Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling År 2016 2017

Inledning Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet och ska synliggöras i omsorg, utbildning, regler, rutiner och ett normkritiskt förhållningssätt. All personal i förskolan, barnen och vårdnadshavare ska involveras i likabehandlingsarbetet. På utgår likabehandlingsarbetet från skollagen, förskolans uppdrag och värdegrund och FN:s barnkonvention. Förskolans värdegrund bottnar i förskolans läroplan Lpfö 98, rev 2016. Vår vision och vårt övergripande mål är att vi ska skapa förutsättningar för att alla barn ska nå sin fulla potential. För att barnen ska nå sin fulla potential behöver barnen känna trivsel och trygghet i en lärande miljö där alla barn känner sig sedda och inkluderade. Systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete Vår vision visar vårt övergripande och långsiktiga mål för likabehandlingsarbetet. I vår likabehandlingsplan och plan mot synliggörs hur vi arbetar systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Vårt systematiska likabehandlingsarbete följer bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan nästa år. Vi har alltså en inarbetad struktur i likabehandlingsarbetet. Vår plan är ett levande och viktigt verktyg i vår vardag. Personal, vårdnadshavare och barn deltar i utformningen av planen och likabehandlingsarbetet i stort. Vi ser delaktighet också som ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga kränkande behandling.

Främja, förebygga och åtgärda Vårt likabehandlingsarbete är en kombination av främjande insatser, förebyggande och åtgärdande arbete i verksamheten. Vi sätter upp konkreta utvärderingsbara mål och insatser för att säkerställa en trygg och trivsam lärmiljö i vår förskola. Det är en skillnad mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Här beskriver vi skillnaden: Främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förebyggande arbetet: handlar om att avvärja de risker för som finns i verksamheten. Vårt förebyggande arbete utgår från konkreta problem som har synliggjorts vid kartläggningen av situationen i vår verksamhet. Åtgärdande arbetet: handlar om att upptäcka, utreda och eventuellt åtgärda när ett barn har blivit utsatt för. Vi har tydliga rutiner som beskriver hur vi ska arbeta när personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett.

Nuläge består av ca 95 barn fördelat på sex grupper. Tre grupper är för barn i åldrarna 1-2 år, två grupper för barn i åldrarna 3-4 och en grupp är för barn med funktionsnedsättning i form av autism. På Pumpan arbetar man aktivt och engagerat med inkludering av barn med funktionsnedsättning, då det finns barn med olika funktionsnedsättningar i fler av grupperna. Personalen på består av förskollärare, barnskötare, barnbiträden och en specialpedagog. Till stöd i arbetet finns rollen verksamhetsnära stöd att tillgå som bollplank i alla pedagogiska frågor inom verksamheten. Ingen utvärdering av tidigare års Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling är gjord, då arbetet på förskolan ej följt en modell med utvärdering av en lagd plan. Förskolan har utvärderat sina aktiviteter. Kartläggning Vi använder diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen. Kartläggningen visar var och när det finns risk för i vår verksamhet. Vi gör även föräldraenkäter (brukarenkät), barnintervjuer och observationer De kunskaperna ligger sedan till grund för vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. När vi diskuterat var riskerna för kränkning finns kan vi konstatera att det finns en viss risk i många av dagens situationer, och att det handlar i stor utsträckning om hur vi vuxna är, både mot barnen och mot varandra. Det måste finnas en medvetenhet om hur mitt eget beteende som pedagog kan påverka barnen att göra på olika sätt. Därför kan vi konstatera att vuxnas stress är en riskfaktor för att barn utsätts för kränkning, både av andra barn men även av stressade vuxna. Från den kartläggning som gjorts ser vi att risken för kränkning ökar i t ex hallen, vilket ofta kan härröras till stress. I hallen kommer ofta flera barn in samtidigt, och att det här sker olika former av kränkningar ser vi som en risk. Att som vuxen arrangera hallsituationen så att de vuxnas stress minimeras blir då avgörande. Toaletter är relativt små, trånga utrymmen vilken är en rent fysisk risk vad gäller kränkning, samt att det finns en risk för kränkning om vuxna inte finns med i toalettsituationerna för att säkerställa att alla får den tid de behöver och den ro de behöver. Ett exempel är möjligheten för barnen att få vara ifred på toaletten, känna sig trygga utan att riskera att andra rycker i dörrar eller stör. På vilan finns också en viss risk för kränkning om inte vuxna närvarar i rummet. Rolleken kan bära med sig risk för uteslutning ur lek beroende på olika faktorer t.ex. olika traditioner, livsmönster och kön som kan utgöra risk för uteslutning ur lek. Rolleken avspeglar ofta traditionella mönster som barnen upplever i samhället och här har vi som pedagoger ett stort ansvar att delta, lyssna och samtala.

