VA-guiden. Processar, utreder och skriver. Arbetar med Miljöbalk, PBL, Livsmedelsjuridik, LAV etc

Relevanta dokument
Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Dagvatten i detaljplaner och avtal

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Dagvatten i detaljplan

Vatten i fysisk planering

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Dagvatten i Miljöbalk och PBL

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Planbestämmelser för dagvatten

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Granskning av översikts- och detaljplaner med fokus på möjligheten att följa MKN* för vatten

Svensk författningssamling

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Förorenade områden och fysisk planering

Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering

Dricksvatten och planoch bygglagen

Tillsyn av dagvatten

Reglering av byggande

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

Tillägg till planbeskrivning

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

Boverket Plan- och bygglagen

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

MKN i fysisk planering

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Nya PBL: s uppbyggnad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för bostadsbebyggelse vid TROLLE TRÄSKVÄGEN På del av fastigheten Trolldalen 1:1. Katrineholms kommun.

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Plan och marklagstiftning

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid Antagen av KF att gälla from tills vidare (KF )

Planering av markanvändning

LAGA KRAFTHANDLING OMRÅDE FÖR TILLÄGGSPLANEN. Orienteringskarta

Klimatsäkring -P104 samt P105

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?

STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.

Svensk författningssamling

DOM Stockholm

Planbestämmelser. Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Svensk författningssamling

Dagvattenprogram. Fastställd Kommunfullmäktige Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Plan- och bygglag (1987:10)

DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

DOM Stockholm

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Tidigare ställningstagande

(6) Datum. Lenny Thörnqvist Bygg- och miljökontoret

DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion

Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900)

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349

Förslag till detaljplan för del av Joeström 1:14, Storumans kommun, Västerbottens län, upprättad oktober 2016

Tillägg till. planbeskrivning. Detaljplan för Mauritsberg 2:22 m.fl. ANTAGANDEHANDLING 1(10) tillhörande ändring av OBS!

Din verktygslåda. Att reglera med planbestämmelser

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

Transkript:

Juris. Dr. Jonas Christensen Processar, utreder och skriver. Arbetar med Miljöbalk, PBL, Livsmedelsjuridik, LAV etc. Ekolagen Miljöjuridik AB www.ekolagen.se Jonas@ekolagen.se VA-guiden www.dagvattenguiden.se Kurs: Dagvatten Juridik & Teknik Uppsala 8-9 nov Jonas Anders WRS Uppsala AB & Jonas Christensen www.avloppsguiden.se Kurs: Små avlopp, juridik och teknik Uppsala 14-15 nov Maria Hübinette, Peter Ridderstolpe, Jonas Chr 1 2 Kommunens utgångspunkter vad gäller planering för en hållbar dagvattenhantering Vilka möjligheter/skyldigheter har kommunen vid detaljplaneläggning? Jag kommer att prata om grundläggande förutsättningar i PBL gällande markens lämplighet för bebyggelse där hänsyn till MKN och Översvämningar är två faktorer bland andra. Ett viktigt budskap är att all mark inte är lämplig för alla sorters markanvändning och att misstag i ÖP inte alltid kan botas genom Detaljplanebestämmelser Civilrättsliga avtal Lag om allmänna vattentjänster Men att det finns vissa möjligheter 3 4 1

Dagvattenreglering Lag om skydd mot olyckor (LSO) 2016-11-15 Lagst. om markåtkomst. Tex Anläggningslag, AL Vattentjänstlag, LAV Bygglov Badvattendirektivet Översiktsplan Miljöbalk, MB Plan-och bygglag, PBL Jordabalken, JB Miljöfarlig verksamhet Detaljplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Annat dagvatten Vattenverksamhet 11 kap. MB Avloppsdagvatten EU:s ramdirektiv för vatten 5 Kommunala roller PLANERING, PBL Mitt fokus idag ligger här,. HUVUDMANNASKAPET, LAV Tillstånd, TILLSYN, MB 6 Helt grundläggande 1. Helt grundläggande 2. Juridik är ingen exakt vetenskap. Ibland är lagstiftningen perfekt. Ibland har den fel och brister. Som en dator: Juridiken innehåller endast det som människan har stoppat in. Det kan innebära luckor, överlappningar och andra brister i regelsystemet. Gilla läget, men du behöver inte tycka om det. Berätta för lagstiftaren om vad som måste ändras. Den offentliga makten (SKA) utövas under lagarna. 1 kap. 1, 3 st. Regeringsformen Man får inte göra våld på juridiken för den goda sakens skull. 7 8 2

