RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas resvanor. Undersökningen är ett steg i arbetet med att förverkliga Halmstads kommuns handlingsplan för hållbara transporter. Malmö, 2012-08-22 Vectura 201 22 Stockholm www.vectura.se Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Medarbetare: Halmstads kommun Stefan Lundh Vectura Consulting AB Martin Ullberg Charlotte Wahl Helena Svensson Maria Varedian Titel: RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun 2

Innehåll SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 4 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 SYFTE... 6 1.3 STUDIENS UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE... 6 1.4 BEARBETNING OCH ANALYS... 10 1.5 DEFINITIONER... 10 2 BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN... 12 2.1 FÖRDELAT PÅ OMRÅDE... 12 2.2 KÖNSFÖRDELNING... 12 2.3 ÅLDERSFÖRDELNING... 13 2.4 TYP AV BOSTAD... 14 2.5 HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING... 15 2.6 HÖGST AVSLUTADE UTBILDNING... 16 2.7 HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING... 17 2.8 BETALNINGSMEDEL VID RESA MED KOLLEKTIVTRAFIK... 18 2.9 ANTAL FÄRDMEDEL I HUSHÅLLEN... 19 2.10 VIKTNING AV INKOMNA SVAR... 23 2.11 ANLEDNINGAR TILL ATT MAN INTE REST... 23 3 ANTAL RESOR... 24 3.1 ANTAL RESOR TOTALT OCH PÅ OMRÅDESNIVÅ... 24 3.2 SKILLNAD VARDAG/HELG?... 27 4 RESLÄNGD... 28 5 RESORNAS FÖRDELNING PÅ FÄRDMEDEL... 33 5.1 FÄRDMEDELSFÖRDELNING... 33 5.2 RESOR MED BIL... 37 5.3 RESOR MED BUSS... 37 5.4 RESOR MED CYKEL... 38 6 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNET... 39 7 RESORNAS ÄRENDE... 42 8 VANLIGA RESERELATIONER... 47 8.1 FÖR SAMTLIGA RESOR I HALMSTADS KOMMUN... 47 8.2 FÖR DE BOENDE I OLIKA OMRÅDEN... 48 9 REFERENSER... 60 BILAGA 1-4 3

Sammanfattning och slutsatser Halmstadsborna är ett bilburet folk Nästan 60 % av Halmstadsbornas resor görs med bil, en femtedel med cykel och en tiondel med buss eller till fots. 88 % av hushållen i Halmstads kommun har en eller flera bilar. Medelreslängden för bilresorna är 8,4 km inom kommunen och 17,2 km för alla resor. Bilresorna dominerar oberoende av kön, ålder och vilken utbildningsnivå respondenterna har. Endast vid resor under en kilometer görs en lika stor andel resor med cykel och en större andel till fots. Bilen är det dominerande färdsättet för samtliga ärendetyper förutom resor till skola och utbildning. För dessa resor görs betydligt större andel resor med buss eller cykel. Studerande och personer i den yngsta ålderskategorin (12-24) gör också större andel resor med buss och cykel än övriga kategorier. De flesta resor med cykel görs inom Halmstads kommun. Medelreslängden för en cykelresa är 3,3 km inom kommunen och 3,4 km totalt. Resorna med cykel görs främst till skola/utbildning. Många resor görs inom ett område De vanligaste reserelationerna görs mellan områdena A-D, A-F, A-H, D-H, F-G, G-L samt inom områdena F, G, H, N och P. Den största andelen resor görs med bil, förutom resor mellan A-D, A-F och F-G, där cykel är det vanligaste transportslaget. Flest resor på vardagarna Halmstadsborna gör i genomsnitt tre resor per dag. Flest resor görs under vardagarna (3,1-3,3) och något färre under lördagar (2,4) och söndagar (2,0). De flesta typerna av resor minskar under helgen, men framförallt görs färre resor till bostaden, arbetet, skola/utbildning och i tjänsten. Den typ av resa som ökar under helgen är resor för att besöka släkt och vänner. Längre resor på söndagar De kortaste resorna som har start och mål i Halmstads kommun görs på måndagar (6,2 km) och de längsta görs på söndagar (8,2). Under dagarna däremellan är den genomsnittliga resan ca 7 km. Flest resor morgon och kväll Det är vanligt att det är olika resmönster på vardagar eller helger och så är även fallet i Halmstads kommun. Under vardagar påbörjas flest resor på morgonen (mellan 7-8) och på eftermiddagen (16-17). Dessa resor domineras av resor till arbete och skola på morgonen och resor till bostaden på eftermiddagen. Resor till arbetet är vanliga Näst efter resor till bostaden är det vanligaste ärendet resor till arbetsplatsen. Att resor till bostaden är vanligast är inte så konstigt eftersom respondenterna uppmanades att räkna 4

hemresan som en separat resa. Men, för åldersgrupperna 25-44 och 45-64 är även resor till arbetsplatsen vanliga och resor till skola/utbildning är ett vanligt ärende bland de yngsta respondenterna. Bland de äldsta respondenterna görs inköpsresor, serviceresor och besök hos släkt och vänner i större usträckning än i övriga ålderskategorier. Samtliga ärendeformer förutom resor till skola/utbildning görs i störst utsträckning med bil. Resor till skola/utbildning företas oftare med buss eller cykel. Män reser oftare och längre Män gör både längre och fler resor per dygn än vad kvinnor gör. Den största andelen av männens resor sker med bil, men bilresorna dominerar för både kvinnor och män. Dock transporterar sig kvinnor i större utsträckning än män med buss, cykel och till fots. Män reser i större utsträckning än kvinnor till arbetsplatsen och i tjänsten. Kvinnor gör större andel resor för att hämta/lämna barn/vuxen, till inköp och service samt för att besöka släkt och vänner. Yngre reser mer än äldre Ju yngre man är, desto fler resor gör man. Den äldsta åldersgruppen gör betydligt färre resor än den yngsta. Däremot gör de yngsta Halmstadsborna de kortaste resorna och reser i större utsträckning än övriga åldersgrupper med buss, cykel eller till fots. I samtliga åldersgrupper är bilen det vanligaste färdmedlet. Personer över 25 år kör eller åker bil i ungefär samma utsträckning, medan de yngsta gör betydligt mindre andel resor med bil (av delvis förklarliga skäl eftersom ca hälften av denna åldersgrupp inte får köra bil). Resans längd och färdmedelsval påverkas av vilket område man bor i I de flesta områdena (13 av 18) utgör resor inom området den mest förekommande förflyttningen och i de flesta av dessa är bil det vanligaste färdmedelsvalet. Boende i perifera områden (framförallt N-R, men även I som ligger långt från Halmstads centrum) gör både längre resor och större andel resor med bil. Detta är inte så konstigt då avstånd till målpunkter och tillgång till kollektivtrafik är faktorer som påverkar färdmedelsvalet. Bil är dock det vanligaste färdmedlet i samtliga områden, alltså även i centrala områden med god kollektivtrafik. Vid närmare granskning av reserelationerna inom och mellan områdena syns variationer i färdmedelsvalet och dessa variationer kan vara intressanta för att nyansera bilden av Halmstad som en stad med mycket bilism. Till exempel är resor med cykel vanligt i många av de resor boende i område A, C, D, E, G och K gör. I område G utgör 23 % av de boendes resor förflyttningar inom området och dessa resor görs i störst utsträckning med buss, följt av cykel och till fots. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att ett mycket begränsat antal resor kan ha gjorts mellan vissa områden. 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund I Halmstad står transportsektorn för mer än hälften av de koldioxidutsläpp som görs. Transporterna har dessutom stora utrymmeskrav och ger upphov till problem som buller och olyckor. Detta ställer krav på kommunens infrastruktur. Då Halmstads kommun är växande ökar även behoven av fungerande infrastruktur där medborgarna får det dagliga livet att gå ihop och där förflyttningar kan göras på ett tryggt, säkert och hållbart sätt. Det ligger i kommunens intresse att arbeta mot långsiktigt hållbara lösningar och i detta arbete har en handlingsplan för hållbara transporter tagits fram. Grundvärderingen är att trafiken ska vara en del i ett hållbart samhälle ur såväl ekonomisk, social som ekologisk synvinkel. Som ett steg i arbetet med att förverkliga kommunens handlingsplan genomförde Vectura en resvaneundersökning (RVU) åt Halmstads kommun under våren 2012, RVU 12. 1.2 Syfte Resultatet från undersökningen visar dels nuläget av hur kommunens invånare transporterar sig idag och kan dels fungera som jämförelse vid senare uppföljningar. Halmstads kommun arbetar aktivt med mobility management-åtgärder och kunskap om hur kommuninvånarna förflyttar sig är av intresse i det strategiska arbetet med att få fler att välja andra transportmedel än bilen. Resultaten från RVU 12 är även av intresse för kommunens trafikplaneringsinsatser samt i utvecklingen av kommunens nya översiktsplan. 1.3 Studiens upplägg och genomförande I detta kapitel redovisas hur resvaneundersökningen genomförts, d.v.s. hur enkäten sett ut, hur urvalet av respondenter gått till, när utskicken gjorts samt hur materialet bearbetats. 1.3.1 Enkäten RVU 12 har genomförts som enkätundersökning. Enkäten omfattade en allmän del med bakgrundsvariabler och en resdagbok med möjlighet att fylla i upp till nio resor. Enkäten redovisas i Bilaga 1. Med en resa avses en förflyttning som har ett ärende och varje sådan förflyttning kallas delresa. Denna delresa består i sin tur av ett eller flera reselement, Figur 1-1. I enkäten har respondenterna fått ange färdmedel för varje reselement och delresa. 6

