska skapas där det finns attraktiva mötes- och arbetsplatser för anställda och studenter, seminarierum/lokaler/utrymmen, i direkt anslutning till större salar och andra lokalytor anpassade för fakultetens verksamhet. Förutom bättre anpassade lokaler i ett nybygge finns det energibesparingar och andra samordningsvinster att räkna med. Innovativa och energisnåla lösningar anses vara en självklarhet och ändamålsenliga lokaler innebär en förbättrad arbetsmiljö för studenter och personal, och som en effekt ökar fakultetens attraktionskraft för dessa grupper och för allmänheten. 18 lokalplan

21 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetens verksamheter är i huvudsak lokaliserade till centrala Göteborg. Högskolan för scen och musik (HSM) är främst lokaliserad i Artisten vid Näckrosdammen. Högskolan för design och konsthantverk (HDK) finns på Kristinelundsgatan 6-8, i samma kvarter som Röhsska museet. Konsthögskolan Valand och avdelningen Litterär gestaltning ligger på Vasagatan 50. I samma kvarter ligger Högskolan för Fotografi (HFF) och konstnärliga fakultetskansliet som båda är belägna på Storgatan 43. KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Filmhögskolan är lokaliserad till Viktoriagatan 13. Här finns också forskningsmiljön Business & Design Lab, med organisatorisk tillhörighet HDK. Centrumbildningen Göteborg Organ Art Center (GOArt) har under 2010 etablerat sin verksamhet till Viktor Rydbergsgatan 24. Utanför Göteborg finns HDK Steneby i Dals Långed. lokalplan

22 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN PLANER FÖR FRAMTIDEN De närmaste åren är lokalplaneringen vid fakulteten inriktad på att tillgodose behov av: Lokalanpassning i linje med det verksamhetsutvecklingsprojekt som har iscensatts på fakulteten och som kan innebära att antalet organisatoriska enheter reduceras. Lokalanpassningar ur tillgänglighetssynpunkt, säkerhetssynpunkt och av miljöhänsyn. Samlokalisering av verksamheter som på grund av sin strategiska inriktning har behov av fysisk närhet till varandra samt för att frigöra medel för fakultetens kärnverksamheter. Fortlöpande anpassningar av lokalerna ska genomföras för att öka tillgängligheten samt för att åtgärda de brister som framkommit vid arbetsmiljöarbetet inom fakulteten. Stora samordningsvinster finns mellan de olika institutionernas verksamheter. Organisatoriska och lokalmässiga gränser försvårar dessa samarbeten. Under perioden kommer därför olika typer av samlokaliseringar och samutnyttjande av resurser att prioriteras. Olika alternativ är under utredning. Under 2009 har en idéskiss för en samlokalisering av hela fakulteten till området vid Näckrosdammen och Korsvägen tagits fram. En sådan lösning skulle utgöra en tydlig manifestation av fakulteten och hela Göteborgs universitet samtidigt som samordningen av fakultetens verksamhet skulle underlättas. En utveckling av området skulle också stärka och synliggöra andra delar av universitetets verksamhet som återfinns inom området. En förprojektering har startat under Ambitionen är att under 2011 presentera och förankra en övergripande lokalplan för området i samarbete med berörda aktörer. Behovet av en fysisk och lättillgänglig träffpunkt för fakulteten i samband med seminarieverksamhet, utställningar och workshops är stort. Finansiering har getts för ett byggprojekt för att utveckla det så kallade Glashuset. Projektering har skett under 2010 och ombygganden beräknas vara klar i början av Fakultetens studenter har vidare uttryckt önskemål om en gemensam träffpunkt för att etablera större gemenskap mellan de olika grupperna. Fakulteten undersöker möjligheten att tillgodose detta behov. Rektor har gett universitetsbiblioteket i uppdrag att under 2010 integrera fakultetens biblioteksverksamhet. Det gäller dagens bibliotek vid HSM, HDK och Valand. Detta innebär att nuvarande biblioteksverksamhet övergår i UB:s regi från och med den 1 januari Biblioteksverksamheten kommer att koncentreras till två fysiska platser: Artisten samt HDK-huset. I HDK-huset ska nuvarande samlingar integreras med de samlingar som nu finns på Valand. En fullt utvecklad integration kräver vissa ombyggnationer på HDK, där aulan kommer att samutnyttjas av HDK och UB. Byggnationen beräknas vara klar under sommaren lokalplan

