ÅRSREDOVISNING LINKÖPINGS KOMMUN 2008
Det har blivit en tradition att hämta motiv till budgetomslagen och årsredovisningarna från något av de konstverk kommunen inköpt under året. Årets omslag bär en bild av Fredric Ilmarson, han är den 7:e i ordningen att illustrera. Hans Björn Camilla Lothigius Stina Opitz Marcus Forsberg Ann Edholm Christer Themptander Fredric Ilmarson Produktion: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen och informationschefen Grafisk produktion: Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Omslagsbild: Linköpingskonstnären Fredric Ilmarson (f 1974) Titeln är Stolen. Ett av Linköpings kommuns konstinköp 2009.
Innehåll Årsredovisning 2008 Linköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2 Kommunens politiker 4 Förvaltningsberättelse Omvärld Konjukturen 5 Arbetsmarknad 5 Befolkning 6 Bostäder 7 Kommunen och kommunens företag, sammanfattning 8 Årets verksamhet Omsorg 10 Utbildning 14 Kultur- och fritidsverksamhet 18 Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. 18 Kommunens personal 20 Ekonomisk översikt för kommunen Ekonomisk analys 22 Resultaträkning 34 Finansieringsanalys 34 Balansräkning 35 Driftredovisning styrelser och nämnder 36 Investeringsredovisning 37 Exploateringsredovisning 37 Noter till resultaträkning 38 Noter till balansräkning 39 Noter till finansieringsanalys 42 Redovisningsprinciper 43 Kommunens företag Organisationsskiss för kommunens företag 45 Sammanställd redovisning för koncernen 46 Koncernens resultaträkning 48 Koncernens balansräkning 49 Årets verksamhet i kommunens företag 51 Övrigt Revisorernas berättelse 62 Snabbfakta 64 1
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Finanskris och lågkonjunktur i världen Senare delen av hösten 2008 och de första månaderna i år 2009 har präglats av finanskris och en allt djupare internationell lågkonjunktur. Det ekonomiska läget har i finanskrisens spår försämrats över hela världen. Sveriges ekonomi är i grunden stark, men som ett litet exportberoende land påverkas vi av den kraftigt minskade efterfrågan på varor från omvärlden. Många exportföretag vittnar om minskade orderböcker. Arbetslösheten ökar som en direkt följd av finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen. Sverige står finansiellt starkare än flertalet andra länder och Linköping står finansiellt starkare än flertalet andra kommuner. Vi är en välskött kommun med en ekonomi i balans och ett starkt och diversifierat näringsliv, men självfallet påverkas vi. Lågkonjunkturen medför lägre skatteintäkter i alla Sveriges kommuner. Det gäller också Linköping. Det kommer att ställas ytterligare krav på effektiviseringar, prioriteringar och nytänkande. I en lågkonjunktur är det också viktigt att våga investera inför framtiden. Så har skett under år 2008 och vi kommer också att fortsätta investera för tillväxt och flera invånare. Det behövs investeringar för nya bostäder, nya och växande företag, bra kommunikationer med en modern och grön profil. Vi förenar tillväxtoptimism med tydligt ansvarstagande för miljön. Det behövs också fortsatta investeringar för idrotten och kulturen. Finanskris till trots 2008 var ett framgångsrikt år för Linköping År 2008 var finanskrisen till trots - ett framgångsrikt år för Linköping. Folkmängden ökade med närmare 1 500. Alltfler väljer att bo i Linköping och födelseöverskottet uppgick till 441 personer. Vi har en ung befolkning och hit söker sig också alltfler för att skapa sig en bra framtid. Nya medborgare samsas inte bara med de som bott här under många år utan också med en allt större grupp som pendlar hit för studier och arbete från regionens övriga kommuner. Mer än 15 000 personer arbetspendlar till Linköping och utöver detta så pendlar tusentals ungdomar och andra till Linköping för gymnasie- och universitetsstudier. Linköping utvecklas i allt snabbare takt till en stad som präglas av mångfald. Linköpings universitet möter studenter och forskare från hela världen. Näringslivet är i allt större omfattning en del av en internationell marknad och alltfler har också egen erfarenhet av att växa upp, bo, arbeta eller studera i andra länder. Den mångfalden berikar, men måste också tillvaratas bättre i framtiden. Vi är inte längre en bland flera i gruppen av mellanstora svenska städer utan i allt större utsträckning en del av en större framväxande storstadsregion. Genom fördjupad samverkan med Norrköping och regionens övriga kommuner erbjuds medborgare och näringsliv goda framtidsutsikter, utvecklingsmöjligheter samtidigt som man kan ta del av den samlade regionens hela utbud av tjänster och upplevelser. Linköping utgör tillsammans med Norrköping det pulserande hjärtat i den framväxande fjärde storstadsregionen. Linköpings vackra innerstad har under året utvecklats i en mycket nära samverkan mellan kommun, fastighetsägare och ett framsynt näringsliv. Gallerior och affärer har byggts om för att möta framtiden. Parken vid St Lars kyrkan har utvecklats till en trevlig mötesplats för medborgarna. Nya affärer samsas med en allt större mångfald av restauranger och caféer. De särskilda satsningarna som skett på bland annat novemberljus och en rad andra aktiviteter har väckt starkt gensvar hos många i Linköping. Nu siktar vi på att tillsammans med näringsliv och fastighetsägare bli årets citykärna! Mjärdevi Science Park står trots finanskrisen kanske starkare än någonsin tidigare. Vid årsskiftet var drygt 6 100 personer verksamma inom Mjärdevi. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökade med 325 under året (till 5 300). Företagarna utsåg under år 2008 Linköping till bästa företagarkommun i länet. Det finns också gott om framtidstilltro inom en rad andra näringslivsområden. Beslut har tagits om att utveckla ett miljö- och teknikcenter i anslutning till nuvarande resecentrum (Clean Tech Parc). Satsningar sker också för att utveckla flyget i direkt anslutning till Linköping City Airport. Här erbjuds förstklassig etableringsmark för företagsetableringar med anknytning till flyg. Flygförbindelser har under året öppnats mellan Linköping och Amsterdam. Den fjärde storstadsregionen knyts härigenom närmare konti- 2