Figur 1-1 Illustration över uppdelningen av delresor och reselement Följande information samlades in: Bakgrundsvariabler: Resdagbok: Ålder, kön, boendeform, antal personer i hushållet, körkortsinnehav, tillgång till transportmedel, betalningssätt vid resa med kollektivtrafik, högst avslutade utbildning samt huvudsaklig sysselsättning. Start- och målpunkt för resan Tidpunkt för resan Ärende Färdmedelsval för respektive reselement 1.3.2 Urval Studien omfattade medborgare i Halmstads kommun i åldern 12-84 år. Respondenter under 15 år uppmanades fylla i enkäten med målsmans hjälp. Åldersspannet valdes för att kunna kartlägga flera åldersgruppers färdmedelsval, inkluderat ungdomar och äldre. 84 år är även övre åldersgräns i den nationella resvaneundersökningen, RES 2005-2006. Totalt skickades 8990 enkäter ut, fördelat på 18 områden (A-R) med varierande invånarantal, se Tabell 1-2. Urvalet är proportionellt stratifierat med avseende på områdena och representerar ca 12 % av kommunens befolkning, totalt och inom respektive område. Urvalet gjordes slumpmässigt av Halmstads kommun och adresslistor erhölls från kommunens befolkningsregister. Urvalet av respondenter och uttaget av adresser gjordes nära inpå utskicksdatum för att säkerställa att så många adresser som möjligt var aktuella. Områdesindelning De 18 områdena är baserade på nyckelkodsområden (NYKO) på fyrsiffernivå och framgår av Figur 1-2 och Tabell 1-1. Utöver dessa 18 definierades fem områden, S-W, utanför Halmstads kommun (se Tabell 1-1). 7

Figur 1-2 Områdesindelning inom Halmstads kommun Tabell 1-1 Områden Område Stadsdelar/orter A Centrum/Söder/Slottsjorden B Gamletull/Östra förstaden C Alet/Rotorp D Mickedala/Väster E Furet/Frennarp F Nyhem/Nyatorp G Gustavsfält/Linehed/Östergård/Andersberg/Östra Stranden H Söndrum/Bäckagård/Stenhuggeriet/Trottaberg I Tylösand/Frösakull/Vilshärad/Ringenäs/Fammarp J Kärleken K Vallås L Snöstorp/Brogård M Fyllinge N Gullbrandstorp/Harplinge/Haverdal/Steninge/Landsbygd O Holm/Kvibille/Getinge/Landsbygd P Åled/Sennan/Oskarström/Landsbygd Q Skedala/Marbäck/Simlångsdalen/Landsbygd R Trönninge/Påarp/Laxvik/Gullbranna/Eldsberga/Landsbygd S Stockholm T Göteborg U Malmö V Andra kommuner utanför Halmstads kommun W Utland 8

1.3.3 Utskick Totalt tre utskick gjordes, ett huvudutskick och två påminnelser. Med dessa bifogades ett portofritt svarskuvert och ett missivbrev med bland annat instruktioner om hur resdagboken skulle fyllas i (se Bilaga 2). Huvudutskicket föregicks av utskick av aviseringsvykort (se Bilaga 3). Detta skickades ut några dagar innan det första enkätutskicket. Syftet var att informera om den kommande undersökningen. Undersökningen omfattade följande mätveckor: Huvudutskick: måndagen den 16 april söndagen 22 april (v 16) Påminnelse 1: måndagen den 7 maj söndagen 13 maj (v 19) Påminnelse 2: måndagen 28 maj söndagen 3 juni (v 22) Utskicken gjordes veckan innan ovanstående datum inföll (d.v.s. v 15, 18 och 21). Varje individ ombads fylla i resdagboken för en specifik veckodag (samma dag i huvudutskick och påminnelserna). Urvalet fördelades jämnt över veckodagarna, se Tabell 1-2. Tabell 1-2 Utskickade enkäter i område A-R A B C D E F G H I Totalt antal utskickade enkäter 285 417 276 660 298 913 990 901 338 J K L M N O P Q R Tot. Totalt antal utskickade enkäter 202 606 279 274 640 511 681 323 396 8990 Av de sammanlagt 8990 utskicken, kom 146 i retur p.g.a. att respondenten var avflyttad/okänd el. dyl. Dessa avregistrerades från urvalet. Nettourvalet utgjordes således av 8844 enkäter. Svarsfrekvens/bortfall Det första utskicket följdes av två fullständiga påminnelser (enkät, missivbrev och svarskuvert). Första utskicket bestod alltså av 8990 enkäter. Eftersom det kan ha kommit in enkäter efter att påminnelserna förberetts och skickats ut är det svårt att göra en exakt bedömning av hur många enkäter som returnerades i varje utskick. Nedan presenteras dock ungefärliga siffror. Utskicket av den första påminnelsen bestod av 7136st enkäter. Detta motsvarar 79 % av bruttourvalet. Den andra påminnelsen bestod av 5835st enkäter. Detta motsvarar 65 % av bruttourvalet. Efter den 7 juni 2012 scannades inga fler enkäter. Det totala antalet enkäter som hade scannats vid detta datum var 4032 vilket motsvarar 45 % av bruttourvalet. Då 146 enkäter hade kommit i retur p.g.a. att adressaten varit okänd, avflyttad eller avliden beräknades en nettosvarsfrekvens till 46 % (4032 av 8844). Vid den här typen av undersökningar är det vanligt att vissa grupper faller bort. Detta kan bero på faktorer som problem med språket, ointresse, glömska m.m. I denna undersökning har det inte gjorts någon särskild analys av vilken anledning de som inte svarat på enkäten haft. Däremot har viss analys gjorts med avseende på variabler som kön, ålder och område. Utifrån dessa analyser har dessa variabler använts för att vikta materialet, se s 23. 9

Vanliga felkällor i en resvaneundersökning är att respondenten glömt resor (t.ex. korta förflyttningar till fots), att vederbörande struntat i vissa resor eller bedömt att de inte är viktiga (Vägverket, 2005). Ytterligare fel kan bero på att respondenten har svårt att göra rimliga bedömningar av resornas ingående delar. Till exempel har studier visat att det kan uppstå skillnader mellan antagen och verklig restid (Stangeby, 2000). Motsvarande fel kan uppstå i denna RVU där respondenterna uppmanas skatta längden på sin resa. 1.4 Bearbetning och analys 1.4.1 Geokodning När ett svar geokodas kopplas respondenten till en geografisk plats. I resdagboken har respondenten angett adresser för start- och målpunkter för sina delresor. För att möjliggöra analys kodas dessa adresser om till de områden (A-W) som framgår av Tabell 1-1. 1.4.2 Kodning Enkäterna kodades via optisk inläsning, d.v.s. scanning. De adresser och platser respondenterna uppgivit kopplades till respektive område. Detta skedde dels automatiskt och dels manuellt. Kontroller och korrigeringar av orimliga svar har skett löpande. Till exempel uppmanades respondenterna att ange längden för varje resa i kilometer, men ett antal har i stället svarat i meter eller tiotals meter. I dessa fall har reslängdens rimlighet kontrollerats i förhållande till de områden resan gått mellan, och korrigerats därefter. 1.4.3 Analys Materialet har analyserats i IBM SPSS Statistics 19 och bearbetats i Microsoft Excel 2010. 1.5 Definitioner Resa Område Huvudfärdmedel Med en resa menas en förflyttning med ett ärende. Om man till exempel lämnat barn på förskola på väg till arbetet är förflyttningen mellan hemmet och förskolan en resa. Om man förflyttar sig vidare mellan förskolan och arbetet är detta ytterligare en resa o.s.v. Hemresan räknas också som en resa. En resa kan göras med flera färdmedel, men dessa ingår i samma resa. Promenader i motions- och rekreationssyfte räknas inte som resor. I undersökningen har Halmstads kommun delats in i 18 områden (A-R) utifrån nyckelkodsområden (NYKO) på fyrsiffernivå. Utöver dessa har fem områden (S-W) utanför Halmstads kommun definierats. I resdagboken ombads deltagarna att fylla i de färdmedel de använt i varje resa. Huvudfärdmedlet definieras utifrån följande rangordning: tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil, moped, cykel och till fots. En resa som gjorts med buss i kombination med cykel tilldelas då buss som huvudfärdmedel. 10