23 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Under år 2010 slutfördes det planerade ombyggnadsprojektet för en ny entré till Campus Haga. Projektet har gett campusområdet en tydlig ingång och är en naturlig samlingsplats för många aktiviteter. Här ligger ett Servicecenter, ett studietorg, Göta studentkår, flera stora undervisningssalar samt ett kafé. Den nya entrén är kronan på verket i en lång rad ombyggnadsprojekt under de senaste tre åren i Haga. Detta innebär att fakulteten nu helt har moderniserat Hagalokalerna och står redo att möta behoven för studenter och personal under en lång tid framöver. Campus Haga hyste merparten av samhällsvetenskaperna från inflyttningen : förvaltningshögskolan, statsvetenskapliga institutionen, institutionen för journalistik och masskommunikation och Nordicom i kvarteret Dragonen; institutionen för socialt arbete, sociologiska institutionen och fakultetskansliet i kvarteret Sappören samt centrum för forskning om offentlig sektor, svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv och enheten för biblioteks- och informationsvetenskap i kvarteret Husaren. I juni 2007 kunde institutionen för journalistik och masskommunikation och Nordicom flytta till ett nytt hus i Campus Linné, det så kallade Mediehuset. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Första steget mot en etablering av Campus Linné ägde rum höstterminen Då flyttade institutionen för omvärldsstudier, institutionen för freds- och utvecklings- lokalplan

24 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN forskning samt socialantropologiska institutionen från det så kallade Världshuset på Brogatan 4 till före detta KK II och Annedalsseminariet med tillhörande rektorsvilla. Tillsammans bildade dessa samtidigt den nya institutionen för globala studier. Strax söder om KK II finns psykologiska institutionen sedan Sommaren 2005 flyttade Museion, en enhet som administreras av samhällsvetenskapliga fakulteten i samverkan med humanistiska fakulteten, från lokalerna på Södra Viktoriagatan till Världskulturmuseet på Södra vägen. Ibero-amerikanska institutet på Viktor Rydbergsgatan övergick organisatoriskt från år 2007 till samhällsvetenskapliga fakulteten, och flyttade under höstterminen till Campus Linné. Ibero-amerikanska biblioteket som hör till enheten fick då sin lokalisering i det nya studietorget Linné som inhystes i en ombyggd före detta gymnastiklokal. Studietorgen i Haga och Linné drivs i universitetsbibliotekets regi och innebär ett viktigt tillskott till studiemiljön för alla institutionerna på fakulteten, studenter som anställda. Verksamheter som funnits i temporära lokaler i det så kallade BASF-huset på Haraldsgatan, flyttades i slutet av år 2007 till sina respektive institutioner i Campus Haga. Under 2009 har lokaler i H-huset i Campus Haga samt den så kallade Rektorsvillan på Campus Linne lämnats. Även Museions lokaler på Världskulturmuseet är uppsagda från och med halvårsskiftet År 2009 har även ett Centrum för urbana studier etablerats i Hammarkullen. Det är i utgångsläget ett treårigt samarbete med Chalmers och Göteborgs kommun. Förhandlingar med kommunen om hyresavtalet pågår fortfarande. NULÄGE OCH BEHOV Fakultetens ökade behov av lokaler, både tjänsterum och lärosalar, har föranletts av en stark expansion, både genom ökat utbildningsuppdrag och framgångsrik forskning. I och med fullföljandet av pågående projekt förutsätts problemen med trängsel och icke ändamålsenliga lokaler vara avhjälpta under överskådlig tid. Fakulteten gör också bedömningen att ett sammanhållet Campus Linné innebär en avsevärt förbättrad arbetsmiljö. Annedalsseminariet ger tillgång till större och mera funktionella lärosalar vilket sedan länge har efterfrågats. De utgör ett särskilt välkommet tillskott för psykologiska institutionen och institutionen för socialt arbete, där utökningar av utbildningsprogrammen har medfört akut brist på undervisningslokaler, särskilt stora sådana. Emellanåt finns dock fortfarande behov av tillgång till stora undervisningslokaler, särskilt vid terminsstarterna. 22 lokalplan

