GULDKORN-i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Relevanta dokument
i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Svenska Läkaresällskapet

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Handledning kring levnadsvanor 2014

Goda levnadsvanor gör skillnad

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Goda levnadsvanor gör skillnad

Rekommendationer från Hälsorådet

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

KOL och rökavvänjning

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Levnadsvanor i praktiken

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Levnadsvanor inför operation

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Hälsosamma levnadsvanor

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Testa dina levnadsvanor!

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Beskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om

Dina levnadsvanor din hälsa

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET


SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsomall. Sida 1 av 9. Term Svarsalternativ Beskrivning/Definition Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Hälsa, Västra Götalandsregionen

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Prevention och behandling vid

Manual för Psykiatri mott, ssk, skötare

Fri från tobak i samband med operation

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård.

Samtal om hälsa Personalmaterial

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Grundmall Psykiatri, arbetsterapeut Term Beskrivning Verksamhetens beskrivning Kommentar Typ Val. Akutbesök Hembesök : Upplysning

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

guide för goda levnadsvanor

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Livscaféer för Nya svenskar

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

GULDKORN TÄNK PÅ!

GULDKORN-i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

TOBAK Denna folder har utarbetats för att uppmärksamma viktiga fakta och råd om levnadsvanor till patienter med psykisk ohälsa, oavsett var kontakten sker. ALKOHOL FYSISK AKTIV-ITET MAT- VANOR Målgruppen är framför allt läkare i första hand inom psykiatri, allmänmedicin och företagshälsovård, men materialet kan användas av andra yrkeskategorier och inom andra vårdområden. Foldern lyfter fram mindre kända fakta, exempelvis interaktioner mellan ämnen i tobak och vissa psykofarmaka och samband mellan ohälsosamma matvanor och psykisk ohälsa. Ambitionen är inte att ersätta befintliga publikationer eller annat stöd vid implementering; eller att vara en fullständig guide vid råd om exempelvis tobaksstopp eller fysisk aktivitet på recept. (FaR). Här hänvisas till andra källor och dessa finns delvis också under rubriken Inventering & mer info, som återkommer vid de fyra levnadsvanorna i foldern. Foldern har utarbetats inom ramen för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt som på uppdrag av Socialstyrelsen syftar till att implementera de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Se www.sls.se/halsa--sjukvard/levnadsvanor/ för fullständig referenslista till materialet i foldern

Psykisk ohälsa och tobaksbruk TOBAK Definition All form av rökning, inklusive vattenpipa, skadar hälsan. Snusning är skadligt. Anamnes Förslag för frågor om rökning men kan anpassas för allt tobaksbruk

Psykisk ohälsa och tobaksbruk TOBAK Aldrig varit rökare Slutat röka för mer än 6 månader sedan Slutat röka för mindre än 6 månader sedan Röker, men intedagligen Röker dagligen: - 1 9 cigaretter - 10 19 cigaretter - 20 eller fler cigaretter

Psykisk ohälsa och tobaksbruk Om patienten röker; fråga sedan hur länge? -Om patienten slutat; fråga när? Förekommer rökning nattetid? TOBAK

TOBAK FAKTA Samband mellan rökning och framförallt ångest och depression är tydligt. Även rökstopp kan i sig bidra till tillfällig nedstämdhet/depression. Det är 2-4 gånger så vanligt med rökning bland personer med psykiskohälsa jämfört med övrigbefolkning. 1 Benspyren i tobaksrök ökar nedbrytning av vissa psykofarmaka vilket medför att rökare kan behöva högre doser. Vid rökstopp upphör induktionen och koncentrationen stiger liksom läke- medelseffekten med risk för biverkningar. 2 1 www.barbroivarsson.se/radgivning-tobak 2 www.fass.se

TOBAK FAKTA Samband mellan rökning och framförallt ångest och depression är tydligt. Även rökstopp kan i sig bidra till tillfällig nedstämdhet/depression. Det är 2-4 gånger så vanligt med rökning bland personer med psykiskohälsa jämfört med övrigbefolkning. 1 Benspyren i tobaksrök ökar nedbrytning av vissa psykofarmaka vilket medför att rökare kan behöva högre doser. Vid rökstopp upphör induktionen och koncentrationen stiger liksom läke- medelseffekten med risk för biverkningar. 2 1 www.barbroivarsson.se/radgivning-tobak 2 www.fass.se

TOBAK Läkemedel vid rökavvänjning Zyban(Bupropion) Hämmar många psykofarmakas metabolism där dossänkning kan bli aktuell för till exempel antidepressiva Kontraindicerat vid risk för krampanfall, ätstörning, bipolär sjukdom samt vid användning av MAOhämmare Champix (Vareniklin) Har färre övriga läkemedelsinteraktioner än Bupropion