Halmstadsbo/respondent I denna rapport benämns deltagarna Halmstadsbor, deltagare eller respondenter. Dessa omfattar personer som besvarat enkäten, och som är mellan 12-84 år och boende i något av de områden undersökningen omfattar. 11

2 Beskrivning av svarsgruppen I detta kapitel ges en beskrivning av de svar respondenterna uppgett på enkätens första sida (som omfattade frågor om personens bakgrund). De siffror som redovisas i detta kapitel är oviktade. Svarsgruppen omfattar 4032 personer mellan 12-84 år. Detta motsvarar 46 % av nettopopulationen. 2.1 Fördelat på område I RVU 12 är Halmstads kommun uppdelat på 18 st områden av varierande storlek. Utskicket gjordes till ca 12 % av invånarna i respektive område. I figuren nedan redovisas andelen registrerade svar fördelat på respektive område. I Tabell 2-1 framgår hur stor andel av utskicken i respektive område som skickades in. Område F och G är de områden som har lägst svarsfrekvenser (34,6 resp. 30,0) och område H, N och R har högst (58,4, 56,2 resp. 55,8). 1200 1000 Ut In 800 600 400 200 0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Figur 2-1 Antalet utskickade respektive registrerade enkäter (In) (N ut =8844, N in =3981) Tabell 2-1 Andel svar i område A-R (%) A B C D E F G H I J K L M N O P Q R 40,0 49,9 52,4 43,7 53,2 34,6 30,0 58,4 51,5 53,8 39,1 52,7 41,2 56,2 44,6 42,4 50,5 55,8 2.2 Könsfördelning Svarsgruppen består till 56 % av kvinnor. Det är inte ovanligt att kvinnor är överrepresenterade vid denna typ av undersökningar. 40 % av männen och 50 % av kvinnorna som mottog enkäten deltog i undersökningen (N=4002). Könsfördelningen i respektive område (A-R) framgår av Figur 2-2. Som synes är det störst andel kvinnor som svarat i de flesta områdena. 12

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 42,0 49,7 45,6 43,0 44,4 40,5 44,4 42,8 43,0 49,1 46,1 42,2 40,7 50,0 40,0 43,3 44,3 40,5 58,0 50,3 54,4 57,0 55,6 59,5 55,6 57,2 57,0 50,9 53,9 57,8 59,3 50,0 60,0 56,7 55,7 59,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Man Kvinna Figur 2-2 Könsfördelning i område A-R (N=4005) 2.3 Åldersfördelning De åldersgrupper som respondenterna är analyserade utifrån är 12-24, 25-44, 45-64 och 65-84 år. Fördelningarna för de svarande i dessa grupper i jämförelse med urvalet framgår av Figur 2-3 nedan. De äldre grupperna är överrepresenterade och de yngre är underrepresenterade. 35 30 30,8 33,3 29,7 29,8 % 25 20 15 12,3 19,1 24,6 20,4 10 5 0 12-24 25-44 45-64 65-84 Svarande Urval Figur 2-3 Åldersfördelning i svarsgruppen jämfört med urvalet (N=4005) 13

Mellan de olika områdena är det relativt stor variation i fördelningarna mellan åldersgrupperna. I t.ex. område K är den äldsta gruppen starkt överrepresenterad medan åldersgruppen 25-44 är underrepresenterad, se Figur 2-4. R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 12,3 13,0 12,4 9,8 10,4 14,3 11,1 9,6 19,6 9,4 12,3 15,7 20,1 16,1 7,8 12,8 7,5 9,0 25,1 23,5 22,3 25,9 21,6 26,8 24,3 13,2 12,9 18,9 25,2 25,8 34,3 30,5 27,9 27,0 29,8 29,9 39,4 36,5 33,3 42,0 32,2 34,8 33,4 34,3 38,9 31,8 37,4 29,0 32,6 28,9 32,4 47,3 33,6 24,7 29,2 21,6 33,2 29,5 34,6 11,6 25,7 47,4 16,8 38,2 34,5 27,3 18,8 20,6 29,0 24,1 35,8 31,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 12-24 25-44 45-64 65-84 Figur 2-4 Åldersfördelning i område A-R (N=4005) 2.4 Typ av bostad I Figur 2-5 visas vilken typ av bostad respondenterna bor i. I det totala urvalet är fristående småhus den vanligaste bostadstypen, men det föreligger stor variation mellan områdena. I perifera områden (N-R) är fristående småhus vanligast, medan flerfamiljshus är vanligare i mer centrala områden (A-B, D, F-G), se Figur 2-6. 60 50 49,3 40 % 30 21,6 20 14,0 15,1 10 0 Flerfamiljshus Kedjehus eller radhus Fristående småhus Annat Figur 2-5 Typ av bostad (N=3932) 14

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 6,4 5,0 7,0 8,5 5,0 3,7 5,9 15,3 14,6 29,6 15,9 6,4 8,5 7,1 23,4 27,9 23,4 29,4 45,9 55,5 36,1 48,2 59,2 55,9 81,8 78,1 70,8 80,4 82,9 39,6 75,0 27,8 28,3 57,0 83,0 53,6 12,4 12,4 5,0 12,3 47,1 12,5 19,5 28,4 36,2 7,0 11,7 17,1 Figur 2-6 Typ av bostad fördelat på område A-R (N=3932) 2.5 Hushållets sammansättning 1 10,0 16,9 13,7 12,8 7,6 17,1 9,0 14,3 3,7 7,6 8,5 29,3 27,2 9,7 19,9 12,1 32,8 15,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flerfamiljshus Kedjehus eller radhus Fristående småhus Annat I Figur 2-7 visas hur sammansättningen av respondenternas hushåll ser ut. De vanligaste sammansättningarna är två vuxna, med eller utan barn. En femtedel av respondenterna bor i ensamhushåll och en tredjedel har barn. 6% 7% 18% 24% 3% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Två vuxna med barn Fler än två vuxna utan barn 42% Figur 2-7 Hushållens sammansättning (N=3981) 1 I analyserna antas att de respondenter som inte angett hur många barn de har inte har några barn. 15

Ungefär en tredjedel av respondenterna har barn boende i sitt hushåll (se Figur 2-8). Av dessa är ett eller två barn per hushåll är vanligast. Endast 1 % har fyra barn eller fler. 14% 4% 1% 13% 68% inga barn 1 barn 2 barn 3 barn >3 barn Figur 2-8 Antal barn per hushåll (N=4032) 2.6 Högst avslutade utbildning I Figur 2-9 framgår fördelningen över respondenternas högsta avslutade utbildning. Ungefär 40 % har någon form av högskoleutbildning. Variationerna mellan områdena framgår av Figur 2-10. 35 30 30,5 25 23,4 20 % 15 19,1 19,9 10 7,0 5 0 Grundskola Gymnasium Högskola 3 år Figur 2-9 Högsta avslutade utbildning (N=3760) Högskola > 3 år Annat 16

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 26,2 24,2 31,3 36,7 21,4 24,8 23,7 35,6 19,8 18,3 21,1 35,6 17,1 22,3 11,9 13,8 21,9 10,5 28,7 18,9 25,1 25,4 29,7 35,2 20,5 39,5 28,4 31,7 40,5 34,0 28,6 21,4 39,0 33,1 33,3 15,8 25,4 20,7 36,0 33,9 23,5 22,5 24,8 19,9 22,3 20,3 17,6 16,0 14,8 26,8 19,0 23,0 21,9 13,9 13,7 12,6 12,4 11,4 11,5 10,6 12,5 26,7 29,0 24,9 9,8 11,6 18,5 19,6 33,6 28,3 19,3 24,8 7,9 3,9 6,1 7,6 9,8 5,7 8,6 7,9 8,9 8,3 8,2 6,9 4,9 7,4 5,6 5,8 3,1 4,8 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola Gymnasium Högskola 3 år Högskola > 3 år Annat Figur 2-10 Högsta avslutade utbildning fördelat på område A-R (N=3760) 2.7 Huvudsaklig sysselsättning Drygt hälften av dem som besvarat enkäten är förvärvsarbetare eller egenföretagare. En knapp tredjedel är pensionärer och drygt 10 % studerar, se Figur 2-11. Variationen mellan områdena framgår av Figur 2-12. Där syns att andelen förvärvsarbetare/egenföretagare är lägst i område G och K samt att andelen studenter är högst i E-G och J. 60 50 51,4 40 % 30 29,5 20 11,9 10 0 Förvärvsarbetare/ egenföretagare 4,1 Arbetssökande/ föräldraledig/ sjukskriven 3,1 Studerande Pensionär Annat Figur 2-11 Huvudsaklig sysselsättning (N=3856) 17