25 PLANERADE PROJEKT Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalplanering för kommande period omfattar förverkligandet under 2011 av den så kallade Masterplanen för Campus Linné. Projektet är ett samarbete med hyresvärdarna Akademiska Hus och Higab. Syftet är att åstadkomma en tydligare anknytning till omgivande delar av staden, uppnå trafikvänligare och mer funktionella områdesingångar samt på ett bättre sätt knyta samman områdets olika delar, inklusive psykologiska institutionens byggnader på Haraldsgatan. Vid psykologiska institutionen kommer en mindre ombyggnad att genomföras under 2011, i syfte att förbättra studieadministrationens lokaler samt för att frigöra plats till terapiverksamheten. Även ombyggnad av passer- och larmsystemet för inkorporering i gemensamma och kompatibla passersystem för hela Göteborgs universitet (SAM- PASS), sker under första kvartalet detta år. För mera långsiktiga behov bedömer fakulteten att det bör finnas expansionsutrymme i Campus Linné-området. Ytterligare enheter med intresse för samverkan med institutionen för globala studier finns. Dessutom bedöms det finnas utrymme för ytterligare expansion mellan Campus Linné och Medicinareberget. Detta skulle möjliggöra utflyttning av ytterligare någon enhet från Haga om behov uppstår. Några konkreta planer för detta finns inte för närvarande. KOSTNADSUTVECKLING Trots nybyggnation, ombyggnationer och renoveringar så har fakultetsnämndens kostnader för lokalerna bara ökat marginellt under den senaste femårsperioden. Ett genomtänkt förhandlingsarbete med hyresavtalen och kostnadsmedvetet projektarbete vid ombyggnationer, uppsägningar av onödiga lokalytor samt inte minst ett gynnsamt ränteläge har inneburit att kostnaderna hållits nere. Det är av stor vikt att det framtida lokalnyttjandet kan fortsätta att effektiviseras. Det kan gärna ske genom ökat samarbete med övriga fakulteter eller med andra huvudmän för andra likartade verksamheter och då i form av hyresavtal om nyttjande av undervisningslokaler under perioder och tider när dessa annars skulle stå outnyttjade. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN lokalplan

26 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 24 lokalplan

27 HANDELSHÖGSKOLAN HANDELSHÖGSKOLAN Redan när Handelshögskolan vid Göteborgs universitet startade 1923 fanns båda de ämnen som idag utgör skolans unika profil med på schemat; ekonomi och juridik. Det första året hade skolan nio studenter. År 2009 lockade skolan cirka studenter varav knappt hälften läser på heltid. Sedan 1995 finns merparten av Handelshögskolans verksamhet samlad i fastigheten på Vasagatan. Huset har bland annat belönats med Kaspar Salin-priset. När byggnaden på Vasagatan invigdes i september 1995 planerades för cirka studenter och 350 anställda. Nu har Handelshögskolan betydligt fler studenter och cirka 500 anställda. All verksamhet ryms inte i huset på Vasagatan. Ekonomisk-historiska institutionen ligger vid Skanstorget, Gothenburg Research Institute (GRI) huserar främst på Övre Fogelbergsgatan, delar av GRI, och nationalekonomiska institutionen liksom delar av företagsekonomiska institutionen nyttjar lokaler på Viktoriagatan. Institutet för Innovation och Entreprenörskap (IIE) har etablerat sin verksamhet i Biotechhuset på Arvid Wallgrens backe. NULÄGE OCH BEHOV Lokalsituationen inom Handelshögskolan är ansträngd. Främst råder stor brist på arbetsrum och studieplatser. Samtidigt utvecklas skolans verksamhet vilket ökar behoven ytterligare. Den pedagogiska utvecklingen pekar också mot ett ökat behov av grupprum. lokalplan

