Palliativ vård för läkare på akutsjukhus
|
|
- Alf Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård för läkare på akutsjukhus Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra
2 Agenda Illamående vid spridd cancer samt i döendefasen Lunch Kortison mot cancersymtom Depression, Oro, ångest, dödsångest i palliativ vård Fika Brytpunktssamtal Bensträckare
3 Illamående vid avancerad cancer
4 Nattsjuksköterskan på en kirurgavdelning ringer jourhavande läkare vid 23-tiden Barbro är 56 år, avmagrad med bröstcancer, metastaser i kotpelaren. Trött och besväras av illamående. Medicinerar med T Dolcontin 60 mg x 2, T Panodil 500 mg 2 x 4, T Cipramil 20 mg x 1, T Voltaren 50 mg x 3, T Primperan 10 mg x 1 Nu mer illamående och har kräkts, verkar förvirrad.? Orsaker? Förslag till behandling?
5 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30% besväras av kräkningar % av patienter i livets slutskede mår illa Illamående och kräkningar är ett av de symtom som påverkar cancerpatienters livskvalitet mest Inte ett diffust symtom som ska dämpas utan ett symtom som ska diagnostiseras och åtgärdas
6 Kemoreceptortriggerzonen (Area postrema) Lokaliserat till 4:e ventrikeln Saknar blod och hjärnbarriär Stimuleras direkt av toxiska substanser i blod och likvor Dopamin 2-receptorer (Primperan, Haldol) samt 5- HT3-receptorer (Ondansetron) Kräkcentrum Lokaliserat till hjärnstammen Härifrån styrs illamående och kräkningar H 1 -recetorer (Postafen) och Ach m -receptorer (Scopoderm)
7
8 Vestibulocerebellära afferenterna Det rörelseutlösta illamåendet T ex sensorer i innerörat reagerar på lägesförändringar som leder till rörelsesjuka H 1 -receptorn är involverad här (Postafen) även Ach m - receptorn (Scopoderm)
9 Högre hjärncentra Kommunicerar direkt med Kräkcentrum Aktiveras av oro och ångest, känslor, tankar, lukter och synintryck Bensodiazepiner
10 Utred orsak till illamående och kräkningar Läkemedel Tumörlokalisation Metabola rubbningar Onkologisk behandling Annan sjukdom (Munhåla, GI, CNS) Psykosocialt
11 Symtomlindring kliniskt arbetssätt Utvärdera, justera Beskriv låt patienten berätta anamnes! Behandla Bakomliggande orsak Skatta VAS/NRS Bedöm Orsak
12 Illamåendeanamnes & utredning Tidigare illamående? Åksjuka? Graviditetsillamående? När på dygnet? Något som påverkar? (positivt, negativt) Ulkningar? Kräkningar? Kaskadkräkningar? Illamående innan kräkning? Upphör illamåendet efter kräkning? Slem? Mängd, färg, innehåll? Läkemedel? Lab? Status
13 Illamående av läkemedel Cytostatikainducerat illamående Vid opioidintag spelar histaminreceptorerna en viktig roll i de vestibulocerebellära afferenterna ökad känslighet för rörelse. Även nedsatt tarmrörlighet och direkt påverkan CTZ Opioider - viktigt att ge förebyggande de första 7-10 dagarna, samt obstipationsprofylax! Meklozin (Postafen ) eller metoklopramid (Primperan ) Illamående av näringsdropp Illamående vid Digoxin, antibiotika, epilepsimedicin, antidepressiva, NSAID mm
14 Illamående av läkemedel
15 Illamående av metabola rubbningar Levermetastasering: börja med metoklopramid (Primperan). Steroider i högdos (t ex Betapred 8 mg x 1x II utan nedtrappning) kan ha snabb effekt Uremi: behandling av njursvikt, 5-HT3-antagonist Hypercalcemi: orsaksinriktad behandling med bisfosfonater Ketoacidos och hyperglykemi: orsaksinriktad behandling Hyponatremi: tillskott av natrium hjälper fr.a. vid snabb sänkning av natrium. Kakexi : autonom dysfunktion, steroid, metoklopramid (minska fett i mat eller dropp)
16 Andra sjukdomar som orsakar illamående Svampinfektion i munnen god munhygien, lokal behandling och ev. antimykotika Stor tumör i mun eller svalg god munhygien Obstipation optimera laxantia, byte av opiod, mer vätska För långsam ventrikeltömning - Metoklopramid, obs aldrig om ett komplett mekaniskt hinder! Ventrikelretention - sond, PEG Subileus, ileus se senare