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 35,3 32,8 54,9 61,4 46,9 57,1 49,9 57,4 57,4 59,0 54,5 50,3 51,7 59,0 56,2 60,4 48,2 55,1 4,1 8,5 6,3 3,3 11,3 6,3 10,8 4,4 11,7 3,2 8,7 4,6 9,7 9,3 13,9 9,2 50,2 5,7 17,1 7,8 12,6 20,7 5,6 18,9 16,0 4,0 9,1 3,6 10,1 3,1 9,2 2,8 6,5 27,7 19,6 34,1 29,7 34,5 13,0 25,5 36,5 32,2 31,4 37,4 30,8 20,6 19,9 27,9 21,6 16,2 2,7 6,6 3,1 3,2 2,9 4,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2,8 2,9 6,5 5,7 4,1 4,7 Förvärvsarbetare/egenföretagare Studerande Annat Arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven Pensionär Figur 2-12 Huvudsaklig sysselsättning fördelat på område A-R (N=3856) 2.8 Betalningsmedel vid resa med kollektivtrafik De flesta som besvarat enkäten betalar sina resor med kollektivtrafik med laddningsbart kort, se Figur 2-13. Därefter är SMS den vanligaste betalningsformen. Fördelningarna för betalningsmedel mellan områdena framgår av Figur 2-14. Med vissa variationer är det ungefär lika stora andelar av de svarande som använder respektive betalningsform. 60 55,5 50 40 % 30 20 17,5 10 0 10,3 Kreditkort SMS Laddningsbart kort Figur 2-13 Betalningsmedel vid resa med kollektivtrafik (N=3003) 6,5 Periodkort 1,9 Resekort för skolresa 8,2 Annat 18

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 17,2 16,8 13,7 17,4 16,9 10,1 4,3 5,4 4,7 10,9 4,9 5,9 11,5 8,9 13,4 7,8 10,6 6,4 8,6 17,9 6,6 6,0 9,8 15,7 18,1 9,7 18,6 20,9 16,6 17,8 29,6 27,4 21,8 32,2 23,1 26,9 51,0 42,1 53,8 53,7 52,9 47,2 65,5 71,9 64,0 57,4 67,8 50,2 46,5 50,0 49,1 47,8 55,0 53,8 6,6 3,2 8,8 8,7 6,7 10,1 12,8 13,9 13,7 12,6 12,1 10,2 11,2 6,0 4,3 7,0 5,4 7,0 5,8 3,9 3,1 4,9 4,4 5,8 6,5 5,1 6,1 3,8 3,8 10,5 6,2 6,5 10,6 6,1 6,9 9,0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kreditkort SMS Laddningsbart kort Periodkort Resekort för skolresa Annat Figur 2-14 Betalningsmedel vid resa med kollektivtrafik fördelat på område A-R (N=3003) 2.9 Antal färdmedel i hushållen 2.9.1 Cykel Antalet cyklar per hushåll och fördelningen mellan områdena framgår av Figur 2-15 och Figur 2-16. Som synes har 80 % av Halmstadsborna tillgång till två cyklar eller fler. Endast 11 respondenter uppgav att de inte hade någon cykel alls i hushållet (0,3 %). Dessa redovisas inte i figurerna nedan. 26% 20% 1 cykel 2 cyklar 3 cyklar > 3 cyklar 16% 38% Figur 2-15 Antal cyklar per hushåll (N=3392) 19

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 10,4 6,3 17,7 13,0 13,4 17,2 13,0 13,7 11,0 14,3 9,2 13,0 34,4 30,1 33,2 31,3 32,3 29,0 45,6 44,4 40,0 45,1 36,2 25,3 35,1 28,4 42,6 33,4 40,8 40,7 13,2 17,5 17,7 14,1 17,4 18,4 13,7 36,9 21,1 19,4 17,8 34,5 38,0 19,0 36,3 17,1 47,6 38,7 30,8 31,7 24,2 27,2 32,9 39,1 38,2 12,8 15,4 36,8 26,5 34,3 20,1 14,8 14,0 14,0 31,0 12,5 19,1 29,3 9,8 10,4 17,2 14,0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 cykel 2 cyklar 3 cyklar > 3 cyklar Figur 2-16 Antal cyklar fördelat på område A-R (N=3392) 2.9.2 Bil Tillgång till bil Endast 12 % av respondenterna uppger att de inte har tillgång till bil, se Figur 2-17. Denna andel är högre i mer centrala områden av Halmstads kommun, se Figur 2-18. 12% 11% Ja, jag kör själv Ja, men jag kör inte själv Nej 77% Figur 2-17 Tillgång till bil (N=4006) 20

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 84,4 87,0 77,5 85,3 84,9 64,9 80,4 70,2 76,6 90,7 81,3 55,9 63,9 80,3 73,4 78,0 72,9 73,9 14,3 10,9 11,6 9,8 4,9 9,0 6,2 21,6 13,5 12,6 7,0 13,2 16,7 14,0 9,3 5,2 4,1 10,8 7,9 29,7 12,3 23,8 11,5 8,3 10,3 16,3 12,1 9,9 4,9 4,5 9,2 8,6 22,2 21,6 6,4 4,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, kör själv Ja, men jag kör inte själv Nej Figur 2-18 Tillgång till bil fördelat på område A-R (N=4006) Antal bilar per hushåll I genomsnitt har Halmstadsborna 1,36 bilar per hushåll. 88 % av hushållen har en eller flera bilar, se Figur 2-19. En knapp tiondel av bilarna är förmåns- eller leasingbilar. Fördelningen av antalet bilar i respektive område framgår av Figur 2-20. 7% 12% 31% Inga bilar 1 bil 2 bilar >2 bilar 50% Figur 2-19 Antal bilar per hushåll (N=4032) 21

R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 3,6 3,7 8,1 4,9 4,7 10,7 6,2 15,1 3,7 8,0 30,1 25,2 6,4 16,5 10,6 23,5 25,0 34,1 29,4 42,6 41,5 39,4 37,8 49,7 51,4 51,1 53,6 60,5 68,5 56,1 56,4 60,9 63,1 61,3 50,0 49,5 49,7 39,1 46,9 46,9 45,3 12,7 17,2 10,2 6,7 8,9 33,9 35,2 9,0 14,2 37,4 7,5 14,5 33,7 7,3 10,7 3,1 14,1 4,3 28,0 5,1 16,9 5,6 24,8 13,2 23,2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inga bilar 1 bil 2 bilar >2 bilar Figur 2-20 Antal bilar per hushåll fördelat på område A-R (N=4032) Körkortsinnehav 85 % av Halmstadsborna har körkort (N=3954). I område A-R varierar det mellan ca 73-95%, se Figur 2-21. Körkortsinnehavet är lägst i område G och M och högst i A och I. R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 85,3 88,1 83,3 91,3 88,9 73,1 87,3 81,3 83,0 92,8 86,9 73,5 79,9 86,0 87,9 85,8 90,5 94,5 14,7 11,9 16,7 8,7 11,1 26,9 12,7 18,8 17,0 7,2 13,1 26,5 20,1 14,0 12,1 14,2 9,5 5,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Figur 2-21 Körkortsinnehav fördelat på område A-R (N=3954) 22

2.9.3 Moped och motorcykel Ca 10 % (395 st) uppger att de har minst en moped och 9 % (358 st) uppger att de har minst en motorcykel i sitt hushåll (N=4032). 2.10 Viktning av inkomna svar Vid denna typ av undersökning förekommer det att vissa grupper är underrepresenterade eller överrepresenterade i jämförelse med andra. För att analysen av resmönstren ska bli så korrekt som möjligt måste därför materialet viktas. Vid viktningen har följande antaganden gjorts: Eftersom urvalet i respektive område är slumpmässigt och proportionellt stratifierat (ca 12 % av befolkningen) antas detta beskriva populationen på ett tillfredsställande sätt. Därför används urvalet som jämförelse vid ställningstagande om eventuell viktning. Dessutom antas att de som besvarat enkäten är representativa för sin grupp. Område, ålder och kön är faktorer som påverkar resandet i stor utsträckning. Vid jämförelse mellan urval och inskickade svar i de olika områdena framkom att det fanns skillnader i svarsfrekvensen beroende på dessa. Vid analysen av resdagböckerna viktades därför datamaterialet med avseende på just område, ålder och kön. Alla resultat som presenteras nedan bygger på viktade värden. Ett värde, N, redovisas i figurtexterna. Detta anger hur många personer som besvarat frågan eller hur många resor analysen omfattar. 2.11 Anledningar till att man inte rest Av de enkäter som skickats in har ca 25 % inte gjort någon resa under sin mätdag. 830 respondenter har uppgett någon form av anledning till att de inte har gjort någon resa. Knappt hälften av dessa har angett att de inte rest för att de inte haft någon anledning eller något ärende, att de bara varit hemma och haft besök, arbetat i trädgården el. dyl. eller att de inte rest för att det varit lördag eller söndag. En femtedel har uppgett sjukdomsrelaterade orsaker och ca 15 % har varit bortresta. Ungefär 10 % har angett anledningar av typen Jag åker inte buss eller Jag cyklar aldrig. Detta indikerar att denna grupp kanske inte uppfattat syftet med resdagboken korrekt, d.v.s. att den omfattar resor med samtliga transportslag. 23