28 HANDELSHÖGSKOLAN Handelshögskolan värderar att kunna samla så mycket som möjligt av verksamheten i ett fåtal fastigheter. Huset på Vasagatan är en viktig del i Handelshögskolans profilering. Samtidigt blir de tvärvetenskapliga inslagen inom både forskning och utbildning allt fler, vilket är helt i linje med skolans ambitioner, och dessa gynnas av den geografiska närheten. Därtill uppnås samordningsvinster i service med mera. Hösten 2010 invigdes en tillbyggnad på Handelshögskolans innergård. Nybyggnationen är i form av tre skepp, benämnda L-husen (L1, L2 och L3), om totalt cirka 800 m² som främst tillgodoser behovet av doktorandplatser och lokaler för bland annat studievägledning. I Hus L3 har det även byggts ett arkiv enligt Riksarkivets normer och regelverk samt förråd för verksamheterna. För att behålla den öppna och gröna karaktären på gården har flyglarna byggts låga och integrerade med marken. Nybyggnationen på innergården uppskattas såväl av besökande som av studenter och anställda. Samtidigt med byggnationen av L-husen genomfördes även en tillbyggnad av den nuvarande matsalen, Handelsrätten. Tillbyggnaden av matsalens båda plan medför ökat antal arbetsplatser för studenter, fler matplatser under lunchtid samt ökad flexibilitet vid evenemang som mässor, mingel etc. PLANERADE PROJEKT Handelshögskolans fakultetsnämnd har tidigare föreslagit att delar av den gamla byggnaden som vetter mot Vasagatan respektive Haga kyrkogata ska ersättas med nybyggnation. Dessa planer vill Handelshögskolan återuppta under för att anpassa lokalytorna till den expansion som skett de senaste åren samt utöka andelen undervisningslokaler. Viktoriagatan Delar av de lokaler som Handelshögskolan disponerar på Viktoriagatan 13 ska byggas om. Den planerade ombyggnationen berör främst den öppna ytan mitt i huset, piazzan, som ska göras mer lämpad för seminarier, utställningar med mera. Tidpunkten för uppstart av projektet är beroende av extern finansiering och överenskommelse med HDK om verksamhetens storlek. I dagsläget är inte något datum fastställt. Fastigheten på Viktoriagatan är viktig för Handelshögskolans verksamhet vid en eventuell expansion i närtid. KOSTNADSUTVECKLING Nybyggnationerna vid Handelshögskolan innebär en högre hyreskostnad för perioden. Nybyggnationerna leder dock till en förbättrad och mer utvecklande arbetsmiljö för forskare och lärare, vilket på sikt kommer att leda till att öka Handelshögskolans intäkter av såväl externa medel som anslag. Kostnadsökningarna kan uppvägas delvis av att fakulteten lämnar delar av nuvarande förhyrningar utanför huvudbyggnaden. 26 lokalplan

29 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsvetenskapliga fakulteten består från och med den 1 juli 2010 av fem institutioner och en centrumbildning: institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS), institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) och institutionen för arbetsvetenskap (AV). Vid fakulteten finns även enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Grundtviginstitutet och Svensk Nationell Datatjänst (SND). De tre byggnaderna med det gemensamma namnet Pedagogen, belägna mellan Grönsakstorget och Hvitfeldtsplatsen, inrymmer fyra av institutionerna samt PIL, Grundtviginstitutet, SND, fakultetskansliet, serviceenheten, studieadministration och studievägledning, International Student Office Pedagogen, Pedagogiska biblioteket och två kaféer. Institutionen för arbetsvetenskap finns alltjämt kvar på Brogatan. Slöjdverksamheten vid Klangfärgsgatan kommer att flytta till konstnärliga fakulteten den 1 juli UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN lokalplan

30 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PÅGÅENDE PROJEKT Inom ramen för Göteborgs universitets satsning på profilområdet Kultur och Hälsa bygger utbildningsvetenskapliga fakulteten den nya Idrottshögskolan, en anläggning för utbildning och forskning som rör hälsa, idrott, kost och prestationsutveckling. Idrottshögskolan invigs i början av 2011 i Evenemangsstråket vid Skånegatan i centrala Göteborg. Det blir en modern och flexibel anläggning som inrymmer en större idrottshall (delbar i tre) samt ett kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP). KHP blir således ett kraftcentrum för tillämpad utbildning och forskning, och profilen där idrott-hälsa-kost möts är unik i dessa sammanhang. 28 lokalplan