nenten och andra destinationer. Livsmedelsbranschen och servicesektorn utgör också exempel på branscher där det sker betydande framtidssatsningar. Ett spännande arbete med utvecklingsplaner för tätorter såsom Vikingstad, Linghem och Sturefors har påbörjats. Vi kommer också att fördjupa arbetet med att möjliggöra utveckling av landsbygden. Det är viktigt att skapa förutsättningar för utveckling i hela kommunen. God verksamhetsutveckling och god ordning på ekonomin Skattesatsen har under året varit lägre i Linköping än i kommuner såsom Norrköping, Örebro, Uppsala, Eskilstuna och Jönköping. Vi har och skall också fortsätta att ha regionens lägsta kommunalskatt. Bokslutet för år 2008 redovisar ett överraskande stort överskott. Kärnverksamheterna har god ordning på ekonomin och redovisar ett ekonomiskt överskott på 140 miljoner kronor. God hushållning med ekonomin förenas med ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling. Genom införandet av eget val har många äldre fått ökad makt över den egna livssituationen. Äldre med hemtjänst kan själva välja vem som skall ge stöd och hjälp (omvårdnad och städning). Den äldres valfrihet stärks väsentligt samtidigt som fokus riktas mot kvalitet och den enskildes önskemål och behov. Linköping har också fortsatt höga ambitioner inom de särskilda omsorgerna. Inom gymnasieskolan, skolan och förskolan sker också ett omfattande utvecklingsarbete. Nya förskolor byggs för att möta den ökade efterfrågan och det arbetas intensivt med att ta igen de förseningar som varit under året. Föräldrar som önskar erbjuds möjligheten till vårdnadsbidrag. Vi satsar på både dagis och valfrihet! Kultur och idrott är viktiga för Linköping. Här finns en rad satsningar som det arbetats med under året såsom utveckling av Gamla Linköping, idrottspolitiskt program och förbättrade villkor för spontanidrott. Omfattande investeringar har under året skett inom samhällsbyggnads- och miljöområdet. Verksamhetsutvecklingen hade inte varit möjlig utan alla engagerade och kunniga medarbetare i kommunen. Den goda verksamhetsutvecklingen hade inte heller varit möjlig utan duktiga entreprenörer som utför tjänster åt kommunen. Tillsammans utvecklar vi Linköping för att kunna möta upp mot medborgarnas berättigade förväntningar på en framsynt kommun. Linköping är väl förberett på att kunna möta den spännande framtid som följer efter finanskris och internationell lågkonjunktur. Vi kommer att fortsätta ta ett tydligt ansvar för en god ekonomisk hushållning. Det finns all anledning att vara fortsatt optimistiska inför framtiden, men samtidigt vara väl medvetna om att den närmaste tiden kommer att ställa krav på uppoffringar och en fortsatt stram hantering av de medel vi förvaltar på medborgarnas uppdrag. För varje dag som världen befinner sig i en lågkonjunktur kommer vi faktiskt också en dag närmare då det vänder till det bättre. Linköping har all anledning att se framtiden an med stor optimism. Här kan idéer bli verklighet! Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande 3
Kommunens politiker Ann-Cathrine Hjerdt (m) borgmästare ordf. Kf Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande Gösta Gustavsson (c) kommunalråd 1:e vice ordf KS Bengt Olsson (fp) kommunalråd Jan-Willy Andersson (kd) kommunalråd Lena Micko (s) Kommunalråd 2:e vice ordf KS Mats Johansson (s) kommunalråd Kent Waltersson (s) kommunalråd Annika Lillemets (mp) gruppledare Monika Ericsson (v) gruppledare 4
Omvärld Förvaltningsberättelse Årsredovisningen omfattar koncernen Linköpings kommun. I koncernen ingår kommunen och de kommunala företagen. En mer utförlig beskrivning av kommunens verksamheter redovisas i Nämndernas verksamhetsberättelser som är en separat handling. Dessutom finns årsredovisningar för respektive bolag. Konjunkturen Under 2008 blev konsekvenserna av den globala finanskrisen påtagliga. Upptakten till finanskrisen var den lånekris som uppstod i USA till följd av de så kallade subprime-lånen. Subprimelån var en beteckning på huslån till köpare med sämre ekonomiska förutsättningar. Dessa lån hade initialt en låg ränta men betydligt högre när lånen så småningom skulle omsättas. Kreditgivarna spred sina risker för dessa högrisklån genom att paketera dem i form av obligationer som sedan såldes till investerare runt om i världen. När de amerikanska låntagarna fick svårigheter att betala räntor och amorteringar lämnade en hel del av dem sina hus och hem. Fastighetspriserna dök och därmed blev de obligationer som utfärdats med bolånen som grund mer eller mindre värdelösa. Flera stora banker fick skriva ner sina tillgångsvärden, och eftersom ingen visste vem som hade stora obligationsinnehav blev finansmarknadens aktörer alltmer ovilliga att låna ut pengar både internt mellan finansinstituten och till företag och privatpersoner. Flera av de största amerikanska finansinstituten och investmentbankerna fick stora svårigheter, gick i konkurs eller togs över av staten eller konkurrenter. Finanskrisen har lett till en minskad global efterfrågan, fallande börskurser, minskad sysselsättning och fallande bruttonationalprodukter (BNP) runt om i världen. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) minskade BNP i de stora EU-länderna med mellan en och två procent under fjärde kvartalet jämfört med kvartal tre. Även USA:s BNP sjönk med en procent. Försämringen har följt på en redan svag tillväxt under kvartalen två och tre. Enligt SCB:s nationalräkenskaper föll Sveriges BNP med 4,9 % under fjärde kvartalet 2008 jämfört med motsvarande kvartal 2007. För helåret 2008 föll BNP med 0,2 %. Enligt SKL har en mycket svag orderingång och tvärstopp på kreditmarknaden fått såväl export som investeringar att minska. SKL bedömer också att de närmaste kvartalen kommer att resultera i faktiska uppsägningar och fler arbetslösa. Detta leder också till att kommunsektorns skatteintäkter nu beräknas bli väsentligt lägre än de prognoser som SKL presenterat tidigare. Differensen kommer att påverka 2009 år resultat i negativ riktning. Det planerade införandet av en broms i pensionssystemet i januari 2010 påverkar också det kommunala skatteunderlaget negativt. Arbetsmarknad Slutet på 2008 och inledningen på 2009 har för länet inneburit bland de högsta varseltalen i landet. Antal varsel i E-län 5