3 Antal resor I detta kapitel redovisas information om resor inom eller med start- och/eller målpunkt i Halmstads kommun (totalt omfattande 23 områden). De resultat som presenteras bygger på viktade värden. Totalt gjorde 67 % av de som besvarade enkäten en eller flera resor under sin mätdag. I bilaga 4 redovisas resmatriser för samtliga områden, A-W, som undersökningen omfattar. 3.1 Antal resor totalt och på områdesnivå I Halmstad görs 3,0 resor per dag och invånare. Totalt var det 4032 Halmstadsbor som angav att de hade gjort resor under mätperioden och dessa redovisade tillsammans 12015 resor (viktat värde). Antal redovisade resor per invånare i respektive område framgår av figuren nedan. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 3,4 2,6 3,1 3,2 2,8 3,9 4,1 2,5 2,7 3,1 3,0 2,9 3,0 2,4 2,9 3,3 2,6 2,4 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Antal resor/invånare Figur 3-1 Antal resor per invånare i område A-R (N=11991) 24

I Figur 3-2 framgår att män gör något fler resor per dygn än kvinnor gör. 4,0 3,5 3,4 3,0 2,7 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Man Kvinna Figur 3-2 Antal resor per dygn för män respektive kvinnor (N=11991) I figuren nedan framgår att yngre Halmstadsbor gör fler resor per dygn än äldre. Den äldsta åldersgruppen gör betydligt färre resor än den yngsta. 6,0 5,0 4,0 4,8 4,4 3,0 2,7 2,0 1,4 1,0 0,0 12-24 25-44 45-64 65-84 Figur 3-3 Antal resor per dygn och person beroende på åldersklass (N=4005) 25

De respondenter vars högsta avslutade utbildning är grundskola, gör färre resor per dygn än respondenter med andra utbildningsnivåer, se Figur 3-4. Dessa övriga gör ungefär lika många resor. 4,0 3,5 3,5 3,1 3,2 3,2 3,0 2,5 2,0 2,1 1,5 1,0 0,5 0,0 Grundskola Gymnasium Högskola 3 år Högskola > 3 år Annat Figur 3-4 Antal resor per dygn och person beroende på högsta avslutade utbildning (N=3803) Pensionärer är den grupp som gör minst antal resor per dygn, se Figur 3-5, följt av personer som är arbetssökande, föräldralediga eller sjukskrivna. 5,0 4,5 4,6 4,0 3,5 3,6 3,5 3,0 2,8 2,5 2,0 1,5 1,3 1,0 0,5 0,0 Förvärvsarbetare/ egenföretagare Arbetssökande/ föräldraledig/ sjukskriven Studerande Pensionär Annat Figur 3-5 Antal resor per dygn och person beroende på sysselsättning (N=3901) 26

3.2 Skillnad vardag/helg? Antalet resor under vardagarna är relativt likvärdigt. Av figuren nedan framgår att Halmstadsborna gör ca tre resor per dag under vardagarna och närmre två på lördagar och söndagar. 3,5 3,3 3,3 3,1 3,3 3,2 3,0 2,5 2,4 2,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 3-6 Antal resor per person och dygn (N=4032) 27

4 Reslängd I resdagboken ombads de svarande göra en uppskattning av hur lång respektive resa varit. I analysen tillskrivs detta värde det huvudfärdmedel som resan gjorts med (se kapitel 1.5 ovan för definition av huvudfärdmedel). Det är viktigt att notera att de värden respondenterna uppgivit är just uppskattningar och inte nödvändigtvis de faktiska reslängderna. Mycket långa resor med t.ex. flyg eller tåg kan ha stor påverkan på materialet. Därför redovisas, förutom reslängden för alla resor, även separata resultat för de resor som gjorts inom Halmstads kommun. Medianvärdet för Halmstadsbornas resor är ca 5 km för samtliga veckodagar, oavsett om resan sker inom kommunen eller har start eller mål någon annanstans. I Figur 4-1 illustreras medelreslängden för samtliga resor för varje veckodag och där framgår att de kortaste resorna sker mitt i veckan. För resor inom Halmstads kommun är de genomsnittliga reslängderna för veckans dagar relativt jämna, med viss stegring under veckans gång, se Figur 4-2. 25 20 19,5 19,3 15 14,4 15,2 14,0 16,3 16,3 km 10 5 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4-1 Reslängd i kilometer per resa, totalt (N=6397) 28

25 20 15 km 10 6,2 6,8 7,0 7,3 7,0 7,3 8,2 5 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4-2 Reslängd i kilometer per resa inom Halmstads kommun(n=4116) För reslängder för olika kön och åldersgrupper framgår att män reser längre än kvinnor och att de yngsta gör kortare resor än övriga åldersgrupper, se Figur 4-3 och Figur 4-4. 25 20 15 17,2 15,3 km 10 5 7,6 6,4 0 Totalt Man Kvinna Inom kommunen Figur 4-3 Reslängd i kilometer per resa beroende på kön (N totalt =6397, N inom kommunen =4959) 29

25 20 15 14,7 16,0 17,4 16,5 km 10 5,9 7,1 7,6 7,0 5 0 Totalt Inom kommunen 12-24 25-44 45-64 65-84 Figur 4-4 Reslängd i kilometer per resa beroende på ålder (N totalt =6397, N inom kommunen =4959) Det är inte någon större skillnad på hur lång resan är beroende på högsta avslutade utbildning, se Figur 4-5. 25 20 16,7 16,7 16,8 16,5 km 15 12,8 10 7,2 7,1 6,7 7,1 7,0 5 0 Totalt Inom kommunen Grundskola Gymnasium Högskola 3 år Högskola > 3 år Annat Figur 4-5 Reslängd i kilometer per resa beroende på högsta avslutade utbildning (N totalt =6129, N inom kommunen=4735) 30

Av Figur 4-6 framgår att längden på resorna inom kommunen är oberoende av sysselsättning. Dock gör arbetssökande, föräldralediga och sjukskrivna betydligt kortare resor utanför kommunens gräns än respondenterna i övriga grupper. 25 20 17,2 15,8 16,4 17,1 15 km 10 6,9 7,4 6,1 6,1 7,2 6,0 5 0 Totalt Förvärvsarbetare/egenföretagare Studerande Annat Inom kommunen Arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven Pensionär Figur 4-6 Reslängd i kilometer per resa beroende på sysselsättning (N totalt =6215, N inom kommunen =4809) I figuren nedan framgår att reslängden för resorna inom kommunen är beroende av var man bor i kommunen. Boende i mer perifera områden (N-R) gör längre resor. När det gäller resorna totalt är det stor variation mellan områdena. 30 27,5 km 25 20 15 10 5 22,3 20,9 19,6 18,2 17,8 16,7 16,9 15,8 16,1 15,0 14,4 12,6 12,6 11,0 9,9 8,8 6,8 11,7 11,4 11,1 10,5 10,9 8,9 5,3 3,9 4,7 4,5 4,5 5,7 6,4 5,4 6,3 4,1 4,3 5,3 0 Totalt Inom kommunen A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Figur 4-7 Reslängd i kilometer per resa för boende i område A-R (N totalt =6397, N inom kommunen =4959) 31

De kortaste resorna görs till fots och med cykel oavsett om det gäller resorna totalt eller inom kommunen, se figur nedan. 140 132,9 120 100 km 80 60 40 20 0 17,2 17,7 10,4 7,0 7,2 8,4 8,5 10,2 3,4 3,1 6,5 3,3 6,6 2,8 6,1 Totalt Inom kommunen Bil Buss Tåg Cykel Till fots Färdtjänst Taxi Moped/MC Figur 4-8 Reslängd i kilometer per resa beroende på färdsätt (N totalt =6250, N inom kommunen =4859) 32

