Uppdaterad Projektplan för Ekonomiska säkerheter, godkänd av styrgruppen

Relevanta dokument
Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Projektplan för Behovsutredning del 2, godkänd av styrgruppen

Projektplan för Tillsynsutbildning i ny tappning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Projektplan för Kommuntillsyn godkänd av styrgruppen Uppdrag Bakgrund

Projektplan för Stärkt grön tillsyn

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

Projektplan för Klimatanpassning i tillsyn Godkänd av styrgruppen den 25 november 2016

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Projektplan för Förvaltning av verksamhetsstöd i samarbete

Projektplan för MKN vatten tillsyn miljöfarlig verksamhet

Projektplan för Informationsmaterial Artskydd

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

Projektplan för Provtagning och flödesmätning vid avloppsreningsverk

Projektplan för Samsyn samråd enligt 6 kap MB

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Projektplan för Smartare vägledning Uppdrag

Projektplan för Samsyn i hantering av 12:6 samråd

Projektplan för Stärkt grön tillsyn II nationella tillsynsinsatser inom naturskyddade områden

Projektplan för Reach i tillsynen

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Projektplan för Optimal Behovsutredning

Tillsynsutbildning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte. Projektplan för version

Projektplan för uppdatering av handläggarstöd fordonstvättar

Projektplan för återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för inventering av Förorenade områden - Handläggarstöd

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Miljösamverkan Sverige. Naturvårdskonferens 20 sep 2017 Kristina Höök Patriksson Carina Lif Lena Strömvall

Projektplan för projektet äldreboenden och vårdlokaler

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan - Dagvatten

VAD HÄNDER EFTER MILJÖTILLSYNS- UTREDNINGEN?

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Fritidsbåtshamnar 2

Nationell samordning av omgivningsbuller

Projektplan för Märkningsprojektet

Projektplan för projekt om Tillsyn på dagvattenanläggningar

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Miljösamverkan Sverige

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2014 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2013

Projektplan för projekt Reach

Projektförlängning 2018: Dataskyddsförordningen

Inventering av förorenade områden

Energitorvtäkter. Projektplan

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Projektplan för projekt buller

Miljösamverkan Sverige. Styrdokument Beslutad av styrgruppen den 14 juni 2019

Miljösamverkan Halland Verksamhetsplan 2014

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2017 Beslutad av styrgruppen den 25 november 2016

Projektplan för Ål together II

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder

Protokoll. Styrgruppsmöte 3 februari februari Länsstyrelsen Göteborg,

Projektplan för projekt Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

En säkrare Sevesotillsyn Handläggarstöd vid tillsyn

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrgruppen den 21 november 2014

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Biotopskydd. Projektplan

Verksamhetsplan och budget 2013

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Projektplan för projekt Hälsoskydd i idrottslokaler och gym samt i hotell och andra tillfälliga boenden

Prioriterade nyckeltal

Styrgruppens möte den 8 februari 2017

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Protokoll från styrgruppens möte den 17 mars 2016

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Miljösamverkan Västerbotten

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Styrgruppens möte den 15 december 2016

Tillsyn och prövning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 2013 En kort rapport om projektet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Jordbruket och recipientkontroll underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Nyheter från Naturvårdsverket

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Verksamhetsplan och budget 2015

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Protokoll. Styrgruppsmöte 26 september september Länsstyrelsen Vänersborg

Rättsfall vindkraft ngt om ny lagstiftning. Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Stockholm

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Tillsynsutveckling i Väst

Miljösamverkan Sverige. Verksamhetsplan år Beslutad av styrgruppen den 14 juni 2019

Kommunikationsstrategi 2019

Verksamhetsplan och budget 2012

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Transkript:

Uppdaterad -04-18 Projektplan för Ekonomiska säkerheter, godkänd av styrgruppen 2017-11-24 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför 2017 års verksamhetsplanering lämnade Länsstyrelsen i Västerbottens län in ett projektförslag om ekonomiska säkerheter. Styrgruppen valde att låta projektet ingå i förslag till verksamhetsplan för 2017. Förslaget fastställdes av styrgruppen efter det att Miljönätverket och Länsrådsgrupp 6 haft möjlighet att lämna synpunkter. Bakgrund Regeringen har i ett svar till Riksrevisionen uttalat att länsstyrelserna bör samordna sina yrkanden om ekonomiska säkerheter i A-prövningar av gruvor. I Riksrevisionens granskning lyfts ett antal frågor som visar på behovet av samordning av hur vi arbetar med säkerheter. Dessa frågor är inte bara aktuella för gruvnäringen utan för flera olika branscher. Projektet behöver utvecklas och avgränsas tydligare men kortfattat finns bland annat följande frågeställningar: I vilka ärenden ska vi ställa krav på ekonomisk säkerhet? Inom vissa branscher är det lagstiftat och i andra i princip standard att man ställer krav på ekonomisk säkerhet medan det inom andra branscher är mer ovanligt och då skiljer det sig också mellan beslut i olika miljöprövningsdelegationer. Hur ska man beräkna den ekonomiska säkerhetens storlek? Det borde gå att komma fram till vissa grundprinciper som ska gälla generellt. Inom vissa större branscher kan det dessutom vara önskvärt att det tas fram någon typ av beräkningsmodell, liknande den som finns för täkter. Hur använder vi ekonomiska säkerheter i arbetet med förorenade områden? Vid pågående verksamhet händer det att man avvaktar med att sanera en förorening. Detta borde leda till att man ställer krav på att verksamhetsutövaren avsätter medel för detta. Här finns ett flertal frågor som bland annat kopplar till Naturvårdsverkets nyligen avrapporterade regeringsuppdrag och alternativa finansieringsformer för förorenade områden. Hur hanterar vi olika former av ekonomisk säkerhet och vilka krav ställer detta på tillsynsmyndigheten? 1

Syfte Mål Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Projektfaddrar Syftet är dels att öka användningen av möjligheten att ställa krav på ekonomisk säkerhet och dels att effektivisera hanteringen av de ekonomiska säkerheter som redan ställts. På så sätt minskar risken för att staten ska få stå kostnader för efterbehandlingar samtidigt som vi på ett effektivt sätt kan driva på efterbehandlingsarbetet. Projektet ska fram förslag till principer för hur vi hanterar ekonomiska säkerheter i tillsynen och prövningen. Miljösamverkan Sveriges styrgrupp: Magnus Eklund, Länsstyrelsen i Örebro län Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tomas Waara, Länsstyrelsen i Uppsala län Elisabet Ardö, Länsstyrelsen i Kronobergs län Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län Hiltula, Naturvårdsverket (adjungerad) Teresia Persson, Jordbruksverket (adjungerad) Ann Lundström, Havs- och Vattenmyndigheten (adjungerad) Höök, projektledare för Miljösamverkan Sverige Jennie Folkunger, Länsstyrelsen i Skåne län Ingrid Lidgard, Naturvårdsverket Anna-Lena Olsson, Länsstyrelsen i Hallands län Ylva Ågren, Länsstyrelsen i Västerbottens län Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2

Referensgrupp Bernt Forsberg, Länsstyrelsen Uppsala (gruvor) David Berggård, Länsstyrelsen Norrbotten (gruvor) Erland Sköllerhorn, Länsstyrelsen Västerbotten (täkter) Annika Lundahl, Länsstyrelsen Västra Götaland (täkter) Christina Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna (täkter) Carina Regborn, Länsstyrelsen Örebro (täkter) Lilian Thurfjell, Länsstyrelsen Skåne (administratör) Monica Lind, Länsstyrelsen Västra Götaland (administratör) Per-Olof Martinsson, sakkunnig, har jobbat vid Länsstyrelsen Västra Götaland Björn Carlén, Konjunkturinstitutet Niclas Nilsson NCC och Maria Elofsson Skanska som representanter för SBMI Kerstin Brinnen, Svemi Peter Stoltz, gruvavfallsfinansieringsutredningen Betryggande säkerheter för gruvnäringen och staten Per Bengtsson, Nordea Per-Olov Synnemar, Swedbank Ulrica Lundgren, Kronofogdemyndigheten MPD vid länsstyrelserna Referensgruppen förväntas kunna 1. Bistå med expertkunskap under projekttiden 2. Lämna synpunkter på utkast till vår kommande handbok 3