17 CNS-relaterade orsaker Hjärntumörer eller metastaser i hjärnan kan ge ett ökat intrakraniellt tryck, balansorganet kan påverkas Betametason (Betapred) 16+16, nedtrappning efter klinik H 1 -receptorn är involverad här (Postafen) och varsamma förflyttningar
18 Subileus/Ileus hos patienter med avancerad cancersjukdom Ileus Högt tarmhinder Illamående Sekretion i tarmen Smärta Ödem/inflammation Utspänd tarm påverkan på 5HT 3 - receptorer? Åtgärd Läkemedel sc i pump eller intermittent Haloperidol (Haldol 2-5 mg/dygn sc) Antikoligergika, t ex Butylskopolamin (Buscopan mg/d sc) Somatostatin t ex okteotrid (Sandostatin µg/d sc) Opioid, titreras Ex. Betametason 8-16 mg iv 5HT 3 -receptorantagonist
19 Omvårdnad vid illamående Förebygga och behandla förstoppning Munhälsa, behandla exempelvis svampinfektioner vb Undvik mat med starka dofter och matos, servera små och aptitliga portioner (kall mat) Icke farmakologisk behandling av illamående innefattar akupunktur och akupressur - armband kan provas Den psykologiska delen vid svåra symptom och stödet till närstående gäller förstås, som alltid inom palliativ vård
20 Orsak Förslag på läkemedel Toxiska, metabola orsaker Cytostatikautlöst Nedsatt rörlighet i mag-tarmkanalen Dopaminrecetorantagonist. Ex haloperidol (Haldol), initialt 0,5-1 mg x 1 p.o /s.c./i.v. Akut: Ondansetron 4-8 mg x 1-2 p.o./munlöslig/i.v. Förlängt: metoklopramid (Primperan)10 mg x 3 p.o Ex. metoklopramid (Primperan)10 mg x 3 p.o eller 30 mg sc/24/h Dock inte vid misstanke om mekaniskt hinder! Intrakraniella orsaker Multifaktoriell eller oklar orsak, ej effekt av ovanstående Betametason (Betapred) Meclozin (Postafen) 25mgx2 p.o. Scopodermplåster, bytes var 3 e dag Betametason (Betapred) 4-8 mg x1, metoklopramid (Primperan)10 x 3 p.o Bensodiazepiner Levomepromazin (Nozinan) 2,5 5 mg x 2 (risk för trötthet) Prometazin (Lergigan)12,5-25 mg x2 (risk för trötthet)
21 Läkemedelsbehandling i praktiken: 1. Gun 62 år, pancreascancer Motilitetsstimulerande - GI-stas, funktionell obstruktion Metoklopramid, Primperan 10 mg x 3 (po, sc). Ev Betapred. Räkna med kakexi. Diskutera matråd! Mer kolhydrater, mindre fett och proteiner 2. Mats 56 år, coloncancer med levermetastaser Kemiska orsaker till illamåendet CTZ, kemoreceptortriggerzonen: Haloperidol - Haldol 0,5-1 mg x 2 (po, im, sc) samt Betapredkur 8-16 tabletter några dagar 3. Ylva 19 år, sarkom insatt Morfin Effekt via vestibularis- mekanisk tarmobstruktion, morfin, rörelsesjuka Meklozin - Postafen 25 mg x 2 (po) samt laxantia
22 Illamående i döendefasen Illamående hos patienter i livets slutskede kräver ofta läkemedelsbehandling Omvårdnadsåtgärder som undvikande av starka dofter (t.ex. matos) och hastiga lägesförändringar är också viktiga Om orsaken till illamåendet inte kan identifieras bör behandlingen av illamåendet vara symtomatisk Oftast är det aktuellt att ge dessa läkemedel subkutant Behandlingen kan inledas med en dopaminreceptorantagonist, ex. haloperidol (Haldol) 1 2,5 mg/dygn. I andra hand metoklopramid (Primperan) En kombination av metoklopramid och haloperidol rekommenderas som nästa steg
23 Nattsjuksköterskan på en kirurgavdelning ringer jourhavande läkare vid 23-tiden Barbro är 56 år, avmagrad med bröstcancer, metastaser i kotpelaren. Trött och besväras av illamående. Medicinerar med T Dolcontin 60 mg x 2, T Alvedon 500 mg 2 x 4, T Cipramil 20 mg x 1, T Voltaren 50 mg x 3, T Primperan 10 mg x 1 Nu mer illamående och har kräkts, verkar förvirrad.? Orsaker? Förslag till behandling?