5 Resornas fördelning på färdmedel Analyserna med avseende på färdmedelsfördelning har utgångspunkt i huvudfärdmedlet för respektive resa. Huvudfärdmedlet definieras utifrån en hierarki, se s. 10. I bilaga 4 redovisas resmatriser för antalet resor som görs med bil, buss, cykel och till fots inom och mellan område A-W. 5.1 Färdmedelsfördelning Halmstadsborna transporterar sig i huvudsak med bil, se Figur 5-1. En femtedel av resorna görs med cykel. Kategorin Annat inbegriper bland annat färdtjänst (0,3 %), taxi (0,3 %) och moped/mc (1 %). 2% 9% 2% 19% 9% 59% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-1 Färdmedelsval för huvudfärdsätt (N=9106) Detaljerade tabeller för färdmedelsfördelning för de viktigaste reserelationerna i respektive område presenteras i kapitel 8. Av figuren nedan framgår att andelen resor med bil, buss och tåg ökar med ökande reslängd (bortsett från viss minskning av buss och bil för resor över 100 km). >100 km 58,1 7,5 27,6 6,8 10-99,99 km 82,1 10,2 5-9,99 km 68,8 12,8 12,8 3-4,99 km 62,3 8,4 23,0 3,8 1-2,99 km 42,1 4,7 34,9 16,1 <1 km 27,9 26,8 41,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-2 Färdmedelsval beroende på resans längd (N=133-1964) 33

Män kör eller åker bil i större utsträckning än kvinnor, se Figur 5-3. Kvinnor transporterar sig mer än män med buss, cykel och till fots. Kvinna 53,6 10,6 21,6 11,0 Man 64,4 7,4 17,0 7,4 3,0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-3 Färdmedelsval beroende på kön (N man =4430, N kvinna =4676) Personer över 25 år kör eller åker bil i ungefär samma utsträckning, medan yngre personer gör betydligt mindre andel resor med bil (av delvis förklarliga skäl eftersom hälften av denna åldersgrupp inte får köra bil), se Figur 5-4. De yngsta Halmstadsborna är den grupp som i störst utsträckning transporterar sig till fots, med cykel och med buss. I den yngsta gruppen utgör moped 3,3 % i kategorin Annat. 65-84 62,0 11,3 16,7 8,3 45-64 69,5 4,9 17,2 6,1 25-44 62,5 4,4 19,0 10,5 12-24 33,5 22,8 25,2 12,3 4,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-4 Färdmedelsval beroende på ålder (N=1789-3344) 34

Av figuren nedan framgår att förvärvsarbetare och egenföretagare är den grupp som gör störst andel resor med bil och minst till fots. Studerande gör störst andel resor med cykel och buss, samt minst andel med bil. Annat 56,8 12,2 11,5 13,8 Pensionär 59,4 12,7 16,9 9,2 Studerande 26,7 24,3 28,1 13,9 4,9 Arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven 43,5 12,6 16,5 26,4 Förvärvsarbetare/egenföretagare 69,6 18,0 6,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-5 Färdmedelsval beroende på sysselsättning (N=314-5449) De respondenter vars högsta utbildning är grundskola transporterar sig i störst utsträckning med buss och minst med bil, se Figur 5-6. För de med gymnasie- och högskoleutbildning är fördelningarna mellan transportmedlen relativt lika. Annat 48,1 12,2 24,1 12,3 Högskola >3 år 61,2 4,6 21,6 9,4 Högskola 3 år 63,3 5,1 20,8 8,1 Gymnasium 65,4 6,6 16,6 8,4 Grundskola 45,8 21,8 18,9 8,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-6 Färdmedelsval beroende på utbildning (N=639-3034) 35

Bilen är det dominerande färdsättet för samtliga ärendetyper förutom resor till skola och utbildning, se Figur 5-7 nedan. För dessa resor görs betydligt större andel resor med buss eller cykel. Annat 55,4 12,9 19,8 9,0 Besöka släkt/vänner 64,4 5,3 14,0 12,0 Nöjes- eller fritidsverksamhet 56,6 8,8 20,4 9,3 5,8 Service (sjukvård, bank, post etc.) 51,9 14,1 18,9 12,1 4,9 Annat inköp 68,7 6,6 11,8 10,9 Inköp av livsmedel 64,1 6,8 16,5 12,1 Hämta/lämna barn/vuxen 75,8 11,1 11,3 Till skola/utbildning 18,6 33,1 29,6 12,4 8,3 Tjänsteärende 77,3 4,1 6,7 5,6 4,8 Till arbetsplatsen 63,5 5,9 22,5 5,1 Till bostaden 57,0 9,9 21,4 8,7 Figur 5-7 Färdmedelsval beroende på ärende (N=206-3142) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat I Figur 5-8 framgår att boende i mer perifera områden (N-R) gör betydligt större andel av resorna med bil än i övriga områden. Detta gäller även för område I, som ligger långt från Halmstads centrum. R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 80,0 80,5 72,2 74,3 77,7 60,4 66,1 50,1 59,7 75,7 58,2 45,0 45,1 63,4 44,9 45,7 47,0 43,3 12,4 5,2 5,0 5,4 4,8 6,6 10,5 11,6 18,5 7,5 11,2 25,8 30,0 4,8 28,2 39,4 28,2 30,9 9,5 8,9 10,6 3,8 12,3 8,1 11,5 19,1 27,6 15,3 11,8 21,6 24,3 4,4 4,0 9,6 3,4 6,7 6,6 4,2 4,4 3,2 8,2 11,8 7,5 6,1 14,2 14,9 4,1 18,6 8,3 16,3 13,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5-8 Färdmedelsval för boende i område A-R (N=333-1186) 36

5.2 Resor med bil Nästan 60 % av Halmstadsbornas resor görs med bil. Medelreslängden för bilresorna är 8,4 km inom kommunen och 17,2 km för alla resor. I figuren nedan illustreras hur stor andel av resor med olika ärenden som görs med bil. Annat 55 Besöka släkt/vänner 64 Nöjes- eller fritidsverksamhet 57 Service (sjukvård, bank, post etc.) 52 Annat inköp 69 Inköp av livsmedel 64 Hämta/lämna barn/vuxen 76 Till skola/utbildning 19 Tjänsteärende 77 Till arbetsplatsen 64 Till bostaden 57 Figur 5-9 Andel bilresor vid olika ärenden, totalt (N=206-3162) 5.3 Resor med buss 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 De flesta bussresor görs till skola/utbildning. Hämtning eller lämning av barn eller vuxen är den ärendekategori där resor med buss är minst förekommande, se Figur 5-10. Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 3 5 7 7 2 4 6 9 10 14 33 0 5 10 15 20 25 30 35 Figur 5-10 Andel resor med buss vid olika ärenden, totalt (N=206-3162) % 37

I Figur 5-11visas hur de som reser med buss inom Halmstads kommun väljer att betala för sin resa. Annat Resekort för skolresa Periodkort Laddningsbart kort SMS Kreditkort Figur 5-11 Fördelning över betalningsmedel för dem som reser med buss inom Halmstads kommun (N=673) 5.4 Resor med cykel 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 De flesta resor med cykel görs inom kommunen. Medelreslängden för en cykelresa är 3,3 km inom kommunen och 3,4 km totalt. I figuren nedan visas hur stor andel av resor med olika ärenden som sker med cykel. % Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 7 13 14 12 11 16 20 19 22 21 30 0 5 10 15 20 25 30 35 Figur 5-12 Andel resor med cykel vid olika ärenden, totalt (N=206-3162) % 38

6 Resornas fördelning över dygnet I Figur 6-1 illustreras starttiderna för samtliga resor. En uppdelning på vardagar, lördagar och söndagar har gjorts eftersom resor på dessa olika dagar brukar skilja sig åt. Detta framgår även tydligt i figuren nedan. Under vardagar påbörjas flest resor på morgonen (mellan 7-8) och på eftermiddagen (16-17). I Figur 6-2 framgår att dessa resor domineras av resor till arbete och skola på morgonen och hemresor på eftermiddagen. Andelarna inköpsresor är ganska jämnt fördelade över dagen, men en viss ökning framåt kvällen. Även fritids- och nöjesresor är som flest framåt kvällen. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Vardagar Lördagar Söndagar Figur 6-1 Antal resor efter timme när resan påbörjades (N vardagar =7484, N lördagar =991, N söndagar =729) 14 12 10 8 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden % 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 6-2 Resornas starttid med fördelning över vardagsdygn. Procent av dygnets totala antal resor på y- axeln. (N=7206) 39

På lördagar och söndagar är andelen inköpsresor, nöjes- och fritidsresor, samt besök hos släkt och vänner betydligt större än på vardagar, se Figur 6-3 och Figur 6-4. 10 9 8 7 6 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden % 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 6-3 Resornas starttid med fördelning över dygnet lördagar. Procent av dygnets totala antal resor på y- axeln. (N=920) 12 10 8 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden % 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 6-4 Resornas starttid med fördelning över dygnet söndagar. Procent av dygnets totala antal resor på y- axeln. (N=701) 40