Sammanlagt stod 16 400 östgötar utanför den ordinarie arbetsmarknaden i januari. Det är en ökning med 3 100 personer jämfört med januari 2007. Hårdast drabbat är Motala, Mjölby och Norrköping medan Linköping ligger ungefär i nivå med riket när det gäller arbetslösa. De stora varsel som lagts under hösten kommer att slå igenom först under mars, april och maj 2009 i arbetslöshetsstatistiken. Antalet varsel i länet ökade markant i slutet av 2008. Antalet varsel nådde i januari 2009 en rekordnivå på ca 900 personer. Under perioden oktober 2008 till januari 2009 har totalt ca 3 000 personer varslats i länet. Länets arbetslöshet har legat klart över rikets nivåer senaste 3-årsperioden. Under denna period har även kommunens arbetslöshetssiffror klättrat över rikets nivåer. Linköpings kommun bedöms ha något bättre utsikter att klara konjunkturraset än övriga kommuner i länet främst beroende på att en stor del av jobben finns inom offentlig sektor. Det som talar emot en bättre arbetslöshetsutveckling är den omfattande flyktinginvandring kommunen haft under en följd av år och som inneburit att arbetskraften växt med flera tusen personer, vilket i sin tur innebär ökad konkurrens om de jobb som går att få. Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Ökningstakten för arbetslösheten har stegrats ytterligare under inledningen av 2009. Befolkning Sveriges befolkning ökade med 73 420 personer under 2008 till 9 256 347 personer. Invandringen nådde upp till 101 171 personer. Så stor invandring har Sverige aldrig haft tidigare. Största invandrargrupp 2008 utgjordes av svenskar med 17 853 personer följt av 12 103 irakiska medborgare. Antalet asylsökande irakier har minskat vilket bidraget till att invandringen av irakier minskat med 20 % jämfört med 2007. Utvandringen minskade med 124 personer till 45 294 personer 2008. Av de utvandrade utgjorde svenskarna 46 %. Dessa väljer i de flesta fall att utvandra till något av de övriga nordiska länderna eller till engelsk-språkiga länder. Sammanlagt föddes det 109 301 barn i Sverige vilket var en ökning med 1 880 barn. Födelsetalen är dock långt ifrån babyboomens födelsetal i slutet av 80-talet och början av 90-talet då vi nådde nästan 125 000 födda 1990. Under 2008 fick 30 461 personer svenskt medborgarskap. Kvinnorna var i majoritet med 55,6 %. En förklaring till den relativt stora skillnaden mellan män och kvinnor kan vara att det är vanligare att svenska män gifter sig med utländska kvinnor än tvärtom. Befolkningsutvecklingen i länet Befolkning i länet ökade i lägre takt 2008 jämfört med 2007. Folkmängdstillväxten blev 2 360 personer jämfört med 2 843 personer 2007. Det innebär att länet gått lite i otakt med landets utveckling. Linköping, Norrköping, Mjölby och Boxholms kommuner ökade sin folkmängd medan övriga kommuner i länet minskade sin. Under perioden 2001-2008 ökade länets folkmängd med 10 806 personer. Av dessa utgjorde utrikes födda 9 950 personer eller 92 % av befolkningstillväxten. Ett väntat trendbrott inträffade för arbetslösheten under de sista månaderna under 2008. I diagrammet ser man detta genom att arbetslöshetskurvan för 2008 brutit igenom 2007 års kurva vilket innebär att arbetslösheten var högre än för ett år sedan. Linköpings befolkningsutveckling Linköpings folkmängd ökade med 1 496 personer till 141 863 personer 2008 vilket var 291 personer färre än 2007. Personer med svensk bakgrund ökade med 23 personer och personer med utländsk bakgrund 1 ökade med 1 473 personer. Personer med utländsk bakgrund har bidragit med 92 % till kommunens befolkningstillväxt under perioden 2004-2008. Invandringen har svarat för den ojämförligt största delen av kommunens befolkningstillväxt under perioden 2004-2008. Personer med utländsk bakgrund 1 Utrikes födda eller personer som är födda i Sverige men har två föräldrar som är födda utomlands. 6
utgjorde 15,3 % av kommunens befolkning 2008. Personer med utländsk bakgrund har under den senaste 10-års perioden ökat med 8 200 personer vilket är fler än de som bor i länets fem minsta kommuner. Totalt uppgick denna befolkningskategori till 21 795 personer 2008. Befolkningstillväxten per år 1999 2008 Flyktingmottagning Flyktingmottagandet i länet blev betydligt större än vad överenskommelsen med migrationsverket angav. För tio av länets kommuner blev flyktingmottagandet lägre än vad som var överenskommet. För Linköpings del blev flyktingmottagandet 60 % större än vad som överenskommits. De tre senaste åren har kommunen tagit emot 1 821 flyktingar. Det innebär att flyktingarna svarat för 58 % av alla utrikes födda (3 143 personer) som flyttat till Linköping under perioden 2006-2008. Av flyktingarna kom 52 % eller 948 personer från Irak. Näst största flyktinggrupp är somalier som uppgår till 326 personer under samma period. Bostäder Bostadsbyggandet i Linköpings kommun höll ställningarna under 2008. Antalet påbörjade lägenheter vid årets slut var 607 vilket var nästan exakt lika som vid slutet på 2007. Under året färdigställdes 569 lägenheter fördelat på 239 småhus, 147 flerbostadshus, 178 studentbostäder och 5 lägenheter för särskilt boende. Under 2008 påbörjades 606 lägenheter vilket bara skiljde med en lägenhet jämfört med 2007. För 2009 ser det betydligt mörkare ut och Boverket prognostiserar en nedgång med 60 % för antalet påbörjade lägenheter i landet. Befolkningsutveckling 1950 2008 7
Kommunen och kommunens företag, sammanfattning Sammanfattning koncernen Kommunkoncernens samlade resultat efter finansiella poster var positivt och uppgick till 367 mnkr, motsvarande resultat förra året var 363 mnkr. I jämförelse med föregående år har Linköpings Stadshus AB förbättrat sitt resultat efter finansiella poster med 90 mnkr och kommunens resultat efter finansiella poster har försämrats med ca 100 mnkr. Finansnettot för koncernen var negativt och uppgick till -483 mnkr. Motsvarande belopp förra året var -380 mnkr. En anledning till förändringen är att Stadshus räntekostnader ökat med 114 mnkr. Omsättningen i koncernbokslutet uppgick till 14 082 mnkr vilket är en ökning med 707 mnkr (5,3 %) jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har omsättningen ökat med 27 %. Tekniska Verken har under motsvarande period ökat sin omsättning med över 59 % och kommunen sin omsättning med 18 %. Årets investeringar uppgick till 1 503 mnkr. Tekniska Verken-koncernen investerade mest och deras andel av investeringarna uppgick till 45 %. Koncernens låneskuld har ökat med 73 mnkr. Kommunkoncernens balansomslutning har ökat med 3,6 % jämfört med 2007 och uppgick till 20 571 mnkr. Eget kapital uppgick den 31 december 2008 till 4 867 mnkr, vilket är en ökning med 444 mnkr jämfört med föregående år. Mellanskillnaden mot koncernens resultat på 494 mnkr beror på bokföringar som skett direkt