Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Relevanta dokument
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Palliativ vård Professor Peter Strang

God palliativ vård state of the art

Peter Strang, professor, överläkare

Oro, ångest och depression

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativt förhållningssätt

Depressions och ångestbehandling

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Palliativt förhållningssätt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Palliativ vård ett förhållningssätt

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Dyspné. Jönköping

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Symtomlindring. Palliativa rådet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Att möta den döendes existentiella behov

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Svåra närståendemöten i palliativ vård

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Smärta och obehag. pkc.sll.se

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås Per Allard. docent, överläkare

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Depression. 26 september 2013

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Uppdatering i praktisk psykiatri

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus


Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Vad är psykisk ohälsa?

Smärta palliativa aspekter

Äldre och läkemedel LATHUND

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Förvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Symtomlindring vid döendetd

INFORMATION OM INVEGA

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Palliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Palliativ vård för läkare på akutsjukhus

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Behandling av depression

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Bakom masken lurar paniken

Transkript:

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC

Oro och ångest i palliativ vård Psykiskt friska människor i en väldigt speciell situation! Många faktorer som stressar Stress leder till oro, ångest och ibland nedstämdhet Ge exempel på vad som kan skapa A) Oro, ångest, rädslor? B) Nedstämdhet (i vid mening)

Oro, ångest eller båda? Vad är skillnaden på oro och ångest? Oron (rädslan) har fokus man vet man oroar sig för Om man vet vad man oroar sig för, kan man göra nåt åt det! Ångesten saknar fokus därför svårare! Ångesten förlamar, den attackerar från alla håll Ångest Oro Dödsångest - Oro eller ångest inför döden?

ÅNGEST - förekomst 10-20% hos normalbefolkningen dubbelt så ofta hos kvinnor 30-40% av cancerpatienter har ångest upp till 60-70% har lätt oro/ångest

Information/ samtal motverkar ångest! Cancerpatienten har många farhågor och rädslor och oklar ångest Att få veta är ofta bättre än att inte veta Att får prata (Info/kunskap) om hur sista tiden vanligen ser ut omvandlar ångest till hanterbar oro Ångest Oro

Ångest, eller? (helhetssyn) Konsultremiss: 54 årig svårt sjuk man med spridd cancer, i livets slutskede. Oro, rastlöshet, ångest, sömnproblem. Olika bensodiazepiner har provats, men utan påtaglig effekt. Tacksam för bedömning.

Fysiskt smärta, lufthunger, trötthet osv Helhetssyn Totalt lidande Psykiskt Oro, ångest, nedstämdhet, sömn Socialt Att behöva skiljas, förluster osv. Existentiellt dödsångest, meningslöshet, skuld

Fysiska orsaker till oro och ångest Smärta Dyspné (lufthunger) Hjärtsvikt Hjärtinfarkt Hypoglykemi (rastlöshet, oro) Sepsis (oro med inslag av förvirring) vätskebrist/ intorkning (oro, plockighet) demens (oro, rastlöshet, ilska) Vissa läkemedel ( kroppslig oro, kryper kroppen, t.ex vid Primperan till unga patienter)

Psykiska och existentiella orsaker till oro och ångest Förvirringstillstånd Dödsångest

Behandling av oro och ångest I första hand: Finnas nära/ aktiv närvaro! Samtal! Skapa struktur i kaos Information! Om sjukdomen, behandling, symtom mm Kroppskontakt - såsom taktil massage! (Avhandling: Berit Cronfalk: Being in safe hands KI 2008) Därefter: Behandla fysiska orsaker till oro och ångest Behandla orsaker till förvirring Behandla sömnproblem Läkemedel mot ångest!

