Planen för småbarnsfostran. Daghemmet Lekstugan. Bild Henny Parikka

Planen för småbarnsfostran Daghemmet Lekstugan Bild Henny Parikka 1

Innehåll: 1. Inledning 2. Daghemmet Lekstugans kvalitetsplan 2.1. Barnets välbefinnande i Lekstugans vardag 2.2. Lekstugans verksamhetsidé 2.3. Lekstugans centrala verksamhetsprinciper 2.4. Lekstugan vägkost för livet 2.5. Uppfattning om inlärning och kunskap 2.6. Verksamhetsmiljö 3. Fostringsgemenskap 3.1. Kundservice 3.2. Personalens och förälderns roll 3.3. Handlingssätt och avtal 3.4. Respons och utvärdering 4. Utvärdering och dokumentering 4.1. Utvärdering av verksamheten 4.2. Dokumentering av verksamheten 5. Inlärningsplan 5.1. Leken 5.2. Innehållsområden 5.2.1. Språket och växelverkan 5.2.2. Matematik 5.2.3. Etik och åskådning 5.2.4. Miljö- och naturkunskap 5.2.5. Fysisk och motorisk utveckling 5.2.6. Konst och kultur 5.3. Arbets- och handlingssätt 5.4. Stöd till barnet inom småbarnsfostran 5.5. Tvåspråkighet 6. Bilagor 1. Vardagspraxis 2

1. Inledning Daghemmet Daghemmet Lekstugan ligger i Gårdsbacka, på gåavstånd från metrostation. Daghemmet är beläget i en trygg miljö med naturen runt hörnet. Intill vårt daghem ligger lekparken Lampi och Ärvings idrottsplan, vilka ger möjlighet till olika uteaktiviteter året runt. Förskoleverksamhet ordnas i Botby grundskola med kompletterande dagvård. Dh Lekstugan arbetar enligt barnaögon-och hembesöksmodellen. Barnen Daghemsgruppen består av barn i 1-5 års ålder. Femåringarna har delvis en egen verksamhet i ett finskt daghem Lammikko på nära avstånd. Personalen I lagar och förordningar om dagvård finns bestämmelser om personalantal i proposition till barnmängd. I daghemmet ansvarar för matlagning och städning Palmias personal. Samarbetspartner i närheten De närmaste daghemmen är Barnabo, Strandboden, Rastis, Botby, Blomängen och Landbo. Övriga samarbetspartner * Dagvårdschef * Ambulerande specialbarnträdgårdslärare * Barnträdgårdslärare som språkstöd * Barnaögonmentor * Rådgivningen * Barnskyddet * Församlingen * Skolan (Botby Grundskola) * Talterapeuten * Familjerådgivningen * Tandvården * Help desk, Effica-stödet * Övriga instanser som ansvarar för barnens välbefinnande 3

2. Daghemmet Lekstugans kvalitetsplan 2.1. Barnets välbefinnande i Lekstugans vardag Trygghet Fysisk, psykisk och social trygghet är viktiga värden i barnets vardag. Närhet, omsorg och konsekvent förhållningssätt väcker barnets tilltro till den vuxna. Gemensamma och tydliga gränser och regler samt en regelbunden dagsrytm är en del av den trygga vardagen. Vi har skapat en så trygg verksamhetsmiljö för barnen som möjligt.lekstugans säkerhetsplan uppdateras årligen. Hälsa Redan under småbarnstiden skapas en grund för barnets välbefinnande och hälsa.. Mångsidig mat och hälsosamma matvanor på daghemmet stöder barnets uppväxt och utveckling. Vi uppmuntrar barnen att smaka på olika rätter och vänja sig vid olika smaker. bild Nea Leiqvist Daglig motion och utevistelse befrämjar en god hälsa. Daghemmets gård och närmiljö erbjuder ypperliga möjligheter för en mångsidig utevistelse. Barnet behöver också tillräcklig vila för att orka leka. Därför lugnar vi ner oss efter maten för att lyssna på musik eller en saga i vilorummet (se bilaga 1). Då barnet insjuknar vårdas han eller hon hemma. Ett sjukt barn orkar och kan inte delta i aktiviteterna. Risken att smitta ner andra barn är också stor. Rättvishet I daghemmet Lekstugan finns det vuxna som accepterar barn,ger dem närhet och behandlar dem jämlikt. I konfliktsituationer diskuterar vi gemensamma handlingssätt i fostringsgemenskapens anda. Glädjen i att göra I daghemmet Lekstugan kan barnet uppleva glädjen av att göra saker och vara tillsammans. Barnen får komma med förslag och delta i att bygga upp daghemmets verksamhetsmiljö. Idéer och önskemål från barn beaktas i temaverksamheten, t.ex. vid val av utfärdsmål 4