mot eget kapital. Det egna kapitalet har ökat med 1 637 mnkr under de senaste fem åren. Soliditeten har ökat till 23,7 % den 31 december 2008. För år 2004 uppgick soliditeten till 16,9 %. Koncernens totala borgensåtagande uppgick den 31 december 2008 till 100 mnkr, vilket innebär att borgensåtagandena minskat med 26 mnkr jämfört med föregående år. Sammanfattning kommunen Linköpings kommun redovisade 2008 ett positivt resultat med 32 mnkr. 2007 var resultatet 136 mnkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,2 % mellan åren 2007 och 2008 samtidigt som skatteintäkter, utjämning och finansnetto endast har ökat med 5,1 %. Om kommunen istället hade redovisat pensionsåtagandena före 1998 som en ansvarsförbindelse hade nettokostnadsökningen varit 6,2 % och skatteintäkter, utjämning och finansnetto hade då ökat med 4,6 %. Om nettokostnaderna på lång sikt fortsätter att öka mer än skatteintäkter, utjämning och finansnetto kan detta leda till att kommunen tvingas vidta åtgärder för att återställa balansen. Jämfört med det prognostiserade resultatet per den 31 oktober har resultatet förbättrats med 41 mnkr. Nämnderna exklusive pensionsenheten har förbättrat sina resultat med nästan 100 mnkr och pensionsenheten har försämrat sitt resultat med 76 mnkr. Finansnettot har förbättrats med 35 mnkr. Omsättningen för Linköpings kommun var 6 742 mnkr under 2008 vilket innebär en ökning med 5,2 % jämfört med 2007 och motsvarar 47 527 kr per invånare. Av detta finansierades 5 591 mnkr eller 39 411 kr per invånare med skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna uppgick till 178 mnkr, vilket är betydligt mer än avskrivningarna som uppgick till 81 mnkr, men samtidigt 54 mnkr mindre än den budgeterade investeringsramen. Koncernens och kommunens resultat efter finansiella poster 1999 2008 8
Likvida medel har ökat med 70 mnkr jämfört med föregående år och uppgick den 31 december till 211 mnkr. Det bokförda värdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 december 2007 till 1 005 mnkr. Marknadsvärdet uppgick till 1 036 mnkr, vilket motsvarar 37,0 % av pensionsskulden. Kommunens soliditet uppgår till 56 % vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2007. Det totala antalet medarbetare har minskat med 85 personer jämfört med föregående år. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 54 och antalet visstidsanställda har minskat med 139. Samtidigt som det har skett en volymökning inom barnomsorgen har det skett reduceringar inom omsorgsverksamheten bland annat tillföljd av entreprenadövertaganden. Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid är 5,3 % vilket är en minskning med 0,1 procentandelar jämfört med föregående år. Vid en jämförelse mellan Sveriges kommuner år 2007 placerade sig Linköping på 14: e plats när det gällde den totala sjukfrånvaron. Andelen långtidssjukfrånvaro har dock ökat något jämfört med föregående år. Så här används 100 kronor av kommunalskatten 9
Enligt kommunallagen skall kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Årsredovisningen redovisas ett redigerat och begränsat urval mål och beskrivningar för ett antal verksamheter. Måluppfyllelsen beskrivs dels med text och dels med färgrutor och pilar enligt beskrivningen nedan. För en komplett redovisning av mål och måluppfyllelse hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Årets verksamhet Den politiska majoriteten har arbetat utifrån ett antal övergripande målrubriker: Ett friare Linköping Ett tryggare Linköping Ett företagsammare Linköping Ett grönare Linköping Många av de redovisade målen har därför kategoriserats under någon av dessa rubriker. Nämndernas bedömning av måluppfyllelsen redovisas samlat för respektive verksamhet med färgmarkeringar och pilar. Grön ruta innebär att målet har uppnåtts. Gul ruta innebär att målet delvis har uppnåtts. Röd ruta innebär att målet inte har uppnåtts. Uppåtriktad pil innebär en positiv trend, dvs. att måluppfyllelsen har förbättrats. Parallell pil innebär en oförändrad trend, dvs. att måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med tidigare. Nedåtriktad pil innebär en negativ trend, dvs. att måluppfyllelsen har försämrats. Särskilda boendeformer för äldre Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Alla äldre som beviljas särskilt boende skall erbjudas detta inom tre månader. Ett friare Linköping Alla skall uppleva att de har möjlighet att välja boende och boendeform i alla områden. Omsorg Måluppfyllelse Vid årets slut fanns det 28 personer som väntat mer än tre månader på vårdbostad. Av dessa hade 24 fått erbjudande men valt att tacka nej. 51 personer hade väntat längre tid än tre månader på servicelägenhet. Samtliga hade erbjudits boende men valt att tacka nej. En uppföljning visar att ca 70 % av de som ansöker om vårdbostad erhåller något av sina önskade alternativ. Behovet av särskilt boende i form av servicelägenheter och vårdbostäder är stort. I genomsnitt har varje månad ca 100 personer väntat på vårdbostad och 100 personer väntat på servicelägenhet. För att möta det ökade behovet av vårdbostäder har beslut fattats om en utbyggnad av 56 platser 2009. Arbetsmiljöverket har ställt krav på att hygienutrymmen vid vårdbostäder skall åtgärdas. En plan finns framtagen för detta arbete. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats under 2008. Äldreomsorg 2008 2007 2006 2005 2004 Särskilda boenden Ålderdomshem, platser 380 373 357 357 347 Demensboende, platser 340 340 340 340 330 Sjukhem, platser 385 385 371 381 371 Antal servicelägenheter för äldre 780 800 810 828 833 Korttidsvård/växelvård, platser 83 90 93 93 73 Summa 1 968 1 988 1 971 1 999 1 954 10