Läkemedel mot ångest Bensodiazepiner Oxascand (oxazepam) 1a hands medel. Helst v.b. (5-10 mg). Om regelbundet: 5-10 mg x3 Xanor Depot (alprazolam) Depot: ges t ex kl 20 i endos Ger god nattsömn och kapar ångesttoppar nästa dag Lämplig startdos: 1 mg (kl 20, ev kl 22). Gamla: 0,5 mg Stesolid (diazepam) Kan ges akut (iv eller po)men har metaboliter 2,5-5 mg initialt Temesta (lorazepam) Bra vid samtidigt illamående (inlärt cytostatika illamående) Midazolam i döendefasen

Övriga medel SSRI preparat Särskilt om blandbild ångest + nedstämdhet Citalopram (20-40 mg), Sertralin (Zoloft) (25-50 mg) osv (Lyrica (pregabalin) vid generaliserad ångest ) Särskilt om samtidig nervsmärta + ångest! Start: 25 mg x 2 (öka 25 mg/varannan- var 3e dag) Vid svår och långvarig ångest Midazolam i lågdos i pump kan fungera under lång tid Start: bolusdos t ex 1 mg, därefter 0,3-0,4 mg/timme Gärna tillägg av lågdos Haldol (1-2 mg/ dygn)

Nedstämdhet, depression

Vad är det vi pratar om? Normal nedstämdhet eller Behandlingskrävande depression? Normal nedstämdhet Klinisk depression

Vid cancer: Övergången från normal nedstämdhet till behandlingskrävande depression är inte så tydlig Ofta en blandbild av ångest och depression Läkemedel såsom SSRI preparat kan ha god och snabb effekt!

Nedstämdhet/depression - förekomst Normalt: 1-3 %, (Livstidsrisk 20% män/ 40% kvinnor) Cancer/palliativ sjukdom: 8-32 % vid Stroke 20-50% vid Parkinson 3-30% vid Demens 30% OBS Skillnad mellan nedstämd och depression

Depressiontecken hos fysiskt friska (DSM-IV) 1. Nedstämdhet (hos barn och ungdomar irritabilitet) 2. Glädjelöshet (Anhedoni) 3. Viktnedgång/viktuppgång 4. Sömnstörning 5. Psykomotorisk hämning el. agitation 6. Brist på energi 7. Värdelöshet / obefog. skuldkänslor. Vanföreställningar 8. Ingen koncentrationsförmåga 9. Återkommande tankar på döden/ självmordstankar

Depression (DSM IV) t. ex. vid långtgången cancer 1. Nedstämdhet (hos barn och ungdomar irritabilitet) 2. Glädjelöshet (Anhedoni) 3. Viktnedgång/viktuppgång 4. Sömnstörning 5. Psykomotorisk hämning el. agitation 6. Brist på energi 7. Värdelöshet / obefog. skuldkänslor. Vanföreställningar 8. Ingen koncentrationsförmåga 9. Återkommande tankar på döden/ självmordstankar

Depression vid cancer Kolla avledbarhet (=mått på nedstämdheten och glädjelösheten/ anhedonin) Kolla graden av psykisk och fysisk hämning Kolla självmordstankar

Svårt sjuk kvinna 40 år spridd cancer 2 barn, 7 och 9 år Kort tid kvar att leva Bra samtal men blir småningom oavledbar Får SSRI citalopram 20 mg Senare doshöjning 30 --- 40 mg Senare även hämning: Får SNRI venlafaxin (Efexor) (initialt 37,5 mg x 2, senare 75 mg x 2)

Behandlingsstrategi Vid cancer: ofta blandbild ångest-depression! Samtal + närvaro Närvaro eller att ringa dagligen: = vikarierande hopp Läkemedelsbehandling av både Ångest Depression

Depression - grundbehandling Om ångest dominerar SSRI preparat (t ex citalopram (Cipramil), sertralin (Zoloft), osv) Om hämning dominerar SNRI -gärna venlafaxin (Efexor) (eller SSRI + mianserin) Om dessutom sömnproblem gärna mirtazapin Kombinera gärna med bensodiazepin 1a veckan!

Vidareläsning? Upplaga 4, år 2012: Ångest, depression och sömnstörningar, sid 306-317 Förvirring, delirium och terminal oro sid 285-290