24 Kortison mot symtom vid avancerad cancersjukdom
25 Kortisonbehandling Steroider har många indikationer vid avancerad cancersjukdom Betametason (Betapred) är mest använt Dos och duration varierar beroende på indikation
26 Indikation Generellt välmående 2-4 Trötthet, fatigue 2-4 Aptitlöshet, anorexi 4-8 Illamående 4-8 Skelettsmärta 4-8 Lever-kapsel-smärta 4-8 Nervkompressionssmärta 8-16 Subileus-ileus 8-16 Högt intrakraniellt tryck 8-16 Medullakompression 16 Vena cava superior syndrom Stokes krage Dos (mg) 16
27 Utvärdera dosen/minska minst var 5-7 dag Vid utebliven effekt sluta efter 5-7 dagar direkt Vid effekt, försök minska dosen var 5-7 dagar till minsta effektiv dos eller utsättning Vid indikation högt intrakraniellt tryck, medullakompression, Stokes krage, subileus/ileus minska dosen var 5-7 dag, följ upp försämring av symtom Behandla som morgondos eller x 2 (8.00, 14.00), för att minimera risken för sömnbesvär Magskydd, T. Omeprazol 20 mg, kontrollera blodsocker samt ev. osteoporosprofylax vid långtidsbehandling och lång förväntad överlevnad, råd kring munhygien (risk för oral candida) Om tablettbehandling inte är möjlig är inj. Betapred dosekvipotent och ges intravenöst men kan också ges intramuskulärt
28 Patientfall Lotta är 73 år, avmagrad med coloncancer, metastaser i skelettet, levern och i nydiagnostiserade hjärnmetastaser. Trött och svag. Besväras av dubbelseende. Förslag till kortisonbehandling? Nedtrappning? Handläggning? Ludvig är 72 år, prostatacancer med skelettmetastaser. Hormonrefraktär. Tablettbehandlad Diabetes M. Nedsatt aptit och illamående. Trött och svag. Förslag till kortisonbehandling? Nedtrappning? Handläggning??
29 Psykiska symtom i palliativ vård
30 Patientfall Anna är 66 år, frånskild med två vuxna döttrar. Har en pankreasoch corpuscancer, metastaser i levern och spritt i buken. Trött, men väl symtomlindrad från tidigare smärtor i buken samt illamående. Medicinerar med: Plåster Matrifen (Fentanyl) 100 mikrogram/72 timmar, T Panodil 500 mg 2 x 4, Scopodermplåster samt Primperan 10 mg vb Nu orolig och rädd ffa på nätterna samt drömmer mardrömmar. Kan inte sätta ord på sin rädsla? Orsaker? Förslag till behandling?
