BHV-Nytt Nr 1, april 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll Barn som fått äta fisk tidigt får mindre eksem! sid 2 Nationell Årskonferens för Familjecentraler i Örebro Nytt informationsmaterial om barnvacciner sid 3 Vaccinupphandling sid 4 ABC-droppar för alla barn, sid 5 Bisfenol A i nappflaskor? Barnhälsovårdens internatutbildningar - sid 6 Hur mår våra barn? Barnkonventionen Årsstatistik 2008 sid 7 Ny myndighet MSB, sid 8 Konsumentverket Brister i gunga kan orsaka olyckor, Ny psykolog hos MHV- och BHV-psykologerna Information om TBE, Artiklar ur Läkartidningen sid 9 SBU-rapport om barnvaccinationer sid 10 Utbildning/fortbildning 2009, sid 11 Lösning på julklurigheter
Barn som fått äta fisk tidigt får mindre eksem! Tidigare avråddes allergifamiljer från att ge spädbarn fisk och ägg första året. För några år sedan togs rådet bort, eftersom det inte fanns någon vetenskaplig forskning som stöd. I Dagens Medicin nr 11/2009 refereras en svensk studie från Väst-Sverige. Nästan 5 000 familjer med spädbarn har deltagit i studien, som visar att 20,9 % av barnen hade haft eksem när de var 1 år gamla. Medianålder för eksemstart var 4 månader. De barn som fått äta fisk före 9 månaders ålder hade 21 % lägre risk att utveckla eksem! Att få komjölk eller ägg tidigt gav ingen ökad risk för eksem. Om barnen ammats eller inte påverkade inte heller eksemfrekvensen. Ärftlighet, dvs andra familjemedlemmar med eksem, innebar en ökad risk för att barnet skulle utveckla eksem, men även i den gruppen hade barnen som fått fisk före 9 månaders ålder eksem i mindre omfattning. En stor studie från Stockholm (Bamsestudien) som redovisats tidigare visade också liknande resultat. Alltså: Ägg och fisk introduceras såsom andra födoämnen som smakportioner efter 4-6 månaders ålder. Gäller även barn i allergifamiljer. Originalartikeln finns att läsa i Archives of Disease in Childhood 2009;94:11-15: Early introduction of fish decreases the risk of eczema in infants. B Alm m fl. Kerstin Werner Nationell Årskonferens för Familjecentraler 25-26 maj 2009 i Örebro Årets tema för konferensen är För Familjecentraler i en Föränderlig Framtid. Information om konferensen har gått ut till er via e-post (5 mars 2009). Några av föreläsarna och rubrikerna i Örebro är: Lars H Gustafsson - Värdegrund i mötet med barn, Kay Karlsson Samspelets betydelse för det lilla barnet och Riyad Al-Baldawi Förändringar i Familjestruktur vid migration och anpassningsprocesser. Dessutom finns ett flertal valbara seminarier. Anmälan senast 24/4 via:www.regionorebro.se/anmalan kursnummer: 5576. Eva Söderqvist 2
Nytt informationsmaterial om barnvacciner Socialstyrelsens författning om barnvaccinationer (SOSFS 2006:22) har fått två tillägg, dels för pneumokockvaccinering till spädbarn (2008:7), dels för HPV-vaccinering av skolflickor (2008:31). Från Socialstyrelsens hemsida kan man också hämta informationsmaterial till föräldrar: Broschyren Det svenska vaccinationsprogrammet för barn kan beställas från förrådet, artikelnummer 84182, eller direkt från Kronans Droghandel. Den kostar mindre än 5 kronor styck. Broschyren är på 24 sidor och alla familjer som kan läsa svenska bör få den innan första vaccinationen på BVC. På Socialstyrelsens hemsida finns också två faktablad som kan laddas hem i A4-format. Det ena faktabladet gäller det allmänna vaccinationsprogrammet, alltså de vaccinationer som alla barn ska erbjudas. Skriv ut som dubbelsidig A4 och lämna ut när barnet får sin första vaccination vid 3 månader, dels som en påminnelse, dels för att lite ovanligare biverkningar inte står i broschyren. Faktabladet kan också gärna lämnas vid MPR-vaccinationen. Det andra faktabladet gäller riktade vaccinationer. Skriv ut bara första sidan som gäller vaccination mot tuberkulos och hepatit B. Andra sidan handlar om vaccination mot influensa och pneumokockvaccination till äldre riskbarn, så det blir sällan aktuellt på BVC. Båda faktabladen finns översatta till albanska, arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, engelska, finska, franska, kurdiska/sorani, pashto, polska, ryska, somaliska, spanska och turkiska. Socialstyrelsen har också gett ut en utmärkt bok för hälsovårdspersonal. Den heter Vaccination av barn. Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Kan laddas hem eller beställas från Socialstyrelsen, 172 sidor, kostar 136:-. Detta är en utmärkt bok som ersätter den tidigare Vaccination av barn. Vanliga frågor om säkerhet och effekter från 2001 som många av er säkert har kvar. Jag tycker det ska finnas minst ett exemplar på varje BVC. Kerstin Werner 3
