Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen"

Transkript

1 Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen Hantering i den palliativa vården En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning) AB matthias.brian@telia.com Anna är 62 år gammal och har en bröstcancer sedan 2 år tillbaka. Hon fick cellgiftsbehandling och står nu på Tamoxifen. För 6 dagar sedan ramlade hon och fick en patologisk fraktur av den högra överarmen. Pga omfattande benvävnadsförlust kunde ortopeden inte spika frakturen, men kunde anlägga en stabiliserande splint. Hon fick ett recept på T. Morfin att ta 5mg var 4:e timme, och detta gav henne en mycket bra smärtlindring. Anna söker nu upp Dig med ett illamående som hon skattar till 7/10 på VAS-skalan. Hon hade avföring senast för 5 dagar sedan, och har inte heller kräkts. Hon är mycket uppriven och gråtmild. Hon har erfarenhet av ett svårt och refraktärt illamående och kräkningar under och efter kemoterapi och är därför nu orolig att det även nu inte går att kontrollera. 1

2 Hur benar vi ut Annas symtom? Analys av illamående - kräkningar Anamnes: Läkemedel? Illamåendets och kräkningarnas karaktär, utseende mm? Neurologiska/kognitiva symtom? Psykosociala faktorer? VAS/NRS? Status Lab-prover? Vilka? Röntgen? Vilka? Hur vanligt är illamående och kräkningar? % av patienter med en avancerad cancersjukdom besväras av illamående och kräkningar. Även vid andra diagnoser mycket vanligt! 2

3 Vad är orsakerna för illamående och kräkningar hos palliativa patienter? (1) Irritation i munnen Irritation i magsäcken Ventrikel-stas Uttänjning av magtarmkanalen Infektioner i magtarm-kanalen Oral/esophageal svamp Segt sputum/ihållande hosta Ulcus/gastrit/dyspepsi Opioider/antikolinergica Hepatomegali/mekaniskt avflödeshinder från ventrikeln Autonom dysfunktion (ev i samband med kakexi/ anorexi-syndrom) Förstoppning Tarmobstruktion Metastaser i mesenteriet Svamp-/bakterie-/parasit-infektioner Läkemedel Opioider (vid insättning eller doshöjning hos 30%) Cytotoxiska medel SSRI Antivirala medel Antibiotika Vad är orsakerna för illamående och kräkningar hos palliativa patienter? (2) Metaboliskt Ökat intrakraniellt tryck Rörelserelaterad Psykosomatiskt Tumörutlöst Hypercalcemi Njursvikt Leversvikt Diabetes-relaterad Primär hjärntumör/hjärnmetastaser Cerebrala infektioner Balansnervsjukdomar Drag genom tumörvävnad i mesenteriet/inre organ Ångest/andra känslor/existentiella frågor Smärta Anticipatoriskt illamående Kakexi-anorrexi-syndromet (illamående, kräkningar, dålig aptit, nedsatt magtarmpassage, fatigue, utmärgling) 3

4 Vad är det som sker i kroppen vid illamående kräkningar? Kräkcentrum (H1, M, 5HT2) CRTZ = chemoreceptor trigger zone (D2, 5HT3, cannabis-rec) Vagala och sympatiska afferenter (D2, 5HT4) Vestibulära nuclei (M, H1) Cortex (H1) Kemiskt via blod, cerebrospinal vätska Viscera, abdominella organ Rörelse, position CNS tumör, förhöjt intrakraniellt tryck, smärta, emotioner Läkemedel, metaboliska faktorer, toxiner Förstoppning, kemoterapi, strålning, ventrikelirritation, tarmobstruktion etc D2 = dopamin; 5HT = serotonin; H1 = histamin; M = muscarin, acetylkolin Vanliga läkemedel och doseringar Läkemedel Dosering Intervall Tillförselsätt Metoklopramid (Primperan) 10mg/dag, kan ökas till 120mg/dag Var 4:e timme dygnet runt Vid behov upp till varje timme Haldol mg/dygn Till natten och/eller 2 ggr/dygn Postafen 25 mg po 2 ggr dagligen Po Nozinan 5 mg po eller 6.25mg sc 1-2 ggr dagligen Po, sc, iv, ev CSCI Po, sc, ev CSCI Po, sc (inj-form licens!) 4