Resans längd varierar även beroende på vilken tid på dygnet den startar, se Figur 6-5. De längsta resorna startar tidig morgon. Dessa värden är sannolikt påverkade av långväga resor. 11 10 9 8 7 6 km 5 5,2 9,8 8,8 8,1 8,3 8,2 7,6 7,3 7,3 6,9 7,1 7,1 6,5 6,2 6,3 6,3 6,4 6,3 6,0 6,1 5,9 6,0 4 3 2,9 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 6-5 Genomsnittlig reslängd i km beroende på resans starttid, totalt. (N=4931) 41

7 Resornas ärende I Bilaga 4 redovisas resmatriser för område A-W fördelat på ärendena inköp (av livsmedel och övrigt), arbetsresor och skolresor. I Figur 7-1 framgår att resor till bostaden och arbetet utgör de största andelarna av det totala antalet resor. 5% 3% 11% 2% 4% 7% 5% 6% 3% 18% 36% Till bostaden Till arbetsplatsen Tjänsteärende Till skola/utbildning Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av livsmedel Annat inköp Service (sjukvård, bank, post etc.) Nöjes- eller fritidsverksamhet Besöka släkt/vänner Annat Figur 7-1 Resornas fördelning mellan ärenden (N=8920) Resor till bostaden är det vanligaste ärendet för resor under samtliga veckodagar resor. Resor till arbetet och tjänsteresor är vanligare på vardagarna än på helgerna, se Figur 7-2. Andelen nöjesoch fritidsresor är ungefär densamma över hela veckan. % 18 16 14 12 10 8 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 6 4 2 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 7-2 Resornas ärende fördelat på veckans dagar. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8918) 42

Fördelningen av ärende för män och kvinnors resor framgår av figur nedan. Inköpsresor och hämtning/lämning görs i störst utsträckning av kvinnor och män gör flest resor till arbetet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 3,5 2,9 4,3 5,6 10,8 10,4 1,9 2,8 3,7 4,3 6,0 7,4 3,9 5,6 7,1 4,0 5,5 2,2 19,8 15,6 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 20% 36,5 36,2 10% 0% Man Kvinna Figur 7-3 Resornas ärende fördelat på män och kvinnor. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8919) I Figur 7-4 visas vilka ärenden respondenter i olika ålderskategorier gör. Resor till bostaden är vanligast i samtliga ålderskategorier. För åldersgrupperna 25-44 och 45-64 är även resor till arbetsplatsen vanliga och resor till skola/utbildning är ett vanligt ärende bland de yngsta respondenterna. Bland de äldsta respondenterna görs inköpsresor, serviceresor och besök hos släkt och vänner i större usträckning än i övriga ålderskategorier. 100 90 80 70 60 50 40 30 3,0 2,1 3,6 5,3 4,3 5,9 3,9 9,8 6,9 8,9 14,0 2,1 2,8 4,5 3,1 6,0 16,0 7,2 3,4 9,8 4,6 7,5 5,3 3,1 22,3 7,7 5,6 22,6 25,2 12,9 4,4 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 20 10 40,3 36,1 35,5 32,7 0 12-24 25-44 45-64 65-84 Figur 7-4 Resornas ärende fördelat på ålderskategorier. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8921) 43

Utöver resor till bostaden dominerar, i de flesta fall, resor till arbetsplatsen oberoende av hur lång resan är, se Figur 7-5. De flesta resor för inköp av livsmedel är under 5km och många tjänsteärenden är över 10 km långa. % 35 30 25 20 15 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 10 5 0 <1 km 1-2,99 km 3-4,99 km 5-9,99 km 10-99,99 km >100 km Figur 7-5 Resornas ärende fördelat på olika reslängder. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=6131) I Figur 7-6 framgår att resor till bostaden är vanligast oavsett vilken utbildningsnivå man har, medan resor till arbetsplatsen är mindre vanligt bland de som har grundskola som senast avslutade utbildning. För dessa är resor till skola och utbildning betydligt vanligare än för övriga kategorier. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 3,7 2,7 3,4 3,3 4,0 5,6 4,4 4,5 4,9 6,4 9,2 11,9 10,9 9,7 13,2 4,0 2,6 2,7 3,5 6,7 4,8 3,3 3,7 5,9 3,8 8,0 5,6 7,2 5,9 2,5 4,3 5,6 9,5 2,9 3,5 3,7 3,7 8,7 14,6 2,5 21,6 19,6 19,7 14,6 9,1 35,1 36,4 36,0 36,3 38,3 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 0 Grundskola Gymnasium Högskola 3 år Högskola > 3 år Annat Figur 7-6 Resornas ärende fördelat på högsta avslutade utbildning. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8551) 44

För studerande görs störst andel resor till skola/utbildning och förvärvsarbetare/egenföretagare gör störst andel resor till arbetsplatsen och i tjänsten (i jämförelse med övriga grupper), se Figur 7-7. 100 90 80 70 60 50 40 30 2,8 1,8 2,9 4,0 5,4 5,7 4,2 5,5 2,9 8,5 8,9 9,5 11,2 14,1 3,7 5,1 5,9 6,5 17,1 5,8 3,6 6,8 2,4 3,8 12,8 4,5 7,9 25,4 12,2 2,7 7,7 26,8 8,6 14,3 28,8 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 20 10 36,1 35,7 39,4 32,4 38,0 0 Förvärvsarbetare/ egenföretagare Arbetssökande/ föräldraledig/ sjukskriven Studerande Pensionär Annat Figur 7-7 Resornas ärende fördelat på sysselsättning. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8675) Samtliga ärendeformer förutom resor till skola/utbildning görs i störst utsträckning med bil. Resor till skola/utbildning företas oftare med buss eller cykel, se Figur 7-8. 70,0 60,0 50,0 40,0 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 30,0 20,0 10,0 0,0 Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 7-8 Resornas ärende fördelat på färdsätt. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8732) 45

Resornas ärende för de boende i respektive område framgår av Figur 7-9. R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 38,6 36,9 35,9 37,6 35,9 35,6 34,8 37,6 39,3 37,5 34,8 32,6 36,9 36,2 38,9 38,2 36,3 36,6 18,6 6,0 5,9 6,5 4,1 7,8 5,4 20,6 7,5 6,3 6,2 3,8 8,7 3,4 16,9 4,1 6,0 6,6 5,7 4,1 8,4 5,3 5,0 21,0 4,8 5,5 6,8 4,9 10,3 2,6 15,2 4,5 7,5 6,1 5,4 12,6 4,5 2,7 16,4 5,2 5,0 5,8 8,4 3,1 9,0 5,7 18,1 5,7 7,5 6,3 4,2 12,5 2,8 21,3 3,8 8,0 3,2 12,5 4,9 3,0 19,3 5,7 7,1 4,2 5,7 10,3 14,7 4,5 5,9 6,0 4,6 12,7 4,9 4,2 15,8 3,6 4,4 6,2 7,3 4,5 11,6 4,6 4,7 17,7 9,1 6,8 7,9 3,1 9,3 7,3 17,2 2,5 6,7 3,0 7,1 3,6 10,8 6,4 3,8 14,8 9,3 4,5 6,8 4,7 3,6 8,6 3,7 17,7 3,9 5,5 4,1 6,4 11,7 5,5 2,3 21,1 4,0 5,6 7,2 9,9 5,1 16,1 3,5 5,1 7,4 6,0 11,6 4,6 5,0 20,1 4,8 5,3 6,0 3,7 9,6 4,1 3,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Till bostaden Tjänsteärende Hämta/lämna barn/vuxen Annat inköp Nöjes- eller fritidsverksamhet Annat Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Inköp av livsmedel Service (sjukvård, bank, post etc.) Besöka släkt/vänner Figur 7-9 Resornas ärenden för de boende i område A-R (N=244-987) Figur 7-10 visar att de kortaste resorna görs vid inköp av livsmedel och de längsta görs till arbetsplatsen. 9 8 7 6 5 km 4 3 2 1 0 7,0 8,4 7,6 6,9 5,7 4,8 6,7 7,0 6,5 7,1 6,8 Figur 7-10 Reslängd beroende på ärende för resor inom Halmstads kommun (N=4758) 46