Rökare och snusare upplever ofta att nikotinet lugnar. Det är dock abstinensen som dämpas och därmed ger tillfälligt minskad oro och ångest. Sömnstörning kan beropå tobaksabstinens nattetid. Inventering& mer info Finns tobaksavvänjare tillgänglig? Policy i slutenvård? Rökfritt sjukhus ellerandra strategier för att stötta patienter att bli rök och snusfria?1 TOBAK Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst: www.slutarokalinjen.se www.1177.se www.hfsnatverket.se www.psykologermottobak. Det är aldrig för sent att slutaröka! www.barbroivarsson.se/radgivning-tobak

Psykisk ohälsa och alkohol Definition riskbruk avalkohol Kvinnor: > 9 standardglas/vecka alternativt 4 standardglas vid ett och samma tillfälle minst 1gång/månad. Män: > 14 standardglas/vecka alt.5 standardglas vid ett och samma tillfälle minst 1gång/månad. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk. 1 Gälleräven förminderåriga,vidvissasjukdomar,m.m. 2 ALKOHOL Anamnes Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar:

Fakta Ökad risk för depression, olycksfall och suicid Alkohol och nikotin påverkar samma belöningssystem i hjärnan Läkemedel som t.ex. antihistaminer, antidepressiva och antipsykotikasom i sig ger dåsighet, kan sänka koncentrationsförmåga och vakenhetsgradredan vid måttliga alkoholmängder ALKOHOL Alkohol och smärtstillande potentierar varandra

Fakta HÖG alkoholkonsumtion är kopplad till 200 sjukdomar Alkoholbruk FÖRVÄRRAR STRESS, bland annat genom att störa sömnen ALKOHOL

1.Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? 2.Hur ofta dricker du som är kvinna mer än 4 standardglas och du som ärman mer än 5 standardglas eller mer vid ett och sammatillfälle. 1 Har det tidigare funnits någon period i livet med för mycket alkohol?

Läkemedel mot alkoholberoende Disulfiram (Antabus) Akamprosat(Campral) Naltrexon (Naltrexon) och Nalmefen(Selincro) För samtliga preparat gäller försiktighet vid tidigare depressioner, suicidförsök, psykos, leversjukdom, opioidberoende, sedativa samt hypnotika.var god se FASS. Alkoholbruk kan påverka och ofta förvärra: Depression och ångest Sömnen Somatisk samsjuklighet, till exempel vidhypertoni Effekten av läkemedel som psykofarmaka, lugnande samtsmärtstillande 3 ALKOHOL ALKOHOL Alkoholkanallvarligt skada hälsan!

ALKOHOL Inventering & mer info AUDIT, testformulär föralkohol Tillgänglig alkoholrådgivning Företagshälsovård Alkohol/beroendemottagningar i kommunen www.1177.se www.alkohollinjen.s e www.aa.se Diagnos & KVÅ-koder Z72.1Alkoholbruk DV121 Enkla råd om alkohol DV122 Rådgivande samtal om alkohol DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol

Psykisk ohälsa och fysisk aktivitet Definition av otillräcklig fysisk aktivitet Mindre än 150 minuter fysisk aktivitet i veckan på en måttlig intensitets- nivå, alternativt mindre än 75 minuter fysisk aktivitet per vecka på enhög intensitetsnivå. FYSISK AKTI-VITET

Anamnes Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får digatt bliandfådd,tillexempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?(a) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, tillexempel promenader cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid, minst 10 minuter åt gången.(b) Aktivitetsminuter angesenligt fasta alternativ A) Fysisk träning # 0 minuter/ Ingen tid # Mindre än 30 minuter # 30-60 minuter # 60-90 minuter # 90-120 minuter # Mer än 120 minuter B)Vardagsmotion # 0 minuter/ Ingen tid # Mindre än 30 minuter # 30-60 minuter # 60-90 minuter # 90-120 minuter # Mer än 120 minuter # Mer än 300 minuter Antalminuter FYSISK AKTI-VITET Antalminuter 1 www.socialstyrelsen.se

FYSISK AKTI-VITET FAKTA Allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet är 150 minuter i veckan. Fysisk aktivitet har dokumenterad effekt primärpreventivt, behandlande och sekundärpreventivt vid depression samt vissa typer av ångesttillstånd. 1 Personer med psykisk ohälsa har som helhet sämre hälsa och förkortad förväntad livslängd, varför en ökad nivå av fysisk aktivitet är motiverat i de flesta fall. Patienter med svår psykiatrisk sjukdom har väsentligen 1 förkortad livs- längd där metabolt syndrom samt hjärtkärlsjukdom förekommer. Förbättrade levnadsvanor med ökad nivå av fysisk är gynnsamt All rörelse är värdefull. Fysisk ansträngningsnivå är individuell!