Hemtjänst Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Hemtjänstpersonal ska vara tillgänglig dygnet runt alla dagar under året. Akut hjälp ska kunna erhållas inom 20 minuter i tätort och 40 minuter i glesbygd. Ett tryggare Linköping Den enskilde ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. Personalkontinuiteten ska öka med 25 % i förhållande till den genomsnittliga personalkontinuiteten år 2005. Ett tryggare Linköping Alla personer över 80 år skall årligen erbjudas information om kommunens service till äldre genom hembesök eller informationsmöten. Måluppfyllelse Vid genomförda platsbesök har det framkommit att det ibland förekommit längre väntetider. I kommunens brukarundersökning har 68 % angett att det är lagom antal personer som kommer från hemtjänsten. 11 % tycker att det är alldeles för många och övriga, 21 %, tycker att det är något för många. Vid övergång till eget val inom hemtjänsten fr.o.m. 2008-05-01 anställdes vid socialkontoret äldrelotsar som ansvarar för information och uppsökande verksamhet. Dessa har genom uppsökande verksamhet mött cirka 1 500 personer. Eget val inom hemtjänsten infördes 1 maj 2008. Det innebär en möjlighet att välja utförare i hela Linköpings kommun för alla insatser inom hemtjänsten. Det finns 11 olika utförare av hemtjänst. En enkät visar att 96 % av brukarna är mycket eller ganska nöjda med hemtjänstens insatser. Andelen mycket nöjda har ökat sedan undersökningen 2001. Enkäterna som rör vårdboende, rehabilitering, anhörigstöd samt dagvård och växelvård visar en hög grad av nöjdhet. Resultatet redovisas i form av så kallat kundindex. Index över 70 bedöms spegla en god kvalitet. Index för brukarnas helhetsomdöme varierar mellan 79 för vårdboende och 88 för rehabilitering, anhörigstöd med mera. Hemtjänst 2008 2007 2006 2005 2004 Antal hemtjänstärenden per månad 3 779 3 659 3 907 3 673 3 615 Antal hemtjänsttimmar per år 951 400 904 600 916 285 968 800 987 000 Insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Målbeskrivning Ett friare Linköping Under 2008 ska två personer som bor i särskilt boende flytta ut till ordinärt boende med eget hyreskontrakt. Måluppfyllelse Under 2008 har en person erhållit eget hyreskontrakt. Två personer har flyttat från gruppboende till egen lägenhet med andrahandskontrakt som på sikt kan övergå till förstahandskontrakt. Målet är delvis uppfyllt. Antalet personer som är externt placerade på enskilda vårdhem överstiger budgeterat antal med 8 personer. Att dessa personer inte har kunnat erbjudas boende i kommunen beror på brist på lämpliga bostäder med särskild service och på grund av särskilda behov hos den enskilde. Utförandet av PVH-verksamhet (psykiatrisk, social och praktisk verksamhet i hemmet) uppfyller inte avtalade prestationer. Till viss del kan det förklaras med att utförarenheten inte varit fullt bemannad. Till PVH-verksamheten har kopplats ett boendestöd som på sikt ska utföra det stöd i boendet som hitintills utförts av hemtjänstens personal. För det ökande antalet personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel Aspergers syndrom, personer med ADHD-problematik och personer med självdestruktivt beteende, har ett stödteam till målgruppen upphandlats. Stödteamet startade sin verksamhet 2008-11-01. 11
Funktionshindrade barn och vuxna (LSS och LASS-insatser) Målbeskrivning Ett friare Linköping Enskilda personer som har beslut om insatsen personlig assistans enligt LSS eller assistans enligt LASS ska kunna välja mellan minst fem utförare. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Det finns mer än ett 20 -tal olika utförare av personlig assistans att välja mellan. Flera satsningar med IT-lösningar pågår inom LSSområdet. Dessa syftar till stöd för information och uppföljning, samt till att öka den enskildes möjlighet till ett mer självständigt liv. Arbete pågår med att hitta ett nytt IT-baserat anhörigstöd som kan nå en betydligt bredare målgrupp än det nuvarande. Under året presenterades ett förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som föreslås träda i kraft 2010-01-01. Förslaget innebär att staten får ett samlat huvudmannaskap för beslut och finansiering av insatsen personlig assistans. Det innebär också att staten tar över kommunernas nuvarande ansvar för sjuklönekostnader och tillfällig utökning av personlig assistans. LASS kommer att upphävas, och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS. Insatser för personer med utvecklingsstörning Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Enskild person som beviljats insatsen bostad med särskild service ska få erbjudande om boende inom sex månader. Mål för en god ekonomisk hushållning Placering på boenden inom kommunen ska ske av minst två personer som är placerade på utanför kommunen. Måluppfyllelse I vissa fall kan erbjudande om bostad med särskild service ges inom 6 månader. I andra fall tar det längre tid. Det beror på tillgången på platser. Totalt har tre personer på extern placering fått boende i kommunen. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar har fått möjlighet att testa/använda ett särskilt hjälpmedel som för flera personer med lindrig utvecklingsstörning, har visat sig vara ett mycket bra hjälpmedel som ökat den enskildes möjlighet till ett självständigt liv. En av fördelarna med systemet är att det kan anpassas individuellt utifrån varje persons behov. Arbete pågår med att ta fram förslag på hur de enskilda brukarna ska få möjlighet till eget val av daglig verksamhet. Avsikten är att den dagliga verksamheten ska bli mer stimulerande och utvecklingsinriktad för den enskilde, och ännu mer ska utgå från den enskildes intressen och behov. För att få bättre planeringsunderlag för framtida utbyggnad behövs en tidig kontakt med de brukare som på sikt kommer att behöva bostad med särskild service. Bland annat sker detta genom möten med ungdomar i gymnasiesärskolan och deras föräldrar. Individ- och familjeomsorg Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Kommunens medborgare ska kunna erhålla ett personligt rådgivningssamtal inom 10 dagar. Ett tryggare Linköping Kommunens medborgare ska kunna få kontakt med verksamhet för rådgivning, stöd eller behandling under vardagar kl 08.00-17.00. Lagstadgade krav för handläggningstiden för barn och ungdomar ska uppfyllas och barnens perspektiv alltid beaktas. Måluppfyllelse Ett personligt rådgivningssamtal har kunnat erhållas inom 10 dagar inom alla verksamheter. Målet har följts upp genom halvårsvis inrapportering från respektive verksamhet. Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt förutom vad gäller handläggningstider. Resurser har tillförts under 2008 vilket har resulterat i en väsentlig förbättring och målet kommer att uppnås under 2009. Det har under flera år bedrivits ett utvecklingsarbete för att på sikt minska antalet placeringar av ungdomar på behandlingshem och i stället erbjuda öppenvårdsinsatser. Arbetet med att stärka samarbetet mellan skola och socialtjänst fortgår och är angeläget även fortsättningsvis. Flera verksamheter drivs i samverkan, bland annat föräldraprogram, familjecentraler och teamar- 12