Dilemmat Höga förväntningar (från kommunen ) på nya bostäder och arbetsplatser. Politiska visioner, Som kan vara rättsligt problematiska,.som också kan bli ett etiskt dilemma för planhandläggaren Inte sällan saknas de rättsliga verktygen Lst ska ex officio upphäva vissa planer 11 kap. 10-11 PBL Länsstyrelsen skaupphävakommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i 10 andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del. 9 Åtgärdsprogram 2016-2021 Norra Östersjön 10 2 kap. 4 PBL Helt grundläggande 3. Markens lämplighet Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. 11 12 3

Klara MKN: Krav på kommunerna 2 kap 10 PBL Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Kommunerna har bevisbördan Klarar Kn inte MKN eller Översvämningsrisker är marken inte lämpad för ändamålet När sker Lämplighetsprövningen? 4:1 Kommunen ska med en detaljplan pröva 8:31 Bygglov ska ges. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 9:17 förhandsbesked om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. (JO, jag vet ÖP!) 13 14 Det ändamål som områdena är mest lämpad för 2 kap. 2 1:a men. PBL Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark-och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. med hänsyn till Beskaffenhet. Marken i sig Markens förutsättningar för att svälja dagvatten. Översvämningsrisk? Markens känslighet för påverkan, Skyddsbara grundvattenförekomster Områdets kulturella förutsättningar, Terrängens utseende, Grundförhållanden och andra liknande förhållanden Mark- och vattenområdens ekologiska förutsättningar Etc 15 16 4

med hänsyn till Läge.. Marken i sin omgivning Närhet till centralort Närhet till kommunikationer, friluftsmöjligheter Närhet till störande objekt ( planområdet störs ) Buller, dålig lukt, föroreningar, allergener Närhet till objekt som kan bli stört ( planområdet stör ) Yt-eller grundvattenrecipient, bostadsområde, vårdboende. MKN, dagvattenutsläpp Etc med hänsyn till Behov. Markens utnyttjande Bostäder Arbetsplatser Industrier Handelsområden Kommunikationsleder Friluftsområden Grundvatten Etc 17 18 Kommunens ansvarar 2 kap. 5 PBL för att bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras på ett lämpligt sätt med hänsyn till bl.a. dagvatten. Bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till bl.a. 1. hälsa och säkerhet 2. jord- berg- och vattenförhållanden 3. trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, 4. elektronisk kommunikation, samhällsservice 5. förebyggande av vatten- och luftföroreningar, buller 6. risk för olyckor, översvämning, erosion Markens lämplighet Utgångspunkten för att bedöma markens lämplighet ska vara marken så som den är; några extra ordinära åtgärder ska inte behöva vidtas. (MÖD P 10585-13 med hänvisning till prop. 1985/86:1 s.472.) Det finns en ekonomisk aspekt på detta. 19 20 5

Markens lämplighet Möjlig markanvändning, inte alltid= lämplig! 2 kap. 5 PBL Krävs det omfattande restriktioner och särskilt kostsamt utförande inom enskilda fastigheter för att marken ska anses vara lämplig bör kommunen överväga om planförslaget ska antas eller om man behöver söka en ny utformning så att ett genomförande kan garanteras. (prop. 1985:86 samt Boverket) MÖD P 1666-13: I ärenden om lov och förhandsbesked ska.markens lämplighet för bebyggelse prövas. Att det är möjligt att bygga på en viss plats är således inte tillräckligt. (T.ex. risk för översvämningar ) 21 22 Helt grundläggande (slutsats) 4. All mark är inte lämplig för all användning. Det var ju tråkigt 1 om vi kom till insikt om detta väldigt sent i planprocessen.. 1. David Batra Förhandsbesked fritidshus (MÖD P 8864-14 Leksand vägtrumman översvämning) MÖD: Vid syn på platsen 2/6 2015 kunde MÖD konstatera att stora delar av platsen var sank och till vissa delar översvämmad. Någon närmare utredning rörande markförhållandena på platsen, risken för översvämning eller de faktiska förutsättningarna för byggnation finns inte i målet. En grundläggande förutsättning för att marken ska vara lämplig för bebyggelse är vidare att det går att anordna godtagbara anordningar för vattenförsörjning och avlopp. Platsen är olämplig för byggnation. 23 24 6