Avgränsningar Inte fördjupa oss alltför djupt i hur en säkerhet ska utformas. Det hela är till stor del avhängigt av hur domstorna dömer. Vi arbetar inte med samordning av länsstyrelsernas yrkanden om ekonomiska säkerheter i A-prövningar av gruvor eller tar fram beräkningsmodell för den ekonomiska säkerhetens storlek för gruvor. Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag om gruvavfall vars resultat vi istället hänvisar till. Kritiska framgångsfaktorer Utvärdering och förtydligande av när projektet är avslutat Genomförande Tidplan Budget Att vi utformar en bra enkät så att vi kan använda svaren i vårt kommande arbete. Att vi får in tillräckligt många enkätsvar från länsstyrelserna och att de innehåller den information vi behöver. Att vi har en väl avvägd avgränsning av projektet. Att vår handbok kommer till användning vid länsstyrelserna. Att vi får tid till att arbeta med projektet. Projektet är avslutat när det framtagna materialet är godkänt av styrgruppen samt finns tillgängligt på Miljösamverkan Sveriges webbplats. Innan dess ska materialet ha skickats för synpunkter till miljönätverket samt de centrala verk som står bakom Miljösamverkan Sverige. Slutrapport för utvärdering av projektets resultat ska tas fram. Se tids- och aktivitetsplan, bilaga 2 Projektet pågår under tiden september 2017 till och med december. Projektledarens lön samt kostnader för projektdeltagarnas resor och övernattningar. Projektdeltagarnas arbetstid bekostas av respektive arbetsgivare, preliminärt uppskattas den till ca 4-5 arbetsveckor per deltagare. Eventuell kostnad för kommunikatör och ekonom, ca 20 tkr totalt. Tidredovisning för länsstyrelsedeltagare sker med VÄS-kod 5039. 4

Vem tar hand om resultatet Dokumentation Mötesstruktur Bilagor Projektresultatet presenteras via Miljösamverkan Sveriges webbplats. Miljösamverkan Sverige kommer emellertid inte att långsiktigt kunna förvalta och uppdatera projektresultatet. Förhoppningsvis kommer länsstyrelserna att tillsammans bygga upp ett fungerande system för gemensam förvaltning av verksamhetsstöd. All dokumentation ska samlas på projektets sida. Alla checkar in och ut dokumenten vid arbete på grupparbetsplatsen. Versionshantering ska användas. Minnesanteckningar ska föras vid varje träff/möte. Färdigt material läggs ut på den del av Miljösamverkan Sveriges webbplats som är åtkomlig för alla. Regelbundna projektgruppsträffar och skypemöten hålls efter behov. 1. Kommunikationsplan 2. Tids- och aktivitetsplan 5