31 IT-FAKULTETEN IT-FAKULTETEN IT-fakulteten bildades år 2002 under namnet IT-universitetet och består av universitetsverksamheten vid de två institutionerna data- och informationsteknik samt tillämpad informationsteknologi. De bägge institutionerna är gemensamma mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, vilket resulterar i stor bredd och stark kompetens inom IT-området. Informationsteknologin påverkar samhället i allt större utsträckning och griper in överallt i vardagen. Den är också en stark drivkraft bakom globaliseringen. Ämnesområdena inom forskning och utbildning vid IT-fakulteten är därför av stor betydelse för samhällets framtid. Fakulteten bedriver forskning inom en rad olika områden relaterade till informationsteknologi och informationsteknik. Idag omfattar utbildningarna totalt studenter fördelade på tio program på master- och kandidatnivå samt ett stort antal fristående kurser. lokalplan

32 IT-FAKULTETEN 30 lokalplan

33 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Universitetsbiblioteket består av sju servicemässigt fullvärdiga bibliotek som ansvarar för informationsförsörjning och biblioteksservice till sina respektive fakultetsområden. Biblioteken ligger inom eller i nära lokalmässig anslutning till de fakulteter och ämnesområden som man arbetar för. Dessa bibliotek är klassiska i sina funktioner, med boksamlingar, tidskrifter och elektroniska resurser. De arbetar med en hög ambitionsnivå att i ändamålsenliga lokaler ge kvalitativt god service till forskare, studenter och allmänhet. UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Det största biblioteket är Centralbiblioteket som ligger vid Renströmsgatan. Detta bibliotek hyser förutom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap även de UB-gemensamma funktionerna och administrationen. Utöver Centralbiblioteket finns inom UB:s organisation: Biomedicinska biblioteket Botanik- och miljöbiblioteket Ekonomiska biblioteket Geovetenskapliga biblioteket Kurs- och tidningsbiblioteket Pedagogiska biblioteket lokalplan

34 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Den 1 januari 2011 utökas UB:s organisation genom ett införlivande av Konstnärliga fakultetens bibliotek: Biblioteket vid HDK Biblitoteket vid Artisten Förutom de fullvärdiga biblioteken har på senare år studietorg med lägre bemanning och begränsade biblioteksfunktioner inrättats. De tre studietorgens primära uppgifter är att tillhandahålla viss referenstjänst och referenslitteratur. Dessutom erbjuds goda studiemiljöer, datorarbetsplatser och elektroniska resurser. Studietorgen är: Studietorget Hälsovetarbacken Studietorget Campus Linné Studietorget Campus Haga PLANERADE PROJEKT Säkerhetsåtgärder Vid tre av de stora biblioteken inom UB; Ekonomiska biblioteket, Pedagogiska biblioteket och Kurs-och tidningsbiblioteket, finns idag sprinkleranläggningar som en del av brandskyddet. Vid nybyggnation av bibliotek är sprinkleranläggningar i magasinslokaler ett krav enligt föreskrifterna sedan cirka 15 år tillbaka. I den riskanalys som Göteborgs universitet har genomfört under 2010 i enlighet med förordningen 1995:1300 om statliga myndigheters riskhantering har framkommit att Centralbiblioteket med sina hyllmeter böcker och tidskrifter samt cirka hyllmeter dokument, rara böcker och handskrifter har samlingar som representerar de högsta samlade värdena som finns inom universitetet. Sprinkleranläggning saknas på Centralbiblioteket liksom vid Biomedicinska biblioteket som också har stora värden i sina samlingar. Dessa bibliotek är försedda med automatiskt brandlarm men inte med sprinklersystem. Genom installation av sprinkleranläggningar kommer skyddet av samlingarna att påtagligt förbättras i händelse av brand. Biomedicinska biblioteket En utbyggnad av Biomedicinska biblioteket har funnits med i UB:s lokalplan sedan början av 2000-talet. År 2002 fanns långt gångna planer på att utlysa ett parallellt uppdrag för att rita tillbyggnaden. Det visade sig så småningom att markfrågan inte var löst och detta drog ut på tiden och därefter dog hela projektet. Under 2001 gjordes en del större ombyggnationer av befintliga lokaler för att få plats för de vårdvetenskapliga biblioteken som en konsekvens av att de vårdvetenskapliga utbildningarna införlivades inom Sahlgrenska akademin. Åtta år senare är en ombyggnad eller tillbyggnad fortfarande lika aktuell för UB. Biomedicinska biblioteket är idag det lokalmässigt sämsta av UB:s alla biblioteksbyggnader. 32 lokalplan