31 Depression vid cancersjukdom Brandberg, 1995 Melanom: Pat med kurativ behandling 6% depression, vid palliativ fas 19% Burgess, 2005 Bröstcancer: Intervjuer; 50% ångest/ depression under år 1, 25% år 2-4 Purkayastha 2017 Bröstcancer: 21.5 % depression (av dessa 22% svår depression), tamoxifen
32 Depressionskriterier DSM IV (försiktighet vid cancersjukdom) A. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje måste föreligga. Förutom något av eller båda dessa symtom måste minst fyra av de övriga symtomen föreligga för diagnosen egentlig depressionsepisod. B. Övriga symtom är: betydande viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller ökad aptit nästan dagligen sömnstörning (oftast minskad sömn, men ibland ökad) observerbar psykomotorisk agitation eller hämning svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen värdelöshets- eller skuldkänslor (obefogade) minskad tankeförmåga, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet återkommande tankar på döden, självmordstankar, planering för självmord eller utfört självmordsförsök C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, d v s att den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter närståendes bortgång
33 När DSM-IV inte är tillförlitligt, tänk på: Avledbarhet, om patienten är avledbar (blir glad när man pratar om barn-barnbarn,) då är det vanlig adekvat nedstämdhet där hjälper inte mediciner, bara närvaro. Om inte avledbar, då kan t ex SSRI ha god och snabb effekt Hämning, psykomotorisk (samtalet går långsamt, långa pauser, svarar enstavigt, utslätad mimik, då kan SNRI t ex T. Efexor ha effekt.
34 Faktorer som skyddar mot depression Psykologiskt (inre) försvar, grundläggande trygghet Copingstrategier Känsla att vara förstådd Stödjande socialt nätverk Struktur i tillvaron Fungerande sjukvård Erfarenhet och inställning till cancer
35 Sömnen Fysisk aktivitet Samtal Behandling vid depression (vid cancer) Antidepressiva, SSRI, SNRI, NaSSA (T. Mirtazapin)
36 Oro och ångest Rädsla, oro Man vet vad man är orolig för Ångest Man är orolig utan fokus Svår ångest kan förlama Oron får en att reagera Man kan därför göra något år saken
37 Vanliga orsaker till oro och ångest i palliativ vård Allmän oro kring sjukdomen Fysiska symtom såsom smärta, andnöd kan skapa oro Kroppslig oro pga. mediciner (Primperan) Oro pga. förvirringstillstånd Dödsångest
38 Behandling av oro och ångest Skapa lugn, finnas nära/närvaro Samtal skapa struktur i kaos Kroppskontakt hålla handen Behandla eventuella fysiska symtom som orsakar ångest (smärta, andnöd) Läkemedel
39 Läkemedel Antidepressiv behandling, SSRI-preparat Särskilt om blandbild ångest, nedstämdhet Starta med låg dos Bensodiazepiner Oxazepam (Oxascand), diazepam (Stesolid), alprazolam depot (Xanor depot) Pregabalin (Lyrica) Generaliserat ångest syndrom Låg dos, öka långsamt Pump med Midazolam i lågdos ev. tillägg med Haldol
40 Fråga gissa inte! Samtal för ångestlindring Få ord Hur länge har du haft det så här? Har det blivit bättre eller värre? Kan du sova på natten? Är det något som hjälper? Är det tankar som framkallar ångesten? Sitter det i kroppen? Sätta ord på.. kan lindra ångesten den får form, blir gripbar Vi har ett ord ångest känner du igen det? Vad tänker du själv kan vara till hjälp? Så här jobbigt ska man inte ha det det finns flera sätt som kan lindra/göra att det blir lättare! Första steget är att vi
41 Viktigt att ta ställning till: Vanlig oro/ångest eller oro pga. ett förvirringstillstånd?
42 Oro pga. förvirringstillstånd Bakomliggande orsak (smärta, andnöd, feber, obstipation, urinstämma, läkemedel, elektrolytrubbning) Undvik bensodiazepiner (kan förvärra symtomen) Haloperidol (Haldol) låg dos eller klometiazol (Heminevrin)
43 Dödsångest Dold dödsångest Genombrott av öppen dödsångest Öppen dödsångest ofta Bästa behandlingen: Närvaro och samtal Ev. bensodiazepiner (Enbart löser ej)
44 Patientfall Anna är 66 år, frånskild med två vuxna döttrar. Har en pankreasoch corpuscancer, metastaser i levern och spritt i buken. Trött, men väl symtomlindrad från tidigare smärtor i buken samt illamående. Medicinerar med: Plåster Matrifen (Fentanyl) 100 mikrogram/72 timmar, T Panodil 500 mg 2 x 4, Scopodermplåster samt Primperan 10 mg vb Nu orolig och rädd ffa på nätterna samt drömmer mardrömmar. Kan inte sätta ord på sin rädsla? Orsaker? Förslag till behandling?