2.2. Lekstugans verksamhetsidé Lekstugans verksamhetsidé Personalen och föräldrarna skapar tillsammans en trygg och intressant inlärningsmiljö för barnet, där respekt och glädjen av att göra är närvarande. 2.3. Lekstugans centrala verksamhetsprinciper Samarbete där familjen respekteras Vi tar i beaktande familjernas behov och lyssnar på deras tankar i fostringsgemenskapens anda. Respekt för barnet och beaktande av barnets personlighet Vi stöder en positiv jaguppfattning och lyssnar på barnets behov, känslor och tankar. Vi berömmer och uppmuntrar dem uppriktigt. Vi ger också valmöjlighet och beslutanderätt i enlighet med barnets ålder. Empati En empatisk fostrare kan stöda barnet i att uttrycka och behandla sina känslor. En empatisk vuxen kan sätta gränser och göra rättvisa beslut. Den vuxna skall dock komma ihåg att ta barnets sinnesstämning i beaktande vid växelverkan med barnet. Miljö Vi skapar en entusiastisk, trygg och hemlik miljö utgående från de utrymmen och personalresurser som vi har till förfogande. Tillsammans lär vi oss att skapa en tolerant och varm atmosfär med lekfullhet och humor. Att växa till en social människa I daghemmets vardag lär vi oss ett gott uppförande. Vi uppskattar och respekterar de andra i gruppen. Tolerans och hänsyn till andra skapar en grund för goda människorelationer. 5

2.4. Lekstugan vägkost för livet bild Heidi Mäkelä Daghemstiden utgör en betydelsefull period i barnets liv. Erfarenheter och upplevelser i den tidiga barndomen stöder barnets självkänsla. Vi övar dagligen färdigheter som stöder barnets självständighet, t.ex. påklädning och val av lekar. I gruppen lär sig barnet att lösa problem och acceptera olikhet. Vi värnar om hänsynstagande och respekt för andra. Det är lovligt att göra fel och begå misstag. Genom att pröva på nya saker vågar barnet uttrycka sig själv och kan bättre tolerera motgångar. Glädjen och viljan för inlärning växer i barnet. 2.5. Uppfattning om inlärning och kunskap Barnet är hela tiden öppet för inlärning. I våra ögon är ett barn aktivt, naturligt nyfiket och vetgirigt. Ett litet barn lever helhetsbetonat i en värld av olika erfarenheter, sinnen, språklig stimulans, egen rörelse och verksamhet. Ofta närmar sig barnet saker och ting förvånat, genom att pröva och göra olika antaganden som det sedan testar. Barnet har i sin verksamhet målsättningar och ändamål. När barnet lär sig nya saker väcker det ett vidare intresse för att lära mera om sig själv och sin omgivning. I barnets utveckling och inlärning är det viktigt att ta i beaktande olika utvecklings- och känslighetsperioder, intressemål och styrkor. I inlärningsprocessen kombineras sinnesförnimmelser, tankar, känslor, behov och erfarenheter. Genom att leka, prova, iaktta och göra ökar barnet sina färdigheter och kunskaper i växelverkan med omgivningen. Barnet lär sig nya saker genom att förena sina kunskaper och färdigheter med det tidigare lärda. Barnet bygger sin bild av världen genom att gallra och tolka det inlärda. Inlärningen sker spontant och styrs inifrån och sker i vårt daghem genom lek och verksamhet. Centralt i inlärningen är glädjen och positiva inlärningsupplevelser. Barnet lär sig genom att härma efter det som sker i omgivningen och genom att bearbeta den information som det fått. Med åldern kan barnet själv ställa målsättningar för sin verksamhet. Det kan självständigt planera, genomföra och utvärdera sina handlingar. 6