35 Biomedicinska biblioteket invigdes i slutet av 1950-talet. Det var då ett modernt bibliotek anpassat till den tidens användare och standard och beläget mellan Sahlgrenska sjukhuset och medicinska fakulteten. Biblioteksverksamhet för 50 år sedan har emellertid väldigt lite gemensamt med dagens verklighet. Tillgängligheten till huset är begränsat för personer med funktionshinder. De tre översta våningsplanen är tillgängliga för besökare via en trappa. Någon offentlig hiss som förbinder dessa tre plan finns inte. Personalen har sina arbetsrum på plan 4 och 5 vilka förbinds via en liten spiraltrappa. En ombyggnad eller en tillbyggnad skulle lösa entréfunktionen och tillgängligheten enligt den norm som gäller från och med Alternativ 1 Ombyggnad. Ett förslag som arkitekturstudenter på Chalmers genomfört under kursen Arbetets rum, vilket bland annat innebär att man: öppnar upp bjälklaget mellan våningsplan 3-5 för en större trappa och installerar en hiss för besökare i syfte att skapa en generös och tilltalande entré till biblioteket. koncentrerar personalens arbetsplatser till plan 4 och 5 med god kommunikationsförbindelse mellan planen. organiserar de tre offentliga våningsplanen efter olika behov beroende på våningsplanens olika struktur. skapar ett kafé för besökare med en tilltalande utemiljö. Alternativ 2 Tillbyggnad. En tillbyggnad på tomten mellan Biomedicinska biblioteket och studenthuset, vilket möjliggör: ett studenthus som byggs ihop med biblioteket genom en gemensam entré mellan de bägge huskropparna. ett kafé med generösa öppettider för hela Medicinareberget. fler arbetsplatser för studenter inklusive grupprum. att tillgängligheten till de offentliga våningarna i befintlig byggnad kan lösas. UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Alternativ 3 Nybyggnad. Ombyggnad av vissa lokaler, plan 6 i Centralbiblioteket Inom Centralbiblioteket planeras en ombyggnad av vissa lokaler i plan 6 i den äldre delen av biblioteket. Syftet är att skapa fler studieplatser för grupparbete och arbete med egna datorer samt att förbättra ventilationen i berörd byggnadsdel. Samtidigt kommer vissa underhållsarbeten att utföras i lokalerna. Förändringarna ska ge förbättrade studiemiljöer och service för biblioteksanvändarna. lokalplan

36 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Förändring av tidigare serverrum i Centralbiblioteket En lokal inom Centralbiblioteket som har använts som serverrum kommer under 2011 att bli disponibel för andra ändamål. Lokalen är i behov av återställande innan den kan användas. Biblioteket inom HDK Införlivandet av de konstnärliga biblioteken till UB har resulterat i att bibliotekssamlingarna från HFF, Valand och HDK ska placeras inom biblioteket vid HDK. Ett avtal om samnyttjande av aulan för bibliotekets och HDK:s verksamhet har upprättats och innebär att vissa lokalförändringar måste genomföras. Ombyggnationerna ska leda till förbättrad studie- och arbetsmiljö för studenter och personal, samt att säkerheten för samlingarna kan säkerställas. Studiearbetsplatser och utökad biblioteksservice på KTB UB har i verksamhetsuppdraget för 2010 fått uppdraget att utreda förutsättningarna för att inom de vakanta magasinsplanen på våning 5 och 6 i Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB) öka antalet studiearbetsplatser. Att det finns ett stort behov av fler arbetsplatser för studenterna framgår med tydlighet i den senaste användarundersökning som UB genomfört Det är främst grupprum som efterfrågas. Tysta läsplatser efterfrågas också, men i mindre utsträckning. Samhällsvetenskapliga fakulteten får huvuddelen av sin biblioteksservice från Centralbiblioteket. Denna fakultet är den enda som inte har lokalmässig närhet till sitt bibliotek. Nya studietorg har skapats inom Campus Linné och Campus Haga men boksamlingarna är till huvuddelen placerade vid Centralbiblioteket. Parallellt med verksamhetsuppdraget finns inom UB ett förslag om att skapa för bättrad biblioteksservice och informationsförsörjning för den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det kan ske genom överföring av bok- och tidskriftssamlingar från Centralbiblioteket till KTB, dock under förutsättning att det samtidigt tillskapas så många studiearbetsplatser som möjligt. I förslaget finns två alternativ: Alternativ 1 innebär sålunda att det tillskapas flexibla och bekväma studiearbetsplatser som möjliggör grupparbete. Invid dessa arbetsplatser placeras bok- och tidskriftssamlingar inom de samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Behovet av enskilda studieplatser bör också beaktas. Alternativ 2 är att enbart skapa flexibla och bekväma arbetsplatser som möjliggör grupparbete samt att tillgodose behovet av enskilda studieplatser. 34 lokalplan