bete kring barn och ungdomar med särskilda behov. Arbetet syftar till att åstadkomma bättre livsvillkor för barn och ungdomar och innebär ett stärkt socialt nätverk särskilt kring barn i utsatta livssituationer. Arbetet med att rekrytera familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer har varit fortsatt intensivt, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn alternativa boendeformer. Under 2008 inkom totalt 3 620 anmälningar till socialkontoret. Av dessa rörde 1 324 anmälningar vuxna och 2 296 barn och ungdomar. Det är en relativt stor ökning i förhållande till år 2007. Angående lagens krav på 4 månaders handläggningstid i barnavårdsärenden så har antalet utredningar som pågått längre tid än fyra månader halverats. Skälen till att utredningstiderna varit långa är bland annat hög arbetsbelastning och hög personalomsättning. Det totala antalet barn och ungdomar som placerats på HVB (Hem för vård eller boende) har ökat i förhållande till föregående år. I januari år 2008 var det 53 placeringar och i december var det 66 placeringar. Andelen flickor som blir föremål för placering visar också en tendens att öka. Linköpings kommun har haft avtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande flyktingbarn under 2008. Därutöver anländer det ensamkommande barn till kommunen utanför Migrationsverkets inblandning. Under 2008 har mottagandet fungerat väl och avtalet är uppfyllt. Ekonomiskt bistånd Målbeskrivning Målet är att säkerställa att den enskilde får en rättsäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt möjligt, blir självförsörjande. Antalet andrahandskontrakt ska vara högst 325 st. Måluppfyllelse Rättssäkerhetsnivån är hög. Det är ovanligt att besluten ändras av Länsrätten eller Kammarrätten vid en rättslig prövning. Målet är uppfyllt. Antalet andrahands-kontrakt är nu 301. Boende i akutboende ska ej vara längre än tre månader. I september 2008 startade ett projekt med syfte att hjälpa personer i akutboende att snabbt komma vidare till eget kontrakt, samt eventuellt behandling. Insatsen förväntas ge resultat under första halvåret 2009. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, ökat flyktingmottagande och stora ändringar inom socialförsäkringsområdet är de främsta faktorerna som har påverkat 2008 års kostnadsutveckling för ekonomiskt bistånd. Tydligaste och största kostnadsökningen syntes i aprilmaj inom socialförsäkringsområdet. Antalet personer som inte har rätt till sjukpenning ökade stadigt under hela året. Antalet personer som hade sjukpenning vid årets början minskade markant under året, med ökade kostnader för kommunen som följd. Det har under året skett ett aktivt arbete för att påverka introduktionen av flyktingar i syfte att bland annat förebygga och dämpa framtida kostnadsutveckling för försörjningsstödet. Ekonomiskt bistånd 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Hushåll med ekonomiskt bistånd/månad exkl. flyktingar 2 067 1 893 1 929 1 918 1 845 1 743 -varav nya hushåll 210 196 193 172 160 140 Antal flyktinghushåll med ekonomiskt bistånd 585 431 338 192 280 364 Utbetalning kronor/hushåll /månad 7 072 6 883 6 783 6 719 6 565 6 518 Antal lägenheter med andrahandskontrakt i genomsnitt per månad 301 311 342 410 401 384 Antal hushåll i kö för lägenhet 44 58 30 50 214 150 Behovet av såväl akutboende som andrahandskontrakt har i hög grad kunnat tillgodoses. Vissa som idag har andrahandskontrakt betalar inte sin hyra. Problematiken i dessa hushåll är varierande till exempel missbruk och/eller olika typer av funktionshinder, huvudsakligen psykiska och neuropsykiatriska. Merparten är ensamhushåll. Under 2008 har rutiner upprättats för att följa kommunens direktiv för indrivning av obetalda fordringar Detta har resulterat i att intäkterna för avskrivna fordringar ökat markant. 13
Utbildning Barnomsorg (förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg) Målbeskrivning Personaltäthet och utbildningsnivå hos personalen ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Ett friare Linköping Språkförståelsen hos alla barn i förskolan ska öka. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan i barnens lärande och lägga grunden till en positiv och innehållsrik fritid. Ett tryggare Linköping Alla barn ska känna sig trygga i förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten. Måluppfyllelse Personaltätheten ligger i paritet med jämförbara kommuner. Inom förskolan har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varit lägre än i jämförbara kommuner. Personal inom fritidshemsverksamheten har en lägre utbildningsnivå än i jämförbara kommuner. Resultaten har under de 7 år kartläggningen genomförts legat på en relativt konstant nivå. Måluppfyllelsen har ökat. I verksamhetens kvalitetsredovisningar beskrivs överlag en positiv utveckling. Föräldrar ger högt betyg i kommunens attitydundersökning när det gäller trygghetsfrågor. När det gäller personalens utbildning avviker Linköping påtagligt från jämförelsekommunerna. Även om skillnaden är marginell från föregående år, har heller ingen förbättring skett när det gäller att öka andelen högskoleutbildade. I Linköping har det tidigare utbildats fler barnskötare än i jämförelsekommunerna. Många av dessa arbetar inom skolbarnsomsorgen samtidigt som det har varit svårt att rekrytera fritidspedagoger eftersom det är få som utbildar sig inom yrket. Under året har förskolorna varit fullbelagda med inskrivna barn, vilket har givit en förtätad och kostnadseffektiv verksamhet. Byggnationen av nya förskolor har inte skett i den takt som barnantalet har ökat, utan har blivit försenad. Förskola 2008 2007 2006 2005 2004 Antal barn i förskola 6 709 6 426 6 165 5 826 5 616 Antal barn i familjedaghem 437 480 463 494 509 Antal barn i skolbarnsomsorg 5 345 5 266 5 149 5 075 5 463 Totalt antal inskrivna barn 12 491 12 172 11 777 11 395 11 588 Grundskola/Särskola Målbeskrivning Alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program. Personaltäthet och behörighet hos lärare ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Ett tryggare Linköping Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Måluppfyllelse Andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet har minskat från 93,9 % år 2007 till 91,8 % år 2008. Linköping hade en lärartäthet på 7,9 lärare per 100 elever lå 07/08 2, vilket är lägst av samarbetskommunerna. Genomsnittet i riket ligger på 8,3. När det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger Linköping på 91 % och över snittet hos samverkanskommunerna (86 %). Elever i åk 3, 6 och 9 och deras föräldrar ger i en enkät högt betyg när det gäller elevernas trygghet i skolan. När det gäller arbetsro i skolan är indextalen låga för så gott som samtliga skolor. 2 Nya statistikuppgifter avseende personal släpps i april/maj för föregående år. 14