2.6. Verksamhetsmiljö Verksamhetsmiljön bildas av de fysiska ramarna, sociala relationerna och barnets upplevelser i dessa miljöer. Planeringen av utrymmen påverkar vad barnen gör, deras möjligheter att välja aktiviteter och förverkliga dem. Vi skapar en trygg, hemlik och positiv stämning för uppväxt och inlärning med de utrymmen och personalresurser vi har. Personalen som arbetar i gruppen ansvarar för planeringen och anordnandet av uppväxt- och inlärningsmiljön och inlärningssituationer. Personalen stöder, hjälper och handleder barnet. Växelverkan mellan de vuxna och barnen är öppen, trygg, uppmuntrande och uppskattande. I vårt daghem lär sig barnen i olika situationer också av de andra barnen. 3. Fostringsgemenskap 3.1. Kundservice Fostringsgemenskapens första steg tas redan då daghemsföreståndaren diskuterar de olika dagvårdsalternativen med föräldrarna. Målet med de första mötena med kunden är att hitta en servicehelhet som bäst lämpar sig för familjen. Personalen på Lekstugan deltar i kundservice genom att ge råd till kunden och vid behov ta emot dagvårdsansökan. 3.2. Personalens och förälderns roll I Lekstugans daghem fungerar personalen som handledare, iakttagare och stämningsskapare. Var och en med sin egen personlighet är en modell och förebild för barnen. Växelverkan mellan personalen, samt språket och språkmodellen, är viktiga för barnet. Att iaktta och stöda barnets utveckling och uppväxt hör till personalens vardag. Personalen accepterar olikheter och strävar till tolerans. Att ge positiv respons till barnet leder till växande självkänsla. Vi upprätthåller goda kontakter till granndaghem och andra samarbetspartner. Personalen har alltid ansvaret för att fostringsgemenskapen bildas och upprätthålls. Föräldrarna är sakkunniga i fråga om sitt eget barn. Föräldrarna har möjlighet att berätta viktiga saker om sina barn och sin familj. 3.3. Handlingssätt och hembesök Samarbetet mellan daghemmet och hemmet baserar sig på förtroendefull växelverkan, där barnets, familjens och daghemspersonalens sakkunnighet uppskattas. Vårdrelationen inleds med ett hembesök som skall stöda både familjen och daghemmet i fostringsuppgiften. Syfte med hembesökssamtal är att skapa en god relation mellan egenvårdaren, barnet och barnets 7