Kommunikationsplan BILAGA 1 Syfte med kommunikationen Förankra projektet när projektplanen är godkänd av styrgruppen Målgrupp Miljönätverk Kommunikationsmål gärna SMARTA En viktig målgrupp vid länsstyrelserna har fått information om projektgruppens pågående arbete. Uppföljning av målen När och hur har information lämnats? Valda kanaler för kommunikationen E-post till mvdir Tidplan Efter det att projektplanen godkänts av styrgruppen. Ansvar Bred information om att projektet startat Relevanta myndigheter och andra berörda, referensgruppen. Våra målgrupper inom och utanför länsstyrelserna har fått information om projektgruppens pågående arbete. När och hur har information lämnats? E-post, information läggs ut på Miljösamverkan Sveriges hemsida Efter det att projektplanen godkänts av styrgruppen. Hämta in synpunkter De som arbetar med ekonomiska säkerheter inom länsstyrelserna Vi hämtar in kunskap om hur länsstyrelserna arbetar med ekonomiska säkerheter idag och frågar efter vilken vägledning som behöver tas fram.. Hämta in synpunkter Referensgrupp Bistå med expertkunskap under projekttiden och lämna synpunkter på utkast till vår kommande handbok Hämta in synpunkter Miljönätverket Slutmaterialet skickas för synpunkter till miljönätverket samt de centrala verk som står bakom Miljösamverkan Sverige. Enkät till mvdir och MPD-samverkansgrupp Kontakt tas vid behov. Utkast till handbok skickas Slutmaterial skickas till miljönätverket E-post Oktober 2017 mfl E-post och telefon April m fl E-post September Redovisa snart färdigt material som vi arbetat fram Redovisa det material vi tagit fram Marknadsföra och sprida projektresultat MPD-nätverket De som arbetar med ekonomiska säkerheter inom länsstyrelserna Våra målgrupper inom och utanför länsstyrelserna Kommunicera resultatet av projektet Kommunicera slutresultatet av projektet Kommunicera slutresultatet av projektet Nästan färdigt resultat redovisas Slutresultatet ska ha kommunicerats innan projektet avslutas Slutresultatet ska ha kommunicerats innan projektet avslutas Webbinarium Förslag på kanaler: Webb, Miljösamverkan Höstmöte för MPDnätverket Oktobernovember Början av december Början av december Ylva och Anna-Lena Alla deltar m fl 6

har fått information projektets slutresultat. Sverige och Miljösamverkan Nyhetsbrev, ex. ToFR E-post till Mvdir och MPD-nätverk E-post till referensgrupp Miljöskyddschefsträff för länsstyrelserna Nyhet på Nationell samverkan för miljöskydd Information på samarbetsytor för HLnätverk, som täkter, gruvor, vindkraftverk, EBH. Eventuellt även ytbehandling/verkstad, avfall och stål/smältverk. 7

Tid och aktivitetsplan BILAGA 2 Vad Kommentar När Vem Genomförande Enkät till alla länsstyrelser som skickas till mvdir och MPD-samverkansgruppen. Ett svar från varje län. För att få en uppfattning om hur läget är idag och ge oss möjlighet att ge en rekommendation om bäst praxis. Hitta rätt frågor som täcker det vi behöver veta. Samla in skriftliga rutiner som finns vid länsstyrelser. Se skillnader mellan MPD och icke- MPD-län. Vilka former av säkerheter hanterar de olika länsstyrelserna? Hur hanterar länsstyrelser säkerheter som MD godkänner? Finns det erfarenhet av att ta säkerhet i anspråk? Finns det erfarenhet av hur man som länsstyrelse agerat om kommunen är tillsynsmyndighet för en verksamhet där säkerheten tagits i anspråk? Skicka ut enkät i början oktober 2017 med svarstid på 4 veckor. Ta del av och sammanställa svaren under november 2017. Anna-Lena, Ylva och Jennie utformar enkäten. skickar ut enkäten och lägger inkomna svar på projektets sida. Vi delar upp arbetet att sammanställa svaren mellan oss. Handbok med olika delar Ta fram struktur. Struktur påbörjas i september 2017. Handbok färdig för remiss till samordnar 8

mvdir i början av okt. 1. Inledning Påbörjas 2017 2. Bakgrund Påbörjas 2017 3. Vilka branscher och verksamheter? Allmän beskrivning. Vi kan inte gå på djupet för alla branscher utan får göra ett urval. Förorenade områden, möjlighet att vid omprövning av pågående verksamheter ställa krav på ekonomiska säkerheter. Vad gäller för kommunala verksamheter och kommunal borgen? MB 16:3 och 15:35. I slutet av projektet Alla Inledning till vårt material, sammanfattning och avgränsning. 4. Storlek Vindkraftverk sammanställa rättsläget. Täkter finns modell för beräkning av storlek. Gruvor NV regeringsuppdrag, pågående utredning Deponier kan ev. finnas en modell, ett sätt att räkna. Uppräkning av säkerheter, konsumentprisindex. Kostnad för en bankgaranti, generellt. 5. Utformning Olika former av säkerheter, t ex Bankgarantier (flera olika slag) Spärrat konto Påbörjas i oktober 2017 Påbörjas i oktober 2017 Anna-Lena Anna-Lena Ylva Anna-Lena Ylva Ingrid Jennie och Ingrid 9