Målbeskrivning Ett friare Linköping Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Personaltäthet, behörighet och specialkompetens hos lärare i särskolan ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Måluppfyllelse I särskolan finns det sedan länge individuella utvecklings-planer och eleverna har egna scheman. Förutsättningarna för koncentration och arbetsro ökar vilket resulterar i en positiv utveckling hos eleverna. De elever som valde att få betyg i år 9 eller 10 har uppnått sina kursplanemål i svenska. Lärartätheten och andelen lärare med pedagogisk utbildning har minskat och är lägre än i samarbetskommunerna. Andelen personal med specialpedagogisk utbildning är däremot näst högst bland samarbetskommunerna. Det kompenserar till viss del att andelen övriga lärare med pedagogisk utbildning är låg. Regeringen har beslutat att införa individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Dessa har som mål att ge föräldrar och elever en tydlig återkoppling om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i kursplanerna och på ett tydligt sätt beskriva nästa steg i elevens lärande. Rektorer och lärare har påbörjat arbetet med att ta fram skriftliga omdömen som stämmer överens med förordningen. Grundskola/särskola 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Antal elever i förskoleklass och grundskola 15 270 15 492 15 788 16 130 16 510 16 809 varav elever i förskoleklass 1 454 1 385 1 346 1 318 1 331 1 412 Antal elever i särskolan 218 230 233 246 253 265 varav individintegrerade i grundskolan 69 71 69 70 76 84 Ungdoms- och fritidsverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Ungdomarna i högstadieåldern ska vara nöjda med det fritidsutbud som finns att tillgå. Måluppfyllelse Enligt en attitydundersökning med alla elever i årskurs 9 är den största delen av ungdomarna nöjda med det utbud som finns, men det finns en grupp ungdomar på alla skolor som uppger att de inte är nöjda. Ett nytt verksamhetsuppdrag har tagits fram som bland annat innebär mer öppettider för fritidsgårdarna på kvällar och helger, tydligare koppling till högstadieskolorna, prioritering av ungdomar i socialt utsatta situationer samt ökat inflytande för ungdomarna i planering och genomförandet av verksamheten. Detta leder till att verksamheten kan se olika ut beroende på områdets förutsättningar och karaktär. Vårdnadsbidrag Eftersom vårdnadsbidraget infördes under året finns inte målbeskrivningar formulerade i budgethandlingen för 2008. Därför ges ingen måluppföljning, utan endast en faktisk redovisning av antal ansökningar. 117 ansökningar har resulterat i att familjer beviljats vårdnadsbidrag för 101 barn för tiden augusti december 2008, sammantaget 337 bidragsmånader. 15
Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Målbeskrivning Ett friare Linköping Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Ett friare Linköping Öka andel elever som slutför gymnasiesärskoleutbildning med betyg på nationella och specialutformade program. Förbättra möjligheterna för eleverna i gymnasiesärskola att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning efter utbildningen. Måluppfyllelse Målet är uppnått. Eleverna har förbättrat sina studieresultat och är mer nöjda med sin utbildning. Måluppfyllelsen är förbättrad när det gäller elevernas genomsnittliga betygsmedelvärde. Måluppfyllelsen är oförändrad när det gäller grundläggande behörighet. Målet är uppnått och måluppfyllelsen oförändrad. Inom gymnasiesärskolan är det svårt att budgetera antal elever då det kan bero på 9- eller 10-årig grundskola, inflyttning och andra faktorer. Eleverna väljer program efter förmåga och intresse vilket också försvårar prognosen. Målet är delvis uppnått och måluppfyllelsen förbättrad. Beslut är fattat att tillsätta en tjänst med placering på Jobbtorget för att öka antalet avgångselever från gymnasiesärskolan som får arbete. Det totala antalet elever i gymnasieålder fortsätter att öka fram till 2009. Därefter minskar antalet elever successivt fram till 2015 för att sedan åter långsamt öka. Under 2008 minskade antalet elever i kommunala gymnasieskolor med 24 st på grund av ökad konkurrens från fristående gymnasieskolor. Under en femårsperiod har andelen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor ökat från 4 % till 20 %. Andelen förväntas öka ytterligare 2009 och 2010 främst beroende på att utbildningarna fylls på med alla årskurser men också beroende på nya utbildningar. Friskoleutvecklingen och elevminskningen leder på sikt till minskade lokal- och personalbehov. Kostnadsökningen som då kan uppstå beror på att information om lokal- och personalbehov tidsmässigt inte är tillgängliga i tillräckligt god tid för avveckling. Gymnasieskola 2008 2007 2006 2005 2004 Linköpingselever i gymnasieskola 5 789 5 538 5 339 5 200 5 013 varav i fristående gymnasieskolor 1 129 814 463 279 189 Linköpingselever i gymnasiesärskola 141 140 132 121 101 Vuxenutbildning Målbeskrivning Ett friare Linköping Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskoleoch gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Måluppfyllelse Utbudet av vuxenutbildning anpassas kontinuerligt efter efterfrågan. Samtliga som önskat grundläggande vuxenutbildning har erbjudits detta. Samtliga som önskat gymnasial vuxenutbildning har inte kunna erbjudas det därför att studerande som har betyget Godkänt eller högre inte ges möjlighet att delta i samma kurs igen för att höja betyget. Kommunen är skyldig att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till alla som önskar det och som inte tidigare har motsvarande utbildning. Sökande med kortast utbildningsbakgrund är alltid högst prioriterad till vuxenutbildning. Utöver grundläggande vuxenutbildning erbjuds Gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (Sfi) och kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildningar). Utbildningarna blir allt mer flexibla. De studerande deltar i utbildningen utifrån individuella behov avseende tid, rum och pedagogisk metod, vilket har påverkat kostnadsutvecklingen positivt. Könsfördelningen inom vuxenutbildningen är ojämn, ca 65 % av de studerande är kvinnor. 42 % av de studerande i Linköping är födda utomlands. Av dem som studerar på vuxenutbildning är 18 % kortutbildade. Det är samma andel som i kommungruppen och riket. 16