37 Alternativ 1 innebär troligen att fler besökare rör sig i huset, så husets kapacitet att ta emot besökare är således avgörande för val av alternativ. Den stora frågan är hur strömmen av besökare ska ta sig till och från plan 5 och 6 på ett bra och säkert sätt. Vid bägge alternativen behövs en ombyggnation på entréplanet invid lånedisken och avhämtningshyllorna. Det finns behov av att disponera en yta för en unik donationssamling som under hösten 2010 har tillförts Göteborgs universitetsbibliotek. UB har ambition att i lokalen skapa en god miljö för bevarande och möjlighet för forskare att ta del av samlingen på plats. Den utredning som Higab gör beträffande ventilation och säkerhet kommer att vara styrande för hur UB kommer att disponera huset på bästa sätt. UNIVERSITETSBIBLIOTEKET lokalplan

38 36 lokalplan

39 G E M E N S A M M A FÖRVALTNINGEN Den gemensamma förvaltningen är spridd på sju olika fastigheter i centrala Göteborg. Det är universitetets huvudbyggnad i Vasaparken, Vasagatan 33, Betlehemshuset, Studenternas Hus, Linden på Karl Gustavsgatan 29 och Lyktan på Medicinarberget samt Chalmers Vasa vid Kapellplatsen. En omflyttning bland några av förvaltningens avdelningar planeras under året för att effektivisera lokalutnyttjandet. GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN PLANERADE PROJEKT Studenternas Hus Studenternas Hus, som ägs av universitetet, lider sedan länge av eftersatt underhåll. Detta beror på att investeringar i egna fastigheter inte har varit tillåtna med statliga medel. Regeringen har nu istället givit universitetet möjlighet att sälja huset och därefter hyra tillbaka det. Avsikten är att den nya fastighetsägaren ska åtgärda det eftersatta underhållet i fastigheten. Huset ska samtidigt, i samverkan med studenterna, anpassas för att möjliggöra en levande kårverksamhet. lokalplan

40 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Förvaltningens framtida lokalisering Den universitetsgemensamma verksamheten växer i omfattning. Såväl förvaltningen som andra gemensamma verksamheter är i behov av funktionella och gemensamma lokaler. En effektiv central förvaltning gynnas av att verksamheten kan bedrivas under samma tak. Tillsammans med stadsbyggnadskontoret utreds därför en långsiktig lokallösning syftande till en nybyggnation i centrala staden. 38 lokalplan

41 G E M E N S A M M A ANLÄGGNINGAR Göteborgs universitets gemensamma anläggningar är sådana som inte tillhör någon enskild fakultet eller motsvarande utan kan disponeras av alla. Skrivsalen, parkeringsförhyrningar, kaféer, gästforskarbostäder och lokaler till personalorganisationerna utgör de gemensamma anläggningarna. GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR Verksamheten med gästforskarbostäder har minskat i Göteborgs universitets regi genom uppsägningar av hyreskontrakt på delar av bostadsbeståndet. Samtliga restauranger har ombildats till kaféer. En ny skrivsal har inhyrts. KOSTNADSUTVECKLING Inga större förändringar av lokalkostnaderna kan förväntas under planperioden. lokalplan

