Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén



Relevanta dokument
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Erfarenheter och resultat

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Stillasittande & ohälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Hälsolyftet.

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

National Prevention Strategy

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vad är folkhälsovetenskap?

Screening for alkohol och droger

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsoläget i Gävleborgs län

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Prevention och behandling vid

Stadens sociala samband

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur stor är effekten och hur länge sitter den i?

Allmän medicinsk check Hälsosamtal

Allmän medicinsk check Teorier Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening

Screening: sålla identifiera personer i en befolkning

Allmän medicinsk check Teorier Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Frågeformulär Undersökning Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper

Hälsoundersökningar ökade inte överlevnad Dagens Medicin, 17 oktober 2012 Hälsoundersökningar värdelösa Sveriges Radio, 17 oktober 2012

Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper

Hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Socialstyrelsen

Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper Rådgivande samtal Resultat visuellt Personlig hälsodokumentation

Självskattad hälsa Blodtryck Tobak Matvanor Fysiskt aktiv BMI Midja Blodfetter Socker - belastning Alkohol - vanor Dr Claes Lundgren, Skellefteå Sjukvård

Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper Rådgivande samtal Resultat visuellt Personlig hälsodokumentation Uppföljning av riskgrupper

Mätning 1 Mätning 2 Intervention Kontroll

Hälsosamtal 1989-1991 (35-åringar födda 1954-1956) Hälsosamtal 1994-1996 (35-åringar födda 1959-1961) Target communities n=799 n=468 35-åringar som bjudits in till hälsosamtal även vid 30 års ålder Reference communities n=1852 n=1457 35-åringar som ej bjudits in till hälsosamtal vid 30 års ålder

Norsjö Intervention area Reference area Västerbotten Province Sweden

Bättre efter 5 år, även jämfört med kontrollområde? Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Norsjö 1999 Nej Skaraborg 2001 Nej (kvinnor) Ja (män) Ja (kvinnor) Nej (män) Skaraborg 2009 Nej Nej Ja

Bättre efter 3 år, jämfört med slumpmässig kontrollgrupp? Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Oxcheck 1995 Nej Nej Ja Ja

Bättre efter 5 år, även jämfört med kontrollområde? Kolesterol Norsjö Skaraborg 2001 Ja (kvinnor) Ja (män) Ja (kvinnor) Ja (män) Skaraborg 2009 Ja

Hälsokurvan

Hälsokurvan

Norsjö: Vad har påverkat dig... Hälsoundersökning Rådgivning Livsmedelsmärkning Norsjö Nytt Tidningar Fysisk aktivitet, sport Matlagningskurser Råd från anhöriga Radio TV Råd från vänner Allmänhetens uppfattning Info på arbetsplatsen Studiecirklar Offentliga möten 0 10 20 30 40 50 60 Procent som angett påverkats "mycket och "väldigt mycket" L Weinehall/M Norberg 100917 23

Hyper - kolesterolemi Vad hände? Hypertoni Rökning OR 2 OR 2 OR 2 1 1 1 0 1985-87 1986 1988-91 1990 1993-94 1994 0 1985-87 1986 1988-91 1990 1993-94 1994 0 1985-87 1986 1988-91 1990 1993-94 1994 Norsjö - Interventionsområde MONICA - Referensområde L Weinehall 100917 24

Slutsatser: Metoden hälsosamtal påverkar ohälsosamma matvanor (konsumtionen av mättat fett) vid uppföljning efter 3 5 år. Effekten är förhållandevis stor. Oklart om den fysiska aktiviteten påverkas. Studierna har inte visat effekt på rökning eller riskfullt alkoholbruk.

Referenser: Oxcheck Study Group. Effectiveness of health checks conducted by nurses in primary care: final results of the OXCHECK study. British Medical Journal 1995; 310 (29 April):1099-1104. Weinehall L et al. Shifting the distribution of risk: results of a community intervention in a Swedish programme for the prevention of cardiovascular disease. Journal of Epidemiology & Community Health 1999; 53:243-250. Lingfors H et al. Evaluation of Live for Life, a health promotion programme in the County of Skaraborg, Sweden. Journal of Epidemiology & Community Health 2001; 55:277 282. Lingfors H et al. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only. Preventive Medicine 2009; 48:20 24

Hälsokurvan