Arbetsmarknad, invandrar- och flyktingverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Öka andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar. Uppföljning ska ske när introduktionen avslutas samt efter tre och fem år. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått, men bedöms vara på väg att förbättras. Andelen flyktingar som kommit ut i arbete har ökat jämfört med året innan. Andelen som studerar är lägre i och med att fler personer har fått arbete eller kommit i arbetsmarknadsprogram. Andelen övrigt är högre jämfört med året innan. Möjligheten att förlänga introduktionstiden till mer än två år kan ha påverkat resultatet. Uppföljning vid introduktionens slut, andel i % 2008 2007 2006 Antal avslutade 174 117 106 Arbete 24 17 17 Utbildning 41 66 54 Arbetsmarknadsprogram 8 3 3 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande) 27 14 26 Summa 100 100 100 Det nya arbetssättet med flyktingintroduktion på heltid, parallella insatser och nya verktyg i form av bland annat kommunala praktikplatser har inte hunnit få full effekt under 2008. Arbetet ska ses långsiktigt, eftersom det för många flyktingar tar lång tid innan de kan nå självförsörjning, på grund av till exempel kort utbildning och traumatiska upplevelser som måste bearbetas. Kommunen styr inte heller vilka grupper av flyktingar som tas emot och utbildningsnivån varierar stort. Enkäter har skickats ut till de personer mellan 20-65 år som avslutade sin introduktion 2003 (117 personer, 53 har svarat) och 2005 (147 personer, 68 har svarat), som bor kvar i Linköpings kommun och som det gick att få fram en adress på. Svarsfrekvensen, runt 45 %, är för låg för att kunna generalisera resultaten till samtliga personer. Resultatet redovisas därför i antal personer och inte i procent. Vad personer gör i dag efter fem resp. tre år efter avslutad introduktion, antal personer 2005 2003 Arbete 20 23 Utbildning (vuxenutb, universitet, folkhögskola) 16 11 Arbetsmarknadsprogram 2 1 Övrigt (arbetssökande, föräldraledig, sjukdom) 30 18 Summa 68 53 Både efter fem och tre år efter avslutad introduktion är fortfarande många av dem som svarat utan arbete. Flera studerar fortfarande eller hamnar i kategorin övrigt. Antalet i arbetsmarknadsprogram är ytterst få. De personer som är inskrivna på socialkontoret och får ekonomiskt bistånd, så kallade gamla flyktingar, som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande ska erbjudas insatser. 17
Kultur- och fritidsverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Under 2008 ska antalet besökare till friluftsmuseet Gamla Linköping uppgå till minst samma nivå som under 2007. Ett friare Linköping Nämnden ska erbjuda ett brett utbud av anläggningar. De tävlingsarenor som erbjuds ska uppfylla de krav som respektive specialförbund ställer för den nivå/serie som Linköpingsidrotten tillhör. Ett friare Linköping Under 2008 ska antalet sammankomster och deltagartillfällen inom föreningsverksamheten för åldern 7-20 år uppgå till minst samma nivå som under 2007. Antalet utövande tjejer i musikverksamheten på Skylten ska öka med 25 %. Förutsättningar för utveckling och tillväxt Biblioteket ska utarbeta ett verktyg för hur e-tjänster kan mätas som idag inte framkommer i statistiken. Ett friare Linköping Antalet besökare och medialån bör stabiliseras under 2008 för att sedan öka under mandatperioden. Ett friare Linköping Målet för barnkultur är att upprätthålla samma nivå på barnarrangemang och antal besökare som tidigare och hålla samma nivå på antal besök i Ateljé Passagen. Måluppfyllelse Målet har uppnåtts genom att Gamla Linköping i enlighet med sitt uppdrag hållit sin verksamhet på samma nivå som tidigare år. Alla anläggningar klarar inte de krav som ställs för att användas som arenor för elitidrott. Anläggningar som byggs nya eller byggs om anpassas utifrån avsatta medel till de krav som ställs utifrån idrottens regelverk. Antalet sammankomster har ökat från 75 000 år 2007 till 78 000 år 2008. Antalet band med tjejer har ökat med 57 %. Målet är inte uppnått med att utarbeta ett verktyg för att mäta e-tjänster. En svag ökning av besökare och medialån har skett i jämförelse mot 2007. Målet är inte uppnått vad gäller nivån på antal besökare och medialån. Målet ej uppnått, antalet besökare har justerats till en mer realistisk nivå inför 2009. Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. Målbeskrivning Handläggningstid för ansökan om bygglov ska i 80 % av delegationsärendena uppgå till högst 5 veckor. Ett tryggare Linköping Det ska finnas en planberedskap som motsvarar minst två års normal efterfrågan på mark för företagsetableringar fördelade på minst fem olika områden. Ett företagsammare Linköping Under 2008 ska detaljplaner antas för minst 55 ha för verksamheter. Ett grönare Linköping Kommunens natur ska bevaras och utvecklas enligt naturvårdsprogrammet. Attraktiviteten och tillgängligheten i Linköpings innerstad ska successivt förbättras i förhållande till 2005. Ett grönare Linköping Medborgarna ska uppleva att kommunens gator och vägar, gång- och cykelvägar samt parker och grönområden sköts lika bra eller bättre än jämförbara kommuner. Måluppfyllelse Handläggningstiden i 65 % av delegationsärendena har uppgått till högst 5 veckor, d.v.s. 15 % sämre än fastställt mål. Kommunen har en planberedskap omfattande sammanlagt cirka 2 050 bostäder vilket motsvarar hela två års behov. Planreserven avseende kommunens tomtkö uppgår till 185. Detaljplaner för handel har antagits för 21 ha och för industri 22 ha, sammanlagt 43 ha. Detta sker kontinuerligt. Av naturvårdsprogrammets 67 planerade åtgärder är ca 30 pågående. I en intervjuundersökningen ansåg 68 % att stadskärnan blivit bättre de senaste 3 åren. 14 % ansåg att den blivit sämre. Kommunens standard på gator, gång- och cykelvägar har förbättrats och är nu bättre än jämförbara kommuner, medan vinterväghållningen har försämrats och nu är sämre. Renhållningen är fortfarande bättre än jämförbara kommuner. Parkskötseln har förbättrats och är nu bättre än jämförbara kommuner i centrum, medan standarden fortfarande är sämre i bostadsområdena. 18