5 Icke medicinska åtgärder Undvik behöva titta eller lukta på mat eller andra dofter som utlöser illamående Små frekventa måltider God munhygien Frisk luft, lugn omgivning, avledning Sitta rakt upp efter måltider Akupunktur/akupressur Åter till Anna Anna är 62 år gammal och har en bröstcancer sedan 2 år tillbaka. Hon fick cellgiftsbehandling och står nu på Tamoxifen. För 6 dagar sedan ramlade hon och fick en patologisk fraktur av den högra överarmen. Pga omfattande benvävnadsförlust kunde ortopeden inte spika frakturen, men kunde anlägga en stabiliserande splint. Hon fick ett recept på T. Morfin att ta 5mg var 4:e timme, och detta gav henne en mycket bra smärtlindring. Anna söker nu upp Dig med ett illamående som hon skattar till 7/10 på VASskalan. Hon hade avföring senast för 5 dagar sedan, och har inte heller kräkts. Hon är mycket uppriven och gråtmild. Hon har erfarenhet av ett svårt och refraktärt illamående och kräkningar under och efter kemoterapi och är därför nu orolig att det även nu inte går att kontrollera. Varför mår hon illa? 5

6 De mest sannolika orsakerna Opioid-inducerat illamående Opioid-inducerad förstoppning Hypercalcemi Annas psykosociala situation, ångest, rädsla mm Förslag till åtgärder? Annas fortsättning Postafen eller Primperan hjälpte Anna väl under en tid. Hur länge skall man hålla på med det efter insatt opioid? Efter några månader kallas Du till Anna igen. Hon har åter igen kraftigt kontinuerligt illamående, kräks ofta, trots att hon har börjat med Postafen eller Primperan igen. Hon tar oftare morfin igen, och är förstoppad. Dessutom upptäcker Du en subtil försämring av hennes mentala funktion, hon är lite konfusorisk och har haft lite hallucinationer, men ingen myoklonus. En skelettskintigrafi nyligen visade en kraftig ökning av spridningen till skelettet. Vad orsakar mest sannolikt hennes illamående och kräkningar nu? 6

7 Anna mår illa och kräks igen Anna behandlas framgångsrikt mot hennes hypercalcemi. Men efter 2 månader hemma med stöd från hemsjukvården och SSIH får hon återigen svårt illamående (VAS 9/10) och Primperan-tabletter hjälper ingenting. Hon kräks också efter varje måltid och varje klunk vätska, med lite förbättring på illamåendet. Hon är nu kakektisk och nästan helt utan aptit. Hon är trött och orkeslös, och hon blir lätt yr. Hennes familj är orolig över att hon svälter till döds. Hon är olycklig över sin situation och upplever att hon är bara en börda för alla. Smärtorna är dock under bra kontroll, och magen är igång. Du finner vid undersökningen en leverförstoring, misstänkt ascites, och ultraljud av levern bekräftar en omfattande levermetastasering. Hur tolkar Du den här aktuella situationen? Flera samtidiga orsaker Tömningsproblem pga levertryck på ventrikeln Autonom dysfunktion pga kakexi-anorexi-syndrom där illamående är ett av symtomen förutom hypotoni och tachykardi, svettningar osv Ascites bidrar till den långsamma ventrikeltömningen Psykosociala problem Dödsångest Trötta närstående Förslag till handläggning? 7

8 Är magtarmpassage-problem ett vanligt tillstånd i den palliativa vården? Av cirka 120 gäster per år på Hospice har cirka 10 ileus/subileus vid inläggningen, men många fler har magtarmpassage-problem och kan utveckla ileus/subileus och försämring i magtarmpassagen. Mycket besvärande och symtomtyngande och kort överlevnad. Smärtor Illamåendekräkningar Hypersekretion Svullnad inflammation 8

9 Vilka riskerar att utveckla magtarmpassageproblem? Gastrointestinala maligniteter Peritoneal carcinos - ascites Gyn-maligniteter Pankreascancer Kakexi-anorexi-syndromet Läkemedel Hypercalcemi Hjärtsvikt mm Proaktivitet! Kakexi anorexi syndromet Komplext metabolt syndrom Nedsatt aptit Illamående Kräkningar Nedsatt magtarm-passage pares Katabolism Prekakexi kakexi refraktär kakexi Man kan vara kakektisk även vid övervikt Prekakexi: nutritionsbehandling, antitumoral, antiinflammatorisk behandling kan ev förbättra nutritionsstatus, fysisk förmåga och livskvalitet Kakexi refraktär kakexi: patienten är (irreversibelt) katabol 9

