Palliativ vård De fyra hörnstenarna
Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående
SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella
FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta, förstoppning, aptitlöshet, illamående, andnöd Analys information behandling utvärdering
SMÄRTBEHANDLING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall Regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Detta skall ske med skattningsinstrument
NÄRING I LIVETS SLUTSKEDE Näringstillförsel är nu inte till för att tillgodose patientens fysiska behov av energi och näring Däremot finns det sociala, kulturella och emotionella dimensioner Det tillhör det naturliga döendet att pat.s intag av mat och dryck minskar. Detta måste förklaras för patient och närstående.
TRYCKSÅRSPROFYLAX Patienter i livets slutskede med nedsatt rörlighet skall erbjudas tryckavlastande madrass
PSYKISKA SYMTOM Rädsla Ilska Oro, ångest Besvikelse Depression
RÄDSLA För sjukdomen För sjukhuset För andnöd För smärta För döden
Vad är det som förskräcker? Själva döendeprocessen Dödsögonblicket Vad som kommer efter döden
ILSKA Ilska över sjukdomen Men vem är ansvarig? Vården? Livet? Gud? Riktas mot dem som står nära
ILSKA Bemötande: Försök förstå vad ilskan beror på Försök visa patienten att du har förstått Om möjligt klargör sambandet för patienten
ORO För förlorad värdighet För att bli en börda för familjen För att inte klara vad som väntar
DEPRESSION Drabbar många få får behandling Antidepressiv behandling Depressionen måste diagnostiseras och sedan behandlas
SOCIALA SYMTOM En svår sjukdom drabbar aldrig bara den som är sjuk Närståendepenning
EXISTENTIELLA SYMTOM Har med livet, existensen att göra Våra livsfrågor handlar om mening, ansvar, skuld, frihet, ensamhet, döden... Behandling : att få samtala och reflektera vidare
SOCIALSTYRELSEN REKOMMENDERAR Samtal om livsfrågor till patienter i livets slutskede
TEAM Olika yrkesgrupper (undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, biståndsbedömare mm) samt patienten med närstående Olika kompetens Gemensamt mål men olika vägar dit Respekt för varandra även i teamet Teamet behöver träffas
Vad bidrar till ett bra teamarbete? Organisationen med tillräckliga resurser och ett bra ledarskap En önskan att arbeta tillsammans Kunskap om varandras roller och kompetens. Förtroende för varandra Kommunikation
Hur uppnår vi detta? Tid tillsammans - för att lära känna varandras kompetens och roll - för att göra en gemensam bedömning - för att fatta gemensamma beslut - för att följa upp
Reflektion både under processen och efter Feedback Flexibilitet
SAMVERKAN Mellan olika aktörer - landsting - kommun - privata vårdgivare
SAMVERKAN HANDLAR OM Gemensam uppfattning om processen vid palliativ vård Gemensamma termer och begrepp
SAMVERKAN KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT Formella överenskommelser Gemensamma möten Vårdplanering
SOCIALSTYRELSEN Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten arbetar för att samarbete i multiprofessionella team ingår i den palliativa vården
LÄKARE Övergripande medicinskt ansvar Bedömning av försämring och medicinskt behov Ordination av läkemedel vid livets slut
SJUKSKÖTERSKAN Administrera symtomlindrande läkemedel vb Bedömning av ev extravak Att all personal och närstående informeras om pat.s tillstånd Att erbjuda närståendesamtal Att informera sig om religiösa/andliga önskemål Att tillgodose önskemål om vården Att lyssna aktivt
UNDERSKÖTERSKA/VÅRDBITRÄDE Den basala omvårdnaden 0mhändertagande av närstående (praktiska aspekter) Omvårdnadsmiljön i sin helhet Att det är lugnt, rent och fint på rummet Att ta bort onödiga hjälpmedel Att det är vädrat i rummet Att belysningen är behaglig Att ta reda på om det finns speciella önskemål, t ex musik, kläder, blommor mm mm
PATIENT OCH NÄRSTÅENDE All vård skall ske i samråd med patienten Såväl patient som närstående (under förutsättning att patienten önskar det) har rätt till information
KOMMUNIKATION Att göra något gemensamt Tid att lyssna och tid att tala Gud skapade oss med två öron och en mun för att vi skulle lyssna dubbelt så mycket som vi pratar
Alf Henriksson Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!