Vaccinupphandling Fyrklöverns vaccinupphandling för tiden 2009-03-01 2010-02-28 är klar. För oss innebär det att vi fortsätter med Infanrix- Polio+Hib, Prevenar och Infanrix hexa. Däremot byter vi MPR-vaccin till M-M-RVAXPRO från Sanofi Pasteur. Det vaccinet kan ges antingen intramuskulärt eller subkutant, handbokens instruktioner om subkutan injektion gäller tillsvidare. Vi byter också vaccin till 5 ½-åringar (DTP-polio) till Infanrix Polio från GlaxoSmithKline. Det vaccinet ges precis som tidigare intramuskulärt i deltoideusmuskeln. För båda vaccinerna gäller att kontraindikationer, biverkningar och möjligheten att kombinera flera vacciner vid samma tillfälle (men i olika extremiteter) är likadant som med tidigare vacciner. Andra vacciner som kan gälla BVC är HBVAXPRO 5 mikrogram/dos (vaccin mot hepatit B). BCG-vaccin och rent poliovaccin (Imovax- Polio) ingår inte i Fyrklöverns upphandling, men beställs som tidigare från SBL. Beställning (begär alltid Fyrklöverpris): Rixvaccin, tel 020-714 714, fax 020-714 715, e-post: vacciner@gsk.com Vacciner: Infanrix-Polio+Hib, Infanrix hexa och Infanrix Polio SBL Kundtjänst, tel 08-735 12 50, fax 08-735 41 49, e-post: order@sblvaccines.se Vacciner: M-M-RVAXPRO och HBVAXPRO 5 mikrogram Kronans Droghandel, tel 0771-23 23 23, fax 031-88 64 30, e-post: ks.sjvlakemedel@kd.se Samma kundnummer som till Rixvaccin Vaccin: Prevenar Kerstin Werner 4
ABC-droppar för alla barn BHV-Nytt nr 1, 2009 från BHV-enheten i Västmanland Nu har det kommit ut nya ABC-droppar, de fem broschyrer som lotsar föräldrar i samtalandets och bokläsandets konst. De nya texterna är framförallt uppdaterade vad gäller barn som talar flera språk, något som känns viktigt idag. Fördelningen är nu också någorlunda jämn vad gäller böcker med flickor och pojkar i huvudrollen vilket är ett medvetet val av barnbibliotekarierna i Uppsala som gjort listorna. Boktipsen är helt nya och innehåller det bästa som finns att få tag i för barn mellan 0 och 5 år idag. Nytt är att i fyraårsbroschyren finns även filmer medtagna. Bra att vi fått denna uppdatering så att alla böckerna går att få tag i, antingen i bokhandeln eller på biblioteket. Broschyrerna beställs från BTJ-förlag, http://www.btj.se/?id=1945 de säljs i buntar om 100 ex, pris 195 kr exkl moms. ABC-droppar för babyn från nio månader till två år för två- och treåringen för fyraåringen för femåringen Christina Stenberg Länsbibliotek Västmanland christina.stenberg@ltv.se Bisfenol A i nappflaskor? I höstas tog media upp ett larm om att ämnet bisfenol A, som finns i vissa plaster, skulle kunna vara farligt för hälsan. Det händer fortfarande att föräldrar frågar på BVC om risken med nappflaskor. På Livsmedelsverkets hemsida står bland annat: Små barn på sex månader som dricker modersmjölksersättning i nappflaskor av polykarbonat är den grupp som får i sig mest bisfenol A. Den mängd de skulle kunna få i sig innebär ingen risk för barnets hälsa. Om du trots detta är orolig för att använda nappflaskor av polykarbonat (PC) som innehåller bisfenol A kan du följa nedanstående råd: Byt till en flaska av annan plast, glas eller rostfritt stål. Nappflaskor av polykarbonat innehållande bisfenol A är oftast märkt med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel Nappflaskor av polypropen, förkortas PP, innehåller inte bisfenol A. Låt bli att värma vattnet i nappflaskan i mikron. Värm istället vattnet i glas i mikron och häll över till nappflaskan. Byt ut gamla och repiga flaskor. Det finns alltså ingen anledning att ta upp denna fråga aktivt, men om det kommer upp till exempel i föräldragrupp är det bra att ha ett svar. Kerstin Werner 5