45 Brytpunktssamtal(en)
46 Brytpunkter-processer Övergång från kurativ till palliativ fas Progress under palliativ behandling och avslutande av onkologisk behandling Övergång till Vård i livets slut
47 Diagnos Palliativ fas Livets slut Tidig fas Sen fas Övergången från kurativ (botande) vård till palliativ (lindrande) behandlingen och vård och övergången från palliativ vård till vård i livets slutskede, ska klargöras inom vårdteamet och tillsammans med patient och närstående, brytpunkter. Palliativ vård omfattar både en tidig fas och sen fas, den tidiga fasen kan vara upp till månader och år, i motsats till den sena fasen som kan omfattas av dagar eller veckor. I den tidiga fasen är målet god livskvalitet och förlängd överlevnad och i den sena fasen står målet för livskvalitet.
48 Vård i livets slut Definition av vård i livets slut enligt SoS: Diagnosen ska vara rätt ställd, det går inte att med till buds stående medel att bota eller förbättra prognosen, döden är att förvänta inom en relativt kort tid, dvs inom dagar eller veckor
49 Patientfall Jenny är 45 år, sambo med Per. De har en son i tonåren. Jenny har sedan ca fem år tillbaka en neuromuskulär sjukdom, som hon och familjen inte vill acceptera. De anser att det handlar om en oklar infektion ev. Borrelia. Jenny och familjen har brutit kontakten med neurologen direkt efter att de gav henne besked om att det kunde vara ALS. Inskriven i ASIH sista året för TPN, omläggning av PICCline. Vill ha så lite kontakt med ASIH som möjligt. Nu allt mer försämrad sista året. Sängliggande, orkar inte hålla upp huvudet, kan inte svälja. Har TPN, avmagrad. Haft flera aspirationspneumonier. Kan fortfarande tala med hjälp av ögonstyrd dator om hon sitter uppe i rullstol. Dubbelassistens dygnet runt. Vi ser att Jenny försämras. Hur gör vi??
50 Brytpunktssamtal Process-brytpunktsprocess Samtala och planera med patienten/närstående gärna tidigt Kräver kontinuitet Evidens talar för att svårt sjuka och äldre patienter vill vara med och planera sin vård Det kan vara känsligt att samtala om döden trots att det borde vara naturligt Få vetskap om sin egen förestående död Anpassad information och takt
51 Hur gör vi? SPIGES S(tarta) upp: Förberedelser. Något om agendan: Jättebra att ni kunde komma! Idag tänkte vi prata kring dagsläget för XX och diskutera hur både ni och vi ser på den allra närmaste framtiden. PI (Pejla In): Vad har du fått veta hittills? Hur ser du själv på ditt hälsotillstånd just nu och på den närmaste framtiden? Hur tänker du kring det? Vad väcker det för tankar hos dig? GE (Ge besked men först när ju pejlat in och vet vad patienten själv vet / tror). Ja din bild stämmer bra med vår bild. Det är ju så att Tidigare har ju kurerna kunnat bromsa din sjukdom, men nu har vi kommit till en punkt där behandlingarna nog gör mera skada än nytta Därför.. S (samla ihop, sammanfatta). Öppna också för frågor.
52 Tydliggöra med frågor: Vad tänker du om din sjukdom och den närmaste tiden? Vad är viktigast för dig just nu? Är du rädd eller orolig för något just nu? Vad är svårast för dig? För din familj? Vad har du för förväntningar? Hur brukar du hitta kraft i vardagen? Vad tycker du om att göra? Hur vill du leva den sista tiden? Hur kan vi hjälpa dig på bästa sätt? Tankar kring medicinska behandlingar?
53 Övrigt som kan vara bra att komma in på: Behandlingsstrategi/Behandlingsbegränsning: Vad är planerat vid förväntad försämring? Sjukhusvård? Dropp? Antibiotika? HLR? Läkemedel?