42 GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR 40 lokalplan

43 GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER Göteborgs universitets studentkårer (GUS) ser det som positivt att man inom många delar av universitetet arbetar för att tillgängligheten till lokalerna ska bli bättre. Dock anser GUS fortfarande att tillgänglighetsanpassningen är ett bristområde. Det finns flera exempel på lokaler där detta faktum påpekats av berörda studenter. Det gäller dels tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, dels tillgången till utrymmen för studenter, utrymmen som är anpassade för att kunna erbjuda en god studiemiljö. Funktionella, välventilerade lokaler, lokaler för förvaring och beredning av medhavd mat, tillgång till viloutrymmen och studieplatser, såväl enskilda som grupprum, är exempel på sådana behov. Just grupprum är särskilt problematiskt då många kurser innehåller delmoment med grupparbeten samtidigt som tillgången till behovsanpassade grupprum är dålig. Studenter behöver tillgång till datorer, utskriftsmöjligheter, funktionella arbetsplatser samt närhet till bibliotek och andra informationsställen. Det är en självklarhet att inlämningsuppgifter ska lämnas in datorskrivna, men långt ifrån alla studenter har en dator hemma. När studenter rör sig mellan olika delar av universitetet är det viktigt att det finns tydlig och lättillgänglig information om lokalerna. Universitetets nya servicecentra är steg i GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER lokalplan

44 GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER rätt riktning, men de finns inte överallt. Informationstavlor som tydligt visar salsnummer, var det går att värma och äta sin lunchlåda, var det finns toaletter, studieplatser, utskriftsmöjligheter och datorer skulle underlätta mycket. Även salsnummersök och tydliga kartor över universitetets lokaler på hemsidan saknas i dagsläget. Göta studentkårs styrelse har under senare tid sett hur upprustningen av Studenternas Hus haft direkta effekter på det föreningsliv som finns i huset. När källarpuben inte längre varit tillgänglig har många studentföreningar stått utan lokal att hålla studiesociala arrangemang i, och möjligheten att aktivera studenter har blivit eftersatt. Två stora problem är att det på fakulteterna ofta finns få lokaler att tillgå för studentföreningar, samt att lokalpolicyer sätter käppar i hjulet för möten studenter emellan över fakultetsgränser. Är man student på Humanisten kan man inte nyttja lokaler på Samvetet och vice versa. Samhällsvetarsektionen (SamSek) är mycket nöjd med ombyggnaden av Campus Haga som numera är både modernt och studievänligt. Ombyggnationen av entrén på Sprängkullsgatan 19 har för flertalet av studenterna inte orsakat några störningar, utan det mesta har gått bra. På Campus Linné har studenterna det svårt med utrymme när de ska äta lunch. Fakulteten och studentrepresentanter har gått ronder och tittat på vad som behöver göras, och nu kommer man eventuellt att utöka utrymmet för studenterna med fler lunchplatser och genomföra en ombyggnation av pentryt i Annedalsseminariet. SamSek ser vidare fram emot ombyggnationen av Campus Linnés yttre, vilket kommer att ge mer sammanhållna byggnader och göra området till ett riktigt campus. IT-sektionen (itsek) är hoppfull inför flytten som planeras på Lindholmen när plan 4 i Svea försvinner. Itseks uppfattning är att om flytten genomförs på rätt sätt så kan det leda till ökad integrering mellan studenter på olika program och år, samt förbättra närheten till kår- och föreningslivet på Lindholmen. Samtidigt finns en oro över hur systemvetarstudenterna ska få plats. Itsek upplever dock att kårens synpunkter beaktas. Johanneberg är lokalmässigt inte lika aktuellt, antalet grupprum får anses vara gott och antalet datasalar likaså. Det kan tänkas att det behövs fler salar att skriva tentamina i, då det fortfarande är relativt vanligt att skriva på lördagar. Lunchrummet för datavetarna, Monaden är för litet i förhållande till antal studenter. Naturvetarsektionen har studenter på fyra olika platser: Chalmersområdet, Geovetarcentrum, Medicinareberget och Botaniska trädgården. Överlag är studenterna nöjda med sina lokaler, men det finns förstås utrymme för förbättringar. Studenterna är framför allt missnöjda med föreläsningssalarna. Ofta är de inte dimensionerade för gruppen eller anpassade efter lektionens syfte (exempelvis föreläsning i laborationssal) och under vinterhalvåret är det väldigt kallt i salarna. Många efterfrågar fler avskilda studieplatser, då de inte anser att de kan koncentrera sig när de blir förpassade till 42 lokalplan