Främjande arbete Återkommande diskussioner kring miljö och material på förskolan. Återkommande diskussioner kring jämlikhet och likabehandling i arbetslagen på förskolan, även mellan förskolor i enheten. Start av ett genus-nätverk med närliggande förskoleenhet. Pedagoger observerar barnens fria lek. Är närvarande och aktiva inför barnens handlingar med och mot varandra. Pedagoger visar engagemang och intresse för de olika språk och traditioner som förekommer bland barnen på förskolan. Vi arbetar med case-baserade diskussioner på APT för att tillsammans resonera kring olika lösningar. Mål Inget barn ska uppleva sig kränkt på förskolan. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan. Personal ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktiviteter som planen innehåller. Aktiviteter 1. Vi möter varje barn som en individ. 2. Vi utvecklar rum i rummen, utifrån barnens intressen och behov. Lek utifrån material snarare än utifrån leksaker. 3. Diskussioner i barngrupp kring barnens olika ursprung ur perspektiv; språk, traditioner, matvanor, hemlandsflaggor osv. 4. I lekar uppmuntras barnen att pröva olika roller såväl inom som utom det traditionella könsmönstret allt efter barnens egen fantasi. 5. Vi strävar efter att pojkar och flickor benämns vid sina namn för att undvika och relatera till speciell könstillhörighet. 6. Göra trygghetsvandringar och intervjuer med hjälp av bilder såväl inomhus som utomhus 1 ggr/termin. 7. Vi ska starta ett genusbefrämjande arbete och föra diskussioner i nätverk tillsammans med vår grann-enhet. 8. Vi har inlett ett brett värdegrundsarbete på våra arbetsplatsträffar. 9. Vi arbetar aktivt med att vara närvarande med barnen för att fånga upp mönster, beteenden och attityder. 10. Vi pratar med barnen om hur man är mot varandra. 11. Vi arbetar tydligt och strukturerat med konfliktlösning på ett konstruktivt och lärande sätt.

Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för som finns i vår verksamhet och för att göra detta riktas vårt arbete mot de risk- och problemområden som vi har identifierat i vår kartläggning. Vårt förebyggande arbete utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget på förskolan genom bl. a verktyget husmodellen och föregående års insatser följs upp och utvärderas. Den analysen och nuläge ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år. På studiedagen i augusti och januari görs en kartläggning och utvärdering. Genomtänkta regler och rutiner satta tillsammans med barnen. (T ex kompissol) Pedagoger visar nolltolernas mot nedvärderande språkbruk mellan barn/barn och vuxna/ barn. Pedagogerna har ett kontinuerligt samtal kring förebyggande arbete, händelser i barngruppen och är lyhörda för vårdnadshavares åsikter/önskemål gällande barnens beteende mot varandra. Vi inventerar tillsammans med barnen, risker för under lärakänna-fasen. (Trygghetsvandringar) Vi kommer under höstterminen djupdyka i likabehandlingsfrågor på varje APT. Mål Skapa en miljö där alla känner sig trygga. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan nämns är kända av all personal inom förskolan. Pedagoger ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktiviteter som planen innehåller. Personal har ansvaret för att det förebyggande arbetet sker på varje avdelning. Aktiviteter Skapa regler tillsammans med barnen på varje avdelning som passar mot åldersgrupp gällande språkbruk och beteende mot varandra. T ex kompissolen. Goda rutiner för pedagoger i det praktiska dagliga arbetet, kända av alla på förskolan. Användning av handen (stopptecknet): ett nej är ett nej från barn till annat barn. Kräver ej mycket språklig medvetenhet och kan förstås av alla. Barns delaktighet i alla aktiviteter ska uppmuntras. Skapa lugn och ro för barnen vid t.ex. påklädning, toalettbesök. Pedagoger finns nära och hör vad som händer. Mindre grupper, mindre stress. Vid lek och aktivitet ska pedagog finnas nära och vara uppmärksam på vad som händer. Pedagogerna fördelar sig såväl inomhus som utomhus, tillgängliga där barnen befinner sig bl.a. utifrån vad kartläggningens riskanalys visat. Inga klungor på gården.