B arnhälsovårdens internatutbildningar - Hur mår våra barn? Till hösten 2009 kommer Hur mår våra barn? att ha temat Hur mår våra familjer? och genomförs tillsammans med mödrahälsovården. Vi gör alltså ett undantag från vår traditionella utbildning detta år. Efterfrågan på en fördjupning i ämnet föräldrastöd både i grupp och individuellt har funnits länge. Samhällsförändringar påverkar föräldrars, barns och familjens förutsättningar, familjen ser inte ut idag som för 30-40 år sedan, nya och olika familjekonstellationer har skapats. Jämställt föräldraskap vad innebär det och hur ser vi på det? Hur fungerar jämställdheten i samband med separationer? Kan vi inom mödra- och barnhälsovården och primärvården ge dagens föräldrar det stöd de behöver? Dessa frågor och mycket mer får vi möjlighet att fördjupa oss i under utbildningsdagarna på Kohlswa Herrgård. Vi får också anledning att knyta an till regeringens föräldrastödsutredning som just lagts fram, Föräldrastöd en vinst för alla där mödra- och barnhälsovården ses som viktiga aktörer. Aktuella datum för internaten, se under utbildningar. Eva Söderqvist Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna som tillsammans har ansvaret för barnet. Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Länderna ska hjälpa föräldrarna så att de kan vara bra föräldrar. Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra daghem där barn kan vara när föräldrarna arbetar. 6
Årsstatistik 2008 för Barnavårdscentralerna i Landstinget Västmanland Sammanställning i februari 2009 på BHV-enheten av inlämnade siffror från länets BVC. Jämförelse görs bakåt i tiden och siffror med fet och kursiv stil är inlämnade i januari 2009. Ett jättetack till alla BVC-sjuksköterskor för allt arbete kring statistikrapporteringen! Här nedan redovisas amning, rökning och några vaccinationer.varje BVC får en enskild sammanställning av siffrorna vid vårens rundresa. En komplett redovisning finns senare i vår i BHV-enhetens årsrapport på Landstinget Västmanlands hemsida.vi meddelar er när rapporten har publicerats på nätet. Karita Törnros Amning helammade, % barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 2006 87,8 68,3 51,0 10,7 2007 87,3 66,9 47,1 9,0 Amning helt eller delvis, % barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån 2005 97,6 87,9 75,4 62,0 33,9 15,1 2006 96,3 86,6 75,7 62,4 34,7 13,9 2007 96,4 87,6 74,8 61,5 33,8 16,7 Rökning bland barn födda 2004, 2005, 2006 och 2007, % barn födda år barnets ålder 0-4 veckor mor röker far röker ngn i hemmet röker barnets ålder 8 månader mor röker far röker ngn i hemmet röker 2004 7,6 12,1 15,8 9,9 11,7 16,9 2005 6,9 11,4 14,0 8,9 11,2 14,8 2006 7,6 12,2 15,4 9,4 11,3 15,6 2007 6,8 12,3 14,8 8,5 12,2 16,2 Vaccinationer, % Barn födda år Kikhosta MPR BCG vacc riskbarn 2004 99,2 97,2 93,1 2005 99,0 97,0 95,1 Hepatit B 2006 98,9 97,6 95,6 22,5 Kommentarer Amning: Internationellt sett är Sveriges amningssiffror mycket höga. Nationellt är skillnaden mellan olika län inte särskilt stor, men Västmanland hör till länen med lägst andel ammade barn. Framförallt är det en större andel barn som delammas i stället för att helammas. Vi vet inte om detta innebär bara enstaka mål med bröstmjölksersättning, eller om många barn till större delen får ersättning. Fortfarande ammas ändå nästan 2/3 av barnen vid 6 månaders ålder, vilket innebär att flertalet barn får nya födoämnen introducerade under amning. Rökning: Positivt att mödrarna röker i mindre utsträckning igen. Bra jobbat på BVC och BMM! Vaccinationer: Vaccinationstäckningen för spädbarnsåret (här representerat av kikhostevaccin) är fortsatt god, runt 99 %. Av våra barn är 22,6 % riskbarn för tuberkulossmitta och av dem är 95,6 % vaccinerade, en siffra som stadigt ökat de senaste åren. Kerstin Werner 7