Utgångpunkten i PBL är att (MÖD P 9489-16.).ska kommunen därför kunna visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att lösa hanteringen av dagvattnet...marken som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. För den här aktuella planen har det ifrågasatts om det inte finns risk för översvämning då kommunen inte reglerat dagvattenhanteringen tillräckligt. För att marken ska anses vara lämplig ska kommunen därför kunna visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att lösa hanteringen av dagvattnet. Illustration: P. Ridderstolpe, WRS Uppsala MB- Vattenföretag Markavvattning? Recipient 25 WRS & Ekolagen 26 Översikts -plan Det där, det löser Va! Det löser planhandläggaren med planbestämmelser! Exploateringsavtal! Efterföljande tillsyn enligt Miljöbalken! Detaljplan? LAV? Bygglov Miljöbalksprövning? 3 kap. 5 PBL Av översiktsplanen ska framgå. 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och programav betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Avtal? 27 28 7

Översiktsplan Trots att Öp inte har någon rättsligt bindande verkan, så Men vad krävs för att kunna veta så mycket? Fundera redan under ÖP-processen över hur mycket kunskap som krävs för att man med viss säkerhet ska kunna veta om marken är lämplig. skapar den Förväntningar hos Exploatörer Enskilda kommunmedlemmar Internt hos kommunen som kan vara svåra att komma undan 29 30 Boverkets rekommendationer I fördjupningen av ÖP eller i planprogrammet kan kommunen reservera utrymme för avrinningsvägar, grönstråk och fördröjningsmagasin m.m. som behövs för dagvattenlösningen. Här kan också visas vilka recipienter som berörs och vilka krav som ställs på reningen av dagvattnet. Det är mot dessa plandokument kommunen närmare kan bedöma om man har det strategiska markinnehav man behöver för att kunna genomföra den tänkta planeringen. 31 PBL: Tematiskt tillägg till ÖP Förslag:Tematiskt tillägg i ÖP om dagvattenhantering (VA-planering). Förslag:FÖP Detta bör även gälla områden med översvämningsrisk. (Även Boverket i sin vägledning) SOU 2017:42 Förslag på att uttryckligt i ÖP ange analys av risker för översvämning, ras, skred etc. 32 8

ÖP MKB? 3 kap. 8 Om ÖP kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning Om MKB upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget. Beakta dock att i en MKB ska mer redovisas än som kan regleras med PBL. Översikts -plan 33 Fundera redan tidigt i planprocessen över vilka brister i ÖP, som kan botas senare? Detaljplan? LAV? Bygglov?? Avtal?? Miljöbalksprövning? 34 Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Detaljplanebestämmelser? PBL, planering, att skilja på Grundläggande förutsättningar för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för det önskade ändamålet. Regleras i 2 kap. PBL Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser. Regleras i 4 kap. PBL 35 36 9

Planbestämmelser Teckenförklaring PBL: Kommunal detaljplanering Detaljplan, vad är rättsligt bindande? 3:30 En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Detaljplan Kan inte detaljplanelägga om det inte visats hur dagvattenfrågan ska lösas (MÖD P 2699-12, P5128-12) Bygglov Får (utanför dp-område) inte ge bygglov om det inte visats hur va-frågan ska lösas 37 Plankarta 38 MKB i detaljplan Underlag för Dp. Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåverkan, ska redovisningen om MKB ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken HaV: Weserdomen innebär Strängare krav på underlag vid prövningar och tillsyn enligt miljöbalken (även PBL). enligt 33 första Kommunen är skyldig att i de planhandlingar som tas fram i ett detaljplaneärende redogöra för hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas. Är dagvattnet ett problem som kräver särskild hantering ska kommunen ta fram de underlag som behövs för att kunna visa att problemet går att lösa så att marken kan bli lämplig för de ändamål som detaljplanen tillåter. (MÖD P 5128-12, samt Boverket) stycket 4 i fråga 39 40 10