8 Vanliga reserelationer I detta kapitel redovisas de vanligaste reserelationerna inom och mellan område A-W, dels för det totala antalet resor (Kapitel 8.1) och dels för de boende i respektive område (Kapitel 8.2). I tabellerna redovisas mellan vilka områden de vanligaste resorna företas, hur stor andel av de totala resorna dessa reserelationer utgör, samt färdmedelsfördelning för respektive reserelation. Under respektive område visas en kartbild med streck som representerar reserelationerna. Streckens tjocklek är en ungefärlig representation för andelen resor för respektive reserelation relativt varandra. 8.1 För samtliga resor i Halmstads kommun I Figur 8-1 illustreras de vanligaste reserelationerna inom och med start eller mål Halmstads kommun. I Tabell 8-1redovisas färdmedelsfördelningarna för dessa relationer. O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-1 De vanligaste reserelationerna i Halmstads kommun Tabell 8-1 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna i Halmstads kommun (N=8107) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat A-D 1,8 23 2 44 28 3 A-F 1,5 30 13 47 9 2 A-H 1,7 46 27 25 0 1 D-H 2,1 68 5 24 2 1 Inom F 1,7 34 2 31 31 1 F-G 2,8 40 3 44 14 0 InomG 2,6 37 6 34 22 0 G-L 1,4 68 5 18 9 1 Inom H 3,8 59 1 26 12 2 Inom N 1,7 65 0 15 12 8 Inom P 1,9 67 1 6 17 9 Samtliga relationer 60 9 19 9 4 47

8.2 För de boende i olika områden Nedan redogörs för de vanligaste reserelationerna för de boende i respektive område. Område A O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-2 De vanligaste reserelationerna för boende i område A Tabell 8-2 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område A (N=216) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat Inom A 28 27 1 39 31 1 A-B 8 5 10 45 40 0 A-D 10 12 4 68 16 0 A-G 9 28 4 56 12 0 A-H 6 86 7 7 0 0 Samtliga relationer 43 7 31 14 6 Område B O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-3 De vanligaste reserelationerna för boende i område B 48

Tabell 8-3 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område B (N=322) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat B-A 9 3 3 59 35 0 Inom B 13 40 0 23 38 0 B-D 8 42 0 26 32 0 B-E 8 39 6 55 0 0 B-F 10 34 0 24 42 0 B-G 7 30 7 63 0 0 Samtliga relationer 47 5 28 16 3 Område C O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-4 De vanligaste reserelationerna för boende i område C Tabell 8-4 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område C (N=194) Reserelation Andel av N(%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat C-A 13 10 5 60 25 0 C-B 7 35 10 55 0 0 Inom C 7 14 0 38 48 0 C-D 7 59 0 41 0 0 C-F 6 47 5 47 0 0 C-H 11 62 0 29 9 0 Samtliga relationer 46 5 39 8 2 49

Område D O N P J I H D C A B F E G K L Q M R Figur 8-5 De vanligaste reserelationerna för boende i område D Tabell 8-5 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område D (N=556) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat D-A 14 12 0 46 36 6 D-B 8 9 0 22 69 0 Inom D 12 28 0 42 31 0 D-H 12 75 4 17 4 0 Start/mål utanför Halmstads kommun 5 72 7 0 0 21 Samtliga relationer 45 5 28 19 3 Område E O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-6 De vanligaste reserelationerna för boende i område E 50

Tabell 8-6 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område E (N=294) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat E-A 10 34 6 50 0 9 E-B 7 42 13 21 17 8 E-D 6 45 45 10 0 0 Inom E 13 67 7 10 14 2 E-F 13 40 14 38 0 7 E-L 6 100 0 0 0 0 Samtliga relationer 63 5 24 4 3 Område F O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-7 De vanligaste reserelationerna för boende i område F Tabell 8-7 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område F (N=769) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat F-A 11 28 9 52 11 0 Inom F 13 31 2 32 36 0 F-G 15 35 5 43 17 0 Samtliga relationer 45 5 30 15 5 51

Område G O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-8 De vanligaste reserelationerna för boende i område G Tabell 8-8 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område G (N=859) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat G-A 7 31 31 17 11 9 G-B 7 22 18 33 25 2 G-F 10 1 35 54 9 0 Inom G 23 7 36 33 24 0 G-L 9 11 51 24 14 0 Start/mål utanför Halmstads kommun 7 89 0 0 0 11 Samtliga relationer 45 12 26 14 3 Område H O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-9 De vanligaste reserelationerna för boende i område H 52

Tabell 8-9 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område H (N=1074) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat H-A 11 39 29 31 0 2 H-B 6 29 39 27 2 3 H-D 8 53 8 36 0 3 Inom H 30 56 0 28 13 2 Samtliga relationer 58 11 22 6 3 Område I O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-10 De vanligaste reserelationerna för boende i område I Tabell 8-10 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område I (N=260) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat I-A 9 46 46 8 0 0 I-B 7 55 35 10 0 0 I-D 6 94 0 6 0 0 I-F 9 92 0 0 0 8 I-H 13 86 3 6 0 6 Inom I 13 63 3 21 11 3 Samtliga relationer 76 12 7 2 3 53

Område J N O J P I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-11 De vanligaste reserelationerna för boende i område J Tabell 8-11 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område J (N=243) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat J-A 7 13 44 44 0 0 J-B 9 32 50 9 9 0 J-D 9 38 5 48 10 0 J-H 6 92 0 0 8 0 Inom J 22 31 2 22 45 0 Start/mål utanför Halmstads kommun 8 82 0 6 0 12 Samtliga relationer 60 12 15 12 2 Område K O N P I H C D A J B F E G K L Q M R Figur 8-12 De vanligaste reserelationerna för boende i område K 54

Tabell 8-12 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område K (N=460) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat K-A 9 41 20 37 2 0 K-D 7 79 10 10 0 0 K-G 7 55 0 45 0 0 Inom K 18 20 1 48 27 5 Samtliga relationer 50 11 28 8 3 Område L O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-13 De vanligaste reserelationerna för boende i område L Tabell 8-13 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område L (N=155) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat L-A 8 43 26 22 0 9 L-D 6 80 5 10 5 0 L-E 6 19 31 31 0 19 L-H 6 100 0 0 0 0 Inom L 18 57 2 30 9 2 Samtliga relationer 66 7 19 3 4 55

Område M O N P J I H C D A B F E G K L M Q R Figur 8-14 De vanligaste reserelationerna för boende i område M Tabell 8-14 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område M (N=195) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat M-A 14 36 36 21 0 7 M-B 8 41 47 6 0 6 M-G 12 58 42 0 0 0 M-L 11 27 9 36 18 9 Inom M 7 67 7 0 27 0 Samtliga relationer 60 19 12 4 5 Område N O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-15 De vanligaste reserelationerna för boende i område N 56

Tabell 8-15 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område N (N=453) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat N-A 7 79 21 0 0 0 N-D 7 68 5 14 0 14 N-H 8 100 0 0 0 0 Inom N 22 63 3 16 13 5 Samtliga relationer 78 8 7 4 3 Område O O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-16 De vanligaste reserelationerna för boende i område O Tabell 8-16 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område O (N=344) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat O-A 7 66 21 14 0 0 O-N 9 80 0 20 0 0 Inom O 19 73 8 9 10 1 Start/mål utanför Halmstads kommun 10 100 0 0 0 0 Samtliga relationer 74 12 7 3 3 57

Område P O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-17 De vanligaste reserelationerna för boende i område P Tabell 8-17 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område P (N=633) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat P-A 8 65 35 0 0 0 P-O 6 37 57 0 6 0 Inom P 24 66 6 6 18 4 Start/mål utanför Halmstads kommun 6 89 0 5 0 5 Samtliga relationer 72 11 4 10 3 Område Q O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-18 De vanligaste reserelationerna för boende i område Q 58

Tabell 8-18 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område Q (N=245) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat Q-A 6 71 6 12 6 6 Q-B 7 24 47 29 0 0 Q-K 12 88 13 0 0 0 Q-L 6 88 0 0 12 0 Inom Q 11 71 0 7 14 7 Samtliga relationer 81 9 4 3 4 Område R O N P J I H C D A B F E G K L Q M R Figur 8-19 De vanligaste reserelationerna för boende i område R Tabell 8-19 Fördelning av färdsätt i de vanligaste reserelationerna för boende i område R (N=273) Reserelation Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat R-B 6 68 25 0 7 0 R-F 7 67 23 0 0 10 R-L 6 97 3 0 0 0 Inom R 19 76 11 3 5 5 Start/mål utanför Halmstads kommun 10 97 0 0 3 0 Samtliga relationer 80 9 2 4 5 59

9 Referenser Stangeby, I. (2000). Metoder i reisvaneforskningen. En diskusjon av metodiske problem knyttet till reisvane undersøkelser, TØI rapport 477/2000. Vägverket (2005). Kostnadseffektiva resvaneundersökningar, Publikation 2005:91, Vägverket Samhälle och trafik, Sektion Utformning av vägar och gator, Borlänge. 60

Bilaga 1 - Enkät 61

Bilaga 1 - Enkät 62

Bilaga 1 - Enkät 63

Bilaga 1 - Enkät 64

Bilaga 2 - Missivbrev 65

Bilaga 2 - Missivbrev 66

Bilaga 3 - Aviseringsvykort 67