Moderbolagsborgen Kommunal borgen Exempel på utformningar som fungerar och som vi skulle kunna ha som rekommendation. Fallgropar med olika utformningar. Hur får en säkerhet upphävas? Moderbolagsborger behöver redas ut extra, även hanteringen vid länsstyrelsen, domar från högre instans kan visa när moderbolagsborgen är lämplig. 6. Hantering vid länsstyrelsen Steg 1 är enkäten vi skickar till länsstyrelserna. Beslutsfas. Löpande hantering, bevakning och återlämnande. Sätta ihop en checklista/rutin för hanteringen vid länsstyrelsen med utgångspunkt från hur länsstyrelserna arbetar idag. Preskriptionsavbrott. Påbörjas i december 2017 Anna-Lena och Ylva i samarbete med Jennie 7. Ianspråktagande Steg 1 är enkäten vi skickar till länsstyrelserna. Vad händer vid en konkurs? Vad händer när kommunen är tillsynsmyndighet? Vad gör man om säkerheten inte räcker till? Tillsynsmyndigheten, ibland kommunen, är bäst skickad att bedöma hur säkerheten ska användas. Hur gör man praktiskt? Vem upphandlar? Vem betalar? Finns det erfarenhet av detta i landet? Påbörjas i december 2017 Jennie 10

8. Exempel på ianspråktagande Steg 1 är enkäten vi skickar till länsstyrelserna. Finns det exempel där kommunen varit tillsynsmyndighet? Om säkerheten inte räcker till? Påbörjas i januari Anna-Lena och Ylva 9. Ekonomisk säkerhet för befintliga föroreningar vid omprövning Steg 1 är enkäten vi skickar till länsstyrelserna. Finns det erfarenhet av detta i landet? Påbörjas i december 2017 Anna-Lena och Ylva 10. Exempel på när krav ställts på ekonomisk säkerhet för befintliga föroreningar vid omprövning Steg 1 är enkäten vi skickar till länsstyrelserna. Finns det bra exempel? Påbörjas i januari Anna-Lena och Ylva 11. Ordlista Löpande under projektet Ingrid samordnar 12. Referenser och länkar Löpande under projektet samordnar Avslutning av projekt Delning av projektresultat till miljönätverket (lst-dlmvdir). Viktigt att vi når alla miljöskyddschefer Rapporter som tas fram ska skickas för delning till miljönätverket, berört handläggarnätverk (om sådant finns) samt styrgruppens medlemmar. Remisstiden ska vara minst två veckor. September 11

vid länsstyrelserna. Om de inte ingår i e-postgruppen behöver vi nå dem ändå. Godkännande av styrgrupp Styrgruppen ska ha tillgång till det färdiga projektresultatet i god tid inför det att projektet avslutas och godkänns av styrgruppen. Oktober Layout av rapport Layouthjälp av kommunikatör Oktobernovember Vid avslutning av projektet Informera miljönätverket och berörda centrala verk om projektresultatet med uppmaning att sprida projektresultatet inom sin organisation. Kontaktpersoner och chefer har ett ansvar för detta. Vid avslutning av projektet Presentera materialet vid webbinarium Uppföljning och utvärdering av projektet November - december Början av december, förbereds under november Alla Utvärdering av projektgruppens arbete Mall finns. En sammanställning av utvärderingen presenteras för styrgruppen. Planera in utvärderingen redan vid projektets start. December Alla 12

Uppföljning av resultat Fundera över om det är lämpligt att göra en uppföljning efter en viss tid för att försöka få en bild av om resultatet används. Oktober Alla 13