föräldrar. Att träffas hemma hos barnet har föräldrarna ofta lättare att berätta om förväntningar. I svåra omständigheter kan man ha samtalet även på daghemmet. Några månader efter att vårdrelationen inletts har vi det första samtalet för småbarnsfostran under vilken man kommer överens om ett responssamtal på våren. Principen är att egenvårdaren som sköter barnets ärenden, ansvarar årligen för ordnandet och dokumentationen av samtalen. Fostringsgemenskapens samarbetsformer är även dagliga möten, då föräldarna kommer med barnet till daghemmet och avhämtar det. Övriga samarbetsformer är föräldrakvällar, gemensamma fester och evenemang samt möjligheter att påverka via föräldrakommittén. 3.4. Egenvårdarens roll och invänjning Egenvårdare är alltid med vid hembesök. Föräldrarna tillger egenvårdaren viktig information som är värdefull vid inledandet av dagvården. Frågor om barnets utveckling och känslor inför daghemsstarten diskuteras på ett konstruktivt och finkänsligt sätt. Invänjningsperioden I Lekstugans daghem planeras noggrannt enligt behovet av det enskilda barnet. Det är önskvärt att föräldrarna bokar ordentligt med tid för invänjning. Den första veckan är barnet tillsammans med egenvårdare och med sina föräldrar. Dagarnas längd varierar från några timmar till en hel dag. Efter den första veckan kan barnet börja vänjas vid utan föräldrar. Vissa barn kan behöva längre tid för invänjning på daghemmet. Efter en tid börjar också de andra vuxna I gruppen bekanta sig mera med barnet och familjen. Ansvaret för hela gruppen delas och alla hjälps åt I gruppen. Egenvårdaren har ändå en djupare kontakt med familjen och för de viktigaste samtalen. I daghemmet Lekstugan är smågruppsverksamhet en av de viktigaste metoderna kring egenvårdarmodellen.genom att arbeta I smågrupper blir stämningen lugnare och alla barn har bättre möjligheter att bli hörda. Särskilt har de blygare barnen lättare att uttrycka sig I mindre grupp. Verksamheten I de grupperna ska planeras väl och strukturen vara tydlig. Återkommande rutiner är speciellt viktiga för de yngsta barnen på daghemmet. 8

4. Utvärdering och dokumentation 4.1. Utvärdering av verksamheten Syftet med utvärdering är att främja småbarnsfostran, stöda barnets uppväxt och trygga inlärningsglädjen. Utvärderingsuppgifter Utvärderingen sker på individ-, grupp- och arbetsgemenskapsnivå i syfte att befrämja barnets välbefinnande. På samma gång får föräldrarna pålitlig information om sitt barns utveckling. Genom utvärdering får personalen information om vad man lyckats med och vad som kan förbättras. Personalens självutvärdering Personalens fortgående självutvärdering är en förutsättning för utvecklandet av småbarnsfostran. Det är viktigt att personalen utvärderar sin egen del i planeringen, metoderna, observation och förverkligande i verksamheten. Självutvärdering sker bl.a. i de årligen återkommande utvecklingssamtalen med förman Utvärdering inom gruppen På gruppnivån utvärderas arbetssätten och hur fostringsmetoderna lyckats. Det är viktigt att bedömma hur intressant och aktuell verksamheten ur barnets och barngruppens synvinkel är. Utvärdering sker vid teammöten varje vecka. Utvärdering inom arbetsgemenskapen Hela arbetsgemenskapen utvärderar regelbundet sin verksamhet på utvecklingsdagar och med hjälp av arbetstrivselenkäter. Genom utvärdering förbättrar man daghemmets olika sätt att arbeta samt arbetstrivsel. 9

4.2. Dokumentation av verksamheten En lyckad dokumentation förutsätter att barnets verksamhet och lek observeras fortgående. Vi diskuterar tillsammans både föräldrarnas och personalens observationer. Det gemensamma avtalet om vård och fostran dokumenteras i Helsingfors stads Effica-system. Varje barn har en egen uppväxtpärm där barnets skapande, historier och foton samlas.pärmen är ett arbetsredskap i stödandet av barnets uppväxt och inlärning. 5. Inlärningsplan 5.1. Leken bild Tommy Vikman Det roligaste i daghemmet enligt barnen är leken, t.ex. att leka hem och fantasilekar. Med hjälp av leken struktureras de dagliga sorgerna och glädjeämnena som barnet möter i sin vardag. Leken fungerar som ett redskap och en inlärningsmetod i uppfostran. Leken är för barnet ett naturligt sätt att pröva på och lära sig nya saker. I daghemmet Lekstugan värnas det om traditionella lekar både ute och inne. Barnets självförtroende och färdigheter för växelverkan förstärks via leken. Genom att leka lär sig barnet att göra val, hitta lösningar och ta ansvar för sina egna handlingar. 10