10 Diagnostik vid magtarmpassageproblem Symtomanalys: Smärtor typ? Illamående kräkningar hur ofta? hur ser det ut? Upphävd/nedsatt gas/avföring Gradering av passagenedsättning: Funktionellt nedsatt passage: nedsatt ventrikeltömning crushed stomach anorexi/kakexi Mekaniskt nedsatt passage: Subileus Komplett ileus hög och låg ileus Radiologi CT MR buk Slätröntgen, ultraljud? och behandlingen då? 10

11 De flesta kan med adekvata medel få en bra symtomlindring och livskvalitet men det är lite kinkigt Maximalt är inte alltid optimalt Avgörande är var i sjukdomsförloppet vi är. Detta avgör vilken åtgärd som är bäst Behandlingsprinciper 1: invasiva åtgärder Invasiva operativa åtgärder Regelrätt ileuskirurgi (laparotomi med resektion mm) Avlastande åtgärder: Stomier Bypass-operationer Stentningar (esofagus duodenum tunntarm colon sigmoideum) Gastrostomier venting PEG Nasogastrisk sond Sjukdomsskedet, funktionsstatus, förväntad överlevnad, nivå(-er) av obstruktionen avgör 11

12 Hur känns det att ha en sond? Behandlingsprinciper 2: icke invasiva åtgärder Farmakologisk behandling av symtom: Smärtor Illamående-kräkningar Hypersekretion Svullnad inflammation Parenteralt administrationssätt av läkemedel Komfort-åtgärder: Muntorrhet Går det att dricka och ev äta trots ileus? Går det att dra eller undvika sonden? 12

13 TPN och EN, när och när inte? TPN eller EN är icke göra efter brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede Indikationen är avgörande! Komplikationsrisk vid sonder/gastrostomi etc (reflux, aspiration) vid TPN (illamående, kräkningar, övervätskning ) Ofta konfliktfylld situation (inom familjen och inom vården) "Vi dör inte för att vi slutar äta vi slutar äta för att vi dör (Sokrates) TPN = total parenteral nutrition EN = (artificiell) enteral nutrition Opioider Spasmolytica Sekretionshämmare Antiemetica Antacida Steroider Läkemedel 13

14 Typiska ordinationer vid total ileus CSCI via Deltec med Morfin + bolusdoser Intermittent sc inj alt CSCI med Buscopan upp till 100mg/dygn (enstaka upp till 200mg/dygn) Inj Octreotid sc ug x 2 Inj Haldol sc regelbundet eller vb Inj Nexium 40mg x 1 iv Inj Betapred 4mg/ml 1-3 ml sc eller iv på morgonen (Infusion buffrad glucos 5% 1000ml/natt) CSCI = continous subcutanous infusion Slutsatser och tips angående illamående och kräkningar Mycket svårt symtom. Påverkar alla. Analogt till smärta. Multifaktoriella orsaker. Symtomanalys! De vanligaste läkemedlen är Primperan, Haldol eller Postafen, ibland Nozinan. Zyprexa (Olanzapin) kan vara ett tillskott. Starta med 2.5mg. Kontrollera alltid om det finns förstoppning hos en illamående patient. Peroral medicinering är inte alltid lämplig (sc injektioner eller även CSCI?). Teamwork! Nasogastriska sonder har begränsad användning hos de terminalt sjuka. Kan hjälpa om högt mekaniskt hinder och konservativ behandling inte hjälper tillräckligt. Använd inte prokinetiska medel (Primperan, Laxoberal etc) vid (sub-)ileus. Buscopan vid kramper/kolik. 14

15 Vi kan göra skillnad MYCKET TACK!

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Behandling av illamående i palliativ vård

Behandling av illamående i palliativ vård Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%

Läs mer

Dyspné. Jönköping 20120426

Dyspné. Jönköping 20120426 Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram

Läs mer

Palliativ vård för läkare på akutsjukhus

Palliativ vård för läkare på akutsjukhus Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 180525 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid spridd cancer samt i döendefasen Lunch 12.30-13.30

Läs mer

Palliativ vård för läkare på akutsjukhus

Palliativ vård för läkare på akutsjukhus Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 170922 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum

Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och gynekologi, Norrbotten och MVC, Norrbotten. Syfte Enhetlig och god handläggning av svårt graviditetsillamående

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Symtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende

Läs mer

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250 Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare * Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter 2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut

Läs mer

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för

Läs mer

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,

Läs mer

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17882 su/med 2017-10-03 8 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Chef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via   Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.