Planföreskrifter 4 kap. PBL Planbestämmelserna måste ha stöd i 4 kap. PBL och vara förenliga med de syften som anges i 2 kap. PBL. (Boverket) Bindande regler i detaljplanen som sedan styr markutnyttjandet. Kan ej styra hur enskilda individers framtida agerande. Ej för detaljerade. Inte i onödan binda upp mot viss teknik. Är främst avsedda att styra exploateringsfasen. Dagvatten och planbestämmelser Att omhänderta Det vanliga regnandet Översvämningsrisker Utöver det vanliga regnet Föroreningar, allmänt Miljökvalitetsnormer Högre krav 41 2016-11-15 42 Saknas lagstöd Saknas möjlighet att styra upp något genom planbestämmelser (4 kap.), kan det istället leda till att hänsyn till allmänna intressen (2 kap.) gör att planen inte kan antas. det borde vi nog ha tänkt på tidigare Se t.ex. avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen MÖD P 2699-12 MÖD P 5128-12 MÖD P 7238-13 MÖD P 10833-13 MÖD P 9489-16 (delvis tveksam dom) 43 Ex. på av MÖD upphävda planbestämmelser Dagvatten skall fördröjas inom kvartersmark, på tomten (dock motstridigt i MÖD P 9489-16) Kvartersmark skall inrymma möjlighet till fördröjning av minst 375 m3 dagvatten. Dagvattenflödet(maximal avrinning) från bostadsområdet får inte överstiga 1,0/s/ha. Kvartersmarken skall i huvudsak bestå av genomsläppliga material. Fördröjningsdamm för dagvatten ska finnas. Flödesregulator skall monteras i anslutningspunkt till det kommunala nätet för omhändertagande av dagvatten för att säkerställa att maximalt 1.5 liter per sekund och hektarsläpps ut. 44 11

Motivering i MÖD P 5128-12 MÖD konstaterar att det inte framgår om kommunen genom LAV är ansvarig för bortledande av dagvatten, vilket medför att planförutsättningarna inte på ett fullständigt sätt redovisats i planhandlingarna. På det sätt bestämmelsen är utformad saknar den stöd i 5 kap 7 första stycket ÄPBL. Varken ÄPBL eller PBL ger möjlighet att i samband med bygglov tvinga fram den lösning som planbestämmelsen anger. Hur ska man göra då? För att reglera ett visst dagvattenflöde är man enligt PBL hänvisad till att ange detta indirekt genom att i detaljplan exempelvis ge utrymme för ett fördröjningsmagasin med en viss yta eller volym. Det ska grundas på uträkningar i Planbeskrivningen 45 46 Därtill menar jag att 4 kap. PBL inte medger t.ex.. Inomkvartersmarkför allmännyttigt ändamål 4 kap. 5 PBL Att förbjuda visst byggmaterial m.h.t. MKN (det går dock att göra det av estetiska skäl). Att det inte går att reglera hur rent eller smutsigt utgående vatten från planområde får vara (bekräftat i MÖD P 9489-16) Att det inte går att kräva gröna tak m.h.t. MKN D.v.s. ytor/anordningar som inte ska vara allmänt tillgängliga. Avsätta mark för ex: öppet fördröjningsmagasin pumpstation uppsamlingsdike 47 Bild efter Eidar Lindgren. KTH 48 12

Användning och utformning av allmän plats 4 kap. 5 D.v.s. ytor/anordningar som ska vara allmänt tillgängliga -och inte är farliga! Avsätta mark för ex: torg och parkering med genomsläpplig markyta våtmark avledande dike för dagvatten skyddsvall (6 kap. 18 Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.) Inom kvartersmark för enskilt byggande kan reserveras utrymme som ska vara tillgängligt för ett allmänt ändamål (markreservat på enskild kvartersmark) 4 kap. 6 avser anordningar/ledningar som endast delvis inskränker fastighetsägarens nyttjande av tomten ex:..tillgänglig för dagvattenkulvert (u-område) Bild efter Eidar Lindgren. KTH Bild efter Eidar Lindgren. KTH 49 50 Vegetation och markytans utformning och höjdläge 4 kap. 10 Bestämmelser som kan tillämpas inom såväl kvartersmark som allmän plats t.ex: högst x % av fastighetens markyta får beläggas med asfalt eller annat ogenomsläppligt material +4,5 m träd som får avverkas endast om det utgör fara ex: Byggandets omfattning över och under mark 4 kap. 11 högst x kvm byggnadsarea Bild efter Eidar Lindgren. KTH Bild efter Eidar Lindgren. KTH 51 52 13

Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd / översvämningar Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd /översvämningar, forts. Byggnaders och tomters placering, utformning, utförande 4 kap. 16 ex: Byggnader ska placeras Endast källarlösa hus Lägsta schaktningsnivå. Skyddsåtgärd för att motverka översvämning 4 kap. 12 ex: avskärande dike med ett minsta djup.. skyddsvall Kan tillämpas inom kvartersmark för enskilt byggande. Kan/bör bestämmas att bygglov eller startbesked för ny bebyggelse endast ges om den angivna skyddsanordningen har vidtagits på tomten. 4 kap 14 Bild efter Eidar Lindgren. KTH 53 54 Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd / översvämningar, forts. Planbestämmelser om takmaterial - för att minska dagvattenflöden eller påverka vattenkvalitet Markreservat för en viss gemensamhetsanläggning (avseende t. ex. skyddsåtgärd mot högt vattenstånd), samt reglering av vilka fastigheter som ska delta i denna. 4 kap. 18 PBL + 5 och 6 AL Om det krävs omfattande skyddsåtgärder bör dock kommunen i egenskap av huvudman för dagvattenhantering lösa problemet eller så är platsen inte lämplig för byggande. Bild efter Eidar Lindgren. KTH Enligt 4 kap. 16 PBL kan byggnaders utföranderegleras. tar endast sikte på platser med särskilt svåra förutsättningar för byggande (högt grundvatten, rasbenägen mark, närhet till transporter med farligt gods, etc). I andra fall kan kommunen inte reglera byggnaders tekniska egenskaper i dp se 8 kap. 4 a PBL.. Således kan knappast införas bestämmelser om takmaterial om motivet hänför sig till dagvatten. VA-huvudmannen är skyldig att omhänderta det dagvatten som kommer från taken. Reglering av takets utformning/utseendeär dock möjligt, om det finns estetiska motiv. Bild efter Eidar Lindgren. KTH 55 56 14

Avledning till markavvattningsanläggning Kan krävas en omprövning av markavvattningsamfälligheter. Vilka ska vara deltagare i samfälligheten? Fördela kostnaderna mellan deltagarna ökat underhållskrav och större dimensioner vid högre flöden. Tillsyn över vattenverksamhet? Lst eller, numera, kommun. Måste vara klarlagt redan under Dp. Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Markanvisningsavtal eller Exploateringsavtal? 57 58 Civilrättsliga avtal Avtal kan aldrig sätta PBL, MB eller LAV ur spel. Kan inte avtalas bort. Kan endast exploateringsavtal om sådant som redan följer av lagstiftning Större möjligheter med markanvisningsavtal, men kommunen får inte blanda samman rollerna. Säkerställa dagvatten i planen Sammanfattningsvis anser MÖD att kommunen inte säkerställt dagvattenhanteringen i den överklagade detaljplanen. Vad kommunen anfört i denna fråga som att reglera markens användning i ett markanvisningsavtal och om eventuella framtida fastighetsbildningaroch lantmäteriförrättningar förändrar inte den bedömningen. (MÖD P 5128-12) 59 60 15

Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Vattentjänstlagen? Lag om allmänna vattentjänster, LAV Oklar lag när det gäller dagvatten Kan inte med stöd av LAV kräva LOD av fastighetsägaren (lokalt omhändertagande av dagvatten) 61 62 En detaljplan ska stå på egna ben Planbestämmelser kan inte ersättas av senare: Senare Tillsyn enligt miljöbalken. Markanvisning avtal eller exploateringsavtal Det är inte heller säkert att det är rättsligt möjligt att reglera genom planbestämmelser. Men:Tänker man igenom hela kedjan redan från början har man goda möjligheter att lyckas 63 Översikts plan Att det man inte tar hänsyn till HÄR. Var medveten om. LAV? Eller här Detaljplan kanske inte kan lösas här Bygglov Eller här Avtal? Eller här..och kanske leder till att marken inte kan användas för det önskade ändamålet. 64 16

Tack för mig! 65 17