5.2. Innehållsområden 5.2.1.Språket och växelverkan bild Olli Autio 5.2.1. Språkstrategi och växelverkan Språkinlärning omfattar lek, gemensam forskning och upptäckarglädje. Språket är också redskap för tänkande och med hjälp av språket lär sig barnet förstå olika begrepp samt orsak och verkan.barnet lär sig att förstå att bokstäver kan omvandlas till ljud och ljud till bokstäver. Barnet bekantar sig med språket genom rim och ramsor samt språkets rytm och dess struktur. I Lekstugans daghem har personalen som uppgift att stöda och befrämja barnets språkliga färdigheter, förståelse, kommunikation och abstrakta tänkande samt väcka och öka barnets intresse för att läsa och skriva. Det är också viktigt att kunna identifiera och förebygga språkliga svårigheter. Barnet lär sig uttrycka sig själv och berätta om sina erfarenheter genom egna berättelser, sagor och lekar. Personalen i daghemmet skapar tillfällen tillräckligt ofta för det. Vuxna berättar själv också om sina tankar och erfarenheter och därmed är bra språkmodeller för barnen. I smågrupper har barnen möjlighet att använda sitt språk för att det ska utvecklas. Med hjälp av personalen lär sig barnet anlita bibliotekstjänster och blir bekant med olika litteraturgrenar. I vårt daghem har vi böckerna lockande framme och i dagligt bruk. Lekstugans daghem använder dagvårdens språkstrategi. Under året 2013 arbetar vi särskilt med block nummer tre, språkutvecklande miljö. En av de större målsättningarna är att barnen uppmanas att bli intresserade av böcker av olika slag. Daghemmet Lekstugan kommer att ha som tema Månadens bok också för verksamhetsåret 2013-14. Boken används mångsidigt i verksamheten. Vi integrerar musik, skapande, gymnastik m.m. i temaverksamheten. 11

5.2.2. Matematik I småbarnsfostran ingår matematiken i vardagen och lekar. Lekar och lekmässiga övningar stöder matematiskt tänkade och de dagliga problemlösningsuppgifterna skapar förutsättningar att lära sig matematik. I de vardagliga situationerna kan man tillsammans förundra sig över något, upptäcka och lära sig. Matematiskt tänkande utvecklas genom att klä det i språklig form och fundera över och diskutera det tillsammans, t.ex. att klassificera och jämföra leksaker efter färg och storlek. Personalens uppgift är att bygga en verksamhetsmiljö som motsvarar barnens intressen och behov, då matematiken kan presenteras med olika redskap, såsom klossar, bollar och spel. Barnen lär sig matematiska begrepp genom olika sinnen, lekar, rörelse, verksamhet och test. Barnet får uppleva matematiken som något positivt och inlärningen intressant. Barnet är nyfiket och aktivt i sitt prövande. 5.2.3. Etik och åskådning Målet med etisk fostran är att lära barnet komma överens med andra människor. I daghemmets vardag förverkligas den etiska fostran i lek och verksamhet. Genom olika upplevelser lär sig barnet ta i beaktande, uppskatta och respektera sig själv, andra människor och sin miljö. Barnet styrs till att förhålla sig med respekt till olika religioner och livsåskådningar. Vi lyssnar till barnets och familjens religiösa och livsåskådningsmässiga frågor och begrundar dem tillsammans. Vi upprätthåller det kristna kulturarvet genom att fira jul och påsk. Daghemmet Lekstugan samarbetar med församlingarna i närheten. 5.2.4. Miljö- och naturkunskap bild Tua Järvi Daghemmet erbjuder barnet mångsidiga upplevelser i naturen och närmiljön i form av utfärder och utforskning. Barnets intresse för naturen leder till respekt för naturen och uppfattning om och tillägnande av hållbar utveckling. Upplevelserna och utforskande av naturen gör inlärningen intressant i miljöfostran. Aktiviteterna utgår från barnets egna observationer och intresseobjekt. Målet är att barnet lär sig att glädjas över och njuta av naturen och miljön. I natur- och miljöfostran förverkligas principen för integrerad undervisning. Det innebär att de olika informationsområdena kombineras till en meningsfull helhet med hjälp av olika naturteman och projekt. 12