Ny myndighet! - MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tre myndigheter upphörde 31 december 2008, där ibland Räddningsverket, och ersattes av en MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I den nya myndigheten samlas allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilförsvar. Så här beskriver den nya myndigheten sitt arbete: Vi arbetar för ett starkt samhällsskydd och en god beredskap där alla tar ansvar. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar hela hotskalan och alla risknivåer från små olyckor i vardagen till stora katastrofer. MSB:s hemsida fungerar men är fortfarande under uppbyggnad, du hittar dit via : www.msbmyndigheten.se Andra aktuella webbplatser med bra information om barnsäkerhet är Skyddsnätet, www.skyddsnatet.se. Innehållet på den webbplatsen handlar om allt kring barns rätt till en säker miljö, lagar och regler, tips och råd, samt olika reportage och faktablad. Bra och uppdaterad information kring barnsäkerhet finns också på Konsumentverkets hemsida, www.ko.se. under Barnsäkerhet. Eva Söderqvist Konsumentverket Konsumentombudsmannan, KO -Brister i gunga kan orsaka olyckor Hörby Bruk, som under 2006 och 2007 levererat totalt 10 000 gungor, återkallar upphängningsanordningarna till dessa gungor - CanCan-gungan, Gondolgungan, Trägunga 200 och Trägunga 250. Gungor sålda 2008 berörs inte. Upphängningsanordningen riskerar att brista bl a på grund av solens UV-strålar. Hörby Bruk erbjuder gratis nya säkra upphängningsanordningar. Tidigare röda plastbrickor ersätts nu av svarta som klarar solens strålar bättre. e-post: info@horbybruk.se webbplats: www.horbybruk.se telefon: 0415-167 85 Ny psykolog hos mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Helena Gustafsson arbetar sedan januari 2009 som ny mödraoch barnhälsovårdspsykolog. Helena kommer att arbeta mot Bäckby, Viksäng-Irsta och Hallstahammar. Vi hälsar Helena välkommen till oss. Ingegerd Solberger 8
Information om TBE Våren är här och snart kommer förfrågningar om vaccination mot fästingburen encefalit - TBE. Smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Sörmlands skärgårdar och de centrala delarna av Mälaren, det går en linje vid Enköping Strängnäs. Enligt länets smittskyddsläkare Jan Smedjegård finns inga hållpunkter för att TBE-smitta förekommer i mälarnära områden i Västmanland. Bra och uppdaterad information, dels till allmänheten och dels till hälso- och sjukvårdspersonal, finns på Smittskyddsenhetens hemsida under Aktuellt. Gå in via ltv.se och i gröna fältet högst upp hittar du smittskydd. Där står bl a rekommendationer gällande vaccination mot TBE följande: TBE-vaccination kan rekommenderas till - fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk. - Resenärer som ska vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Central- eller Östeuropa. Vaccinationsindikationen är mindre för - personer som endast kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som visserligen bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. - förskolebarn och särskilt liten för barn under 3 år, som i regel får lindrigare symtom än vuxna. Personer som vill vaccinera sig, liksom föräldrar som vill vaccinera sina förskolebarn, behöver inte avrådas, eftersom förskolebarn får ett gott vaccinationsskydd och biverkningsfrekvensen är låg. Fästingar trivs i gräs- och buskvegetation, speciellt där det är fuktigt. Råd till föräldrar om de vistas i fästingrik miljö kan vara att använda stövlar, långbyxor som stoppas ned i stövelskaften, och långärmad blus/skjorta. Att tänka på är att inspektera kroppen efteråt, speciellt området kring öron och huvud, då fästingar ofta fäster där hos barn. För mer råd och tips gå in på: www.ltv.se/smittskydd Artiklar ur Läkartidningen 2009/3 Rökning under graviditet ökar risken för missbildning Anders Hansen 2009/9 Fördubblad dos av paracetamol fel och farligt Inge Axelsson 2009/9 Vattkoppor inte alltid en harmlös barnsjukdom Peter Grimheden, Rutger Bennet, Anders Hjern, Anna Nilsson, Margareta Eriksson 2009/10 Ögon- och synförändring vanligt hos adopterade från Östeuropa Marita Andersson Grönlund, Eva Aring, Kerstin Strömland, Magnus Landgren, Leif Å Svensson, Ann Hellström Eva Söderqvist 9