Medvetet dela in barnen i mindre grupper under fler delar av dagen. Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där har skett. Se i bilaga nr 1 våra rutiner och arbetsgång. Mål All personal i verksamheten kan rutinerna om. All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för. Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan samt att vårdnadshavare fått ta del av likabehandlingsplanen. Pedagoger ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktivtetrar som planen innehåller. Personal har ansvaret för att det åtgärdande arbetet sker på varje avdelning. Aktiviteter Genomgång av rutiner på APT. Uppföljning av likabehandlingsplanen kontinuerligt på varje APT i form av case- baserade diskussioner. Genomgång av rutiner på föräldramöte och förskoleråd.

Bilaga1 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är? Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i förskolan I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad. 5 1 6 kap. 1-11 skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s. 8 4 1 kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen

Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig. 7 Kränkande behandling Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot i varje förskola. 8 Plan mot Varje år ska respektive förskola inom en förskoleenhet upprätta en plan mot. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att förskolans personal ska ta varje uppgift om kränkande behandling på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolan vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska förskolan sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för. 11 6 2 kap. 8 skollagen 7 2 kap. 8 skollagen 8 6 kap. 7 skollagen 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s. 40 10 6 kap. 10 skollagen 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268

Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kränkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef så snart personal fått kännedom om att kränkning skett 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. Ansvarsfördelning vid Personal på förskolan har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för. Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på förskolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på förskolan är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att kränkande behandling skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kränkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid kränkande behandling. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för förskola av att förskola ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap. 2. 4 anges att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Detta innebär att förskolan ska vid kännedom att kränkande behandling skett kontakta barnens vårdnadshavare. 12 6 kap. 10 skollagen

Arbetsgången vid Vid kännedom om att skett ska arbetsgången ske på följande sätt: 1. Den personal som får kännedom om att kränkning skett är skyldig att skyndsamt ska anmäla detta genom att fylla i en blankett som sedan lämnas till förskolechef. Personal är ansvarig att inhämta uppgifter på så sätt att man kan få en helhetsbild av vad som har hänt för att eventuellt sätta in åtgärder så att kränkningen upphör. Den personal som får kännedom om att skett är således ansvarig för att utreda uppgifterna. Uppgifter om att kränkning skett kan till exempel komma från barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 2. När förskolechef får kännedom om att skett ska uppgifterna anmälas till huvudman (central förvaltning). 3. Förskolechef avgör om inkommen anmälan behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska anmälan och utredning upprättas för respektive barn. Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Förskolechef eller ansvarige för utredningen ska kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om vad som hänt och hur förskolan arbetar med händelsen. 4. Vid allvarligare form av kränkning eller vid upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska utreda omständigheterna i det aktuella fallet och sätta in åtgärder. Detta görs genom att fylla i en blankett. I detta skede är det viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. 13 5. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som utsätter. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i förskolan, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i förskolan. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s.32

Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL.

Bilaga 2 Definition av diskriminering, trakasserier och Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med ett visst kön., viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssätet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrund. Det kan tillexempel handla om retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.