HUR HANTERA SVÅRA FRÅGOR? Kommer jag att dö av det här? Hur lång tid har jag kvar att leva? Vad kommer att hända?
Varför är det svårt att samtala om döden? Vi har ingen erfarenhet av detta Dödsångest finns hos oss alla Vi som vårdpersonal vill inte göra illa Vi har ingen förankrad livsåskådning
KOMMUNIKATION Kroppsspråket är viktigast Svårt att ljuga med kroppen Tänk på vad du säger med din kropp
ATT STÖTTA NÄRSTÅENDE
PALLIATIV VÅRD.. Stödjer de närstående under patientens sjukdom och i sorgearbetet Inriktar sig på patientens och de närståendes behov genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt
Ta reda på vilka närstående som finns, familjeträd Utrön deras behov av information, närståendepenning, stöd i olika beslut mm mm
VEM ÄR NÄRSTÅENDE? Den som patienten upplever står henne nära Ofta partner Barn, barnbarn eller vänner Beroende på situation är relationen till närstående mycket olika
HUR ÄR DET ATT VARA NÄRSTÅENDE? Förändrad och ofta komplicerad livssituation För en del självklart att hjälpa sin närstående men för andra en stor uppoffring För ca 1/3 en upplevelse av vanmakt och/eller hjälplöshet varje dag eller flera gånger i veckan
OLIKA TYPER AV STÖD Emotionellt stöd: Samtal med närstående inom eller utanför familjen, där man möter engagemang, förståelse, uppmuntran och bekräftelse. Kognitivt stöd: Information, kunskap, feed-back, problemlösning och vägledning Social tillhörighet och nätverksstöd: delaktighet i omgivande sociala strukturer (arbetsliv, fritid, intresseföreningar mm)
Praktiskt stöd Vem får bäst stöd? Aktiva, utåtriktade, goda copare, hög KASAM. Vem får minst stöd? Låg KASAM
NÄRSTÅENDES BEHOV UNDER SJUKDOMSTIDEN Kunskap om sjukdomen Information ang förväntat förlopp Kunskap om hur den sjuke skall skötas Kunskap om normala reaktioner hos den sjuke och hos sig själv
FAKTORER SOM GER ÖKAD SÅRBARHET Otillräcklig insikt i sjukdomens allvar och prognos Otillräckligt emotionellt/socialt närverk Konflikter/kommunikationsproblem Svåra känslor (svår ångest, skuld, vrede) Patientens olindrade symtom Missbruk Barn under 30 år
Upplevelse av maktlöshet och hjälplöshet hos närstående Hos ca en tredjedel av närstående fanns dagliga upplevelser eller flera gånger i veckan Beskrevs som en känsla av otillräcklighet, av skuld, ilska och ensamhet. Gav upphov till fysiska och psykosomatiska besvär som muskelspänningar, huvudvärk, aptitlöshet, ångest och depression.
VAD HAR BETYDELSE FÖR DE NÄRSTÅENDE: Personalens inställning med ev respekt, vilja och förmåga att ge information, intresse för de närstående Tid för sjukdom KASAM känsla av sammanhang
NÄRSTÅENDESTÖD Kontinuerlig information
INFORMATION TILL NÄRSTÅENDE Om sjukdomen Om förväntat förlopp Ge ledning Om vår uppfattning av patientens lidande Stöd att vara kvar eller gå hem Se ambivalensen
NÄRSTÅENDESTÖD Möjlighet till avlösning Efterlevandesamtal
KVALITETSKRITERIER FÖR VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Patienten är informerad om sin situation Närstående är informerade om patientens situation Patienten är smärtlindrad, VAS används vid smärta Patienten är lindrad från andra symtom
Det finns läkemedel i injektionsform att ge vb för smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär Patienten behöver inte dö ensam Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar Närstående erbjuds samtal efter dödsfallet
STRUKTUR VID INFORMERANDE SAMTAL Förbered samtalet noga. Plats, deltagare, medicinska fakta Vad vet/anar/tror/befarar pat om sin sjukdom Hur mycket vill pat veta? Förvarna om det rör sig om svåra besked Informera inkännande och tydligt Var beredd på och stöd känsloyttringar Planera gemensamt för fortsatt behandling ochh information