Pressmeddelande 2009-02-11: SBU-rapport om barnvaccinationer Barnvacciner säkra och livräddande Nyttan med Sveriges program för barnvaccinationer är mycket större än riskerna för eventuella biverkningar. Erfarenheter från många länder och den samlade forskningen visar att de sjukdomar som vaccinerna skyddar mot är mycket mer riskfyllda än själva vaccinerna. Det är vaccinernas förtjänst att nästan ingen längre insjuknar eller dör i smittsamma sjukdomar som förr var vanliga hos både barn och vuxna och som kan ge allvarliga skador. Det visar en kritisk granskning av flera vacciner i dagens vaccinationsprogram för barn. Det är SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som står bakom rapporten. SBU har med hjälp av ledande experter systematiskt sökt, analyserat och sammanställt forskningsresultat på området en av de första översikterna i sitt slag. Föräldrar avstår ibland från att låta sina barn få de vacciner som erbjuds i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men den samlade forskningen och erfarenheten av dessa vacciner från flera länder visar att: Kombinerad vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund skyddar mot dessa sjukdomar och mot de allvarliga följdproblem som de kan ge. Feber är dock en vanlig biverkan, och risken för feberkramper ökar under de två första veckorna efter vaccinationen. Men vaccination ökar inte risken för autism, epilepsi, diabetes typ 1 eller allvarliga infektioner som kräver sjukhusvård. Allmän vaccination mot kikhosta en mycket smittsam infektion som kan bli långdragen och få allvarliga följder skyddar barn från att insjukna och gör att färre behöver vårdas på sjukhus. Skyddet varar minst fem år efter tre eller fyra doser. Den samlade forskningen tyder inte på att vaccinet skulle orsaka allvarliga biverkningar. Vaccination mot bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) ger ett effektivt skydd, och det vetenskapliga stödet för detta är starkt. Skyddet varar minst 3 5 år. Hib-infektioner kan vara allvarliga, och inga data tyder på att Hib-vaccin skulle ge allvarliga biverkningar. Vaccination mot hepatit B (som bara erbjuds vissa barn) skyddar effektivt mot den infektion som kan skada levern. I mycket sällsynta fall kan vaccinet ge en allvarlig överkänslighetsreaktion. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vare sig utesluta eller bekräfta att hepatit B-vaccin skulle kunna ge multipel skleros (MS), men de data som finns idag talar sammantaget mot ett orsakssamband. Det finns inget som tyder på att vaccinet ger andra allvarliga biverkningar. Vaccination mot tuberkulos (som bara erbjuds vissa barn) kort efter nyföddhetsperioden skyddar tre av fyra barn mot olika former av tuberkulos, åtminstone under de fem första åren. Spridd tuberkulos är en livsfarlig men ytterst sällsynt biverkan av vaccinationen. Den förekommer hos kanske 1 barn av 100 000 vaccinerade, och drabbar framför allt barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom, som också ökar risken för andra sjukdomar. För att hinna upptäcka immunbristsjukdomen rekommenderas det numera i Sverige att vaccination mot tuberkulos ges först efter 6 månaders ålder, inte till helt nyfödda. De allmänna barnvaccinationer som inte ingår i SBU:s granskning gäller vaccin mot difteri, stelkramp, polio och pneumokockinfektion. Influensavaccin, som bara ges till vissa barn, ingår inte heller. Läs mer i den fullständiga rapporten Vacciner till barn skyddseffekter och biverkningar (2009) med slutsatser och sammanfattning på www.sbu.se 10
Utbildning/fortbildning 2009 27 april eller Språk, kommunikation och stamning 6 maj Genomgång av förändringar i 3-årsspråktestet. Logoped Sara Sedén medverkar bl a. Inbjudan har gått ut. Anmälan senast 20 april 2009. 7-8 maj Introduktionsutbildning för nya ssk mfl på BVC Inbjudan har gått ut. 30 sept 1 okt Hur mår våra familjer? Kohlswa Herrgård 14-15 okt Internatutbildning hösten 2009, tillsammans med MHV, 18-19 nov tre tillfällen att välja på. Inbjudan kommer före sommaren. Klurigheter i BHV-Nytt nr 4, 2008 I decembernumret, nr 4, 2008 frågade vi här på redaktionen efter 5 svenska orter under rubriken Lite klurigheter i juletid. Tack till er som hört av er och de rätta svaren är: 1. Falun 2. Oskarshamn 3. Karlskrona 4. Enköping 5. Arboga Svarsfrekvensen var inte påtagligt hög (i statistiktider ) men bland inkomna svar hittar vi följande personer som svarat rätt och även blivit belönade för sina insatser. Stort Grattis till: Mari Sahlin BVC Hallstahammar, Maria Faxå och Eva Norström BVC Odensvi Västerås Redaktionen BHV-Nytt 11
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås fax: 021-17 55 85 Glad Påsk! 12