Läs mer

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA Dok-nr 10654 Författare Version Samuel Kronevik, specialistsjuksköterska kirurgi, Kirurgiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Conny Wallon, verksamhetschef, Kirurgiska kliniken US 2017-08-20 Riktlinjer

Läs mer

Palliativ kirurgi. Kirurgisk palliativ paradox. Att tillföra någon kroppsskada för att lindra. Förutsätter en positiv nettoeffekt!

Palliativ kirurgi. Kirurgisk palliativ paradox. Att tillföra någon kroppsskada för att lindra. Förutsätter en positiv nettoeffekt! Palliativ kirurgi Bertil Axelsson Kirurgisk palliativ paradox Att tillföra någon kroppsskada för att lindra Förutsätter en positiv nettoeffekt! QL Op -------------------------- Tid Hur lång behöver tiden

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok

Läs mer

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen

1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

Smärtbehandling vid ryggkirurgi Dok-nr 10813 Författare Version Anders Olai, överläkare, Ryggklinik US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Henrik Hugo, Inköpsstrateg, Ryggklinik US 2018-05-24 VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE NEDSTÅENDE LÄKEMEDELS

Läs mer

Hilkka 85 år. Äldre. Fallbeskrivning - SIP

Hilkka 85 år. Äldre. Fallbeskrivning - SIP Fallbeskrivning - SIP Hilkka 85 år Hilkka har sedan många år diabetes och högt blodtryck och lever tillsammans med sin 90-årige make i en villa i Kumla. Hon har en stomi som sköts av stomiterapeuten på

Läs mer

Kommunala akutläkemedelsförråd

Kommunala akutläkemedelsförråd Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer

Läs mer

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se

Opioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,

Läs mer

Bakgrund. Kommunala akutläkemedelsförråd. Kommunala akutläkemedelsförråd. Ansvar och KAF. Användning av läkemedel i KAF

Bakgrund. Kommunala akutläkemedelsförråd. Kommunala akutläkemedelsförråd. Ansvar och KAF. Användning av läkemedel i KAF Bakgrund Kommunala akutläkemedelsförråd 2003 träffades en överenskommelse kring akutläkemedelsförråd i Västra Götaland Finns idag 259 st akutläkemedelsförråd i regionen Kommunala akutläkemedelsförråd Ansvar

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER

DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): Om cancer påvisades vid den patologiska

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Utdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination.

Utdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination. Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekolog, slutenvård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions

Läs mer

Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet

Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet Anna Unneby Smärtsjuksköterska Ortopedkliniken, NUS Doktorand vid Inst. för Omvårdnad, Umeå Universitet EDA Kontroller var 4:e tim. Max 7 dygn KAD Immobilisering Infektionsrisken Antikoagulantia? PERIFER

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

SMÅBARNSMAGAR. Helena J. Rolandsdotter Överläkare, barngastroenterolog, PhD Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm

SMÅBARNSMAGAR. Helena J. Rolandsdotter Överläkare, barngastroenterolog, PhD Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm SMÅBARNSMAGAR Helena J. Rolandsdotter Överläkare, barngastroenterolog, PhD Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm GI:s funktion Intag Digestion Absorption Exkretion 1 Embryologi

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL

Läs mer

Kirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017

Kirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017 Studentinstruktion Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Status Buksmärta Lätt smärtpåverkad. Afebril. Puls 90/min BT 175/95 Sat 97% Du förväntas

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14998 su/med 2014-09-03 2 Innehållsansvarig: Anders Nilsson, Sektionschef, Läkare Handkirurgi (andni4); Peter Wroblewski, Överläkare, Läkare Plastikkirurgi

Läs mer

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk 190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt Vid långdragna

Läs mer

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård

Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård I överenskommelse med kliniska medicinska ledarna, processansvariga för palliativ vård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Jönköpings

Läs mer

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning - 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Illamående vid högdos melfalan. Lars Skagerlind Hematologiska sektionen, Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Illamående vid högdos melfalan. Lars Skagerlind Hematologiska sektionen, Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Illamående vid högdos melfalan Lars Skagerlind Hematologiska sektionen, Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Illamående Av patienter klassat som ett av de jobbigaste symptomen 25-50% of patients

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och Gynekologi, Norrbottens Läns Landsting samt i förekommande fall Patienthotell Vistet, Sunderby Sjukhus

Läs mer