Bilaga 3 Rutiner vid misstanke om att ett barn eller en elev blivit utsatt för diskriminering eller av personal Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/förskolechef hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller förskolechef. Informera vårdnadshavare till berörda barn eller elever samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till avdelningschef administrativt stöd och förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Ansvarig Personal i skola eller förskola Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Avdelningschef administrativt stöd och rektor/förskolechef

SOLNA STAD 2017-03-08 SID 2 (3) Arbetsgång Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättsäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Rektor eller förskolechef Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning 2017-03-07

SOLNA STAD 2017-03-08 SID 3 (3) Arbetsgång Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Ansvarig Rektor/förskolechef och HR-chef Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt Rektor eller förskolechef alltid barnets bästa i främsta rummet. Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. 2017-03-07

SOLNA STAD 2017-03-08 SID 4 (3) ARBETSGÅNG VID UPPGIFTER OM BEFARAD KRÄNKANDE BEHANDLING SKETT Arbetsgång Uppgifterna kan komma från t.ex. barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 1. Personal vid verksamheten får kännedom om att har skett. 2. Personal anmäler till förskolechef genom att fylla i blankett 1. 3. Blankett 1 lämnas sedan till förskolechef som anmäler till huvudman (central förvaltning). 4. Därefter ska förskolechef på delegation av huvudman skyndsamt utreda uppgifterna i anmälan. Ärendet diarieförs. 5. Om uppgifterna i ärendet visar sig vara engångsföreteelse/mildare form kan ärendet avslutas. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig person/personer för eventuella ytterligare utredning för att sätta in adekvata åtgärder med uppföljning och utvärdering. Se nästa ruta. Uppföljning/utvärdering 1. Den/de som är ansvariga följer och utvärderar insatta åtgärder (minst 1 ggr /v. i 2 veckor) med den som har blivit utsatt och den/de som utsätter. Dokumentera i blankett 2. 2. Om kränkningarna har upphört vid uppföljning och utvärdering kan ärendet avslutas. Om inte, fyll i en ny blankett 2. Det är nu viktigt att hitta nya effektiva lösningar för att kränkningarna ska upphöra. Detta ska upprepas till kränkningarna har upphört. Uppgifter om att har skett 1. Utsedd personal ansvarar för blankett 2. 2. Vårdnadshavare, berörda förskollärare, arbetslag, förskolechef och de inblandade informeras. 3. Blankett: Åtgärder och uppföljning/utvärdering fylls i (blankett 2). 4. Ansvarig person/personer utses för att se till att åtgärder och uppföljning fullföljs. Det är viktigt att kränkningarna upphör 2017-03-07

SOLNA STAD 2017-03-08 SID 5 (3) Bilaga 4 blanketter Diarienummer Anmälan och utredning om befarad /diskriminering Den här blanketten fylls i av den personal som får till sig uppgifter om att /diskriminering skett. Alla uppgifter ska fyllas i för att förskolan på bästa sätt ska kunna följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Anmälare Anmälarens e-postadress Person eller personer som utfört den befarade en och diskriminering Tidpunkt och plats när befarade kränkningen ägde rum Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte UTREDNING (det här har hänt) 1)Anmälarens beskrivning av händelseförloppet, utöver den utsatte även de som har sett situationen. 2)Den/ de som blivit utsatt, 3) den/de som utfört 4) de övriga Forts. Vårdnadshavare har blivit informerad av: Namn: Datum / 20 Sätt x och datum: Utredningen avslutas (kränkning ej ägt rum/kränkning av mildare form eller engångsföreteelse) Kränkning har ägt rum och utredningen fortsätter (upprepad eller allvarligare form av kränkning). Förskolechef utser ansvarig person för åtgärder, uppföljning och utvärdering. *Se blankett 2 Åtgärder, uppföljning och utvärdering av och diskriminering. Ansvarig för åtgärder, uppföljning och utvärdering: Underskrift förskolechef. 2017-03-07

SOLNA STAD 2017-03-08 SID 6 (3) Diarienummer Åtgärder, uppföljning och utvärdering av och diskriminering Sekretess 23 kap. 1 OSL Den här blanketten fylls i av den personal som förskolechef utsett som ansvarig för utredning av kränkande behandling och diskriminering. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Ansvarig E-postadress Ev. ytterligare utredning/kartläggning av händelsen Åtgärder (hur, när och av vem ska åtgärder genomföras) Uppföljning/utvärdering (hur, när och av vem ska uppföljning/utvärdering genomföras) Har kränkningen/kränkningarna upphört? JA NEJ Om JA: avslutas ärendet (datum) Om NEJ: nya åtgärder (datum) * fyll i ny blankett nr 2 Ansvarig för åtgärder och uppföljning: Underskrift förskolechef: 2017-03-07

2017-03-07