Bristande fysisk aktivitet kan försämra: Sömn Kondition Psykiskt mående,välbefinnande Energi ochork Beakta somatisksamsjuklighet 1 Inventering & mer info FinnssärskildpersonpådinvårdinrättningsomansvararförfysiskaktivitetochFaR? Finns ordnade aktiviteter i patientens närmiljö eller via patientföreningar? Använd gärna hjälpmedel som Fysisk aktitivtet på recept (FaR), stegräknare, motionsdagbok med mera Diagnos & KVÅ-koder Z72.3 Brist på fysisk träning FYSISK AKTI-VITET DV131 Enkla råd gällande fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal gällande fysisk aktivitet DV133 Kvalificerat rådgivande samtal gällande fysisk aktivitet DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet 1 www.fyss.se

Psykisk ohälsa och matvanor Definition av ohälsosamma matvanor är individuellt: Anamnes 1. HUR OFTA ÄTER DU GRÖNSAKER ELLER ROTFRUKTER? Två gånger varje dag ellermer(3p) En gång varje dag(2p) Några gånger i veckan(1p) En gång i veckan eller mindre(0p) 2.HUR OFTA ÄTER DU FRUKT ELLER BÄR? Två gånger varje dag ellermer(3p) En gång varje dag(2p) Några gånger i veckan(1p) En gång i veckan eller mindre(0p) 3.HUR OFTA ÄTER DU FISK ELLER SKALDJUR? Tre gånger i veckan eller mer(3p) Två gånger i veckan(2p) En gång i veckan(1p) Några gånger i månaden eller mindre(0p) MAT- VANOR

4.Huroftaäterdukakor,choklad,godis,chipsellerläsk? Två gånger varje dag eller oftare(0p) En gång varje dag(1p) Några gånger i veckan(2p) En gång i veckan eller mindre(3p) 5.Hur ofta äter du frukost? Varje morgon Nästan varje morgon Några gånger i veckan En gång i veckan ellermindre MAT- VANOR Tolkning av kostindex 0 4 poäng indikerar betydande ohälsosamma matvanor 5 8 poäng indikerar att en anpassad åtgärd behövs 9 12 poäng indikerar att patienten har hälsosamma matvanor

FAKTA Behandling med psykofarmaka kan ge viktökning och muntorrhet 1 Grapefrukt hämmar nedbrytningen av vissa läkemedel som antiepileptika och bensodiazepiner. Effekten kvarstår upp till 3 dygn efter ett glas juice 2 1 www.1177.se 2 www.fass.se Ät på dagen och sov pånatten MAT- VANOR

Frukost är inte poängsatt men ger ett mått på måltidsvanor Särskild uppmärksamhet riktas till dem med låga poäng,som sällan äter frukost och ofta samtidigt har övervikt ellerfetma 1

Ät på dagen och sov pånatten MAT- VANOR

Kartlägg matvanor vid: Depression och ångest Sömnstörning med eventuell nattätning Störd dygnsrytm vilket påverkar mat- och medicintider Känslostyrt ätande exempelvis tröstätande eller bristande aptit Kraftig viktuppgång eller viktnedgång Muntorrhet som kan leda till ökat intag av söta drycker Väg och ta midjemått på dinpatient MAT- VANOR

Inventering & mer info Finns tillgång till dietist eller gruppverksamhet? Webb-utbildning Bramatvanor www.socialstyrelsen.se www.livsmedelsverket.se www.hfsnatverket.se www.vardguiden1177.se Diagnos & KVÅ-koder Z72.4 Olämplig diet och olämpliga matvanor DV141 Enkla råd om matvanor DV142 Rådgivande samtal om matvanor DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor MAT- VANOR

GULDKORN Ohälsosamma levnadsvanor ger psykisk ohälsa Hälsosamma levnadsvanor ger psykisk hälsa

Tack för din uppmärksamhet! Vi hoppas att den här manualen har hjälpt dig att tänkapå - Psykisk ohälsa då du träffar en patient med ohälsosamma levnadsvanor - Ohälsosamma levnadsvanor då du träffar en patient med psykisk ohälsa Svenska Läkaresällskapet, andra upplagan Stockholm, september2017 Tryck Danagård Litho