5.2.5. Fysisk och motorisk utveckling bild Jaakko Hirvonen Motion stöder en balanserad uppväxt, utveckling och hälsa hos barnet. Motion ger barnet upplevelser och erfarenheter av att lyckas. Goda grundfärdigheter i motion lägger grunden för utvecklingen av jagbilden och inlärningen av nya färdigheter. Mångsidig motion främjar också barnets inlärningsförmåga i form av att t.ex. följa regler. Motionslekar främjar växelverkan mellan barnen och utvecklar barnets samarbetsfärdigheter och kontroll av känslor. Vi ger barnen möjlighet till daglig inne- och utemotion. Barnen får bekanta sig med olika motionsformer och redskap. Vi gör utfärder till skogen och motionsplatserna i närheten. Vi anordnar årligen olika motionsevenemang. 5.2.6. Konst och kultur Konst och kultur ger barnen redskap för självuttryck och färdighet att behandla erfarenheter och upplevelser. Genom konstupplevelser är det lätt att identifiera sig med olika situationer. När barnet bekantar sig med konst och kultur får det nya upplevelser via olika sinnen. Konsten utvecklar barnets sinne för estetik. Barnet får uppmuntran i att pröva sitt eget skapande och får erfarenheter av att lyckas. I daghemmet Lekstugan uppmärksammar vi festdagar som hör till den finlandssvenska och finska kulturen. Musik I vårt daghem får barnet färdigheter för självuttryck. Musikstunderna utvecklar barnets förmåga att lyssna. I småbarnsgrupperna tar vi de första stegen i musikens värld genom sång, lek och dans. Större barn får dessutom lära sig musikens olika begrepp, som t.ex. ljud, rytm och melodi. Barnen får bekanta sig med olika instrument och olika slags musik. Ibland går vi på en konsert utanför daghemmet. 13

Bildkonst och hantverk bild Alvaro Koskelainen Barnet lär känna och pröva olika materialer, tekniker och redskap. Genom verksamhet och observation har barnet möjlighet att uppleva och utveckla sitt sinne för estetik. Mångsidiga experiment genom leken utvecklar fantasin och problemlösningsförmågan. Genom hantverk kan man utveckla finmotoriken hos barnet. Uttryck, drama och teater Rollekar är en utmärkt metod för inlärning och undervisning då det gäller ett barn i daghemsålder. Genom rollekar kan barnet bearbeta sina känslor. Det kan sätta sig i en annans ställning och lära sig acceptera olikheter. Med hjälp av drama och humor lär sig barnet genom försök och misstag. Föreställningar som barn själva planerat samt teaterbesök uppmuntrar barnet till självuttryck. 5.3. Arbets- och handlingssätt Smågruppsverksamhet I smågrupperna förstärks barnets sociala relationer. I en smågrupp utvidgar barnet sitt förstånd genom diskussioner och får respons på sina egna handlingar. I en smågrupp övar barnet också att ge hjälp och ta ansvar. Ett blygare barn vågar uttrycka sina åsikter och ett livligare barn orkar koncentrera sig bättre i en mindre grupp. I en liten grupp är det lättare att stöda barnets verksamhet och utveckling. Att lära sig genom att göra Barnet lär om sig själv och sin omgivning genom att leka, pröva och utforska. Ett litet barn lär sig genom försök och misstag. Barnets förmåga att förstå orsakssammanhang och lösa problem utvecklas genom handling. En trygg omgivning där barnet uppmuntras skapar förutsättningar för att acceptera olikheter. 14