54 Brytpunktssamtal
55 Patientfall Jenny är 45 år, sambo med Per. De har en son i tonåren. Jenny har sedan ca fem år tillbaka en neuromuskulär sjukdom, som hon och familjen inte vill acceptera. De anser att det handlar om en oklar infektion ev. Borrelia. Jenny och familjen har brutit kontakten med neurologen direkt efter att de gav henne besked om att det kunde vara ALS. Inskriven i ASIH sista året för TPN, omläggning av PICCline. Vill ha så lite kontakt med ASIH som möjligt. Nu allt mer försämrad sista året. Sängliggande, orkar inte hålla upp huvudet, kan inte svälja. Har TPN, avmagrad. Haft flera aspirationspneumonier. Kan fortfarande tala med hjälp av ögonstyrd dator om hon sitter uppe i rullstol. Dubbelassistens dygnet runt. Vi ser att Jenny försämras. Hur gör vi??
56 Brytpunktssamtal-utmaningar Ångestfylld patient Patienter som inte vill veta/närstående Önskemål i livets slut patient/närstående
57 Frågor?
Behandling av illamående i palliativ vård
Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 170922 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merOpioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se
Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,
Läs merOpioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se
Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merDyspné. Jönköping 20120426
Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste
Läs merDefinition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet
Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merPalliativ behandling bröstcancer
Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa
Läs merKortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Kortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Denna föreläsning Effekter i kroppen Biverkningar Hur glukokortikoider
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merSymtombehandling vid cancersjukdom
Symtombehandling vid cancersjukdom 2016-11-07 INGER FRIDEGREN PENSIONERAD SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN DIPLOMERAD I PALLIATIV MEDICIN ORDFÖRANDE NATIONELLA RÅDET FÖR PALLIATIV VÅRD Vilka symtom? Tidig palliativ
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merIllamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen
Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen Hantering i den palliativa vården En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning)
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merPalliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016
Palliativ Vård Livskvalitet vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016 Hur orkar du arbeta med döden, döden? Här finns det inget att göra Jerzy Einhorn 1995
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merSvårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum
Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och gynekologi, Norrbotten och MVC, Norrbotten. Syfte Enhetlig och god handläggning av svårt graviditetsillamående
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merSmärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC
Smärta och KASAM Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Upplägg Några fallbeskrivningar utan facit! Kort genomgång
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPeter Strangs palliativa nyhetsbrev
Peter Strangs palliativa nyhetsbrev 22 okt 2014: Depression i palliativa skeden Av Peter Strang, ansvarig utgivare. (copyright: Får spridas men inte plagieras) Ledsen, nedstämd, deprimerad? Att man ibland
Läs merGenerella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning
- 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merFRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN
FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merLÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013
2013-06-10 1(4) LÄKEMEDEL I KOMMUNALA FÖRRÅD GEMENSAM LISTA FÖR ÖSTERGÖTLAND 2013 ANTIBIOTIKA Kåvepenin (pcv), tablett 1 g Kåvepenin (pcv), dosgranulat 250 mg - vid sväljsvårigheter Doxyferm (doxycyklin),
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merKommunala akutläkemedelsförråd
Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merVad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merBrytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation
Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merOrdination av läkemedel enligt generella direktiv Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län
Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län ska enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschef, eller om verksamhetschefen inte är läkare, av läkare som verksamhetschef
Läs merAkuta tillstånd. Christel Hedman
Akuta tillstånd Christel Hedman 2019-04-02 Akuta tillstånd Inom palliativ medicin krävs ofta snabba beslut, snabb symtomlindring Akut onkologi är ofta palliativ onkologi Vissa tillstånd kräver akut läkarbedömning
Läs merOmvårdnad vid lungcancer
Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merUtmaningar vid palliativ vård
Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merBakgrund. Kommunala akutläkemedelsförråd. Kommunala akutläkemedelsförråd. Ansvar och KAF. Användning av läkemedel i KAF
Bakgrund Kommunala akutläkemedelsförråd 2003 träffades en överenskommelse kring akutläkemedelsförråd i Västra Götaland Finns idag 259 st akutläkemedelsförråd i regionen Kommunala akutläkemedelsförråd Ansvar
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs mer