Integrering Integrering innebär att frågor eller teman behandlas mångsidigt på de olika informationsområdena så att de bildar för barnet meningsfulla helheter. Man lyssnar till och iakttar barnen vid val av teman. 5.4. Stöd till barnet inom småbarnsfostran Ett barn växer och utvecklas individuellt. Därför är det viktigt att observera och följa med barnet dagligen. Vi diskuterar med föräldrarna barnets uppväxt, utveckling och inlärning. En yrkeskunnig personal och utveckling av verksamhetsmiljön utgående från barnets behov garanterar en kvalitativ grund för småbarnsfostran. Om vi upptäcker att ett barn behöver stöd i något delområde, diskuterar vi med föräldrarna gemensam praxis mellan hem och daghem. Räcker inte ett tidigt stöd, kan vi hänvisa föräldrarna till andra stödtjänster, t.ex. talterapeut eller familjerådgivning eller kan också personalen fråga om råd av den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren. I vårt daghem kan barnet få särskilt stöd i form av en mindre grupp eller en gruppassistent. För barn som i behov av särskilt stöd utarbetar vi i samråd med föräldrarna och sakkunniga en plan för särskilt stöd som utvärderas regelbundet. 5.5. Tvåspråkighet Daghemmet Lekstugan är ett daghem som har tvåspråkiga familjer. Det är ytterst viktigt att daghemspersonalen skapar en språkligt varierande och stimulerande atmosfär. Det lyckas bäst genom att personalen förhåller sig positivt till barnens tvåspråkighet och att själv använda ett konsekvent och naturligt språk. Barnen börjar inse att språket är viktigt och nödvändigt i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att man i daghemmet ställer sig positivt till de tvåspråkiga barnens båda språk att man ser barnens språk, bakgrund och kultur som en värdefull resurs. Vi firar också de finlandssvenska traditioner, vilket förstärker barnens identitet samt språkutveckling. Daghemmets personal skall vara språkligt medvetna samt konsekventa. Barnen uppmuntras till att använda sitt modersmål i smågrupper som samlas regelbundet. I dessa grupper lär sig barnen nya saker genomtemaverksamhet. Barn behöver språklig stimulans för att deras språk ska utvecklas och för att de ska kunna använda språket för att lära sig nya saker och använda språket på rätt sätt. Det gäller både mängden av språklig stimulans och kvaliteten av den. 15

bilaga 1 VARDAGSPRAXIS När barnet kommer till daghemmet och avhämtas därifrån 2013 Målet av den beskrivna proceduren: Kundservice och växelverkan Beskrivning av överenskommen procedur: Föräldrarna meddelar personalen att barnet kommit till daghemmet eller avhämtats därifrån. När barnet kommer till daghemmet, hälsar man på föräldern samt barnet och talar en stund. När barnet avhämtas från daghemmet berättar personalen eller barnet vad det hänt under dagen. Ansvarsperson: Hela arbetsgemenskapen. Samarbete med föräldrarna är viktigt. Utevistelse 2013 Målet av den beskrivna proceduren: Barnen lär sig röra på sig och vistas ute i olika väderleksförhållanden. Beskrivning av överenskommen procedur: Vår strävan är att vistas utomhus både på för- och eftermiddag oberoende av väderleken. Daglig motion och utevistelse är viktigt för utvecklingen av barnets grundkonditon. Ansvarsperson: Hela arbetsgemenskapen VARDAGSPRAXIS 16

Måltider 2013 Målet av den beskrivna proceduren: Hälsosam kost, goda matvanor samt hälsofostran/hygien Beskrivning av överenskommen procedur: Händerna tvättas och torkas omsorgsfullt före måltiderna. Matportionen som serveras har ett mångsidigt näringsvärde och innehåller förutom varm rätt också grönsaker, bröd, dricka och eventuell efterrätt. Barnen och de vuxna äter tillsammans i grupper. Vilostund 2013 Målet av den beskrivna proceduren: Barnet behöver sömn eller vila för att hållas friskt och kunna utvecklas och lära sig nya saker. Beskrivning av överenskommen procedur: Efter maten samlar sig barnen i vilorummet för att lyssna på en saga och/eller lugn musik. De barn som inte somnar, stiger upp efter överenskommen tid och kan börja med lugnare verksamhet. Ansvarsperson: Hela arbetsgemenskapen Ansvarsperson: Hela arbetsgemenskapen De barn som somnar, väcks upp före mellanmål. 17